We are Beautiful - Kapitel 20
- Vänta lite....du ska jobba i Barcelona i 2 månader? sa jag förvånat
- Ja, jag jobbar extra på Kicks och lite modelljobb. Det här är ett jobb jag behöver också. Annars kanske jag måste flytta tillbaka till mina föräldrar sa Ellen
- Så, vad hade du tänkt skulle hända med oss i 2 månader? Kan du svara mig på det............
Ellens Perspektiv
- Så, vad hade du tänkt skulle hända med oss i 2 månader? Kan du svara mig på det? sa Eric och såg med ledsen blick på mig
- Jag vet att du blir ledsen men jag behöver göra det här, mitt liv ser inte ut som ditt. Jag måste jobba med flera jobb för att kunna stanna här annars måste jag flytta tillbaka till mina föräldrar sa jag
- Jag jobbar stenhårt, precis som du sa Eric besviket
- Det sa jag inte att du inte gör, men du jobbar med din dröm. Det är allt jag tänker säga. Och om du inte kan vara tillsammans med mig för jag måste åka bort i 2 månader så gör slut då sa jag besviket
- Ellen! Ellen, vänta vart ska du? sa Eric och skyndade efter mig ut till hallen
- Jag ska gå hem. Det kändes inte direkt som jag var välkommen här längre sa jag besviket
- Förlåt, det är klart du ska åka. Jag blev bara lite förvånad. Det var allt. Men när åker du? sa Eric och drog mig tätt intill honom
- Dom skulle ringa mig ikväll för att berätta om detaljerna. Men det finns alltid möjlighet att hälsa på, skype och det är faktiskt bara 2 månader sa jag och log
- Ja, men isåfall får vi ta till vara på tiden vi har tillsammans innan du åker sa Eric och log
- Mmm...vad hade du tänkt då? sa jag och tog lite försiktigt i Erics tshirt
- Vad sägs som det här? sa Eric och gav mig en passionerad kyss
Eric la försiktigt sim hand runt min nacke ovh flyttade lite på mitt hår. Kyssarna blev allt mer intensiva och jag la mina händer i Erics hår. Han lyfte sen upp mig och jag korsade mina ben runt hans midja. Han la mig sen ner på sängen och jag drog av honom hans tröja. Han rörde sina händer mot min mage och jag la mina mot hans rygg.
Han tog sen av min tröja och hans varma kropp nuddade min. Det var som att han var glödhet. Vi kysstes mer och Eric kysste min hals och jag stönade till. Vi hjälptes sen åt att ta av varandras kläder för att sen ha sex. Det var helt fantastiskt.
2 veckor senare - Erics Perspektiv
Ellen hade fått veta att hon skulle åka om 2 dagar så Jennys inflyttningsfest hade blivit en inflyttnings/hejdå fest. Ellen hade tagit på sig ett par gråa slitna jeans och en grå teenage super ninja turtles tröja och hon var jätte snygg. Jag gav henne en kyss innan vi gick ut till hallen och tog på oss våra skor och Ellen tog sin jacka och vi gick snabbt ner till bilen för att åka till Jennys lägenhet. Jag tog Ellens hand och hon log mot mig, hon var så fantastisk.
- Jag vet att du tycker det är jobbigt att James kommer vara där sa Ellen
- Inte lika jobbigt som det blir för dig. Men jag bryr mig ärligt talat inte om honom sa jag
- Men tänk om han ställer till med någonting? sa Ellen nervöst
Det kommer han inte, nu ska vi ha roligt tillsammans och inte tänka på James sa jag
Ellen nickade och när vi kom fram parkerade jag bilen och gav Ellen en passionerad kyss innan vi gick upp till Jennys lägenhet. Vi ringde på dörren och en glad Jenny öppnade dörren och gav Ellen en kram och sen log hon mot mig.
- Välkomna! sa Jenny och släppte in oss
- Tack, har du bjudit halva stan eller? sa Ellen och skrattade
- Haha, inte riktigt men nästan. Fast du, James är där inne sa Jenny
- Är han redan här? sa Ellen och tittade på mig
- Ja, men försök att inte bråka nu sa Jenny och tittade mest på mig
- Varför tittar du på mig när du säger det? sa jag
- Jag hade lika gärna tittat på Ellen sa Jenny lite irriterat
- Sluta, det blir som det blir det här nu okej sa Ellen
Jag nickade bara och gick med henne in. Det var fullt med folk och man såg nästan ingen man kände igen i folkmassan. Men den enda man kände igen ordentligt var James. Han gav mig arga blickar hela tiden och jag försökte att vara nära Ellen så mycket det gick för att undvika att det skulle bli bråk. Vi gav varandra en kyss.
- Vi kanske ska gå sa jag
- Va? Varför då, vi kom ju precis sa Ellen förvånat
- James kollar på mig hela tiden. Jag tror han är ganska arg sa jag
- Jag ska prata med honom sa Ellen och gav mig en kyss
Jag såg Ellen gå iväg och jag kände på mig att det här kommer sluta väldigt illa. Han såg verkligen arg ut och jag borde nog stoppa Ellen innan hon pratar med honom, eller?
Ellens Perspektiv
Jag gick fram till James och han tittade med irriterad blick på mig. Jag ångrade mig nästan att jag gick fram till honom men jag var tvungen att prata med honom ändå.
- Vad vill du? sa James
- Jag vill prata med dig, jag är ledsen att det skulle sluta såhär sa jag
- Du? Ledsen? Det tror jag faktiskt inte sa James
- Men det är jag iallafall, sen behöver du inte se så argt på Eric sa jag
- Vadå? Har han klagat på mig? Jag trodde man kunde få titta på vem man ville sa James surt
- Det får man men det kanske inte passar så bra att du står och verkligen tittar på honom. Du är ju ganska arg om man säger så sa jag
- Haha, okej, ska han klaga på mig så ska han få något att klaga på sa James och gick iväg mot Eric
Jag fick panik och sprang efter och försökte stoppa James men det gick inte. Han knuffade bara undan mig och jag visste inte vad jag skulle göra tillslut. När han kom fram till Eric så knuffade han till honom och Eric knuffade tillbaka och bråket var igång.
- Kom igen då James! Ropade en del
- Sluta! Sluta nu! sa jag och ställde mig i mellan
- Vad håller ni på med egentligen? Jag har varit med om det här förut och jag vill inte det mer sa jag ledsamt
- Han förtjänar inte dig! Och sen så har han mage att klaga på mig för jag tittade på honom sa James
- Du hoppade ju på mig! Helt utan anledning! sa Eric
- Ursäkta, men det här är min fest och jag tror det är bäst att ni går nu sa Jenny argt
- Kommer du? sa Eric och såg på mig
- Jag tror det är bäst att jag sover hemma i natt. sa jag
- Men...du kan inte låta det här få förstöra mellan oss? sa Eric
- Jag älskar dig och det vet du, men inga mer slagsmål okej? sa jag och såg på Eric
- Jag lovar, kom sa Eric och tog min hand
Vi gick ut från lägenheten och vi gick ner till bilen. Vi åkte hem till Eric och jag var besviken, inte bara på att James gjorde som han gjorde utan för att Eric fortsatte med det. Jag åker ju i övermorgon. Jag vet inte om jag kommer kunna vara ifrån Eric i 2 månader och samtidigt inte veta om James gör honom något. Jag kanske borde ställa in.....
Lite senare hemma hos Eric - Erics Perspektiv
Ellen sa nästan ingenting till mig på resan hem och inte heller när vi kom in hit heller. Hon var verkligen besviken på mig. Jag önskade att jag inte fortsatt med det James ville att jag skulle göra. Ellen stod och tittade ut genom fönstret och jag tittade på henne från sovrummet innan jag gick ut till henne och la mina händer runt hennes midja och kramade om henne.
- Förlåt, det var inte meningen att göra som jag gjorde sa jag
- Det är inte ditt fel, men jag funderar på att inte åka sa Ellen
- Va? Varför inte då? sa jag förvånat
- Tänk om James gör någonting mot dig igen. Jag kan inte stanna där nere och samtidigt inte veta om det händer dig något här sa Ellen
- Du ska åka, och det kommer inte hända mig något. Och 2 månader kommer gå jätte fort jag lovar. Du kommer få det jätte roligt sa jag
- Okej då, jag får tänka så sa Ellen och vände sig om mot mig
- Jag älskar dig så mycket sa jag och log
- Och jag dig sa Ellen och vi gav varandra en kyss
Vi gav varandra flera passionerade kyssar och vi gick sen för att byta om och krypa ner i sängen. Hon la sig nära mig och la sin arm över min midja och jag la min arm under hennes huvud och rörde försiktigt hennes rygg och hon somnade före mig och jag log bara för mig själv och tänkte på hur otroligt lycklig jag är som får vara med Ellen. Jag somnade sen också.
3 dagar senare i Spanien - Ellens Perspektiv
Jag hade varit i Spanien i två dagar snart och det var varmt och jätte fint väder. Hotellet var jätte fint eller klubben var fantastisk. Jobbet var roligt men det hände inte så mycket men det var ändå väldigt roligt. Fast just nu hade jag inte jobb, utan en annan gjorde sitt pass och mitt pass började inte förens om några minuter så jag låg i min säng och pratade med Eric i telefon.
- Jag saknar dig ju också sa jag och log
- Men det är så kallt och tråkigt här utan dig. Hur ska jag klara mig utan dig? sa Eric
- Det är inget roligt här utan dig heller. Men snart är det mitt pass igen sa jag
- Och jag måste jobba med musiken, men lova mig att du ringer snart igen sa Eric
Knack knack knack knack
- Det knackar på dörren, det är nog min chef, jag får skylla på dig om jag får trubbel sa jag och skrattade och reste mig från sängen
- Haha, varför då? Jag pratar ju bara med världens finaste flickvän sa Eric
- Det kanske är just det som är....problemet sa jag när jag öppnade dörren
- Överraskning...........
Detta är kapitel 20 av We are beautiful. Förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt och 10 0000 biljoners förlåt igen för att det tagit så lång tid att få upp kapitlet. Men det har hänt en del i mitt liv och tyvärr har bloggen blivit lidande för det. Huvudvärk har också satt stopp men nu ska jag skärpa mig ordentligt. Kapitel 21 kommer på onsdag. Behöver en dag extra att skriva på :) Men då kommer ni bla få veta vem som knackar på Ellens dörr? Vad händer i Spanien? Vem är det hon träffar helt oväntat? Och varför blir Eric så svartsjuk? Kommer deras förhållande verkligen hålla för fler prövningar? Det och mycket mycket mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 21 som kommer på onsdag 😘
TUUUSEN tusen tusen tuuuuusen miljoners miljarders triljarders tack för allt ett fantastiska stöd och fina vackra och underbara kommentarer! Jag är så otroligt glad och tacksam att jag har alla er och det är ni som gör det möjligt för mig att ha bloggen! Utan er skulle den aldrig finnas!! Tack! Ni är dom bästa som finns!!!
Love you all! Älskar er alla av hela mitt hjärta!! Elsker Er!!!! 💕💕💕❤️❤️❤️
We are Beautiful - Kapitel 19
I verkligheten -Erics Perspektiv
- Eric! Nej! Eric! Nej! skrek Ellen och satte sig spikrakt upp i sängen
- Gumman, vad är det? Du drömde bara en mardröm sa jag och satte mig upp brevid henne
- Va...? Varför....vad händer? Vad gör jag här?.......
Erics Perspektiv
- Va?...vad är det som har hänt? sa Ellen trött och såg på mig
- Du måste haft en mardröm för du skrek sa jag och såg på Ellen
- Jag minns inte riktigt men det är borta nu. Förlåt att jag väckte dig sa Ellen och såg på mig
- Det är okej gumman. Kan du sova nu? sa jag oroligt
Ellen nickade och vi gav varandra en sista kyss innan hon la sig ner igen och somnade om. Jag la min arm runt hennes midja och gav henne en puss på axeln. Jag var lite orolig för att hon drömt om mig, när hon skrek mitt namn. Men det kanske bara var något konstig dröm helt enkelt. Jag la mig till rätta och somnade jag också.
Nästa dag - Ellen åker till James - Ellens Perspektiv
Efter drömmen som jag haft med Eric och James så förstod jag att det inte kunde fortsätta såhär, eller det förstod jag innan också men om det som hände i drömmen också händer i verkligheten så kommer jag bryta ihop. Så nu var det dags att prata med James och förhoppningsvis ska han förstå. Jag knackade på dörren och tog ett djupt andetag innan dörren öppnades och James log stort mot mig.
- Hej gumman. Hade vi bestämt någonting? sa James och såg på mig
- Nej, inte egentligen men jag behöver prata med dig om en sak sa jag
- Okej, men kom in sa James och släppte in mig
Jag tog av mig skorna och hängde upp jackan. Vi gick in till hans kök och jag satte mig på en av barstolarna som fanns vid köksön och jag visste inte hur jag skulle säga det här till honom.
- Vad var det du ville prata om? sa James och log mot mig
- Jo, jag berättade ju att jag hade en plåtning med Eric igår sa jag
- Mm...är det något problem där? sa James oroligt
- Nej, absolut inte. Det var bara att vi bråkade men sen sa han att han älskar mig sa jag och svalde hårt
- Stackars kille, kan inte vara lätt att vara kär och det inte är besvarat. Men varför luktar du herrparfym? sa James och såg med förvånad blick på mig
- Det är Erics parfym, jag älskar honom också. Jag sov hos honom i natt det är därför sa jag och kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder
- Såklart du gör, så vad var jag då? Ett supsitut för Eric eller? sa James sårat
- Det får du inte tro, jag tycker jätte mycket om dig men med Eric, det är något helt annat sa jag
- Så det var det här du tänkte berätta för mig igår eller hur? sa James
- Ja,men jag kunde inte. Förlåt sa jag ledsamt
- Gå härifrån Ellen, jag vill inte se dig mer sa James
- Snälla, vi kan inte skiljas åt såhär sa jag och gick fram till James
- Men hör du dåligt? Gå härifrån! Jag vill inte se dig mer sa James och knuffade undan mig
- Jag hoppas att vi en dag kan bli vänner sa jag och gick ut till hallen
Jag tog på mig skorna och jackan igen innan jag gick ut genom dörren. Det sved inom mig nu när jag sårat James för det var det sista jag ville göra. Men nu var det redan gjort. Jag gick mot bussen när min mobil började ringa. Jag såg på displayen och det såg ut som ett utländskt telefon nummer.
- Ja, det är Ellen sa jag och gick vidare mot bussen
- Yes, Well hello. My name is Ralph and i just wanted to tell you that you got the job if you still want it sa mannen
- What job? sa jag och försökte tänka
- The job as a lifeguard at our hotel, or clubhouse sa Ralph
- Oh, i forgot that i had send you that. But of course i want it sa jag
- Great, then i will call you later and give you the details. sa Ralph
- That sounds good, Thank you sa jag och la sen på
Det hade jag totalt glömt bort. För några veckor sen så skickade jag in ett mejl till ett hotell eller clubhus i Barcelona där jag sökte jobbet som badvakt. Jag behövde extra pengarna. Jag hade inte träffat Eric när jag sökte och jag vill ju såklart fortfarande ha det. Modelljobben är inte så många och jag jobbar extra på Kicks så jag kommer ta det här, och det är bara för 2 månader. Det är ju inte långt, eller?
Lite senare hemma hos Eric - Erics Perspektiv
Ellen hade precis kommit hit och jag hade dragit ner henne över mig i sängen och vi skrattade bara. Även fast vi just träffats i morse så hade jag saknat henne så otroligt mycket. Hon betyder allt för mig verkligen. Jag gav henne en kyss och strök sen undan en hårslinga från hennes ansikte och hon satte sig upp bredvid mig. Jag satte mig halvt upp och lutade mig på armen när jag såg henne.
- Jo, det är någonting jag måste berätta sa Ellen
- Okej, du ska inte göra slut igen va? sa jag nervöst
- Självklart inte. Men det är något helt annat sa Ellen
Knack knack knack
- Vänta här, jag kommer sa jag och hoppade upp ur sängen
Jag skyndade mig till dörren och öppnade och där stod Ellens vän, Jenny. Jag kände igen henne från grillfesten och hon gick bara rakt in i lägenheten.
- Är Ellen också här? sa Jenny
- Ja, jag är här, men vad gör du här? sa Ellen och kom ut från sovrummet
- Jag tänkte bjuda er till min fest. Jag ska ha en liten inflyttningsfest. Jag har fått en ny lägenheten sa Jenny och log
- Så du fick lägenheten? Det är ju fantastiskt sa Ellen och kramade om henne
- Ja, så jag hoppades ni ville komma. Det är om 2 veckor ungefär. Och alla kommer. Jag bjöd James också. Hoppas det är okej sa Jenny
- Ja, för mig är det okej, vad säger du Ellen? sa jag
- Det går bra, men grattis igen sa Ellen och log
- Men då kommer ni alltså? sa Jenny
- Vi kommer garanterat sa jag och gick fram mot Ellen
- Självklart, räkna med oss sa Ellen och log blygt
- Bra, då ses vi där. Och du Grattis till dig förresten. Jag hörde om jobbet sa Jenny och log mot Ellen
- Vad för jobb? Vad snackar ni om? sa jag och såg förvånat på Ellen
- Förlåt, jag ska gå. Men vi ses på festen sa Jenny och skyndade sig ut från lägenheten
- Jag skulle berätta det precis innan Jenny kom sa Ellen
- Berätta vadå? sa jag
- För länge sen, innan vi träffades så sökte jag jobb i Barcelona och jag fick det. Det är 2 månader och jag behöver det verkligen sa Ellen
- Vänta lite....du ska jobba i Barcelona i 2 månader? sa jag förvånat
- Ja, jag jobbar extra på Kicks och lite modelljobb. Det här är ett jobb jag behöver också. Annars kanske jag måste flytta tillbaka till mina föräldrar sa Ellen
- Så, vad hade du tänkt skulle hända med oss i 2 månader? Kan du svara mig på det............
Detta är kapitel 19 av We Are Beautiful. Förlåt att det blev så kort, men jag hade tänkt göra det längre men kände en stor press på att få upp det att det fick bli kortare. Men kapitel 20 som kommer tidigast idag(tisdag) och senast onsdag kommer bli längre :) Och då kommer ni bla. Få veta vad Ellen svarar? Hur blir festen och vad händer där? Hur blir det med Ellens nya jobb? Kommer förhållandet hålla? Och vad är det egentligen för överraskning Eric planerar? Det och mycket mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 20 som kommer tidigast idag(tisdag) och senast onsdag :)
TUUUSEN tusen tusen tuuuuusen miljoners miljarders triljarders tack för allt ett fantastiska stöd och fina vackra och underbara kommentarer! Jag är så otroligt glad och tacksam att jag har alla er och det är ni som gör det möjligt för mig att ha bloggen! Utan er skulle den aldrig finnas!! Tack! Ni är dom bästa som finns!!!
Love you all! Älskar er alla av hela mitt hjärta!! Elsker Er!!!! 💕💕💕❤️❤️❤️
We are Beautiful - Kapitel 18
- Vad såg jag i dig egentligen? sa Eric argt
- Jag kan säga samma sak! Du är bara elak och taskig! sa jag
- Är jag? Du är inte mindre elak om du tror det! Jag kan inte förstå att jag älskar dig över huvudtaget sa Eric argt
- Vad sa du? sa jag och kände hur allting bara rasade inom mig
- Ja, Ellen. Det är sant, jag älskar dig.......
Erics Perspektiv
- Är jag? Du är inte mindre elak om du tror det! Jag kan inte förstå att jag älskar dig sa jag argt och ångrade mig när jag sa det
- Vad sa du? sa Ellen och tittade förvånat på mig
- Ingenting viktigt. Du har ju James, så vad spelar det för roll vad jag säger sa jag surt
- Eric, du ska veta en sak och det är att jag älskar dig också. Jag behövde bara få vara ensam en tid efter allt det som hände mig men det betydde inte att jag slutade tycka om dig sa Ellen och gick fram till mig
- Så istället gick du till James. Det verkar ju vara rimligt sa jag
- Om du inte vill förstå så strunta i det då! Men jag älskar dig faktiskt också! sa Ellen och gick iväg
Jag ville ropa efter henne men det var som att rösten inte kom fram. Så jag sprang ikapp henne istället och tog tag i hennes hand och hon vände sig om mot mig och jag rörde försiktigt hennes kind och la sen min hand runt hennes nacke och gav henne en passionerad kyss. Det kändes som allting bara försvann runt omkring oss och jag var så glad att få vara nära henne igen. Vi släppte sen varandras läppar och hon tittade på mig.
- Så, är allting bra mellan oss nu? sa jag och log
- Ja, men jag måste prata med James. Kanske jag kan komma hem till dig ikväll efter jag pratat med honom sa Ellen
- Absolut, och du det kommer ordna sig, jag lovar sa jag och kramade om henne
Ellen log mot mig och vi gick sen för att ta dom sista bilderna. Men det kändes hela tiden som det var någonting som gjorde Ellen så ledsen. Jag förstår att det inte kan vara lätt att berätta för James men jag vill inget mer än att få vara tillsammans med henne igen. Och även om det betyder att jag måste få henne att krossa någons hjärta så....är det nog....på ett sätt värt det....
Lite senare - Ellens Perspektiv
Jag stod utanför James lägenhet och jag skulle ringa på dörren men jag visste inte vad jag skulle säga till honom. Jag tycker ju så mycket om honom och att bara säga att det är över det känns så hårt. Jag ringde sen på dörren och James öppnade. Han gav mig ett stort leende och gav mig en kyss innan han släppte in mig.
- Du lät så allvarlig på telefon. Behöver jag vara orolig? sa James och såg på mig
- Nej, jag var nog bara lite trött när jag ringde sa jag och bet mig i läppen
- Okej, så hur gick modelljobbet idag? sa James och gick in till vardagsrummet
- Det gick okej, Eric var den manliga modellen och det berättade dom inte för mig sa jag
- Va? Men shit vad dåligt! Hur gick det då? sa James och satte sig i soffan och jag satte mig brevid honom
- Det blev stelt och vi började bråka sa jag och såg ner i golvet
- Stackars dig gumman, men nu behöver du inte träffa honom mer sa James och la sin arm runt mina axlar
Jag nickade och tänkte bara hur fel han hade. Varför måste jag vara så feg? Det var ju bara att säga som det var, att jag älskar Eric. Men jag kunde inte göra det, tänk om....tänk om jag aldrig klarar det?
Sent på kvällen - Ellen kommer till Eric - Erics Perspektiv
Det ringde på dörren och jag skyndade mig dit för att öppna och Ellen såg med lite ledsen min mot mig och jag förstod att hon sagt som det var till James. Jag kramade om henne och gav henne en kyss. Hon tog sen av sig skorna och hängde upp jackan innan hon följde med in till vardagsrummet. Vi tittade på varandra och jag log mot henne. Hon var så fantastiskt vacker.
- Vet du hur vacker du är? sa jag och log mot Ellen
- Då har du inte sett dig själv sa Ellen och log blygt
- När jag ser dig finns det ingen vackrare. Vill du stanna här i natt? sa jag och rörde försiktigt hennes kind
- Jag vill inget hellre sa Ellen och tog min hand och gav mig en kyss
Jag la försiktigt min hand runt hennes nacke och flyttade lite på hennes här och vi kysstes mer passionerat. Hon la sina händer i mitt här och jag ryste till och vi backade mot väggen. Ellen stod mot väggen och jag la mina händer mot hennes höfter och hon rörde sina händer under min tröja och jag tog snabbt av den och kysste sen försiktigt hennes hals och lyfte upp henne mot mig och hon la sina ben runt min midja.
Jag la sen försiktigt ner henne på sängen och jag la mig över henne. Hon rörde sina händer mot min rygg och jag la min ena hand mot hennes mage och tog försiktigt av hennes tröja. Hon tittade lite mot mig och log stort. Jag var så glad och lycklig just nu. Vi hjälptes sen åt att ta av varandra våra andra kläder och hade sen sex. Vi stönade tyst och hade det helt fantastiskt tillsammans.
40 minuter senare - Ellens Perspektiv
Vi hade tagit på oss våra underkläder igen och jag hade fått låna ett av Erics linnen som jag låg i. Jag höll min arm över hans bröst och han smekte försiktigt min rygg. Allting hade kunnat varit så fantastiskt om jag inte hade den där stora svarta klumpen i magen. Eric trodde nog att jag pratat med James men jag kunde inte. Jag vet att det var dåligt gjort men jag kunde bara inte.
- Nu är det äntligen vi igen sa Eric och log
- Mmm...det är det sa jag och kände hur klumpen växte
- Vad är det som är fel? Var James elak? sa Eric oroligt
- Nej, det är ingenting. Lite trött bara, men vi kanske inte måste prata om James just nu sa jag och log
- Det kan jag hålla med om. Men han vet iallafall om det? sa Eric
- Ja, han vet och det är slut. Nu är det bara vi sa jag och försökte att inte visa hur jag egentligen kände för allt det här
-Okej, du ser lite trött ut. sa Eric och såg på mig
Jag nickade lite och han gav mig en puss på pannan innan han släckte lampan. Jag vände mig om och han la sin arm runt min midja. Jag log lite innan jag förstod att Eric somnat. Jag själv kunde inte sova överhuvudtaget. Det värkte i hela bröstet på mig, hur korkad är jag? Två killar samtidigt....jag är ju inte liten längre när man kunde vara tillsammans med många på dagis. Just nu vet jag inte vad jag ska göra. Men någonting måste jag iallafall göra...jag låg och tänkte länge innan kroppen tillslut sa ifrån och jag somnade jag också.
I drömmarnas värld -Ellens Perspektiv
Jenny visste hur allting låg till och hon försökte förstå vilken mardröm jag satt fast i. Jag hade inte sagt som det var till James och samtidigt går Eric och tror att jag gjort det. Jag kände mig bara som en dum person, en elak människa just nu.
- Alltså det du borde göra är att säga som det är till James, för ju längre du drar ut på det desto sämre kommer du må sa Jenny
- Jag vet, men jag vågar inte. Han kommer bli så otroligt ledsen sa jag
- Det är klart, men du kan inte fortsätta att vara tillsammans med dom båda sa Jenny och såg över min axel
- Jag ska prata med James jag har ju sagt det sa jag
- Prata om vadå? sa James och la sina armar runt min midja när han kom fram till oss bakifrån
- Om att Jenny ska börja dejta igen sa jag och såg på Jenny
- Ja, du vet det har ju varit länge sen man haft en pojkvän nu sa Jenny och spärrade ögonen i mig
- Vad säger du om att gå och göra någonting? Bara du och jag? sa James och vände mig mot sig
- Mm..vi kanske kan ta en fika sa jag och log
- Gärna, men först måste du få detta sa James och gav mig en kyss
Vi stod och kysstes en stund och tillslut sa hostade Jenny till och jag släppte James och då såg jag Eric stå en liten bit bort. Det var som jag ville svimma och sjunka under jorden på samma gång. Han såg så besviken och ledsen ut. Vad hade jag gjort? Jag såg hur han gick iväg och jag sa till James att jag var tvungen att gå och sprang det snabbaste jag kunde efter Eric men det var som att det var lönlöst. Ju mer jag sprang desto längre ifrån honom kom jag. Men sen stannade jag och Eric vände sig om mot mig.
- Förlåt, jag vet att du såg vad som hände sa jag
- Hände? Ja, du menar kyssandet, det var väl bara vänskapligt sa Eric
- Snälla, det var inte meningen sa jag
- Det spelar ingen roll. Jag litade på dig men inte mer. Försvinn från mig! sa Eric argt
- Nej, nej! Du kan inte mena allvar! Eric! Eric! Nej! skrek jag
I verkligheten -Erics Perspektiv
- Eric! Nej! Eric! Nej! skrek Ellen och satte sig spikrakt upp i sängen
- Gumman, vad är det? Du drömde bara en mardröm sa jag och satte mig upp brevid henne
- Va...? Varför....vad händer? Vad gör jag här?.......
Detta är kapitel 18 av We are beautiful. Förlåt om det blev kort och tråkigt. Också förlåt att det tagit så lång tid att få upp det men har haft världens skrivkramp och ingen inspiration alls. Jag har gjort allt för att få den tillbaka men det har gått trögt men hoppas ni ska tycka om det iallafall. Jag ska skärpa mig nu. Kapitel 19 kommer tidigast idag(lördag) annars kommer det på söndag. Och då kommer ni bla. Få veta om Ellen säger sanningen till James? Varför måste Eric och Ellen vara ifrån varandra så länge och kommer kärleken verklige hålla på avstånd? Vad händer egentligen på en fest som Jenny ordnar? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 19 som kommer tidigast idag(lördag) och senast söndag.
TUUUSEN tusen tusen tuuuuusen miljoners miljarders triljarders tack för allt ett fantastiska stöd och fina vackra och underbara kommentarer! Jag är så otroligt glad och tacksam att jag har alla er och det är ni som gör det möjligt för mig att ha bloggen! Utan er skulle den aldrig finnas!! Tack! Ni är dom bästa som finns!!!
Love you all! Älskar er alla av hela mitt hjärta!! Elsker Er!!!! 💕💕💕❤️❤️❤️
We are Beautiful - Kapitel 17
Jag vände mig och såg mot vindskyddet och när jag såg honom sitta där så kändes det bara som att jag ville sjunka genom marken. Jag orkade inte det här just nu....varför varför var han här.......
Ellens Perspektiv
Jag såg honom sitta där vid vindskyddet och jag visste inte vad jag skulle känna överhuvudtaget. Jenny tittade på mig och jag nickade och vi gick iväg en liten bit från dom andra.
- Vad gör han här? sa jag
- Han måste kommit med Alex och dom. Förlåt, jag visste faktiskt inte att dom kände varandra sa Jenny
- Jag kan inte stanna här nu, jag måste gå sa jag och såg allvarligt på Jenny
- Du kan inte mena allvar, du kan inte gå nu sa Jenny
- Men om jag stannar så kommer det bara bli otrevligt för alla sa jag
- Ellen, se på mig. Du måste göra det bästa av situationen. Okej? sa Jenny
- Okej, men kom ihåg att det var du som fick mig att stanna här sa jag
Jenny nickade och vi gick tillbaka till dom andra. Jag kände Erics blickar mot mig men jag undvek dom hela tiden. Jag gick till James och stod och pratade med honom hela tiden och försökte sluta tänka på att Eric var där över huvudtaget. Om det ändå bara hade fungerat.....
Erics Perspektiv
Vad gör jag här egentligen? Ellen ser inte änns på mig och hon står bara och snackar med en annan kille. Jag satt med några andra och jag reste mig sen upp och gick bort mot Alex.
- Du, jag sticker nu sa jag
- Va? Varför då? sa Alex förvånat
- Är inte det ganska uppenbart? sa jag och såg mot Ellen och James
- Ska du verkligen låta dom förstöra din kväll? sa Alex
- Du förstår inte, jag älskar henne, jag älskar henne så att det gör ont i bröstet. Förstår du hur det känns att vara utan henne då? sa jag ledsamt
- Nej, jag kan inte förstå det. Men försök att prata med henne sa Alex
- Och säga vadå? sa jag och såg igen på Ellen men när hon tittade på mig så vände jag bort blicken
- Det du sa till mig just nu sa Alex
- Det hjälper inte. Hon vill inte vara tillsammans med mig och det får jag bara acceptera helt enkelt sa jag
- Jag tycker ändå du borde prata med henne. Ni var väldigt söta ihop så ge inte upp nu sa Alex och la sin hand på min axel innan han gick iväg
Jag stod kvar och tänkte en liten stund. Det började mörkna och dom tände en stor brasa och jag såg inte Ellen någonstans men jag såg killen hon pratade med förut. Jag vet att jag inte borde men jag gick ändå fram till honom och han tittade lite frågande på mig.
- Kan jag hjälpa dig med något? sa killen
- Nej, jag såg att du snackade med Ellen förut sa jag
- Jaha, jag förstår det är du som är Eric sa killen
- Hurså? sa jag lite surt
- Ellen berättade att ni dejtat. Så antog att det var du eftersom du började fråga mig saker om Ellen sa killen
- Vem är du själv? sa jag
- James, men antar att du inte kommit över henne ännu men hon har kommit över dig, eftersom hon verkar gilla mig igen sa James
- Du vet ingenting! sa jag argt
- Vad håller ni på med? sa Ellen och såg på mig och James
- Han bara kom fram till mig och började fråga saker sa James
- Okej, det såg nästan ut som ni skulle börja slåss sa Ellen
- Kan jag få prata med dig ensam? sa jag
- Okej, jag kommer snart sa Ellen och gav James en puss på kinden
Vi gick en bit ifrån festen och stannade sen vid en av bilarna. Ellen lutade sig mot en av dom och jag visste inte vad jag skulle säga. Vad fanns det att säga egentligen? Hon verkade ju ändå gilla den där James, det här var ett misstag.
- Så, du ville prata om? sa Ellen
- Kan vi inte försöka igen? sa jag och tog Ellens hand
- Det går inte Eric, jag kan inte vara tillsammans med någon just nu sa Ellen
- Är det därför du flörtar med James? sa jag surt
- Nej, jag tycker om honom, men jag vill vara ensam just nu. Jag önskar jag kunde vara med dig men du litade aldrig på det jag sa. Hur ska jag då kunna lita på dig den här gången? sa Ellen
- Om jag kunde så skulle jag spola tillbaka tiden och göra om allt. Men jag kan inte det, men den här gången kan jag göra det bättre, bara du ger mig en chans till sa jag
- Jag önskar verkligen att jag kunde tro på dig men jag kan inte det. Förlåt sa Ellen och smekte min kind och gick iväg
- Det kommer bli vi igen! Du vet det också! sa jag efter Ellen
Jag såg henne bara gå vidare och det värkte verkligen inom mig. Hur kan hon säga att hon inte vill vara tillsammans med någon när hon står och flörtar med James, hon kunde bara sagt att det var mig hon inte ville vara tillsammans med. Men jag ska inte ge mig. Jag ska få henne tillbaka, på ett eller annat sätt.....
1 månad senare - Ellen ska göra ett fotojobb för Solo - Ellens Perspektiv
Det hade gått en månad sen jag såg Eric på den där festen och vi hade inte setts sen den dagen. Jag och James hade dejtar varandra i en månad nu och jag tycker mycket om honom men jag kunde ändå sakna det jag hade med Eric. Fast idag skulle jag göra ett modespecial i tidningen Solo och när jag kom dit så blev jag sminkad och dom gav mig dom första kläderna att ha på mig. När jag var klar gick jag bort till fotografen.
- Jätte snyggt. Kan Eric komma också? sa fotografen
- Eric? sa jag och vände mig om
- Visste ni inte om det? sa fotografen
- Jag visste, men tydligen inte alla sa Eric
- Jag fick inte dom uppgifterna. Men ska vi få det här gjort då sa jag
- Okej, då kör vi, försök och se lite kära ut sa fotografen
Jag försökte verkligen med hela mitt hjärta att vara proffesionell men det gick nästan inte. Jag hade inte fått veta att jag skulle jobba med honom idag, hade jag vetat det hade jag inte tackat ja. Vi gjorde flera klädbyten och precis när vi skulle ta dom sista bilderna så fick fotografen fel på kameran och var tvungen att ordna det så vi fick vänta.
- Så, jag såg att du dejtar sa Eric lite surt
- Ja, jag blev förälskad i någon jag kan lita på sa jag
- Han är bara tillsammans med dig för du är modell så han kan visa upp dig för sina polare sa Eric surt
- Som du gjorde då eller? sa jag spydigt
- Vad såg jag i dig egentligen? sa Eric argt
- Jag kan säga samma sak! Du är bara elak och taskig! sa jag
- Är jag? Du är inte mindre elak om du tror det! Jag kan inte förstå att jag älskar dig över huvudtaget sa Eric argt
- Vad sa du? sa jag och kände hur allting bara rasade inom mig
- Ja, Ellen. Det är sant, jag älskar dig.......
Detta är kapitel 17 av We are beautiful. Jag hoppas ni ska tycka om det :) Förlåt att det tagit tid men har haft lite jobbigt med bloggen men allting är bättre nu. Men kapitel 18 kommer tidigast idag(tisdag) annars kommer det på onsdag och då får ni bla. Veta om Ellen och Eric blir tillsammans igen? Vad händer då med James? Varför träffar Ellen både Eric och James? Är hon tillsammans med både eller ingen? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 18 som kommer tidigast idag(tisdag) annars onsdag :)
Förlåt för kort kapitel också :(
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<33333
We are Beautiful - Kapitel 16
- Ja, det är klart jag gör. Jag vill bara att det ska bli bra igen mellan oss. Vad säger du, vill du bli min flickvän igen? sa Eric och stannade
- Eric jag vet inte hur jag ska kunna säga det här men.......
Ellens Perspektiv
- Eric, jag vet inte hur jag ska säga det här men jag kan inte sa jag
- Vad menar du med att du inte kan? sa Eric förvånat
- Det har inte med dig att göra, tvärtom. Det är mig. Jag vill inte ha något förhållande efter allt som hänt sa jag ledsamt
- Så du vill inte vara med mig för att du blev kidnappad? sa Eric
- Nej, eller det som gjorde mig mest besviken då var att du inte trodde mig, jag kan inte lita på att du tror mig om det skulle hända igen sa jag
- Så du gör slut med mig för det? sa Eric lite surt
- Ja, jag kan inte vara din flickvän som det är nu. Men jag vill vara din vän sa jag och tog Erics hand
- Men vi kan inte vara vänner förstår du väl?! sa Eric och släppte mina händer
- Vad menar du? sa jag oförstående
- Hur ska jag kunna vara med dig när jag inte får röra din kind, ge dig en kyss eller bara hålla om dig sa Eric ledsamt
- Allting hände så fel mellan oss från första början, det var inte meningen att det skulle vara du och jag sa jag
- Du snackar om ödet! Menar du allvar? Ödet vill inte se oss tillsammans sa Eric och såg argt på mig
- Jag har sagt att jag gärna vill vara din vän och jag önskar du vill vara min sa jag
- Nej, vill du inte vara med mig så ska jag inte störa dig mer. Vi glömmer varandra sa Eric och vände sig bort från mig
- Du kan inte mena allvar. Sa jag och torkade tårarna som började rinna
- Jo, jag vill inte träffa dig mer. Hej då Ellen sa Eric och gick iväg
- Eric! Eric! ropade jag
- Du kan inte bara gå ifrån det här! Eric! Eric ! Ropade jag
Men han vände sig inte om och jag såg honom bara gå allt längre och längre bort. Jag önskar bara han hade kunnat förstå och velat vara min vän. Jag tycker så mycket om honom men just nu går det inte att vara tillsammans. Jag tog upp mobilen och slog nummret till Jenny. Jag har känt Jenny väldigt länge men vi tappade kontakten när jag och Lucy kom varandra närmare men nu efter allt hänt med Aron så har vi kommit varandra nära igen.
- Ja, det är Jenny sa Jenny
- Han gick, han vill inte ha med mig att göra mer sa jag och tårarna rann ner för mina kinder
- Vänta, var är du? sa Jenny oroligt
- Vid vindskyddet sa jag
- Stanna där, jag kommer så fort jag bara kan sa Jenny och vi la sen på
Jag satte mig inne i vindskyddet och väntade på Jenny. Tårarna rann ner för mina kinder och jag visste att Eric aldrig kommer vilja förlåta mig, han kommer aldrig mer vilja se mig, precis som han sa. Och det jobbiga är att samtidigt som jag ångrar att jag sa som det var till honom så önskar jag att jag inte gjort det.
- Ellen! Ellen är du här? ropade Jenny
- Jenny, jag är här ropade jag och Jenny kom springandes till mig
- Ellen, berätta, vad är det som har hänt? sa Jenny och satte sig bredvid mig och gav mig en kram
- Jag sa som det var, men han ville inte vara min vän eller änns se mig mer sa jag
- Men vännen, det kanske är bäst såhär isåfall. Jag menar om han inte kan vara din vän heller så sa Jenny
- Jag vet, men det är just hela den här saken, att jag inte kan vara tillsammans med någon just nu. Efter allt som har hänt så vill jag bara vara ensam sa jag
- Men, isåfall går vi hem till dig så kommer vi på något sa Jenny och log
- Okej då sa jag och log snett mot henne
Nästa dag - Eric är i studion - Erics Perspektiv
Jag satt i studion och jobbade på nytt matrial till kommande skivan och hur mycket jag än försökte att inte tänka på Ellen så fanns hon där iallafall. Hon hade bara dumpat mig, det trodde jag inte. Men nu ska jag försöka glömma henne och låtsas som vi aldrig träffats förut. Hur jag nu ska kunna göra det när jag är hjärtkrossad?
- Tänker du fortfarande på det här med Ellen? sa Alex
- Ja,hur ska jag kunna låta bli sa jag och suckade
- Du borde göra något roligt, glömma tankarna på henne. Vad sägs om att hänga med på fest? sa Alex och log
- Vadå för fest? sa jag och såg frågande på honom
- Det är en kompis till min flickvän som har den, eller egentligen en kompis till henne men tänkte du kanske ville hänga med sa Alex
- Jag vet inte, det känns inte som jag har lust sa jag
- Ska du bara sitta inne och inte göra något? sa Alex
- Okej då, jag följer med. Vad heter hon? Vännen alltså sa jag
- Jenny.....
Samtidigt hemma hos Ellen - Ellens Perspektiv
Jag tog ut flingpaketet ur skåpet och gick mot Jenny som sovit här i natt. Jag ville inte vara ensam, speciellt inte på nätterna. Jenny såg lite hemlighetsfullt på mig och jag förstod ingenting.
- Varför tittar du så konstigt på mig? sa jag
- För ikväll ska du med på fest vid vindskyddet sa Jenny
- Va? Nej, jag har ingen lust sa jag
- Jo, det kommer bli jätte roligt. Och du vet att....James kommer sa Jenny och log
- Ska det få mig att vilja komma? sa jag och skrattade
- Haha, ja, snälla. Det är ju för dig sa Jenny och skrattade
- Jag måste vara en idiot men okej då, för din skull och inte James sa jag
- Om du säger det så sa Jenny och log
- När börjar det? sa jag och satte mig brevid henne vid köksbordet
- kl 18.00, det kommer bli jätte kul, jag lovar, sen behöver du släppa tankarna på, ja du vet vem sa Jenny
- Ja, jag förstår att jag inte ska tänka på det mer. Men bara du inte börjar prata om James så sa jag
- James? James vem? sa Jenny och skrattade
Jag skrattade bara och kastade lite av flingorna på henne och hon skrattade bara ännu mer. James är en kille som jag känt väldigt länge. Vi hade små flörtat med varandra för många år sen men det blev aldrig någonting men det kommer Jenny ihåg nu. Han är också modell och har mörkt svart hår, lite skäggstubb och mörkt bruna ögon(tänk Hook i Once Upon A Time så förstår ni vad jag menar i utseende). Men jag kände att jag behövde göra något annat istället för att bara sitta inne och tänka på eric hela tiden som jag gjort fram tills nu. Hoppas bara kvällen blir lika rolig som jag hoppas på....
Senare på kvällen Eric kommer till festen - Erics Perspektiv
Jag, Alex, Anton, J-son och Alex tjej kom till festen och någon tjej kom fram till oss och gav oss alla varsin kram och jag fick sen veta att det var Jenny men när hon hade kommit fram och gett mig en kram så tittade hon lite konstigt på mig som att hon kände mig sen tidigare. Hon försvann ganska fort och jag förstod ingenting. Men jag gick med Anton och dom andra till vindskyddet och jag satte mig där och sen såg jag en kille och en tjej som stod och pratade med några andra. Hon kändes så bekant på något sätt men killen höll armen runt hennes axlar och jag önskade nästan hela tiden att hon skulle vända sig om. Och när hon gjorde det så fick jag en chock.....
Ellens Perspektiv
Jag stod och pratade med några av mina vänner och James höll sin arm runt mina axlar och jag hade glömt hur otroligt charmig han var så jag fick hålla emot mina känslor hela tiden. Men när Jenny kom fram och såg allvarligt på mig så kändes det som mitt hjärta skulle sjunka som en sten.
- Vad är det som har hänt? sa jag
- Eric...Eric är här sa Jenny
- Nej, det kan han inte. Han känner ingen här sa jag lugnt
- Jo, jag känner Alexs flickvän och Eric sitter där borta sa Jenny och nickade mot vindskyddet
Jag vände mig och såg mot vindskyddet och när jag såg honom sitta där så kändes det bara som att jag ville sjunka genom marken. Jag orkade inte det här just nu....varför varför var han här.......
Detta är kapitel 16 av We are Beautiful. Jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt att det tagit så lång tid att få upp det men har varit sjuk så har inte orkat skriva. Men nu är jag bättre och kapitlen ska komma upp som normalt igen :) Men jag hoppas ni ska tycka om det bara. Kapitel 17 kommer tidigast imorgon(fredag) och senast lördag men jag ska försöka få upp det imorgon. Då kommer ni bla. få veta vad som händer på festen? Blir det någonting mellan Ellen och James? Eller mellan Eric och Ellen? Kan dom verkligen vara ifrån varandra? Vad händer när Ellen och Eric ska jobba ihop för ett tidningsjobb? Varför bråkar dom och om vad? Det och mycket mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 17 som kommer imorgon :)
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<33333
Svaren på den annorlunda frågestunden :)
Hej alla fantastiska och underbara läsare!
Jag, Johan och Lina är tillsammans hemma hos mig just nu och först och främst vill vi tacka er alla för era fantastiska och roliga frågor. Det ska bli jätte roligt att få svara på dom. Vi börjar med frågorna från Asil.
Asils frågor
Den här frågan är till Johan. Natalie har berättat att du har tatueringar. Jag undrar vad du gjorde för tatueringar?
Johan svarar: Ja, det stämmer. Jag har just nu bara en på bröstet. Under nyckelbenen och det är en text rad. Det står : Live Out your Dream. Hoppas såklart på att kunna göra fler.
Den här frågan är till Lina. Vad har du tänkt att jobba med nu när du är stor?
Lina svarar: Det har ändrats så många år genom åren. När jag var fem och mina föräldrar frågade sa jag att jag ville vara en katt. Men idag så skulle jag vilja bli antingen lärare eller läkare faktiskt. Har alltid varit nyfiken på anatomi och sånt där.
Den här är till Johan.När var det senaste gången du grät?
Johan svarar: Senaste gången jag grät är nog när jag friade till Natalie och hon svarade ja. Då grät jag.
Den här frågan är till Johan. Natalie har berättat att du gillar JT. Jag undrar hur länge har du gillat honom och har du träffat han.
Johan svarar: Jag har gillat honom i ungefär 4 år. Jag var inget stort Nsync fan men sen när han blev soloartist så har man gillat honom. Jag har tyvärr aldrig fått möjligheten men det vore ju en dröm såklart att få träffa honom. Har sett honom Live i London annars.
Den här frågan är till alla tre. Natalie, Johan och Lina. Vad är det galnaste ni gjort?
Natalie svarar: Det galnaste jag gjort måste vara när jag åkte Mount Everest på DisneyWorld i Orlando. Gör aldrig om det.
Lina svarar: Det måste nog varit när jag var med Natalie på hennes TVD och jag fick göra ett stunt åt henne för hon inte vågade.
Johan svarar: När jag och Natalies bror hoppade bungy jump.
Den här frågan är till Johan. Som att du ska jobba med makeup movie så undrar jag om du är bra på att sminka?
Johan svarar: Ja, jag skulle säga ja, men det finns fortfarande så otroligt mycket att lära sig och hoppas därför att jag ska få göra det i LA men jag skulle säga ja ändå.
7. Den här frågan är til Johan. Den här är rolig. Har en tjej någonsin frågat dig "Är du färsk" jag frågan den frågan för den här frågan är en rolig fråga till en kille.
Johan svarar : Haha, ja, det har faktiskt hänt en gång. Jag skrattade väldigt mycket då och jag blev lite förvånad men tycker det är en rolig och bra raggningsreplik för man minns den.
8. Den här frågan är till Johan. Har du mustasch eller skägg?
Johan svarar : Nej, jag har haft skägg men inte längre. Nu har jag lite skäggstubb men inte skägg eller mustasch.
9.Den här är till Johan. Jag undrar hur känns det att kyssa en tjej med piercing i läppen. Alltså känns det konstigt?
Johan svarar: Det beror helt på. Natalie har ju en piercing i läppen och det beror på hur det känns beroende på vad hon har för smycke. Har hon en pärla så känns det ingenting, men har hon en ring över så känner man den såklart men det är inte obehagligt. Jag tycker det är fantastiskt.
Hej den här frågan är till Johan. Men det handlar inte om han. Det handlar om mig. Det är så att en kille är mycket på mig och flörtar med mig många gånger i skolan och jag vet att han är kär i mig. Men jag är inte kär i han, gillar bara han som min vän inget mer. Vad gör jag om han vill bli ihop med mig? Hur ska jag svara utan att såra han. Och för det andra vill jag inte bli ihop för fick ett krossat hjärta föra månaden och har inte alls kommit över han. Så önskar verkligen ett svar från en kille som vet hur man gör på rätt sätt. Snälla svara.
Johan svarar: Oj, ja jag känner igen det där. Jag har både varit i din situation och även varit killen. Det är aldrig enkelt att säga till någon att man bara vill vara vänner men försök att säga det på ett snällt sätt. Att du tycker jätte mycket om honom men inte kärleks mässigt. Du ser han som en bra vän, men tyvärr inget mer. Visst kommer han säkert bli ledsen men det är bäst för annars går man gärna och hoppas på att det ska hända något. Och det gör det nästan ännu värre. Hoppas det hjälpte.
Den här frågan är till Lina och Johan. Alltså Natalies är så bra på att sjunga. Har ni försökt att säga att hon ska söka till idol. Hennes röst är så jävligt bra. Hur kam man bara sitta där och inte göra något när hon sjunger så bra. Tycker verkligen Natalie ska börja söka nu. Fast jag och Natalie har ett vad. Om ni undrar vad vadet är så fråga Natalie så får hon förklara vad vi slaggit vad om.
Johan svarar: Ja, Natalie är en grym sångerska och jag har försökt få henne att söka till olika talangjakter och även Idol men hon tycker tyvärr inte att hon är tillräckligt bra.
Lina svarar: Ja, jag håller med Johan, jag har också sagt till Natalie att hon borde försöka bli artist men hon tror inte på sig själv och sin röst det är därför. Jag hörde om vadet och jag hoppas du vinner så hon söker :)
Den här frågan är till Johan. Har du någonsin fått kvarsittning i skolan? Jag frågar just Johan för jag vet att killar gör mer bus och sånt mer än tjejer gör.
Johan svarar: Oh ja, flera gånger. Jag var den killen som alltid ville synas och höras i klassen så jag hamnade ofta i trubbel. Så ja det har jag.
Den här frågan är till Lina och Natalie. Om ni skulle välja mellan The fooo och One direction. Vilket band älskar ni mest?
Lina svarar: Nu kommer Natalie kasta en kudde på mig men jag måste säga The Fooo, jag älskar såklart 1D jätte mycket men det är något speciellt med The Fooo.
Natalie svarar: Jag måste säga 1D för dom gör mig glad och gör så jag mår bra. Dom betyder så otroligt mycket för mig så därför måste jag säga 1D även om jag tycker om The Fooo också.
Den här frågan är till Johan. Om du skulle lyssna på mellan Justin bieber eller The fooo en hel dag vad skulle du välja då?
Johan svarar: Jag tyckte Justin Bieber hade en del bra låtar förut men om jag skulle behöva lyssna på antingen Justin eller The Fooo så skulle jag nog säga The Fooo för man rycks med i musiken på ett annat sätt.
Den här frågan är till Lina och Natalie. Har ni någonsin skämt ut er framför en kille?
Lina svarar: Ja, det har jag gjort men oftast så tänker man inte på det förens efteråt. Som varför sa jag så eller åh nu skämde jag ut mig. Men jo, det har hänt några gånger.
Natalie svarar: Ja, så extremt många gånger vilket mina vänner kan intyga. Speciellt när jag ska gå fram till en kille så har jag antingen blivit nervös så jag pratat så snabbt att han inte förstår eller snubblat. Så jag är nog expert på att göra bort mig framför killar.
Den här frågan är till Johan. När du fixar ditt hår kan du stå där ät fixa det i timmar eller minuter för att det ska bli som du vill ha det.
Johan svarar: Nja, ibland. Det var nog värre när jag var yngre och hade mer pojkbands frisyr, kort klippt och rakat på sidorna då kunde jag stå i 2 timmar. Nu sätter jag upp det i en liten tofs och går ut oftast. (Har rakat på sidorna och lite längre hår i mitten)
Den här frågan är till Johan. Varför är ni killar så intresserade av fotboll?, Varför gör ni en sån stor sak av bara att titta på fotboll och Vad är det som är roligt med FIFFA?
Johan svarar: Haha, den frågan trodde jag nästan skulle komma. Jag kan bara svara för mig själv men fotbolls finns i generna på något sätt. Och när man ser på fotboll och speciellt sitt favoritlag så blir det som att man går på en konsert med sitt favoritband. Samma känsla finns för fotbollen. Det roligaste med FIFA enligt mig är att man kan spela med polarna men också mot andra i världen som delar ditt fotbolls intresse.
Till Johan, har du örhängen?
Johan svarar; Nej, det har jag inte. Jag har hål i öronen men har inte haft örhängen på så många år att dom nog vuxit igen nu.
Tusen tack Asil för alla dina frågor! Nu kommer svaren på Emelies frågor.
Emelies frågor
Till johan: när började du tänkta på om du skulle fria till Nathalie eller inte?
Johan svarar: Jag började tänka på det runt 1 vecka innan vi skulle till Florida. Jag vet att jag vill leva med Natalie hela mitt mig och att då få göra ett frieri på ett speciellt sätt var något jag ville mycket och därför bestämde jag mig efter mycket olika råd från polarna att fria till henne på DisneyWorld.
Till alla: vad är det mest pinsammaste som har hänt er?
Natalie svarar: Det pinsamste som hänt mig måste varit när jag och Lina var i Köpenhamn för 1D konserten. Då var vi på stan och hörde "Live while youre Young" och jag började sjunga och dansa i butiken så alla stirrar på mig som jag vore sjuk. Det var pinsamt.
Lina svarar: Det måste varit när jag skulle gå fram till en kille jag var jätte kär i och precis när jag kommer fram så tittar han på mig och jag får inte ur mig ett ord så jag tog lite vatten och istället för att svälja det så öppnade jag munnen för att säga hej och allt vatten flög ut på honom. Det var riktigt pinsamt.
Johan svarar: Det pinsammaste som hänt mig måste varit när jag åkte en vatten rushkana och jag var nog runt 10 år och badbyxorna kom av och min polare tog dom så jag fick jaga honom i vattnet efter dom. Var röd som en tomat och det var så pinsamt.
Till: Nathalie: hur kommer det sig att du började med novell bloggar?
Natalie svarar: Jag hade läst fan-fiction tidigare och sökte då på Eric Saade berättelser på nätet och kom då in på en blogg med noveller om honom. Jag blev direkt fast och tyckte att det verkade väldigt roligt att skriva novell blogg så jag beslöt mig för att starta SaadeStorie och det ångrar jag verkligen inte att jag gjorde.
Till nathalie: Vilken novell på den här bloggen är du mest nöjd med/ din favorit?
Natalie svarar: Oj, det är jätte svårt att svara på för alla är så otroligt olika. Men skulle jag säga vilken jag är mest nöjd med så är det nog Imagine, vet inte varför men den kändes lite annorlunda. Men favoriten är Miss Unknown faktiskt. Den har jag själv läst flera gånger.
Tusen tusen tack Emelie för dina frågor! Nu ska vi ta Siris frågor som hon skickat in.
Siris frågor
Till er alla: Hur gamla är ni?
Johan svarar: Jag har precis fyllt 21 år
Lina svarar: Jag har fyllt 19 år
Natalie svarar: Jag är 18 men blir 19 i vinter.
Till Johan: Har du några tatueringar?
Johan svarar: Ja, jag har en tatuering men vill ha fler.
Till Lina: Hur och var träffade du Natalie?
Lina svarar: Vi träffades på dagis första gången men det minns jag inte så mycket av men det jag minns är när vi gick i 1:an då var vi faktiskt lite ovänner först. Vi tyckte inte om varandra överhuvudtaget men sen var det något som förändrades och vi blev bästa vänner. Hon är min absolut bästa vän idag.
Till Natalie: Hur kan du vara så jävla bra på att skriva?
Natalie svarar: Först och främst tack :) Jag vet faktiskt inte. Jag har alltid älskat att skriva berättelser och haft mycket fantasi och jag tror att om man har dom två sakerna i sig så kan alla bli världens bästa skrivare. Jag ser mig inte som en person som skriver bra. Så blir jätte glad att ni tycker det :)
Vi vill åter igen tacka er alla som skickat in så många och roliga frågor till oss!! Vi hade jätte kul när vi svarade på dom och det kommer garanterat fler såna här frågestunder :)
Kramar Natalie, Johan och Lina :)
We are Beautiful - Kapitel 15
- E...r...i...c sa Ellen medan hon hackade tänder
- Oroa dig inte, jag ska få ut dig härifrån. Du är säker nu sa jag
- Ba...kom.... Dig sa Ellen och jag vände mig om
- Vad f*n håller du på med och hur kom du in här?!.......
Erics Perspektiv
- Jag skulle kunna fråga dig samma sak. Ellen är ju sjuk! sa jag
- Hon är inte sjuk! Men du ska ut härifrån sa Aron
- Jag går ingenstans utan Ellen hör du det? sa jag argt
- Du tror att du är så tuff va? Men Ellen stannar här! Och den enda som ska ut är du! sa Aron och tog tag i mig
- Släpp mig!! Släpp mig nu! sa jag och knuffade till Aron så han släppte mig
- Ellen ska ingenstans!! Hon ska stanna här för alltid med mig! sa Aron och ställde sig framför Ellen
- Aron, lyssna nu på mig, hon är sjuk. Hon har jätte hög feber och jag måste få ta med mig henne till sjukhuset sa jag
- Jag går inte på det! Hon har försökt med det tricket redan! Försvinn nu härifrån! sa Aron argt
- Er...ic....det är ingen....ide sa Ellen och hackade tänderna och drog filten närmare sig
- Där hör du. Hon vill stanna sa Aron bestämt
- Nej, det vill hon inte men hon är så pass sjuk att hon inte orkar säga emot dig sa jag
- Aron...jag måste få hjälp sa Ellen och hostade
- Jag tar med mig Ellen nu. sa jag och knuffade undan Aron och tog upp Ellen i famnen
- Du vet att jag kommer ta henne tillbaka sa Aron
- Nej, det kommer du inte för du kommer sitta inspärrad för det här sa jag och gick ut genom dörren med Ellen i famnen
Jag skyndade mig ner för trapporna och jag såg på Ellen och hon började somna flera gånger men jag fick hålla henne vaken så gott jag kunde hela tiden. Jag la ner henne i baksätet på bilen och åkte så snabbt jag kunde till sjukhuset och jag ringde samtidigt till polisen som jag försökte hålla Ellen vaken och köra bilen. Det gällde verkligen att ha full koll på allting.
- Stockholms Polisen, vad kan jag hjälpa er med? sa en kvinna
- Jag heter Eric Saade och jag har Ellen i bilen på väg till sjukhuset sa jag
- Ursäkta? sa kvinnan
- Ellen Larsson, kidnappade tjejen sa jag
- Ni har hittat henne? Men varför ringde du inte oss först? sa kvinnan
- Hon är sjuk, hon måste till sjukhuset. Aron finns på adressen sa jag och sa adressen
- Vi skickar dit folk direkt sa kvinnan
- Tack, jag kör Ellen till SÖS. sa jag och körde sen in på parkeringen
Hon sa att jag skulle stanna där tills dom tog kontakt med mig igen. Jag la sen på och lyfte upp Ellen i famnen igen och skyndade mig in till sjukhuset. Jag sprang fram till receptionen och dom tittade chockat på oss.
- Vad är det som har hänt? sa mannen i receptionen
- Hon är sjuk, jag vet inte vad men hon har hög feber sa jag
- Okej, ta med henne in hit sa mannen och jag följde med in till ett undersökningsrum och la ner Ellen på britsen
- Jag ska se till att läkaren kommer så fort som möjligt sa mannen
- Tack. sa jag och satte mig ner brevid Ellen
- Ta..ck för att du räddade mig. Jag hade aldrig kommit därifrån..om det inte..varit för dig sa Ellen och hackade tänderna
- Jag har letat överallt efter dig och varit så otroligt orolig för dig. Klart jag skulle ta dig därifrån sa jag och tog Ellens hand
- Tack igen sa Ellen och log
Knack knack knack
- Hejsan. Jag heter Eva och jag är din läkare Ellen, vad är det som har hänt? sa Eva
- Jag...fryser sa Ellen och såg trött på Eva
- Hon har blivit kidnappad och varit borta en tid, hon har hög feber det är det ända jag kännt sa jag istället för Ellen
- Okej, hur länge har du varit borta? sa Eva och såg på Ellen
- Jag vet inte, jag minns inte sa Ellen och Eva såg på mig
- I en vecka eller två kanske sa jag
- Okej, jag tänkte det kunde varit chock men har du ätit någonting? sa Eva
- Nej, ingenting, någon macka sa Ellen
- Vi får göra lite undersökningar på dig. Det är nog bäst om du går ut sa Eva
- Men jag vill stanna sa jag
- Jag säger till så fort jag vet någonting okej sa Eva
- Okej sa jag och gick ut från undersökningsrummet
Jag satte mig på en av stolarna som fanns där och väntade på att undersökningarna skulle bli klara när Krister från polisen kom fram till mig. Jag reste mig upp direkt och bad mig komma med honom.
- Hur visste du vart hon befann sig? sa Krister
- Jag följde efter en person som är inblandad sa jag
- Du skulle ringt oss först av allt, och inte gått in och spelat hjälte. Vad som helst hade kunnat hända sa Krister
- Men han var inte där då! Och Ellen är sjuk sa jag
- Han? sa Krister och såg förvirrat på mig
- Aron. Han tog Ellen sa jag
- Problemet är att när vi kom dit så fanns det ingen där. Lägenheten var tom sa Krister
- Va!? Men det kan inte stämma! Han var ju där med mig sa jag
- Isåfall har han hunnit smita, vi har span på honom och letar efter honom hela tiden. Vi kommer även ha en polis utanför Ellens dörr ifall han kommer hit sa Krister
- Tack, för all er hjälp sa jag
- Det är vårt jobb sa Krister och log innan han gick iväg
Jag väntade lite till innan Eva kom ut och hon berättade att Ellen nu får dropp och att allting betyder på att hon lider av chock trots allt. Febern är hög och dom gör allt för att få ner den. Jag svalde hårt när jag hörde det här. Men dom sa också att hon sov just nu och att jag borde komma tillbaka någon annan dag. Men jag fick gå in snabbt till henne och säga hej då.
- Jag är så glad att du är okej och lever. Kommer snart tillbaka sa jag och gav henne en puss på pannan
Hon vred sig lite grann och jag log mot henne. Jag hoppas att allting ska bli bra igen. Jag gick sen ut från hennes rum och stängde dörren. Sen gick jag ner mot bilen igen och när jag satte mig bakom ratten och körde hemåt så önskade jag bara att dom ska få tag i Aron och att jag och Ellen blir tillsammans igen. Och att allt blir som vanligt...
1 vecka senare - Ellen och Eric tar en promenad - Ellens Perspektiv
Allting som hänt kändes som en mardröm. Och nu drömmer jag om det på nätterna också men även fast dom tagit fast Aron och jag är frisk igen så känns det som det ändå gnager inom mig. Jag och Eric var ute och gick på en promenad för jag behövde röra lite på mig. Jag förstod vad han ville prata med mig om men jag vet bara inte hur jag ska kunna säga som det är till honom.
- Jag är glad att du mår bättre nu sa Eric
- Jag också, bara mardrömmarna kunde försvinna så skulle allt bli bra sa jag och log
- Det kommer dom göra. Men det jag sa innan allt hände att jag inte trodde dig och sånt jag önskar jag kunde ta det tillbaka sa Eric
- ingenting av det som hänt är ditt fel, men du tänkte kanske på det här med att jag gjorde slut sa jag och såg ner i marken
- Ja, det är klart jag gör. Jag vill bara att det ska bli bra igen mellan oss. Vad säger du, vill du bli min flickvän igen? sa Eric och stannade
- Eric jag vet inte hur jag ska kunna säga det här men.......
Detta är kapitel 15 av We are beautiful. Jag hoppas ni ska tycka om det. Jag är så ledsen att det kommer så sent igen men tangentbordet till vår stora datorn gick sönder och mitt mobila internet var hur steg som helst men nu är allt löst. Jag har fått mer inspiration och hoppas att den här berättelsen ska bli bra nu :) Men kapitel 16 kommer tidigast idag(onsdag) och då kommer ni bla. Få veta vad Ellen svarar? Vem är den mystiska killen som Ellen träffar? Vet Eric om det? Mer jag kan inte säga nu men jag kan lova att det kommer mycket mycket mycket mycket mer i kapitel 16 som kommer tidigast idag(onsdag).
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<33333