Imagine - Kapitel 48

- Are you crazy? I was going to just say Goodbye to him. Thats it. Look at me. You know i Only want you sa jag och kände hur tårarna kom
- Elena, i want to ask you something and i want you to answer me the truth Sa Paul
 
- Ok, i will sa jag och såg allvarligt på Paul
- First, do you still love him and second, did anything happend between you Two in Sweden?..........

    
 
 
Elenas Perspektiv
 
- Ok, i will sa jag och såg allvarligt på Paul
- First do you still love him and second, did anything happend between you two in Sweden? sa Paul
- Please tell me that you are kidding sa jag och försökte att inte visa att jag dolde någonting
- No im not Elena, I wanna know now sa Paul och såg allvarligt på mig
 
- No, i dont. And nothing happend. If you havent noticed im going to get married to you sa jag och la mina armar runt Pauls axlar
- Is it true? Because i saw the way you looked at him on Teen Choice Awards sa Paul och tittade upp på mig när han satt på stolen
- How we fighted? Please darling, i Only love you sa jag och kände hur det sved inom mig
- Yes, its the truth and you have to believe me sa jag
- Ok, i will believe you. Come here sa Paul och drog ner mig i sitt knä
 
- I love you so much. sa Paul och log
- And i love you More. You dont have to be worried about Eric i Promise sa jag och svalde hårt
- Ok, but there is Only one More thing, are you going to invite him for the wedding? sa Paul nervöst
- No, and even if i did he would nog come sa jag och såg ledsamt på Paul
 
Han nickade bara förstående mot mig och jag försökte hålla tillbaka tårarna så mycket det bara gick. Efter bröllopet skulle jag flytta hem till Paul och jag önskar det kunde kännas bra. Men det gjorde det inte. Jag har inte kommit över Eric ännu om jag någonsin kommer göra det. Men han måste vara mig som bara stack därifrån.....
 
Samtidigt på Erics hotellrum - Erics Perspektiv
 
Jag hade varit så arg och ledsen när hon ännu en gång bara dragit till honom. Jag känner ju att hon älskar mig men ändå ska hon dölja det till varje pris och det är väl lika bra att hon gifter sig med Paul så slipper hon känna något för mig och jag för henne. Men det ska inte vara så heller. Jag måste göra någonting men det känns som att det är meningslöst och det var så jobbigt! Jag satte mig på sängen och hörde sen hur mobilen ringde och jag svarade nästan direkt.
 
- Ja, det är Eric sa jag
- Hej. Det är Tomas. Jag vet att det kanske är sent men jag hoppas det är okej att jag ringer sa Tomas
- Självklart, jag kommer tillbaka imorgon sa jag 
- Nej, det gör du inte sa Tomas 
 
- Öh, Jo det gör jag visst sa jag förvånat
- Nej, jag kommer ner till dig. Det är såhär att vi ska göra lite pr för dig där. Så du kommer få stanna i L.A. i åtminstone 1 månad till sa Tomas
- Du skojar? sa jag och fick både ont i magen och blev glad
- Nej, det är helt sant. Du låter inte sådär jätte glad sa Tomas

- Jo, det är klart jag är glad. Varför skulle jag inte vara det? sa jag och försökte låta lite gladare
- Ok, men då ses vi snart. Och jag har hyrt en lägenhet åt dig istället för hotellrummet. Du kan gå dit direkt om du vill sa Tomas och sa adressen
- Tack, jag gör det imorgon sa jag och log för mig själv
- Bra, vi ses snart. Hej då sa Tomas och vi la sen på

Jag var på ett sätt glad att jag skulle stanna här i en månad till men samtidigt var det otroligt jobbigt. Jag kan faktiskt krocka med Elena hur många gånger som helst och ju mer jag försöker sluta tänka på henne desto mer tänker jag på henne. Om jag ändå kunde få prata med henne....

3 dagar senare - Elena ska gå till kompisarna - Elenas Perspektiv

Jag hade tagit på mig mina korta vita shorts och ett svart linne för jag skulle åka till Lily för hon, Sarah och Seth hade gjort någon slags hemmaspa grej för mig istället för någon slags möhippa. Jag visste inte om jag var glad för det egentligen men jag försökte ändå spela glad inför Paul. Han kom fram till mig och la sina armar runt min midja.

- Im gonna miss you so much sa Paul
- Me to, but i will come back in the morning i Promise sa jag och log
- And then im in Atlanta. I Hate that sa Paul och såg ledsamt på mig
- I know honey, but i will see you soon sa jag och gav honom en kyss

- At least you have Eric sa Paul och såg på mig
- Stop with that. He is in Sweden and i want you. Can you remember that? sa jag bestämt
- Ok, im sorry. And i know, but to know so you dont get late sa Paul och gav mig en sista kyss
- Miss you already sa jag och öppnade dörren och fick en chock när jag såg vem som stod utanför

- What....what are you doing here? I mean you are suposed to be in Sweden sa jag och såg chockat på Eric
- Jag vill prata med dig. sa Eric och såg på mig
- I will be fine. I love you sa jag till Paul och gick ut genom dörren
- Jag har inte tid att snacka nu. Jag ska till mina vänner sa jag

- Men du inte bara lyssna på vad jag har och säga? Jag ska vara här i en månad så du kan lika gärna lyssna på mig sa Eric
- Vänta, vad sa du? sa jag och vände mig om chockat
- Jag ska göra Pr grejer här nere. Så du kan lika gärna lyssna nu för jag kommer inte ge mig sa Eric
- Vad vill du säga till mig som du inte redan sagt? Att jag inte ska gifta mig eller att jag valde fel? sa jag

- Nej, men du behöver höra varför jag älskar dig så mycket sa Eric
- Snälla, jag klarar inte det sa jag och kände hur det kom regndroppar på mig
- För att du är glad, rolig, sättet du ser på mig, hur dina ögon glittrar mot mig sa Eric och gick närmare mig
- Du det börjar snart regna, jag klarar inte mer nu sa jag

- Det spelar ingen roll om det regnar. Jag älskar dig för att du oroar dig för små saker, hur dålig du är på att komma i tid, hur grym du är på att surfa, att du inte låter något stå i din väg sa Eric
- Jag måste verkligen gå nu sa jag och såg på Eric och nu hade himlen öppnat sig och regnet öste verkligen ner
- Elena, jag älskar dig för den du är. Snälla, ge mig en chans sa Eric
- Jag kan inte...hej då sa jag och hoppade in i bilen och körde sen till Lily

Jag hade aldrig mått så dåligt i hela mitt liv. Tårarna rann ner för mina kinder hela vägen hem till Lily och jag kände hur ont det gjorde när jag tänkte på alla saker han sagt. Och hur mycket jag än vill ge honom en chans så kan jag inte....

Samtidigt utanför Elenas hus - Erics Perspektiv

Jag blir snart galen! Har han lindat henne kring sitt lillfinger eller vad är det här? Jag ser ju att hon känner något för mig men sen drar hon bara hela tiden. Jag gick tillbaka till min bil och satte mig där och körde tillbaka till lägenheten. Mina kläder var dyblöta men jag brydde mig inte ett dugg. När jag kom till lägenheten tog jag av mig mina blöta kläder och ringde sen flera gånger till Elenas mobil men hon svarade inte. Jag tror hon inte ville svara mig.

Men jag måste få prata med henne. Fast hur får man någon som inte vill prata med en att göra just det? Om jag kunde skulle jag skicka röksignaler till henne men det funkar inte heller. Vad sjutton ska jag göra nu då? Jag var tvungen att byta om för jag hade lite möten men jag ska få tag i henne om det så är det sista jag gör.....

Lite senare hemma hos Lily - Elenas Perspektiv

Jag hade inte varit glad på nästan hela kvällen och dom märkte att det var något som var fel. Men hur förklarar man att man älskar två personer? 

- Elena, what happend? sa Seth
- Eric came by before i left and Said that i needed to know why he Loves me sa jag
- What? But he knows that you and Paul are going to get married soon right? sa Lily
- Of course he does. But its just that i still love him sa jag och såg ledsamt på dom andra

- Oh, baby. Its not easy to be in love sa Sarah och kramade om mig
- No its so not. Ask me sa Seth och skrattade
- I know, but i love them both so much thats the problem sa jag
- But if you think about it and feel deep in your heart, is there one? sa Lily

- I dont know, im gonna Marry Paul and thats it. But Eric Said so cute things sa jag och log generat
- Well, then i Only have one More thing to say, listen to your heart sa Sarah
- No, not anymore. Forget about it. Now we gonna have fun. The last night with love problems i hope sa jag och skrattade

Vi skålade lite och det blev faktiskt väldigt roligt trots allt. Dom hade rätt i att jag borde lyssna till mitt hjärta men när det även står två namn i det så kan jag inte bara sluta tycka om den andra. Men jag hoppas Eric ska förlåta mig någon gång för att jag valde Paul....

1 Månad senare - Eric ska åka till Sverige imorgon - Erics Perspektiv
 
Jag skulle åka tillbaka till Sverige imorgon men jag måste få tag på Elena först. Jag hade försökt ringa henne i en hel månad men hon svarar inte och idag hade jag ringt minst 30 gånger men hon svarade inte iallafall. Jag höll på att bli galen. Men jag kom sen på att jag kunde ringa till någon av hennes vänner. Jag ringde upp Seth och han svarade ganska snabbt. 

- Hey there! Its Seth speaking sa Seth när han svarade
- Hi, its Eric. Do you know Where Elena is? sa jag snabbt
- Yes, i do but i dont think its the right time to talk to her today sa Serh nervöst
- What do you mean with that? sa jag lite irriterat

- Dont you know about it? sa Seth förvånat
- Know about what? sa jag förvånat och lite irriterat för att jag inte fick prata med Elena
- Elena is getting married to Paul today sa Seth
- What.....? sa jag och det kändes som hjärtat stannade
- Its there wedding today. Elena is getting married in 10 minutes......

 Detta är kapitel 48 av Imagine och jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt att det kom så sent men jag har haft lite att göra på måndagen och sen kom det lite sent på kvällen men ja, nu är det iallafall uppe. Och den här gången kommer jag inte skriva vad som kommer hända i kapitel 49 som förhoppningsvis kommer upp imorgon (onsdag) ska göra allt för det! Men för att inte förstöra spänningen så kommer jag hemlighålla vad som kommer hända i kapitel 49. Så ni får helt enkelt stå ut med att vänta tills imorgon(onsdag) för den spännande fortsättningen :)

Tusen tusen tack för att ni står ut med mig! För jag inte alltid hinner få upp kapitlen när jag säger att dom ska vara här. Jag är så OTROLIGT GLAD för att ni STANNAR KVAR här på bloggen iallafall! Tuuuusen TUUUSEN tack för det! Jag ska skärpa mig jag lovar!
 
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Imagine - Kapitel 47

- I have to go, but nice to see you again Elena sa Demi 
- Same here sa jag och vände mig om och gick rakt in någon
- Oh, im so sorry sa jag och såg sen vem det var
- Så....när blev du förlovad egentligen?.........

  
 
 
Erics Perspektiv
 
 Det kändes som att jag sprungit runt hela festen för att hitta Elena. Hon var förlovad. Förlovad!!! Med honom!! Jag var både arg och ledsen och jag måste prata med henne. Lina var och pratade med lite andra medan jag letade efter Elena och tillslut såg jag henne.

- Oh, im so sorry sa Elena när hon gick in i mig och såg sen på mig
- Så....när hade du tänkt berätta för mig att du är förlovad då? sa jag irriterat
- Jag visste inte att du skulle komma hit och sen visste jag inte att han skulle säga det i sitt tal sa Elena
- Det spelar väl ingen roll! Du hade inte tänkt att berätta det här för mig sa jag argt

- Men vad spelar det för roll nu? Du vet det ju sa Elena irriterat
- Så du tänker gifta dig med honom efter det som hände mellan oss? sa jag
- Lägg av nu. Det som hände mellan oss var ett misstag. Och jag tänker inte säga något om det till honom sa Elena argt
- Kan du sluta säga att det var ett misstag hela tiden?! Han har rätt att få veta sa jag surt

- Vill du förstöra hela mitt liv eller? sa Elena och såg ledsamt på mig
- Vad snackar du om egentligen? sa jag förvånat
- Om du pratar med honom så får du en hämd mot mig eller något men har du tänkt på hur jag kommer må efter det sa Elena
- Jag älskar dig, det vet du. Och jag vet att du har känslor för mig också. Men att du skulle förlova dig med någon annan. Det trodde jag aldrig om dig sa jag

- Det är ändå mitt val. Och om du nu var så mån om att få mig tillbaka hade du kommit tidigare innan jag fick känslor för Paul. Men du skyller bara på mig hela tiden sa Elena och såg argt på mig
- Du är inte sann! Jag kan inte förstå vad jag såg i dig när du är såhär sa jag ledsamt
- Whats going on here? sa Paul och kom fram mot mig och Elena
- Nothing. Eric was just supriced to her that we are engaged sa Elena

- Ok, why are you so supriced about that? sa Paul och såg med sträng blick på mig
- Ska jag berätta ? sa jag och såg på Elena
- What? sa Paul och såg på mig
- Nothing, have a great night. sa jag och gick därifrån

Jag förstår inte vad jag såg i henne när hon var så elak mot mig. Det gjorde ont i hela kroppen. Lina kom fram till mig och tittade lite frågande på mig men jag skakade bara på huvudet. Hon var verkligen borta nu. Det finns inte en chans att hon vill vara med mig mer. 

- Vad hände egentligen? sa Lina och såg på mig
- Inget mer än att hon ska gifta sig med honom sa jag surt
- Så det han sa på scen är sant? sa Lina förvånat
- Ja, det kan man lugnt säga att det var. Men sen när jag konfronterade henne om det så sa att hon att det var mitt fel sa jag

- Men hur kan det var ditt fel? sa Lina
- För att jag kom för sent, hon sa att jag skulle kommit tidigare om jag ville få henne tillbaka sa jag och försökte hålla tillbaka tårarna
- Vänta här sa Lina och gick iväg

Elenas Perspektiv

Jag stod och pratade med Selena Gomez och andra stjärnor när någon tjej som jag inte kände igen kom och såg surt på mig. Paul som hade haft sina armar runt min midja tog bort dom och såg irriterat på tjejen. 

- Do se know you? sa jag och såg på tjejen
- Jag är Lina, Erics kompis. Kan jag få prata med dig ensam? sa Lina
- Ok, i will be back sa jag och följde efter Lina
- Så, vad ville du? sa jag

- Eric mår skit dåligt efter det du sa. Hur kan du påstå att det är hans fel att du förlovade dig!? sa Lina argt
- Du vet ingenting om vad som hände mellan mig och Eric. Jag var tvungen att gå vidare. Vet du, jag låg i min säng i 2 månader för jag var så nere för han gjort slut, men sen träffade jag Paul, och då var första gången som det såg ljust ut igen sa jag surt
- Va? Men vet Eric om det här? sa Lina
- Nej, men det skulle ändå inte göra någon skillnad. Kan jag gå nu? sa jag och såg på Lina

- Ja, visst. sa Lina och jag gick tillbaka till dom andra

Jag kan inte förstå att jag sa allting det där till henne men jag pallar inte med mer nu. Hon bara tar förgivet att jag vill vara taskig mot Eric men dom vet inte hur dåligt jag mådde innan det här hände. Sen det som hände mellan mig och Eric. Det går inte att ändra på men jag tänker fortfarande inte berätta något för Paul. Hur jobbigt det änn kommer bli.

Lina går tillbaka till Eric - Erics Perspektiv

Lina kom gående mot mig igen och hon såg fundersamt ut och jag förstod ingenting. Hade hon snackat med någon eller något? Jag förstod iallafall ingenting.

- Vad är det som är fel? sa jag
- Visste du att Elena inte gick upp ur sin säng på 2 månader när ni gjorde slut? sa Lina
- Vänta lite, har du pratat med Elena? sa jag förvånat
- Ja, jag ville veta varför hon var så dum mot dig sa Lina

- Men hon var i sängen i 2 månader? men varför sa hon aldrig något till mig sa jag
- Hon ville gå vidare. Det var därför hon sa ja till Paul när han friade sa Lina
- Då kanske Elena har rätt ändå, jag kom försent. sa jag ledsamt

Lina gav mig en kram och vi gick sen i från efterfesten. Jag behövde få vara ensam och tänka lite grann. Nu när jag visste hur allting låg till med Elena och Paul så var det inte så konstigt att hon faktiskt blivit kär i honom. Fast det slutade inte göra ont i mig i allafall. 

2 dagar senare - Det knackar på Erics hotellrumsdörr - Erics Perspektiv
 
Jag gick för att öppna dörren när jag hörde att det var någon som knackade. Jag trodde mest det var städerskan eller Lina men när jag såg vem som stod där så blev jag lite chockad. 

- Hej, får jag komma in? sa Elena
- Självklart. sa jag och släppte in henne
- Jag hörde att du åker hem snart, jag ville prata med dig innan dess sa Elena
- Prata om vadå? sa jag och såg på henne

- Jag antar att Lina berättade vad jag sa igår. Jag hoppades hela tiden att du skulle ångra dig men du gjorde det aldrig sa Elena
- Jo, hela tiden men jag kunde inte säga som det var. Och nu önskar jag inget mer än att jag faktiskt sagt sanningen sa jag
- Men du hade Stina, och när jag fick höra det så var det som att jag ville gå vidare sa Elena
- Du kom ju längre än mig i förhållandet ändå sa jag och log

- Kanske det, men ja, jag ville bara att du skulle veta hur jag kände och så sa Elena och gick mot dörren
- Vänta, vart ska du? sa jag och gick efter henne
- Jag måste tillbaka hem, Paul väntar på mig. Jag sa att jag skulle till Lily sa Elena
- Snälla, jag måste få dig tillbaka förstår du inte att det är vi sa jag och gick närmare Elena

- Jag kan inte göra det igen. En gång var fel, och jag kan inte snälla sa Elena och jag tog hennes händer och tryckte upp hennes armar mot väggen
- Jag vet vad du känner för mig, det måste bli vi igen sa jag och kysste henne men hon knuffade undan mig och såg besviket på mig
- Hur mycket jag än vill kyssa dig tillbaka och vara tillsammans med dig så går det inte. Hej då Eric sa Elena och skyndade sig ut

Jag slog till sängen och jag ville bara skrika rakt ut just nu. Hur kunde jag vara så korkad? Men det kändes så tydligt att hon vill vara med mig igen så varför kan hon inte bara visa det? Jag saknar henne så otroligt mycket och jag måste bara få vara tillsammans med henne. Och det finns ett sätt att få henne tillbaka. Men jag vet att hon kommer förstå att det är jag som sagt det.....

Lite senare hemma hos Elena - Elenas Perspektiv

Jag kom in genom ytterdörren och Paul stod i vardagsrummet och gick ut till hallen till mig och jag blev först lite rädd när han stod där för jag hörde honom inte.

- Oh, please dont scare me sa jag och skrattade
- Im sorry, so what happend at Lilys? sa Paul misstänksamt
- What do you mean? sa jag förvånat 
- You meet Eric. Lily called when you Were out sa Paul surt

- No. I was not at Eric. I was just driving alone sa jag och såg på Paul
- You lying. I can smell his perfume from here. Why are you saying that you wanna Marry me when you want him?! sa Paul ledsamt
- Are you crazy? I was going to just say Goodbye to him. Thats it. Look at me. You know i Only want you sa jag och kände hur tårarna kom
- Elena, i want to ask you something and i want you to answer me the truth Sa Paul

- Ok, i will sa jag och såg allvarligt på Paul
- First, do you still love him and second, did anything happend between you Two in Sweden?..........

 Detta är kapitel 47 av Imagine. Jag är sjukt ledsen att det inte kom upp i lördags men jag hann inte få klart det tyvärr men nu är det äntligen uppe och jag hoppas ni ska tycka om det även om det är lite tråkigt. Kapitel 48 kommer idag(måndag) och då kommer ni bla. Få veta vad Elena svarar? Vart rusar Eric in och vad händer då? Gifter sig Elena med Paul? Vad är det för chockbesked Elena får? Och vem är det egentligen hon älskar mest? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 48 som kommer idag(måndag). 

Tusen tusen tack för att ni står ut med mig! För jag inte alltid hinner få upp kapitlen när jag säger att dom ska vara här. Jag är så OTROLIGT GLAD för att ni STANNAR KVAR här på bloggen iallafall! Tuuuusen TUUUSEN tack för det! Jag ska skärpa mig jag lovar!

Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Imagine - Kapitel 46

- Yes, im saying yes sa jag och vände mig om mot Paul
- But you havent even opened it sa Paul och skrattade
- I dont have to, i say yes, Yes Paul Wesley, i will Marry you.....  

  
 
 Elenas Perspektiv

- I dont have to, i say yes Paul Wesley, i will Marry you sa jag och log stort
- I love you so much sa Paul och lyfte upp mig
- And i love you More sa jag han satte mig ner på köksbänken

Vi kysstes och jag la mina ben runt hans midja och det kändes helt overkligt. Jag hade sagt ja till att förlova mig med Paul. Och det värsta är att han inte vet vad som hände mellan mig och Eric. Det gör så ont i mig. Vi släppte varandras läppar och han öppnade sen asken och tog på mig ringen. Den var i silver med en diamantliknande sten på och den var fantastisk. Jag tog sen på hans som var slät. Jag var splittrad, jag var samtidigt helt överlycklig och samtidigt så var jag ledsen för det här med Eric. Jag önskar faktiskt att det hade slutat annorlunda mellan oss....

1 dag senare - På ett hotell i L.A. - Erics Perspektiv

Jag hade landat i L.A. för några timmar sen och jag var nu på hotellrummet. Snart skulle man vara på Teen Choice Awards och jag hade verkligen ingen lust att gå dit för att se hur kära Paul och Elena är i varandra. Jag vet att jag kanske låter bitter men hon skulle faktiskt vara med mig inte med honom. Jag hade frågat Lina om hon ville komma med och hon hade sagt ja. Lina är en gammal vän och jag behövde bara lite stöd när jag skulle dit. 

- Du ser inte så jätte glad ut sa Lina 
- Nej, jag vill egentligen inte gå på det här. Min ex-flickvän kommer vara där med sin nya pojkvän sa jag
- Aj då, och du är fortfarande kär i henne? sa Lina
- Ja, och jag vet att hon känner något för mig också men nu är det garanterat kört sa jag ledsamt

- Hur kan du veta det? Är du synsk? sa Lina och skrattade
- Haha, ja tänk om jag ändå kunde vara det sa jag och skrattade
- Du ska se att det kommer bli jätte roligt. Gå och byt om nu sa Lina och körde upp mig från soffan
- Ok, jag ska försöka se det positiva helt enkelt sa jag och log

Lina har ju rätt. Jag borde tänka positivt. Det gjorde jag innan jag kom hit men sen förändrades det av någon anledning. Jag ska försöka få henne att prata med mig under efterfesten i allafall. Men Paul kommer säkert vara vid hennes sida hela tiden. Frågan är hur jag ska kunna få bort honom så jag kan få en chans att prata med Elena.....

5 minuter senare hemma hos Elena - Elenas Perspektiv

Paul skulle hämta mig snart för att vi skulle åka till Teen Choice Awards och det kändes som jag hade så mycket fjärilar i magen just nu. Idag hade mamma tagit hit en hårstylist som skulle ordna mitt hår. Jag hade precis gjort min makeup. Det blev lite naturligt och lätt sotade ögon och nu gick jag in till mitt rum och satte mig på stolen medan jag fick hjälp med håret.

- Så hur känns allting nu? sa mamma och satte sig bredvid mig
- Nervöst, men väldigt roligt såklart sa jag och log
- Jag tänkte kanske mer på förlovningen sa mamma
- Jag älskar Paul, sen får andra tro vad dom vill sa jag lite irriterat

- Ok, jag är bara glad så länge du är glad men har du verkligen kommit över Eric? sa mamma och såg på mig
- Ja, vad är det här? Något förhör eller? sa jag lite surt
- Nej, verkligen inte. Jag är bara rädd om dig sa mamma
-  Jaha, men jag är glad att jag är förlovad med Paul, oavsett vad du säger sa jag surt

- Ok, då ska jag gå igen sa mamma och reste sig från stolen
- Du hoppades att det skulle bli jag och Eric va? sa jag och såg på mamma
- Jag trodde det efter allt ni gått igenom. Men ibland blir det inte som man först trott sa mamma och gick ut från mitt rum
- It looks fantastisc sa jag och log

Stylisten nickade och sen var det klart. Jag hade fått lite lockigt hår och jag var väldigt nöjd med det. Sen gick jag in till mitt rum och tog på mig klänningen. Det var en beige kort klänning med guldstänk över och utan axelband. Jag tittade mig lite i spegeln och jag var väldigt nöjd. Mamma ropade sen nerifrån att Paul var här nu. Jag tog snabbt på mig mina höga klack skor som var beige med lite guld detaljer på för att matcha klänningen sen skyndade jag mig ner för trappan.

- Wow, du ser helt otrolig ut sa pappa och kramade om mig
- Tack, jag borde gå ut nu sa jag och gav mamma och pappa en kram
- Ha det så roligt nu. sa mamma och jag öppnade sen dörren

Jag gick ner för trapporna och jag gick sen fram mot limousinen. Jag såg hur dörren öppnades och Paul kom ut i en svart jacka, grön blå tröja under och ett par jeans och ett par bruna boots. Han var så otroligt snygg och jag log mot honom.

- OMG, you look, i dont have any words sa Paul och log stort
- Thank you, you look so handsome to sa jag och log
- I have to keep an eye on you tonight because i will not have you alone when you are This beautiful sa Paul och gav mig en kyss
- Aww, you are so cute. Lets go sa jag och Paul hjälpte mig in i limousinen och sen åkte vi i väg till Teen Choice Awards.

Det kändes verkligen helt otroligt när vi kom fram. Det var precis som man hade sett det på tv:n och när vi kom så öppnades dörren och jag och Paul gick ut från bilen och gick på den blåa mattan och fotograferna skrek och tog massor med bilder av oss. Det kändes helt overkligt.

- Who is that girl Paul? sa en fotograf
- My fiance sa Paul och log mot mig

Vi gick sen vidare och vi fick stanna till ibland när dom ville ta fler bilder men sen kom vi in och jag såg Molly och Danny där. Jag gav Paul en kyss innan jag gick till dom och Paul gick till Nina och Ian under tiden.

- Hej! Jag visste inte att ni skulle komma sa jag och log
- Hej Elena. Jo, det är några svenska artister som är inbjudna, det är väl därför du är här? sa Molly 
- Nej, vad menar du? sa jag och såg förvirrat på Molly
- Jag trodde du kom med Eric sa Molly

- Ska Eric komma hit? sa jag och kände hur det knöt sig i magen
- Ja, han är inbjuden iallafall. Jag trodde ni kom tillsammans sa Molly
- Det är slut mellan oss så det är därför jag inte gick med honom sa jag ledsamt
- Förlåt, jag visste ingenting. Men vem kom du då med? sa Molly nyfiket

- Elena, we have to go in now sa Paul och la sin arm runt min midja
- Molly, This is my fiance Paul Wesley, Paul, This is Molly Sanden sa jag
- Nice to meet you, are you coming honey? sa Paul 
- I will come, just one second sa jag och gav Paul en kyss

- Är du förlovad med Paul Wesley från The Vampire Diaries? sa Molly chockat
- Ja, det låter säkert helt galet men jag är lycklig, jag måste gå nu, vi ses sen sa jag och gav Molly en kram innan jag gick efter Paul

Jag hade fått en liten chock när Molly sagt att Eric skulle komma. Hur ska jag nu göra? Om han skulle komma hit så behöver det inte betyda att det måste vara något dåligt. Sen bara för att man är inbjuden betyde r det inte att man automatiskt kommer eller hur?......

Samtidigt vid blåa matten - Erics Perspektiv

Jag och Lina gick över den blå mattan och vi blev fotade hela tiden och det kändes större än vad det gör i Sverige. När vi sen kom in så såg jag massor med kända människor. Alla från Selena Gomez, One Direction till artisterna från Glee. Men jag såg också Danny och Molly. Jag och Lina gick fram mot dom.

- Hej Eric! Du kom sa Molly och gav mig en kram
- Ja, det här kan man ju inte missa. Du kommer ihåg Lina? sa jag
- Självklart, hej Lina. Du vet väl att Elena är här? sa Molly
- Ja, jag vet det. Och hon var väl tillsammans med sin pojkvän sa jag surt

- Ja, fast pojkvän? sa Molly och såg frågande på mig
- Ja, han Paul, Jaja, vi måste gå in nu sa jag och gav Molly en kram till
- Men Eric vänta, det är något du borde veta först sa Molly
- Vi får ta det sen sa jag och vi gick in till arenan

Vi satte oss på våran plats och jag försökte se Elena någonstans men jag såg henne inte först men sen fick jag syn på henne bredvid Paul. Hon var så otroligt vacker som vanligt och det gjorde så ont att se henne sitta där. Det var som att någon drog i mitt hjärta hela tiden. Jag måste verkligen prata med henne men när?

Lite senare i showen - Erics Perspektiv

Nu var det dags för Bästa SI-FI/Fantasy tv-show och jag tittade aldrig mot scenen utan jag bara såg på Elena. Hon hade sett på mig två gånger och varje gång så ville jag bara springa bort till henne. 

- And the Winner is....The Vampire Diaries sa Selena Gomez som delade ut priset

Ian, Nina och Paul reste sig upp och han gav Elena en kyss och det både sved och gjorde mig sur när han gjorde det av någon anledning. Dom gick sen upp på scenen för att säga sin tacktal.

- And Paul, i think you wanna say something to sa Ian
- Thank you Ian, i wanna Thank all the fans of course and my family, but the one that i wanna say a big Thank you to is my fiance Elena Carlsson, Thank you Elena, i love you with all my heart sa Paul och dom gick sen ner från scenen

Sa han? Nej, han måste ha sant fel! För han sa väl ändå inte fästmö? Jo det var just det han hade gjort. Det kändes som hakan hade ramlat ner i golvet och jag visste inte vad jag skulle säga just nu eller tänka. Lina såg lite frågande på mig och jag viftade bara bort det men inom mig så skrek det. När efterfesten kommer måste jag prata med Elena. För det här låste vara ett väldigt dåligt skämt. 

Senare på efterfesten - Elenas Perspektiv

Jag hade fått en chock när Paul hade tackat mig på galan. Det var helt oväntat men jag var väldigt glad också förstås. Men Eric hade suttit i publiken och han tittad bara på mig under hela galan. Det kändes konstigt för jag var nervösare nu än innan. Jag ville inte träffa Eric just nu för då finns risken att jag måste förklara allting.

- Hi Elena! You and Paul are so cute Together sa Demi
- Thank you. I feel very lucky sa jag och log
- I can see that and he has to feel very lucky too sa Demi och log
- Maybe, i think hi is sa jag och skrattade

- I have to go, but nice to see you again Elena sa Demi 
- Same here sa jag och vände mig om och gick rakt in någon
- Oh, im so sorry sa jag och såg sen vem det var
- Så....när blev du förlovad egentligen?.........

 Detta är kapitel 46 av Imagine. Jag hade tänkt att det skulle bli mycket längre men det fick bli lite kortare eller normal långt idag. Jag hoppas det är okej iallafall. Kapitel 47 kommer först på lördag. Jag hinner tyvärr inte få upp det imorgon för har dans efter skolan och allting blir bara stressigt då tyvärr. Men på lördag får ni fortsättningen. Då kommer ni bla. Få veta Vad som händer på efterfesten? Får Paul reda på vad Elena och Eric gjort bakom hans rygg? Varför söker Elena upp Eric i smyg? Varför beter hon sig konstigt och surt mot Paul? Och var rusar Eric in och varför? Det och mycket mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 47 som kommer på lördag :)

Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Imagine - Kapitel 45

- Varför då? Vad är det som är så....hemligt? sa jag och såg på Paul
- Eric? What are you doing here? sa Paul och såg på mig sen Elena
- I want to talk to Elena sa jag och såg på Elena
- Elena, can you please explaine to me what hi is doing here?! sa Paul
 
- Ska du eller jag berätta? sa jag och såg på Elena som blev mer nervös
- Well.......

    
  
 
Lite tidigare - Elenas Perspektiv
 
När Eric bara klampade in i lägenheten så blev jag väldigt chockad och nervös för jag visste inte hur Paul skulle reagera.
 
- Det passar inte så bra nu sa jag och gick efter Eric in till vardagsrummet
- Varför inte, vad är det som är så...hemligt? sa Eric och såg på Paul
-Eric, what are you doing here? sa Paul och såg på mig
- Elena, can you explaine what he is doing here? sa Paul
 
- Ska du eller jag berätta? sa Eric och såg på mig
- Well...i think Eric just came by to say hi sa jag och log mot Paul
- Ok, so you have not been seeing him while you Were here? sa Paul
- Of course not. But if it is ok, i wanna go out for a walk to talk with Eric sa jag 
 
- Of course its ok. I love you sa Paul och gav mig en kyss innan jag gick med Eric ut till hallen
- Vad sjutton håller du på med? sa Eric medan jag tog på mig skorna
- Kan vi bara gå ut först! sa jag irriterat
 
Vi gick ner för trapporna och ut på gatan. Vi gick en bit bort från huset och sen stannade vi och jag visste inte om jag skulle vara glad eller arg på Eric för att han bara kom sådär.
 
- Vad håller du på med? Du kan inte bara klampa in sådär sa jag
- Men du ska få krossa mitt hjärta gång på gång sa Eric
- Va? Vad snackar du om? sa jag och såg oförstående på Eric
- Fattar du hur mycket du sårade mig när du sa att allting var ett misstag?! Sen när jag kommer hit för att snacka med dig så är han här sa Eric besviket
 
- Jag visste faktiskt inte att han skulle komma hit sa jag i försvar
- Men du visste tydligen att det var ett misstag det som hände mellan oss sa Eric
- Jag är ledsen för det jag sa. Men du måste förstå mig också sa jag
- Vad är det jag ska förstå?! Du är med mig sen säger du att det är ett misstag hur tycker du jag ska ta det? sa Eric
 
- Jag tänker inte prata med dig när du skriker åt mig sa jag och började gå därifrån
- Ska du berätta för honom? sa Eric bakom mig
- Nej, det tänker jag inte göra. Och du säger ingenting till honom sa jag bestämt
- Vet du, jag börjar nästan hata att jag älskar dig så mycket sa Eric
 
- Försöker du såra mig nu? sa jag och kände hur det sved inom mig
- Nej, absolut inte. Men du verkar ju vilja såra mig hela tiden. Så så kanske vi har sårat varandra tillräckligt mycket nu sa Eric
- Tydligen, du slipper se mig igen efter 3 veckor. Hej då sa jag och gick med snabba steg tillbaka till lägenheten
 
Jag var så arg och besviken på hur det hade slutat mellan mig och Eric. Jag gjorde verkligen allt för att han och jag skulle kunna vara vänner men han vill inte vara min vän. Det förstår jag mycket väl. Jag skulle heller inte vilja vara vän med mig efter allt det jag ställt till mig. Jag hoppas bara att han en dag ska förlåta mig....innerst inne iallafall....
 
Samtidigt utanför Elenas lägenhet - Erics Perspektiv
 
Jag sparkade till en papperskorg som stod där och jag kände bara mer och mer att jag hatar att jag älskar henne. Varför måste jag älska henne när hon behandlar mig som jag inte är värd någonting alls? Men det är ändå henne jag Imagine. Om hon ändå kände samma sak. Jag hoppade sen in i bilen och åkte hem till lägenheten. Jag hade ingen lust att träffa någon just nu. Jag parkerade bilen utanför och gick sen upp till min lägenhet och låste upp dörren. Jag tog sen av mig skorna och låste dörren bakom mig. Jag kastade mig sen på soffan och jag zappade lite på tv:n.
 
Ring ring ring ring ring (Mobilen ringer)
 
Jag tittade bara lite tröttsamt på mobilen och det stod "Tomas Ringer". Och jag hade egentligen ingen som helst lust att svara men jag var tvungen. 
 
- Ja, det är Eric sa jag lite nerstämd
- Hej det är Tomas. Hur är det? Du låter lite nere sa Tomas
- Nej, jag är lite trött bara. Var det något viktigt? sa jag
- Ja, två ganska viktiga saker, i övermorgon har du en liten konsert och sen om lite drygt 4 veckor ska du till L.A. sa Tomas
 
- Vänta lite, varför ska jag dit? sa jag och kände hur jag ville skrika aldrig i livet
- Du har blivit inbjuden till Teen Choice Awards. Det är flera svenska artister som ska gå så du är också inbjuden sa Tomas
- Ärligt talat, finns det något sätt som gör att jag kan strunta i det? sa jag 
- Nej, tyvärr inte. Jag trodde du skulle bli glad. Du får ta med en dejt. Ja, vi vet nog vem det blir sa Tomas
 
- Jag och Elena är inte tillsammans mer sa jag surt
- Jag vet det, jag tänkte kanske på Stina sa Tomas
- Inte hon heller. Jag går själv. Det ordnar sig sa jag
- Ok, då ska jag inte fråga mer. Men kan du komma upp till mig på kontoret imorgon så ska jag förklara mer sa Tomas
 
- Ja, jag kommer dit sa jag och bet mig lite lätt i läppen
- Bra, vi ses imorgon på mitt kontor runt 13.00 sa Tomas
- Det funkar hur bra som helst sa jag och vi la sen på

Jag hade ingen som helst lust att åka till Teen Choice Awards för jag vet mycket väl vilka som kommer vara där. Varför ska jag behöva sitta där och se hur han tackar Elena för allting och jag ska bara sitta där och le. Jag förstår faktiskt inte att jag sa ja. Men jag måste gå med någon, jag vill inte gå ensam för det skulle bara göra mer ont då. Speciellt när Elena ska gå med Paul. Jag vet inte hur jag ska göra....för just nu så känns det bara sjukt jobbigt.
 
Samtidigt hemma hos Elena - Elenas Perspektiv
 
Jag och Paul satt tillsammans i soffan och jag lutade mitt huvud mot hans axel. Det hade gjort så ont i mig när han sa att han börjar hata att han älskar mig då förstod jag hur illa jag gjort honom. Det finns ingen chans att han kommer förlåta mig eller änns kunna lita på mig igen. Jag kanske måste förstå hur dum jag varit och ta tag i det eller så måste jag gå vidare, vilket jag inte heller kan göra. 
 
- What did he want? sa Paul
- Just ask me about something, its not important sa jag
- Are you sure? Because you look a little sad sa Paul
- Yes, it was just something tht he Said that made me think sa jag

- And what was that? sa Paul och såg på mig
- Nothing important. I dont wanna think about that right now when im with you sa jag
- Ok, i wont push you sa Paul och jag kröp in i hans famn

Vi satt och tittade lite på tv:n och det gjorde bara ont i hela kroppen. Erics ord gick inte riktigt ut från mitt huvud. När vi var tillsammans så trodde jag alltid att det skulle vara jag och Eric för alltid men nu vet jag inte längre. Jag känner mig bara så otroligt förvirrad. Om jag bara kunde förstå vad jag vill......

2 dagar senare - Eric ska sjunga Imagine på spelning - Erics Perspektiv

Jag satt med gitarren i mitt knä och såg ut över publiken. Jag hade försökt att inte tänka på Elena under hela dagen och det hade fungerat tills nu när jag ska sjunga Imagine. Jag tog mikrofonen lite närmare mig och jag bet mig lite lätt i läppen.

- Den här låten vill jag tillägna en mycket speciell person. Jag tog emot ett dåligt råd och pga det förlorade jag någon som stod mig väldigt nära. Elena, du är den som jag Imagine, den här låten är för dig sa jag

Jag började sen spela och jag fick hålla tillbaka tårarna under hela låten. Det sved i mig varje gång jag sjöng och det var helt sjukt jobbigt. När vi sedan var klara så var jag tvungen att gå ut från scenen för att ta lite ny luft och lugna mina nerver. Jag var skakig i hela kroppen och när det kändes okej så gick jag ut på scenen igen. Nu kör vi igen...

3 veckor senare - Elena ska ta studenten från skolan - Elenas Perspektiv

Idag var dagen då jag skulle ta emot mitt diplom från makeup skolan. Och sen någon timme efter det så ska jag åka tillbaka till L.A. Jag låg i sängen och tittade upp i taket och jag tänkte på om jag ska berätta för Eric att jag åker eller inte. Medan jag låg där så pep det till i min mobil och jag tog upp den från nattduksbordet och såg att jag fått ett sms från Ellie. 

" Innan du tänker på vad du ska göra så ska du se detta"

Jag förstod ingenting. Det var en länk till en video och när jag såg videon så fick jag ont i magen. Erics ord på scenen gick rakt in i mig och jag visste inte vad jag skulle känna längre. Allting bara snurrade inom mig och jag visste att jag måste prata med honom. Jag kastade på mig kläderna och skorna för att se skynda mig till skolan för att ta emot diplomet och för att sen skynda mig till studion. För jag måste prata med Eric nu.

Inne i studion - Erics Perspektiv

Jag satt och skrev lite på några nya låtar när Anton kom in och såg på mig. Jag tittade frågande på honom och jag förstod ingenting.

- Var det något speciellt? sa jag
- Ja, du har besök. Hon väntar på utsidan sa Anton
- Hon? sa jag förvirrat
- Ja, du borde gå ut sa Anton

Jag förstod absolut ingenting. Jag gick ut till utsidan och när jag fick se Elena så var det som att jag ville springa in igen men kroppen rörde sig inte ett steg. Jag tittade bara på henne och hon kom fram mot mig. Hon gav mig en kram och jag gav henne en tillbaka.

- Jag trodde inte du var kvar sa jag
- Nej, jag ska åka snart. Jag ville bara säga att jag såg videon sa Elena
- Vilken video? sa jag och såg frågande på Elena
- Det du sa när du sjöng Imagine. Du ska veta att det aldrig var meningen att såra dig. Jag trodde verkligen att det skulle vara du och jag för alltid men ibland har man kanske fel sa Elena

- Kanske det. Men nu vet du hur jag känner. Och jag kan inte göra mer nu. Vi kanske ses någon gång sa jag ledsamt
- Klart vi gör. Jag kommer sakna dig iallafall. Hej då sa Elena och smekte min kind och gav mig en puss på kinden

Jag la handen mot min kind och det kändes som jag lyste upp. Jag såg efter henne när hon gick iväg och jag torkade tårarna som kom ner för mina kinder. Jag tänker inte ge upp hoppet om att det en dag ska bli hon och jag igen. Jag kanske kan få chansen på Teen Choice Awards. Jag menar Paul och Elena bor ju inte ihop och är inte förlovade, så jag har väl en chans ändå?......

Middagsdags i L.A. - Elenas Perspektiv

Jag och Paul var ensamma i mina föräldrars hus idag och det kändes helt fantastiskt. Vi skulle äta middag och vi hade hjälpts åt att göra i ordning maten och jag skulle duka fram. 

- So, what do we need? Oh, the forks and knifes sa jag och öppnade kökslådan
- Oh, no Wait not that one sa Paul bakom min rygg

Jag tog upp asken som låg i lådan och jag stod bara och tittade på den utan att öppna den. Jag vet inte vad som hände inom mig men det var som att hjärnan lät min mun röra sig utan att jag tänkte på vad jag sa själv.

- Yes, im saying yes sa jag och vände mig om mot Paul
- But you havent even opened it sa Paul och skrattade
- I dont have to, i say yes, Yes Paul Wesley, i will Marry you.....  

 Detta är kapitel 45 av Imagine. Jag är jätte ledsen att det inte kom i måndags men ja, det blev lite längre än jag först hade tänkt så det var därför jag inte hann skriva klart det förens idag (tisdag). Men jag ska skärpa mig. Ja, nu börjar det verkligen hända saker. Och i kapitel 46 som förhoppningsvis kommer idag(onsdag) kommer ni bla. Få veta vad som händer på Teen Choice Awards? Hur reagerar Eric på Pauls tal? Kommer han någonsin få tillbaka Elena nu? Och varför beter sig Elena så konstigt kring Paul? Och varför träffar hon Eric i hemlighet? Och varför springer Eric in till...ja vart då? Det och mycket mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 46 som kommer idag(onsdag). Hoppas jag. 

( Jag vet att många kanske tycker det är för lite Eric och Elena men det kommer snart mer med dom tillsammans jag lovar! )

Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Imagine - Kapitel 44

- Nej, eller jag glömde någonting här sa Eric hemlighetsfullt
- Ok, men vet du vad det är eller vill du komma in och leta? sa jag
- Inte direkt, jag vet vad det är sa Eric och gick närmare mig
- Och det är? sa jag och kände hur hårt mitt hjärta slog
- Det här sa Eric och la sina händer mot min nacke och gav mig en passionerad kyss.........

     
 
 
 Lite tidigare - Erics Perspektiv
 
Jag hade varit så säker på att jag skulle göra det här men nu var jag faktiskt väldigt nervös. Jag visste inte hur hon skulle reagera eller vad som ska hända men jag vet att jag måste göra det här nu. Jag tog ett djupt andetag innan jag ringde på dörren. Jag hörde steg innanför dörren och Elena öppnade dörren förvånat.
 
- Hej, har vi bestämt någonting som jag glömt? sa Elena
- Nej, men jag glömde någonting här sa jag och log
- Ok, vet du vad det är eller vill du komma in och leta? sa Elena
- Inte direkt, jag vet vad det är sa jag och gick närmare Elena
- Och det är sa Elena och kände hur hårt hennes hjärta slog det som var att det ekade i hallen
- Det här sa jag och gav henne en passionerad kyss
 
Jag kände hur hon la sina händer mot min nacke och drog in mig. Jag stängde dörren bakom mig och tog snabbt av mig skorna och jackan. Jag lyfte sen upp henne i famnen och hon la sina ben runt min midja och vi fortsatte att kyssa varandra. Vi kom in till sovrummet och jag la ner henne på sängen och hon tog av mig tröjan.
 
- Om du visste hur länge jag väntat på att det skulle hända något mellan oss igen sa jag och log
- Shh...kyss mig istället sa Elena och log flörtigt
 
Jag gav henne en passionerad kyss och tog av henne sitt pyjamaslinne som jag kastade till golvet. Jag la sen mina händer mot hennes mage och hon drog sig lite undan och jag tror det kittlades. Hon la sen sina händer i mitt hår och lät sen händerna åka ner mot min rygg. Vi tog sen av oss dom andra kläderna och hade sen sex. Vi stönade och Det var helt fantastiskt. 
 
Nästa morgon - Elenas Perspektiv
 
Jag vaknade sakta och vände mig försiktigt om och fick se Eric sova bredvid mig. Åh nej, vad har jag gjort egentligen? Jag hade på mig mitt linne och underkläderna och det hade Eric också. Jag drog åt mig täcket lite försiktigt och jag kände mig bara så otroligt dum. Hur ska jag nu kunna se Paul i ögonen egentligen?
 
" Pip pip" - mobilen
 
Jag tog snabbt upp mobilen och sen tittade jag så inte Eric vaknat och såg på sms:et. Det hade kommit i natt och det var från Paul. Det stod "everything is so boring Without you here. I love you so much. Call me when you can. Your Paul". Jag la ifrån mig mobilen och jag mådde illa. Inte för Eric eller något utanför för mig själv och vad jag har gjort. Jag kände hur Eric började röra sig och jag visste inte vad jag skulle säga till honom. Men han kan inte stanna så mycket vet jag.
 
- God morgon sunshine! Sovit gott? sa Eric och vände sig om mot mig
- Ja, faktiskt. Jag visste inte att du var vaken sa jag och såg på Eric
- När du är det så är jag det. Är du inte glad? sa Eric frågande på mig
- Glad? Hur menar du? sa jag förvånat och satte mig på sängkanten
 
- Vänta, vart ska du? Stanna sa Eric och kröp närmare mig
- Jag måste gå, jag hade glömt att jag skulle träffa Ellie sa jag och vände mig om mot honom
- Du verkar vara lite, stel sa Eric och såg ledsamt på mig
- Eric, det som hände mellan oss igår var ett misstag. Det borde aldrig ha hänt sa jag
 
- Va? Du menar inte det där. Jag vet att du inte menar det sa Eric
- Jo, det gör jag. Jag ska gå in till duschen nu, och när jag är tillbaka vill jag att du har gått. sa jag
- Hur kan du vara så kall? Du är med mig och sen nästa dag säger du att det är ett misstag sa Eric
- Jag skulle aldrig gjort det jag gjorde. Det var mitt fel Eric, inte ditt. Förlåt sa jag och gick upp från sängen
 
- Så du menar att den här natten inte betydde någonting för dig? sa Eric
- Snälla, pressa mig inte. Det är såhär det får bli. hej då sa jag och gick snabbt ut från sovrummet

Jag gick in till badrummet och låste dörren. Jag tog ett djupt andetag och det kändes som mitt hjärta skulle sprängas i tusen bitar. Det här var det värsta jag gjort mot någon. Och det som är jobbigast är att jag inte ångrar mig det minsta. Jag ville ha tillbaka honom men det går inte. Och efter det jag sagt den här gången kommer jag aldrig aldrig få tillbaka honom igen.
 
Samtidigt i Elenas sovrum - Erics Perspektiv
 
Jag tog snabbt på mig mina kläder och gick ut till hallen för att ta på mig mina skor och jackan. Sen skyndade jag mig ut från lägenheten. Det sved i hela bröstet och det hade gjort så ont i mig när hon var så kall mot mig och sen när hon säger att allting var ett misstag. Jag trodde faktiskt att det skulle lösa sig mellan oss igen men det hade det inte gjort. Jag ger upp nu. Jag gick mot bilen och hoppade sen in i den och körde till Fredriks hus. Jag behövde snacka med någon. Jag parkerade bilen utanför och skyndade mig till dörren. Jag ringde på dörren och Fredrik öppnade.
 
- Tjena Eric, låt mig gissa Elena sa Fredrik och skrattade
- Jag är en idiot. Jag kan inte förstå hur korkad jag faktiskt är sa jag
- Kom in och berätta sa Fredrik och jag följde med honom in
- Jag gick hem till henne igår kväll och kysste henne och det ena ledde till det andra sa jag
 
- Jag förstår, och med tanke på att du är här nu och säger att du är korkad så antar jag att det inte blev som du tänkt dig sa Fredrik och satte sig framför mig
- Det kan lugnt säga.Hon sa att det var ett misstag och det aldrig skulle ha hänt sa jag
- Men det kanske inte är så konstigt, jag tror hon var lika lycklig som dig innerst inne men hon har ju Paul sa Fredrik och gav mig lite vatten
- Varför ska hon älska honom mer än mig då? sa jag och tog lite vatten
 
- Vad är det som säger att hon gör det? sa Fredrik
- Fredrik, är jag hos henne nu? sa jag och såg på Fredrik
- Nej, det är du inte sa Fredrik
- Där har du svaret sa jag och såg ledsamt på Fredrik
 
Samtidigt hemma hos Ellie - Elenas Perspektiv

Jag hade skyndat mig till Ellie när jag hörde att Eric hade åkt. Jag hade så otroligt dåligt samvete för hur jag behandlat Eric. Jag ville att det som hände skulle hända men sen när jag fick sms:et av Paul så var det som att jag vaknade till och förstod vad jag gjort och hur fel det var. Ellie kommer tycka att jag är världens sämsta person när jag berättar det här för henne.

- Så, varför kom du hit egentligen? Jag antar att det inte handlar om att du saknade mig sa Ellie och skrattade
- Hihi, kanske inte bara. Jag antar att du hört allt om det som hände mellan Eric och mig sa jag
- Ja, det har varit svårt att missa. Men vadå, har det hänt något med Eric? sa Ellie förvånat
- Han kom hem till mig igår och kysste mig och ja, det var som att jag fördes tillbaka till hur det var förut sa jag

- Ajdå, så du har gjort slut med Paul nu alltså? sa Ellie
- Det är just det som är problemet, jag sa till Eric att det var ett misstag som aldrig skulle hänt sa jag och såg på Ellie
- Men för f*n Elena! Vad håller du på med egentligen?! sa Ellie och reste sig upp från soffan
- Jag vet ju inte längre! Jag älskar dom båda två! Kan du inte förstå det! sa jag ledsamt

- Nej, det kan jag inte. Jag trodde jag kände dig och att du var en bra tjej men nu vet jag inte vem du är mer sa Ellie
- Det är nog bäst jag går nu sa jag och torkade tårarna
- Elena, jag vill inte låta hård men det är faktiskt Eric och Paul det är synd om. Mest Eric, han älskar verkligen dig men med tanke på hur du uppfört dig förtjänar du honom inte sa Ellie

Jag kände hur tårarna rann ner för kinderna medan jag gick ut från hennes lägenhet. Hon hade verkligen rätt i det. Jag förtjänade inte en kille som Eric. Och inte en kille som Paul heller. Just nu börjar det kännas som det Eric sa när vi bråkade var sant, att jag år bortskämd och vill ha allting. Om jag ändå bara kunde spola tillbaka bandet och göra om allting igen....då hade valet varit enklare.......

2 dagar senare - Elena kollar Twitter - Elenas Perspektiv

Eric och jag hade inte träffats på två dagar nu. Och inte Paul och jag heller. Jag pallade det inte. Jag hade gått till skolan och sen direkt hem. Det kändes som att ingen kan tycka lika illa om mig som jag gör just nu. Jag kollade lite på Twitter och varje gång jag såg Erics eller Pauls tweets så ville jag bara dra täcket över mig och aldrig gå upp igen. 

Ring ring ring ring ring (dörrklockan)

Jag orkar inte med besök just nu men jag gick ändå till dörren och öppnade och jag fick världens största chock när jag såg vem det var. 

- Suprice! sa Paul och log stort 
- But...but...what are you doing here? sa jag förvånat
- I missed you to much so here i am sa Paul och log
- Im really glad you came. Come in sa jag och släppte in Paul

Han ställde ner sina väskor i hallen. Det kändes helt fantastiskt att ha honom här men också ganska eller väldigt jobbigt för jag kunde inte sluta tänka på det jag gjort mot honom. Jag vet inte hur jag ska göra överhuvudtaget alltså. Ska jag berätta för honom eller låta bli?.....

Samtidigt utanför Elenas hus - Erics Perspektiv

Två dagar hade jag fått tänka och nu var jag trött på att vara ledsen och besviken på Elena. Jag ska reda ut det här med henne en gång för alla. Jag hade tagit bilen till hennes lägenhet efter att jag varit i studion och nu ska jag prata med henne. Jag parkerade bilen utanför och gick med snabba steg mot porten och slog portkoden. Sen gick jag in och sprang upp för trapporna och ringde på dörren. Jag ringde på flera gånger tills jag tillslut hörde steg innanför dörren.

- Hej, vi måste prata sa jag
- Det passar inte så bra nu sa Elena nervöst
- Jag struntar i det, jag måste prata med dig om det som hände nu sa jag och trängde mig in genom dörren
- Snälla, vi kanske kan ta det någon annan dag sa Elena och gick snabbt efter mig till vardagsrummet

- Varför då? Vad är det som är så....hemligt? sa jag och såg på Paul
- Eric? What are you doing here? sa Paul och såg på mig sen Elena
- I want to talk to Elena sa jag och såg på Elena
- Elena, can you please explaine to me what hi is doing here?! sa Paul

- Ska du eller jag berätta? sa jag och såg på Elena som blev mer nervös
- Well.......

 Detta är kapitel 44 av Imagine. Jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt om det blev lite annorlunda och tråkigt men jag hoppas det är ok ändå. Förlåt att det inte kom i lördags men ja, påsken tar sin tid ibland :) Men kapitel 45 kommer idag(måndag) och då kommer ni bla. Få veta om Elena säger som det är till Paul? Vad är det för videoklipp någon skickar till Elena? Vad händer på Teen Choice Awards? Och vad är det för ultimatum som Paul ställer mot Elena? Kommer det någonsin bli Eric och Elena igen? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 45 som kommer idag(måndag). 

Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Imagine - Kapitel 43

- Fast det där kan inte stämma. sa Alex
- Vad menar du med det? sa jag och tog på mig skorna
- För Elena är här, i Sverige sa Alex
 
- Va? Vad sa du nu?! sa jag och vände mig om
- Jag sa att Elena är tillbaka i Sverige, i Stockholm Eric.......

    
    
 
Erics Perspektiv
 
- Va? Vad sa du nu?! sa jag och vände mig snabbt om mot Alex
- Elena är i Sverige, hon är i Stockholm Eric sa Alex igen
- Hur kan du veta det här? sa jag förvånat
- Min flickvän hörde det från någon som går på samma skola som Elena ska gå på sa Alex
 
- Det stämmer inte. Hon kan inte vara tillbaka i Sverige. Det går bara inte sa jag och kände mig bara förvirrad
- Men det är hon. Tänkte att du kanske ville veta iallafall sa Alex
- Jag...jag måste gå ut lite sa jag och gick ut till hallen och tog på mig skorna
 
Jag tog sen på mig min jacka och gick ut från lägenheten. Jag kände mig bara förvirrad och tom. Hon var verkligen tillbaka i Sverige. Jag kunde inte förstå det. Men hon har säkert inte kommit tillbaka för min skull. Inte efter det jag såg på tv:n. Om det nu stämmer. Jag gick en lång promenad när jag plötsligt fick syn på någon. Jag stannade till och då såg jag att det var Elena. Jag skyndade på stegen så jag skulle hinns i kapp henne men det kändes som det var lönlöst. Men jag ska inte ge upp så jag sprang som en galning efter henne och ropade hennes namn tills hon tillslut vände sig om.
 
Hon tittade lite konstigt och stelt på mig och jag visste inte hur jag skulle göra. Antingen gå fram till henne eller bara gå vidare. Jag valde det första alternativet. Jag gick fram till henne och log.
 
- Så du kom tillbaka iallafall? sa jag och log
- Ja, jag ska plugga här i två månader. Pappa ordnade med en lägenhet under den tiden sa Elena
- Så du ska inte stanna här sen? sa jag och kände hur det sved inom mig
- Det finns inget som binder mig här tyvärr. Men jag lyssnade på skivan. Jag tror jag förstår bättre hur du känner nu sa Elena och smekte försiktigt min kind
 
- Så det är sant alltså sa jag och såg ringen på Elenas finger
- Vad menar du? Vad är det som är sant? sa Elena med förvirrad blick
- Jag hörde att du och Paul är förlovade. Grattis sa jag och försökte hålla tillbaka tårarna
- Va? Jag och Paul förlovade? Vart har du fått det ifrån? sa Elena chockat
 
- Men ringen då? Dom sa det på nyheterna att ni var förlovade sa jag
- Haha, förlåt att jag skrattar men vi är inte förlovade. Ringen är en present för att jag skulle åka hit sa Elena
- Vadå så ni är inte förlovade? sa jag chockat
- Nej, det är vi inte. Du är för söt. Men det var roligt att se dig igen. Men jag måste gå och handla lite. Hoppas vi ses snart igen sa Elena och gav mig en puss på kinden
 
- Jag kan hjälpa dig om du vill sa jag snabbt och bet mig sen hårt i läppen
- Hjälpa mig handla? Ja, varför inte. Men isåfall får jag bjuda på middag också sa Elena
- Mer än gärna sa jag och gick efter henne

Jag gick efter Elena till ICA för att handla lite till middagen som Elena bett mig vara med på. Jag var väldigt glad att vi kunde umgås nu utan att vara arga på varandra. Jag hade släppt det här med Paul och henne för jag ville inte må så dåligt längre. Jag älskar henne så mycket och jag kan inte vara arg på henne mer. Och jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att under middagen ska vi komma varandra lite extra nära......
 
Senare på middagen - Elenas Perspektiv
 
När Eric hade kommit fram till mig eller rättare sagt sprungit fram till mig så visste jag inte hur jag skulle reagera över huvudtaget. Först hade jag blivit chockad och sen släppte det och jag bjöd med honom hem. Jag hade egentligen inte tänkt göra det men även om vi inte kan vara tillsammans så hoppas jag att vi ska förbli vänner. Vi hade ätit och jag kände hur Eric såg på mig.
 
- Vad tittar du på? Har jag något i ansiktet? sa jag och log generat
- Nej, jag bara tycker du är så otroligt vacker sa Eric och log
- Tack, men jag måste duka av nu, om du ätit klart alltså sa jag och såg på Eric
- Absolut, jag kan hjälpa dig om du vill sa Eric och hjälpte mig
 
- Tack, du kan ställa det där bara så tar jag hand om det imorgon. Jag vill inte vara taskig men sa jag och såg på Eric som gick närmare mig
- Men vadå? sa Eric och jag lutade mig mot köksbänken och han kom ännu närmare mig
- Jag ska till skolan imorgon, jag måste upp tidigt sa jag och försökte få ner pulsen
- Ja, det förstås, måste också gå, för jag har lite möten imorgon. Men vi kanske kan ses senare? sa Eric och log
 
- Kanske det, tack för sällskapet ändå sa jag och andades ut när han rörde sig ifrån mig
- Tack själv. Jag ville bara att du ska veta att jag är väldigt glad att du är tillbaka i Sverige igen sa Eric och gick ut mot hallen
- Vi ses Eric sa jag och såg ner i golvet

Han log mot mig och smekte försiktigt min kind innan han gick ut genom dörren och jag log. Jag låste sen dörren efter honom och jag visste inte vad jag kände mer. Jag vill vara hans vän men jag vet att han vill ha mig tillbaka. Det här kommer bli enormt svårt, speciellt om han ska vara nära mig sådär igen då kommer jag få väldigt väldigt svårt att hålla kontroll på mina känslor. Jag gick in till köket igen och diskade snabbt upp innan jag gick in till badrummet för att göra mig i ordning och sen bytte jag om till min pyjamas med cupcakes lite över och jag kröp sen ner i sängen. Det kanske inte kommer bli så illa att vara tillbaka här ändå. Fast det är bara om jag kan hålla kontroll på mina känslor......
 
Nästa morgon - Elena vaknar av väckarklockan - Elenas Perspektiv
 
Jag stängde av väckarklockan och tittade upp mot taket. Första skoldagen. Det kändes helt overkligt att jag skulle gå till en makeup skola och när jag är klar är jag makeup artist. Det kommer bli helt fantastiskt det känner jag på mig. Jag gick sen upp från sängen och gick till garderoben och tog på mig ett par tajta ljusa slitna jeans och en tshirt med engelska flaggan och texten what makes you beautiful på. Sen gick jag ut till köket och tog en macka och lite juice innan jag satte upp håret i en lös fläta och tog sen på mig skorna. Jag tog min jacka och gick ut från lägenheten. Jag låste dörren och gick sen snabbt mot bussen. 

När jag gick mot bussen så fick jag syn på Eric. Han log mot mig och jag log tillbaka och vinkade lite försiktigt mot honom. Sen när bussen kom så gick jag på den och jag såg Eric genom fönstret när jag satt mig och det sved lite i hjärtat när jag såg honom för jag saknar honom. Det kände jag igår på middagen. Men om jag känner såhär så kanske vi inte ska vara vänner alls, eller?

Lite senare på eftermiddagen - Erics Perspektiv

Jag satt i studion och skrev på nya låtar med J-son och det kändes riktigt roligt. Det var som att jag mådde bra igen. Middagen med Elena igår hade gått fantastisk bra och det kändes som att vi kom varandra nära igår. Jag kanske gick lite långt när jag försökte kyssa henne men jag kan känna hur hon känner för mig också och jag måste gå på den känslan just nu. 

- Hey, drömmaren. Vad tänker du på? sa J-son och viftade med handen framför mitt ansikte
- Elena, hon är tillbaka i Sverige och vi käkade middag igår. sa jag
- Oh, jag förstår sa J-son och skrattade
- Det hände ingenting. Hon är fortfarande tillsammans med Paul. Hon kommer aldrig släppa honom men igår så kändes det verkligen som att det var vi sa jag 

- Slog du i skallen på väg hit? sa J-son och såg frågande på mig
- Nej, det gjorde jag inte men det var ändå så det kändes. Jag måste snacka med henne ikväll igen sa jag
- Och säga vadå? Hon vet ju redan om att du älskar henne mer kan du inte göra sa j-son
- Jo, det finns faktiskt en sak, och nu finns inget som kan hindra mig sa jag och fortsatte att skriva

- Du menar Paul kan inte stoppa dig? sa J-son
- Något åt det hållet iallafall sa jag och skrattade
- Då får man önska dig lycka till sa J-son

Jag skrattade och nickade bara som svar. Jag känner på mig att det här kommer gå hur bra som helst. För det är som J-son säger, nu finns inte Paul här som kan stoppa mig och känner jag Elena som jag gör så hoppas jag att det blir besvarat....

Sent på kvällen - Elena pratar med Paul - Elenas Perspektiv

- So how is it going there? sa Paul
- Good, the school is really good, but i have The weekend of now sa jag och log för mig själv
- Great, but you have not seen Eric then? Sa Paul och jag hörde hur han lät nervös 
- You dont have to worry. I meet him and i Said hi, nothing More. You know that you are the one i love sa jag 

- And i love you so much. I wish that the Two months Were going faster sa Paul
- Me to, but cant you come up here? sa jag
-  You know i want to but i cant. But you will come to Teen Choice Awards right? s Paul
- Of course i will. Its not before im Done with school so thats good sa jag

- It will be great, oh i just miss you so much sa Paul och skrattade
- And i miss you to, but i will see you very soon sa jag

Ring ring ring ring ring (dörrklockan)

- I have to hang up now, its someone at the door sa jag
- Maybe its me sa Paul och skrattade
- Haha, i wish. I love you so much! Remember that sa jag
- Same here. Love you! sa Paul och vi la sen på

Jag la ifrån mig mobilen på sängen och reste mig upp för att gå och öppna dörren. När jag öppnade så blev jag lite förvånad när jag såg att Eric stod där.

- Hej, har jag glömt något vi bestämt? sa jag
- Nej, eller jag glömde någonting här sa Eric hemlighetsfullt
- Ok, men vet du vad det är eller vill du komma in och leta? sa jag
- Inte direkt, jag vet vad det är sa Eric och gick närmare mig
- Och det är? sa jag och kände hur hårt mitt hjärta slog
- Det här sa Eric och la sina händer mot min nacke och gav mig en passionerad kyss.........

 Detta är kapitel 43 av Imagine. Förlåt att det inte kom upp igår(torsdag) men jag hann inte skriva klart allting för blogg.se appen krånglade hela tiden och sen somnade jag ifrån det. Men nu är det uppe iallafall. Och idag(lördag) ska jag på påskmiddag hos min släkt så hoppas få upp kapitlet idag(lördag) men hinner jag inte kommer det på söndag. EwaldStorie väntar på fortsättning och det kommer också. Men i kapitel 44 som förhoppningsvis kommer idag (lördag) kommer ni bla. Få veta om Elena besvarar kyssen? Vad händer i såfall? Vad händer när Eric och Elena fortsätter träffas? Är dom tillsammans igen? Och vad har hon sagt till Paul isåfall? Vad händer på Teen Choice Awards? Och vem sitter i publiken? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 44 som förhoppningsvis kommer idag(lördag). 

Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Lite bättre förklaring om The Vampire Diaries Cosplay :)

Hej alla fantastiska och underbara läsare!
 
 
Jag skrev ju på min instagram att imorgon kommer inget kapitel och det beror på att ett av mina stora fritidsintressen förutom dans och bloggen är cosplay. Om ni inte vet eller hört talas om cosplay så är det detta:
 
Cosplay är en kortform för kostymspel eller costumeplay. Det är från början en japansk form av performance och utklädnad. Det kan vara allt från manga, anime, tv-spel, tv-serier, filmer, Disney ja allt möjligt.
 
Jag och mina bästa vänner gör cosplay och det vi gör är The Vampire Diaries. Den del som vi även valt att ta in i vårat cosplay kallas för Live Acting Role Play. Det är som att man skådespelar som sin roll. Vi i min grupp eller hur man ska kalla det syr och köper även våra egna dräkter. Vi har alla en varsin roll och vi får ansvara för vad vi behöver göra eller köpa själva.
 
Jag spelar Elena Gilbert och Katherine Pierce. Jag har köpt mycket från etsy.com när det kommer till deras smycken och kläderna har varit enkla eftersom man kan hitta liknande hemma. Men jag syr även själv Katherine Pierces 1864 klänningar men dom tar väldigt lång tid. Har gjort en och den är fortfarande inte klar. Här är en bild av Elena Gilbert och under en bild av Katherine Pierce.
Elena Gilbert ovan
Katherine Pierce
 
Mina vänner spelar rollerna som : Stefan, Damon, Matt, Bonnie, Caroline och Klaus. Vi har även haft andra som gjort små roller eftersom vi gör avsnitten. Det är två personer som filmar när vi gör vårat cosplay och det är två av mina andra vänner. Vi har alltid jätte roligt när vi gör det här.
 
Vi kollar alltid igenom alla avsnitten många gånger och skriver ner det dom säger. Det är mycket jobb och tar väldigt lång tid men det är så otroligt roligt. Så eftersom det tar tid att skriva manus, sy dräkterna och hitta platser som ska passa in så filmer vi inte så ofta tyvärr.
 
Vi har hållit på i snart 1 år. Vi har faktiskt bara gjort några avsnitt men inga är helt klara eftersom 1864 scenerna fattas i vissa. Men många kanske frågar sig nu, hur gör ni då med Stefan och Elena och Damon och Elena? Jo, det hela är ju ändå ett skådespel så lite som i serien med romantiken finns där. Men dom som spelar Stefan och Damon, vet inte om dom vill att jag känner deras namn här så hoppar det nu, är två av mina allra bästa vänner så det är faktiskt inte så farligt.
 
Men nu vet ni om lite mer av mitt cosplay. Så ibland kan det dyka upp sånna här dagar och så blir bloggen lidande men tack för att ni förstår! ❤️
 
Ni är dom bästa!!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! Jag menar det!
 
Kram Natalie

Imagine - Kapitel 42

- No, im sorry. I cant find anyone with that name here sa kvinnan
- What? I know he lives here sa jag
- The only thing i can say is that he checked out for about 2 days ago sa kvinnan
- Wait what?! What do you mean he checked out?........

    
  
 
Elenas Perspektiv
 
- Wait,what? What do you mean he checked out? sa jag förvånat
- He checked out from this hotel for about 2 days ago sa kvinnan
- Can you please look again? It most be a mistake sa jag
- No, its not a mistake. Im sorry sa kvinnan 

Jag gick därifrån och tänkte bara inte lika besviken som jag. När jag väl ville prata med honom så var han inte där. Jag måste vara den mest idiotiska personen som finns. Han måste ha åkt tillbaka till Sverige när han inte bor här mer. Jag kan förstå honom faktiskt. Jag hoppade in i bilen och åkte mot huset igen. Jag parkerade bilen på uppfarten och gick sen in till huset.

- Nå, vad hände? sa pappa när jag gick in till köket
- Han hade checkat ut. Han är nog i Sverige just nu sa jag
- Men jag förstår inte. Varför då? Jag trodde han skulle stanna här längre sa pappa förvirrat
- Det skulle han nog också om han inte fått veta vissa saker om mig och Paul sa jag

- Tack, inga detaljer. Men det är ju ganska förståeligt att han skulle reagera så sa pappa
- Ja, det förstås. Men nu är han där och mår bra. Och jag är här och har hoppat av makeup skolan sa jag och bet mig lätt i läppen
- Ja, fast det finns faktiskt en bra makeup skola i Sverige. Två månaders utbildning sa pappa
- Gör det? Tack du är världens bästa pappa sa jag och sprang upp till mitt rum

Jag hoppade upp i sängen och tog snabbt fram datorn och sökte på google. Och pappa hade faktiskt rätt det fanns en makeup skola i Stockholm som hade ett program som var 2 månader. Det stod att det fanns två platser kvar och jag ringde direkt upp skolan och jag visste inte vad klockan var i Sverige men dom svarade ändå och jag fick en plats. Men nu gäller det att hitta någonstans att bo i två månader och även berätta det här för Paul. 

- Vad händer? sa pappa och tittade försiktigt in genom dörrglipan
- Jag fick en plats, men nu ska jag bara hitta någonstans att bo och sen det svåraste, berätta för Paul sa jag
- Men en lägenhet kan jag nog ordna åt dig men prata med Paul får du nog tyvärr göra själv sa pappa
- Jag vet, men jag vet bara inte hur sa jag och såg på pappa

I Sverige - Erics Perspektiv

Jag var totalt nere under isen. Jag hade missat ett möte, kommit försent till intervjuer och missat studio tider. Det var som att ingenting funkade längre. Jag satt mer hemma framför tv:n än jag någonsin gjort tidigare. Jag spelade FIFA och sen försökte jag sköta mitt jobb också men jag kunde bara tänka på Elena. Jag låg i sängen och reste mig sen upp för att ta på mig mina kläder och sen åka till dansträningen. Jag skyndade mig ner till bilen och åkte till danslokalen. Jag fick inte missa den här tiden också. Men jag kom i tid och bytte om för att sen gå in till dom andra.

- Vad? sa jag när jag såg hur alla såg på mig
- Eric, när var den senaste natten du sov? sa Alex
- Jag mår bra, kan inte alla bara sluta titta på mig sådär sa jag
- Det hade vi gjort om vi visste att du var okej också sa Edin

- Jag mår bra, ska vi börja nu? sa jag och ställde mig framför dom andra 
- Ok, om du säger det så sa Alex 

Jag och dom andra körde igång och det kändes som jag inte hängde med alls. Det är som att jag håller på att bli galen. Jag tänker bara på Elena hela tiden och det är som att jag ser henne framför mig ibland. Det är som att jag inte kan sluta med det här heller. Vad sjutton ska jag göra nu egentligen?.....

I LA - Elenas Perspektiv

Jag var ute med Seth, Lily och Sarah på deras campus. Dom går på samma collage här i LA och jag var där för att berätta för dom vad som ska hända. Paul skulle komma hem till mig ikväll och jag ska berätta det för honom då. Dom hade spelat in sista avsnittet för säsongen idag så därför kom han hem tidigare. Jag gick med mina vänner och jag visste inte hur jag skulle börja.

- So, what is the big News? sa Seth nyfiket
- Well, im going to move to Sweden for 2 months sa jag
- What?! Are you kidding? sa Sarah och såg chockat på mig
- No, they have a really good makeup school there and its for 2 months then i will come back here again sa jag 

- Have you told Paul get do? sa Seth
- No, but im going to do that today. But the problem is that i am a little nervouse abou it sa jag
- I think he will understand. Dont worry sa Lily
- I hope so, i will miss you all so much sa jag och vi gjorde en gruppkram

- And we will miss you too. But 2 months will go fast. But i know why you are going as well sa Sarah
- What do you mean? sa jag och försökte se oskyldigt på Sarah
- Eric, are you hoping for something there? sa Sarah
- No, i dont. Can we walk a little bit More please sa jag

Jag gick snabbt vidare för jag ville inte prata om det här med dom mer. Jag åker till Sverige för att plugga men jag kan inte säga att jag inte åker för Erics skull för det gör jag på ett sätt också. Jag måste reda ut allting mellan oss en gång för alla. Men nu måste jag bara prata med Paul om det här också. 

Senare på kvällen - Elena berättar för Paul - Elenas Perspektiv

Jag låg över Paul och han log stort mot mig och jag mot honom. Han gav mig en kyss och jag log mot honom innan jag skulle berätta för honom att jag ska åka till Sverige. Jag vet inte hur han ska reagera och det gör mig väldigt nervös. 

- So, there is something i have to tell you sa jag
- Ok, What is it sweetheart? sa Paul och såg oroligt på mig
- Im going to Sweden to go to a makeup school for 2 months sa jag
- What? Are you kidding with me right now? sa Paul

- No im not. I will come back after those Two months and i will Only go to school there sa jag
- Eric is there, and i can see that you feel something for him sa Paul
- Listen to me, im going there to be studying, nothing Else sa jag
- Are you sure? sa Paul och såg allvarligt på mig

- Yes, im sure. You know i love you sa jag och gav honom en kyss
- Ok, and i love you to. When do have to leave? sa Paul
- Tomorrow, and i was thinking if you could come with me to the AirPort? sa jag
- I will come with you. But i will miss you alot. And i was going to give you This later but now when you are going i want you to have it now sa Paul och sträckte sig efter en ask

Jag öppnade försiktigt och såg ringen som fanns där i. Det har en silverring med en blå sten i. Den var helt otroligt vacker. Jag tog på den och gav Paul en passionerad kyss och han log mot mig.

- I guess you like it sa Paul och skrattade
- I love it. Thank you sa jag och log

Jag var så otroligt glad att han fanns i mitt liv men någon som jag vill ha i mitt liv också är Eric. Och det värsta är att jag inte vet hur längre. För jag kan inte sluta ljuga för mig själv längre. Jag älskar honom så otroligt mycket. Och det är nog därför jag åker till Stockholm för att reda ut mina känslor......

Nästa dag - Runt 13.00 på förmiddagen i LA - Elenas Perspektiv

Jag och Paul stod på LAX och jag skulle snart gå ombord planet till Stockholm. Det var folk som tog bilder av oss och även paparazzis. Jag orkade inte bry mig just nu. Paul tog min hand och jag gav honom en passionerad kyss innan jag var tvungen att gå.

- Elena, remember i love you sa Paul
- I love you to, i will call you as soon as i can sa jag och skyndade mig sen på planet

När jag satte mig på min plats i planet så kände jag hur jag fick fjärilar i magen. Jag var spänd och förväntansfull. Fast jag önskar att jag hade kunnat fått tag på Eric och sagt att jag kommer dit men han vill inte prata med mig så då ska jag låta honom vara. Det är bäst så nu iallafall. Och nu väntar bara en 10 timmar lång resa till Sverige. Jag hoppas bara Eric blir glad när han förstår att jag kommer tillbaka till Sverige.....

Kl 10.00 i Sverige - Erics Perspektiv

Jag låg i sängen och zappade lite mellan kanalerna. Tomas hade ringt flera gånger men jag hade inte orkat svara i telefonen. Idag var den jobbigaste dagen hittills. Jag hade ingen lust med någonting alls. När det ringde på dörren så gick jag upp och öppnade dörren oxh Tomas och Alex kom in.

- Varför svarar du inte när jag ringer? sa Tomas
- Jag orkade inte. Jag är ledsen sa jag och satte mig på sängkanten
- Alltså, jag förstår om du är ledsen men du måste rycka upp dig nu sa Tomas och jag såg på tv:n

" The famous couple Elena Carlsson and Paul Wesley Were seen today on LAX AirPort. They Were kissing and look very sweet Together. But the Only thing we are wondering is are they engaged? We saw this ring on her finger. So do we here wedding bells soon?" Kom det från tv:n.

- Kanon,det där var just vad jag behövde. Ska vi åka till jobbet nu? sa jag och reste mig upp ur sängen och gick för att ta på mig min jacka
- Fast det där kan inte stämma. sa Alex
- Vad menar du med det? sa jag och tog på mig skorna
- För Elena är här, i Sverige sa Alex

- Va? Vad sa du nu?! sa jag och vände mig om
- Jag sa att Elena är tillbaka i Sverige, i Stockholm Eric.......

 Detta är kapitel 42 av Imagine. Jag hoppas att ni ska tycka om det och förlåt också för att det kom lite sent men jag fick upp det som jag lovade. Men kapitel 43 får ni tyvärr vänta på tills på torsdag eftersom idag(onsdag) ska jag cosplaya. Och jag kommer vara borta från 08.00 på morgonen till sent på kvällen. Men ja, jag hoppas ni ska orka vänta. Och förlåt om kapitlet blev tråkigt och kort men hoppas det är ok ändå. Men i kapitel 43 som kommer på torsdag kommer ni bla. Få veta vad Eric säger när han får veta att Elena är tillbaka i Sverige? Träffas Elena och Eric? Hur blir nya skolan? Tror Eric verkligen på ryktena om förlovning? Och vad händer när Eric ger Elena en kyss? Det och mycket mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 43 som kommer på torsdag :)

Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Imagine - Kapitel 41

- No, why should i? Lily, what is it are you ok? sa jag och såg på Lily
- Uhm..Elena we are not alone sa Lily och jag vände mig om
- Eric, hej. Hur länge har du varit här? sa jag försiktigt
 
- Tillräckligt länge. Har du verkligen gjort? sa Eric och jag såg hur ledsen och arg han var
- Gjort vadå? Vad pratar du om? sa jag och försökte få bort samtalsämnet
- Har du verkligen varit med Paul? Har du älskat med honom?.......

    
  
 
Lite tidigare - Erics Perspektiv
 
Jag hade åkt hem till Elena för att ge henne skivan och när jag kom dit så tog jag ett djupt andetag för jag var lite orolig att Paul skulle vara där med henne just nu. Men jag ringde ändå på dörren och Lena öppnade dörren.
 
- Eric, jag antar att du är här för Elena sa Lena
- Ja, är hon hemma? sa jag och log
- Ja, hon är på sitt rum med Lily sa Lena
- Tack sa jag och tog av mig skorna innan jag gick upp till hennes rum
 
Jag stannade till när jag hörde rösterna innifrån rummet. Jag lyssnade på vad som sa och jag stelnade till.
 
- So you have told him that you and Paul sleept together? sa Lily och hon tittade sen på mig
- No, why should i? Lily, what is it? Are you ok? sa Elena 
- Uhm...Elena we are not alone sa Lily och Elena vände sig om
- Eric, hej. Hur länge har du varit här? sa Elena försiktigt
 
- Tillräckligt länge. Har du verkligen gjort det? sa jag och såg på Elena och jag kände mig både arg, ledsen och besviken
- Gjort vadå? Vad pratar du om? sa Elena och jag såg hur hon försökte förklara bort det
- Har du verkligen varit med Paul? Har du älskat med honom? sa jag och svalde hårt
- Eric, du kan inte begära att jag ska svara på det sa Elena och såg på Lily
 
- Ok, but then i ask Lily, is it true? Have Elena slept with Paul? sa jag och såg på Lily
- Elena, he has the right to now sa Lily och såg på Elena
- So, what is it? True or not sa jag igen
- Its true, she slept with him. Im so sorry Eric sa Lily och såg på Elena igen
 
- Can you leave me and Elena alone a little? sa jag och såg på Lily
- Of course sa Lily och gick ut från Elenas rum
- Lily, i will never forgive you for this sa Elena till Lily
- Så, det är alltså sant. Jag vet faktiskt inte vad jag ska känna just nu sa jag
 
- Säg ingenting isåfall. Vad finns det att säga. Det jag gjorde är gjort. sa Elena 
- Jag förstår mig verkligen inte på dig. Du säger att du älskar mig och sen helt plötsligt så har du varit med honom! Förstår du hur ont det gör?! Kan du förstå det?! sa jag argt
- Ja det gör jag! Men hur lätt var det för mig tror du?! När du var tillsammans med Stina? Jag vet väl inte vad ni gjorde tillsammans! sa jag argt
- VI GJORDE ALDRIG NÅGONTING! FÖR JAG ÄLSKAR DIG! Här, du kan ta den här, släng den eller gör vad du vill med den. För jag vill aldrig och då menar jag aldrig mer se dig sa jag och såg argt på Elena
 
- Gå inte! Du kan inte bara gå sa Elena ledsamt
- Jag kommer nog aldrig kunna förlåta dig för det här, och du verkar iallafall gjort ditt val sa jag och rörde vid hennes halsband
- Snälla, gör inte såhär mot mig. Jag älskar dig, och det kommer jag alltid göra. Men jag har känslor för honom med. Jag försökte gå vidare och tillslut så gjorde jag det. Men hade jag vetat att du en dag skulle komma tillbaka hade jag aldrig gått vidare sa Elena
- Men det gjorde du. Hej då Elena. Ta den här! sa jag och gick ut därifrån och slängde skivan mot Elenas säng
 
Jag sprang sen ner för trapporna och jag tog snabbt på mig skorna. Jag sa inte hej då till Lena eller någon annan utan bara sprang ut genom dörren och ner till bilen. Jag startade och åkte direkt till hotellet. När jag kom in till mitt rum så skakade jag i hela kroppen. Jag kände hur tårarna började rinna och jag var så ledsen. Jag ger upp nu. Jag tänker inte kämpa mer. Hon får vara tillsammans med Paul, jag förlorade henne helt enkelt. Jag samlade mig lite innan jag packade ner mina saker. Det är lika bra att åka hem till Sverige igen.....
 
Samtidigt hemma hos Elena - Elenas Perspektiv
 
När Eric hade åkt så ramlade jag ihop på golvet. Jag grät och det kändes som mitt hjärta skulle gå sönder. Jag hade aldrig trott att Lily skulle vara så elak att hon sa till Eric vad som hänt med Paul. Jag ville inte säga någonting om det till Eric för att inte såra honom. Men det gjorde jag tydligen ändå. 
 
- I heard Eric leave before sa Lily och kom in till mitt rum igen
- Yes, and that means that you are Happy right sa jag och satte mig på sängen istället
- Dont be stupid. I did not want This for you but he had the right to know sa Lily
- I didnt wanna tell hem because i did not want to hurt him. But thanks to you i have sa jag och torkade tårarna
 
- Elena, please im so sorry. But its going to be ok sa Lily
- No, its not. He hates me now. And...sa jag och såg mot dörröppningen
- What happend? sa Paul och kom in och satte sig på sängen och tog mig i sin famn
- Nothing, Eric was here before and we got into a fight sa jag
 
- What? Why? I thougth that you Two Were Friends now sa Paul förvånat
- I thougth so to but someone Said something stupid sa jag och såg på Lily
- Im going now. Call me if you need anything sa Lily och gick ut från mitt rum
- Its going to be alright again. I can Promise you that sa Paul och gav mig en puss på pannan
 
Jag hoppas det tänkte jag för mig själv. Även om det inte kan bli jag och Eric igen så vill jag ändå ha honom som min vän. För hur mycket jag än älskar honom så kan jag inte bara glömma det han sa när vi bråkade. Jag hade förändrats väldigt mycket och jag kände inte mig som pappas flicka lika mycket längre. Och jag önskar jag hade fått visa Eric det men nu är det försent.....
 
Nästa dag i Sverige - Eric landar - Erics Perspektiv
 
Jag hade landat i Sverige och det kändes väldigt skönt att komma hem igen fast jag hade ändå hoppats att Elena varit med mig tillbaka eller att vi iallafall var tillsammans igen men det gick inte. Jag tog mitt bagage som kom på bandet och gick sen ut till min bil som stod där och jag packade in väskorna i bilen. Jag satte mig i bilen och jag visste inte vad jag skulle göra eller vart jag skulle åka någonstans.  Det kändes som jag inte visste någonting längre. Jag var helt tom i hela kroppen. Jag startade sen bilen och åkte mot Fredriks hus. När jag kom dit så parkerade jag bilen och gick mot hans hus. Jag ringde på hans hus och han öppnade dörren.
 
- Eric? Men jag trodde du skulle komma senare och även ha Elena med dig sa Fredrik
- Det gick åt h*lvete rent ut sagt. Hon älskar honom sa jag och gick in till huset
- Vänta lite, vad snackar du om? sa Fredrik och gick efter mig
- Jag menar det jag säger. Hon älskar honom och jag tänker inte gå emellan dom sa jag 
 
- Du är allvarlig eller hur? Det kan du inte vara. Du åkte ju faktiskt ner dit för att prata med henne och få henne tillbaka sa Fredrik och vi satte oss på hans veranda
- Ja, jag vet det. Jag gjorde allt för att få henne tillbaka men hon älskar honom. Dom har för f*n varit intima med varandra sa jag argt
- Eric, lugna dig lite nu. Men det kanske inte är meningen att det ska vara ni isåfall. Om hon faktiskt är som du säger kär i honom så kanske du måste låta henne gå sa Fredrik
- Hur då? Ska jag bara stänga av det? Låtas som att hon aldrig funnits? sa jag ledsamt
 
- Ja, det kan vara det bästa och ända du kan göra som det ser ut just nu sa Fredrik
- Om det hade varit så enkelt hade jag gjort det. Men att glömma henne är som att lära känna någon som du aldrig träffat sa jag och såg tårögt på Fredrik
 
2 dagar senare i L.A. - Elenas Perspektiv

Jag och Paul låg i min säng och myste tillsammans innan han skulle åka tillbaka till Atlanta igen. Jag tänkte mycket på det här med Eric. Han hade verklige blivit ledsen. Men jag försökte att inte tänka så mycket på det eftersom jag samtidigt ville vara med Paul innan han ska åka iväg. 
 
- Hey there beautiful. What do you think about? sa Paul och log
- How much i love you sa jag och log stort
- I cant believe i have to leave you again. I will miss you so much sa Paul och la sig över mig
- I will miss you so much to. When do you have to leave? sa jag 
 
- Now, but i wont leave until i give you this sa Paul och gav mig en passionerad kyss
- I will miss does alot sa jag och log
- Same here. But i will come back as soon as i can sa Paul och reste sig från sängen
- I will wait here for you sa jag och log mot Paul när han gick mot dörren

Paul gav mig en släng kyss innan han gick ut genom dörren. Jag satt kvar i sängen och jag hörde sen hur dörren slogs igen nedanför och jag satte mig mer upp i sängen och tog fram skivan som Eric hade kastat mot min säng. Jag tittade lite på den först men sen när jag inte såg att det stod någonting på den så sträckte jag mig efter min dator och stoppade in skivan. Jag tog ett djupt andetag innan jag tryckte på play och jag kände hur tårarna började rinna när jag hörde låten.
 
" Losing her was blue like i never know, missing her was dark grey all along, forgetting her was like try to know somebody you never meet but loving her was red" 
 
Jag fick ont i hela bröstet och jag stängde snabbt ner datorn och hoppade upp ur sängen och ringde till Eric flera gånger medan jag tog på mig mina kläder. Men han svarade inte. Det var som att det inte spelade någon roll alls hur många gånger jag ringde för han svarade inte. Jag sprang sen ner till min pappa och frågade om han visste vart Eric bor.
 
- Vadå bor? Här i LA menar du? sa pappa förvirrat
- Ja, här är i LA. Vilket hotell han bor på? sa jag
- Ja, det vet jag. Vänta, här är adressen, han gav mig den här adressen när han kom hit sa pappa och gav mig en lapp
- Tack, men hur ska jag ta mig dit? sa jag och såg på pappa
 
- Vad tror du? Du får ta min bil. Här är nycklarna sa pappa och gav mig nycklarna
- Tack du är världens bästa pappa sa jag och kramade snabbt om honom innan jag sprang ut till bilen
 
Jag vet att jag är 18 år men jag tog körkort här när jag var 16 snart 17 år så det är därför jag kan köra bil här. Men i Sverige måste jag göra om testet för att få köra så det är därför jag alltid fått tagit bussen när jag bodde där. Men jag hoppade snabbt in i bilen och åkte mot Erics hotell. När jag kom dit så parkerade jag bilen utanför och skyndade mig sen in till receptionen.
 
- Hello, what can i help you with? sa kvinnan i receptionen
- Yes, i wonder if a man named Eric Saade lives here and what his rooms number is sa jag
- Let me check in the computar sa kvinnan
- Can you see if he lives here? sa jag 
 
- No, im sorry. I cant find anyone with that name here sa kvinnan
- What? I know he lives here sa jag
- The only thing i can say is that he checked out for about 2 days ago sa kvinnan
- Wait what?! What do you mean he checked out?........

Detta är kapitel 41 av Imagine. Jag hoppas ni ska tycka om det. Jag är jätte ldsen att det inte kom upp tidigare men jag har inte hunnit skriva klart det. Men nu är det här och jag hoppas ni ska tycka om det. Och den här veckan har jag påsklov så jag hoppas få upp det tidigare hoppas jag :) Kapitel 42 av Imagine kommer idag(tisdag) och då kommer ni bla. få veta om Elena får tag på Eric? Kommer dom bli tillsammans igen i såfall? Eller kommer Elena stanna hos Paul? Varför kollar Elena på make-up skolor? Och vart? Varför är Eric så nedstämd? Och missar massor med saker? Och vad är det för något Eric får se på tv? Det och mycket mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 42 som kommer idag(tisdag).
 
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Imagine - Kapitel 40

- Du sa att jag var bortskämd och en pappas flicka, och att jag skulle gå vidare. Det gjorde jag och när jag skickade brevet så var det som att göra ett avslut för mig men när du skickade ett brev tillbaka så var det som att allting blev konstigt igen. Du betyder verkligen hur mycket som helst för mig men det går inte sa Elena
- Jag vet att det jag sa var fel! När du skickade brevet så fick jag känslan att du fortfarande ville vara med mig lika mycket som jag vill vara med dig. Men jag kanske har fel? Har det Elena? sa jag
- Jag.....eller.....jag menar.......

    
  
 
 Elenas Perspektiv
 
- Jag vet att det jag sa var fel! När du skickade brevet så fick jag känslan att du fortfarande ville vara med mig lika mycket som jag vill vara med dig. Men jag kanske har fel? Har jag det Elena? sa Eric
- Jag...jag vet...eller jag menar, Eric du kan inte pressa mig såhär sa jag och försökte dölja tårarna
- Jag vet att du känner något för mig och jag tänker inte ge mig. Du är the one för mig. sa Eric bestämt
- Kan inte du följa med på middag ikväll? Jag och Paul ska gå ut och äta middag och jag vet en person du kan träffa sa jag och log
 
- Men Elena jag vill vara med dig och ingen annan sa Eric
- Jag vet och jag hör vad du säger men bara en kväll. Vad säger du? sa jag och hoppades på att han skulle svara ja
- Nej, jag vet inte det känns fel sa Eric
- Ok, men om du ångrar dig så kan du ringa. Det är några från TVD som ska äta middag. Vore roligt om du kom sa jag igen
 
- Vänta, jag följer med. Är det i Atlanta? sa Eric
- Ja, vi ska käka middag sen kanske vi ska gå på något annat ställe sa jag 
- Ok, jag kommer dit så fort jag kan sa Eric
- Bra, vi ses sen. Ring när du är framme sa jag och vi la sen på
 
Det kändes väldigt konstigt att bjuda hit Eric men jag var tvungen. Om jag ska få veta om mina känslor är borta för honom så måste jag göra det här. För djupt inne i mig finns det något som gör mig knäsvag för Eric. 
 
- Hi darling. You look so sad. Has anything happen? sa Paul
- No, im ok. So who are going for the dinner tonight? sa jag och log
- You, me, Ian, Nina , Joseph and Candice sa Paul
- And...host Eric sa jag och hostade till
 
- What? Are Eric coming? Why? I thougth we had a bad dinner already sa Paul
- He can meet Nina, and if that goes well then he will leave me alone sa jag och gick närmare Paul
- You are serious now right? sa Paul förvånat
- Yes, i mean it. Trust me with this sa jag och log
 
- Ok, its crazy what i do for you. But i will do it and i hope it works sa Paul och gav mig en kyss
- Trust me, it will work sa jag och kramade om Paul
- PAUL! NEXT SCENE IS WAITING! ropade regissören
- See you soon. I love you sa Paul
- I love you to sa jag och såg Paul gå iväg

Jag stod kvar och såg på inspleningen och jag var faktiskt väldigt kär i Paul och det kände jag nu men jag tycker så mycket om Eric också. Fast idag hoppas jag att han kan gilla Nina för dom skulle faktiskt bli perfekta för varandra. Fast även om jag tycker det, varför gör det då så ont i hjärtat när jag tänker så?
 
Lite senare på kvällen - Erics Perspektiv
 
Jag hade tagit flyget till Atlanta för att träffa Elena och några från TVD gänget för att käka middag. Det kändes konstigt att vara där som Elenas vän och inte pojkvän. Jag hade tagit lite tid på mig att välja kläder men tillslut hade jag valt ett par mörka jeans, och en vit tröja med ett Los Angeles tryck på. Jag hade sen tagit en taxi mot resturangen och när jag klev ut så såg jag Elena direkt. Hon var så otroligt vacker. Hon hade ett par mörka true religion jeans och en långärmad Trassel tröja med en bild av Rapunzel och Flynn Rider på. Hon var så otroligt söt. Jag gick ur från taxin och tittade på Elena hela tiden.
 
- Oh, here he is sa Elena och log
- Hi, i hope that im not late sa jag 
- No, of course not. Have you meet everyone? sa Elena
- No, i dont think so sa jag och såg på dom andra som stod där
 
- Ok, here is Ian, Nina, Candice and Joseph. Because you already meet Paul sa Elena
- Hi Eric, We have heard so much about you sa Ian
- Oh, you have. Only nice things i hope sa jag och skrattade
- Of course. But what about going in? sa Elena och log mot Paul
 
- Yes, we have to now sa Paul och gav Elena en kyss
- I guess we do sa jag och gick efter dom andra
 
Vi gick in och satte oss vid ett bord som var reserverat för oss. Jag satt bredvid Nina och Joseph. Elena satt vid Paul och dom var jobbigt gulliga mot varandra. Det var som att hon gjorde det här för att retas med mig. 
 
- You are Elenas ex right? sa Nina och såg på mig
- Does it show that well? sa jag och skrattade
- Yes, it really does. The way you look at her and Paul tells me that you still Loves her sa Nina
- I do, with all my heart. That is the problem sa jag 
 
- Then i wont flirt with you sa Nina och skrattade
- What? Were you going to? sa jag förvånat
- Well, Elenas asked me to but i cant when i see how you feel for her sa Nina
 
- Wait, she asked you of you could flirt with me? sa jag förvånat
- Yes, but dont tell her i Said that, i think she would be really upset then sa Nina
- I wont say anything. I Promise sa jag och såg på Elena
 
Vi käkade sen middagen och det var väldigt roligt. Men jag var samtidigt väldigt besviken på hur Elena bettet sig. Hur kan hon be någon annan flörta med mig?! Jag förstår om hon menar väl men när hon ändå vet vad jag känner för henne så blir jag bara ännu mer ledsen.Jag kan inte förstår hur hon kunde göra såhär. Fast, nej, hon får inte ha gått vidare. Det ska vara jag och hon. Det måste det bara vara. Och det ska jag se till. På något sätt.
 
Senare på en klubb - Elenas Perspektiv
 
Vi hade gått vidare sen till en klubb för att ha lite roligt tillsammans. Paul var med dom andra medan jag stod och drack lite på en läsk. Eric kom fram till mig och såg på mig med besviken blick. Och jag förstod direkt varför. Det jag hade gjort var inte illa menat det var för hans skull. Men det som var jobbigast var att jag blev svartsjuk. Jag tror iallafall att det var det som hände med mig. När han pratade med Nina så var det som att jag fick panik. Jag ville bara skrika att låt honom vara. Och jag vet inte men jag kan inte och får inte känna så längre. 
 
- Hur kunde du? Be någon annan flörta med mig sa Eric
- Det var för din skull. Jag ville att du skulle bli lycklig sa jag och såg ner i golvet
- Lycklig? Det ända sättet att få mig lycklig är att få vara tillsammans med dig. Förstår du inte det?! sa Eric argt
- Men det kan inte bli vi igen! Det kan det inte! sa jag argt
 
- Jag kommer kämpa för dig tills du blir min igen sa Eric
- Och om det aldrig blir så igen? sa jag
- Excause me, can i borrow Elena for a little while? sa Paul
- We are done here anyway. Bye Eric sa jag och gick med Paul

Jag tog ett djupt andetag när jag gick därifrån. Jag klarade det inte längre. Det värkte i hela kroppen på mig och jag kunde inte vara mer arg på mig själv. Men det finns en sak som jag är säker på och det är att han kommer kämpa för mig tills jag väljer honom igen. 
 
- What are you thinking about? sa Paul och stannade
- Nothing, he just said somethings that made me sad thats all sa jag ledsamt
- Maybe this will make you happier. sa Paul och tog fram ett halsband
- Wait, what? You can not give this to me sa jag 
 
- Why not? I asked and they said it was ok, we have two actually. Its my way showing you that i love you and i always will sa Paul och höll fram vervain halsbandet som varit med i serien
- Ok, if you insist then sa jag och vände mig om och lät han ta på mig halsbandet
- Its you and me Elena. Always sa Paul och la sina händer mot mina kinder
- Always, and forever sa jag och log

Han gav mig en kyss och en kram. Jag såg mot Eric som tittade mot oss. Det gjorde ont i mig att han såg så ledsen ut. Jag kanske har gjort ett misstag ändå. Jag tycker ju så mycket om honom ju. Paul och jag gick sen från nattklubben lite tidigare och gick tillbaka till hotellet. När vi kom in gjorde vi oss i ordning och sen kröp vi ner under täcket. Paul la sig nära mig och vi kysstes passionerat och släckte sen lampan. Han la sin arm runt min midja och jag kunde inte sluta le. Men samtidigt stack det i bröstet för djupt inom mig var det något som sa att det borde varit Eric istället...

2 dagar senare - Eric är i studion med Peter - Erics Perspektiv

Jag hade kommit tillbaka till LA för två dagar sen och det vet jag att Elena också gjort tillsammans med Paul. Även om hon hade gjort mig så ledsen och besviken så fanns det ändå någonting inom mig som skrek efter henne. Så idag var jag i studion tillsammans med Peter, Elenas pappa för att spela in en låt till Elena för att få henne att förstå hur jag känner för henne. 

- Är du säker på att du vill göra "Red" ? sa Peter
- Ja, fast vi byter ut han mot hon. Och om det går vill jag ha det idag sa jag 
- Menar du en skiva idag? sa Peter och såg på mig
- Ja, om det skulle gå alltså. Jag ska ge den till Elena sa jag och blev generad

- Jag förstod nästan det. Men ja, jag ska se till att du får med dig den direkt när vi blir klara. Så det är bara du går in så kör vi sa Peter
- Ok sa jag och gick in till sångrummet
- Jag har dragit ner tempot i låten, jag hoppas det är okej sa Peter
- Det blir kanon bra, jag är beredd sa jag och gjorde klartecken

Sen hörde jag hur musiken började spelas i mina öron och jag började sjunga. " Loving her was like driving a red maserto down a dead end street". Och medan jag sjöng låten så var det som att jag fick ur mig alla mina känslor som jag haft och har för Elena. Det var bara skönt att få ut dom i sången och jag hoppas Elena ska tycka om den lika mycket som mig. Och att hon äntligen kan bli tillsammans med mig.

Lite senare - Hemma hos Elena - Elenas Perspektiv

Jag och Lily satt på mitt rum och pratade. Jag berättade om vad som hände i Atlanta och hur dum jag varit mot Eric när jag bad Nina att flörta med honom och även Lily tyckte jag var galen som gjort det. Och det var kanske just det ordet jag behövde höra. För ibland känns det som att jag är galen som inte visar mina känslor för Eric. 

- So, does Eric know everything about you and Paul now? sa Lily
- What do you mean with that? sa jag förvånat
- Well, you dont know what he did with Stina right sa Lily blygt
- No, and i dont wanna know but they Were Together so of course something happend sa jag

- So you have told him that you and Paul slept Together? sa Lily och hennes blick stelnade
- No, why should i? Lily, what is it are you ok? sa jag och såg på Lily
- Uhm..Elena we are not alone sa Lily och jag vände mig om
- Eric, hej. Hur länge har du varit här? sa jag försiktigt

- Tillräckligt länge. Har du verkligen gjort? sa Eric och jag såg hur ledsen och arg han var
- Gjort vadå? Vad pratar du om? sa jag och försökte få bort samtalsämnet
- Har du verkligen varit med Paul? Har du älskat med honom?.......

Detta är kapitel 40 av Imagine. Jag hoppas ni ska tycka om det. Jag är så ledsen för att det tog sån tid att få upp det men jag hann inte få klart det i fredags så de var därför det kom nu sent på natten till söndag. Men jag ska skärpa mig med kapitlen från och med nu. Det lovar jag. Och kapitel 41 kommer idag (söndag) och då kommer ni bla. Få veta vad Elena säger till Eric? Kommer hon ljuga för honom? Vad är det Eric kastar mot Elena? Kommer Eric göra ett sista försök eller är det bara att ge upp nu? Men om han gör ett sista försök, hur ser han ut och vad har han på sig när han kommer till Elena? Kommer Elena börja plugga till make-up artist och var i såfall? Och kommer hon vara tillsammans med Paul eller vad är det som händer den där kvällen? Och varför springer Elena i regnet? Och vart? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 41 som kommer idag (söndag).


Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Imagine - Kapitel 39

- Såja, förlåt jag menade inte så. Förlåt mig Elena sa Eric och tog mig i sin famn
- Jag älskar dig men jag älskar honom också. Jag...jag kan inte välja. sa jag och la mina händer mot Erics rygg
- And what the f*ck is going on here?.......

    
  
 
 
Elenas Perspektiv
 
- Såja, förlåt jag menade inte så. Förlåt mig Elena sa Eric och tog mig i sin famn
- Jag älskar dig men jag älskar honom också.Jag kan inte välja. sa jag och la mina händer mot Erics rygg
- And what the f*ck is going on here?! sa Paul bakom oss och jag släppte Eric direkt
- Its not what it looks like sa jag snabbt
 
- You Were Hugging him sa Paul
- He huged me first, you know who i want to be with sa jag och gick fram mot Paul
- I know that, can you just leave us alone now? sa Paul och såg på Eric
- Wait, i need to speak with Elena one More time sa Eric och såg på mig
 
- Is it ok? sa Paul och såg allvarligt på mig
- Its ok, i will come soon sa jag och gav honom en kyss
 
Jag stod kvar medan Paul gick tillbaka till huset igen. Det var som att det fanns två delar inom mig. Den ena ville vara med Paul och den andra med Eric. Jag såg på Eric och jag förstod vad han skulle säga nu.
 
- Vad är det du gör egentligen? sa Eric
- Det beror på vad du menar sa jag 
- Du säger att du älskar mig men sen är du kärleksfull och säger att du vill vara med honom. Jag förstår inte sa Eric
- Jag känner så. Jag älskar er båda. Vad ska jag göra åt det? Ska jag dela mig så ni får varsin halva? sa jag och försökte hålla tillbaka tårarna den här gången
 
- Jag kanske faktiskt kom försent sa Eric med ledsen blick
- Du bad mig gå vidare. Och det gjorde jag. Du gjorde det också. Jag trodde du var tillsammans med Stina. Jag hade ingenaning om att du skulle komma ner hit sa jag 
- Jag vet vad jag sa, och jag försökte verkligen älska Stina men du fanns bara där hela tiden. Förstår du inte Elena, det är du och jag sa Eric och rörde min kind
- Inte längre....sa jag och gick därifrån
 
Det kändes som jag ville falla ihop på stranden. Det gjorde så frukansvärt ont i hela kroppen att behöva säga dom orden till Eric. Men jag älskar honom så mycket det gör jag verkligen, men problemet är att jag älskar Paul och jag vill få det förhållandet att fungera. Fast någonting i mig sa att Eric inte kommer ge sig för att få mig tillbaka. 
 
Samtidigt på stranden - Erics Perspektiv
 
Jag var arg, ledsen, besviken och ledsen igen. Det syntes i Elenas ögon att hon känner någonting för mig. Det var just det som var det värsta med hela den här grejen. Det hade varit mycket skönare om hon inte hade haft känslorna för mig men nu hade hon ju det. Och så länge hon har det kan jag inte bara ge upp henne. Jag gick tillbaka mot hotellet och när jag kom upp till mitt rum så la jag mig på sängen. 
 
- Everytime we touching, everytime we kissing youre the one i imagine sa jag för mig själv
 
Det var verkligen så det kändes just nu. Jag önskar bara hon kunde känna samma som jag och glömma honom. Jag tänkte på hur jag kunde få henne att förstå att jag är the one. Och jag fick faktiskt en ny ide men jag vet bara inte hur det ska gå till. Eftersom hon kan vara med Paul just då....
 
Senare hemma hos Elena - Elenas Perspektiv
 
Jag och Paul låg i soffan och myste tillsammans medan mina föräldrar lagade mat. Paul skulle äta middag här och det kändes nästan konstigt eftersom inte Eric var här just nu. Fast det skulle nog bara bli bråk om han var det. 
 
- Elena, kan du komma ett tag? sa mamma från köket
- Im Coming back sa jag och gav Paul en kyss och gick in till köket
- Ja, vad är det? sa jag och såg på mamma och pappa
- Det...eller vi skulle ha sagt det här tidigare men vi har bjudit in en till gäst sa pappa 
 
- Jaha, vad kul. Vem då? sa jag nyfiket
- Eric. Jag vet att du inte vill det men vi tycker det är bra så ni kan umgås som vänner ändå sa pappa
- Är du inte klok? Ska jag sitta och inte få ner en bit medan Eric äter middag här? sa jag chockat
- Ja, nu blir det så. Gå och öppna nu sa mamma när det ringde på dörren
 
Jag suckade tungt och gick mot dörren. Jag visste inte hur jag skulle bete mig eller någonting nu. Tack mamma och pappa för det här. Jag öppnade sen dörren och såg mot Eric. 
 
- Hej, välkommen sa jag och släppte in honom
- Tack, det var snällt av dig att bjuda mig. Även om inte Paul skulle uppskatta det sa Eric och log 
- Kanske inte, han är här också sa jag och såg allvarligt på Eric
- Va? Men din pappa sa ingenting om det. Han sa att det var en familjemiddag sa Eric förvånat
 
- Ja, jag visste ingenting heller förens för kanske 2 minuter sen så dom är bra på att hålla hemligheter sa jag 
- Elena, Where did you....go? sa Paul och kom ut till hallen
- I will go to the kitchen i think sa Eric och gick ut till köket
 
Paul såg med frågande och lite sur blick på mig. Ja, hur sjutton ska jag kunna förklara det här nu? Lixom mina föräldrar bjöd in min ex pojkvän till middag för att vi skulle bli sams igen typ. Nej, det låter konstigt.
 
- What is he doing here again? sa Paul och såg på mig
- My parents invited him, I did not know anything until now sa jag
- Are you telling me truth now? sa Paul och såg allvarligt på mig
- Yes, i do. You have to believe me. I really did not know that he was coming sa jag 
 
- Ok, we have to make the best of it now sa Paul och gav mig en kram
- Yes, we have to do that. Come on sa jag och gav honom en kyss innan vi gick in till köket
 
Det kändes väldigt konstigt att stå i köket med både Eric och Paul. Det var som att någon hade hittat min värsta mardröm och nu gjort den till verklighet. Pappa tittade på mig och jag gav honom en arg blick. Jag kunde inte förstå hur dom kunde göra såhär mot mig. När maten sen var framdukad så gick vi för att sätta oss och äta. Jag kände under bordet hur Erics fötter rörde vid mina och jag drog snabbt undan dom. 
 
- So, welcome both of you to our home sa pappa och log
- Thank you Peter sa Paul och såg på Eric
- Yes, its just so nice to be here sa Eric och log
- Can we just eat now? sa jag och ville bara få den här middagen överstökad
 
- Elena, its ok. I promise you sa Paul och gav mig en kyss
- Hrrhmm... please, there are someother people here to sa mamma och såg surt på mig
- Det var inte min idé att ha den här middagen sa jag och reste mig upp från stolen och gick från bordet
 
Jag sprang upp till mitt rum och smällde igen dörren bakom mig. Jag kunde inte vara mer ledsen och besviken på mina föräldrar men mest på mig själv tror jag. Det var som att jag fick se en helt ny bild av hur mitt liv ser ut nu. Det värkte bara inom mig. Jag visste inte hur jag skulle göra nu.
 
Samtidigt i köket - Erics Perspektiv
 
Det hade blivit ganska jobbigt när Elena och Paul var så där gulliga mot varandra. Dom gav varandra kyssar och det kändes hela tiden som att det var kört mellan oss.  Och nu hade Elena gått upp till sitt rum. Jag satt kvar med Lena, Peter och Paul. 
 
- Im going to Elena sa Paul och reste sig från bordet
- Det kanske är bäst att jag går också. Elena vill inte ha mig här sa jag och såg på Peter och Lena
- Jag tror hon visst vill det men vi berättade inte för henne att du skulle komma förens du kom sa Peter
- Det spelar ingen roll. Elena har en ny pojkvän nu. Jag älskar henne så det gör ont men hon är lycklig med Paul. Det kanske är dags att jag inser det sa jag ledsamt
 
- Eric, ingenting är försent så länge du tror på att det blir ni. Ok? sa Peter och såg allvarligt på mig
- Ok, jag ska inte ge upp hoppet riktigt ännu iallafall. Tack för middagen och ert stöd sa jag och reste mig upp från bordet
- Det är självklart vi ställer upp. Vi ses Eric sa Peter 

Jag gick mot hallen och tog sen på mig skorna. Jag tittade upp mot trappan och det gjorde bara mer ont när jag tänkte på att Elena var där uppe med honom just nu. Jag gick ut genom dörren och gick mot bilen. Men vänta, det finns en sak jag glömt. Jag gick tillbaka mot huset men jag gick runt istället. Det var just det jag visste. Elena hade en spaljé för klätterväxter mot husväggen som gick upp mot hennes rum. Nu vet jag hur jag kan göra. Men jag måste bara vara tillbaka här sen så jag vet att inte Paul är kvar här. För det kan förstöra allting.

Lite senare i Elenas rum - Elenas Perspektiv

- Im sorry that the dinner went bad sa jag och såg ledsamt på Paul
- Its not your fault. But there is one thing that i want you to do sa Paul allvarligt
- What? sa jag nervöst
- Come with me to Atlanta the day after tomorrow. It would be nice to have you there sa Paul och tog min hand

- And i wont see Eric right sa jag och skrattade
- Ok, i was thinking a little of that too. But what do you say? sa Paul och log
- Ok, i will come with you to Atlanta. I Promise sa jag och gav honom en kyss

Vi myste en liten stund innan Paul var tvungen att gå. Jag gick med honom ner till hallen och vi gav varandra en sista kyss innan han gick ut genom dörren. Jag ropade god natt till mina föräldrar innan jag gick upp till mitt rum. Jag borstade sen tänderna och satte upp håret i en lös toffs innan jag tog på mig min pyjamas med små blommor på. Sen öppnade jag fönstret för det blev så varmt på nätterna här annars och sen kröp jag ner i sängen. Och jag somnade direkt. 

Lite tidigare utanför huset - Erics Perspektiv

Jag hade gömt mig bakom några buskar som fanns framför Elenas hus och när jag fick se hur Paul gick ut från huset så visste jag att jag hade min chans iallafall. Jag väntade lite till och sen smög jag fram mot huset. Jag gick mot Elenas fönster och jag hade tur det var öppet. Jag tittade på spaljen och det såg inte direkt hållbart ut men det var värt ett försök ändå.

Jag klättrade upp och fick nästan kasta mig upp för att komma in genom fönstret. När jag kom in så låg Elena och sov i sin säng. Det kändes som det jag gjorde förra gången jag var här. Jag log för själv och sen gick jag försiktigt fram mot hennes säng och jag lutade mig sen över henne och gav henne en puss på kinden och hon vaknade till med ett ryck och såg sen på mig. 

- Hur kom du in här?! sa Elena förvånat
- Jag klättrade in genom fönstret. Det kändes som det bara fanns den chansen att få träffa dig sa jag 
- Du är inte klok. Du ska vara glad att inte Paul är här sa Elena
- Jag såg han gå ut härifrån. Nu handlar det inte om honom utan om oss sa jag och såg på Elena

- Spionerar du på mig? Vadå du och jag? Det finns inget du och jag längre. Jag orkar inte med det här mer sa Elena och jag såg hur hon fick tårar i ögonen 
- Nej, det gör jag inte. Jo, det finns det. Du sa att du älskar mig så du måste kunna glömma honom. Jag kan inte leva utan dig sa jag 
- Var det därför du gjorde slut med mig? sa Elena ledsamt
- Jag lyssnade på Fredriks råd och det var fel av mig. Snälla, förlåt sa jag och rörde hennes kind

- Jag är ledsen Eric, men jag vill att du går nu. Jag kan....jag kan inte sa Elena och smekte min kind
- Jag tänker inte ge mig. Jag ska få dig tillbaka sa jag och gick tillbaka till fönstret

Jag såg på Elena innan jag klättrade ner från fönstret igen och gick mot bilen. Jag menade det, jag ska inte ge mig. Jag ska få Elena tillbaka. På ett eller annat sätt. För jag älskar henne och jag åker inte härifrån förens hon förstår det. Jag startade sen bilen och åkte mot hotellet. Nu måste jag bara tänka ut en ny plan. Men vad?.....

2 dagar senare - Elena väcks av Lily - Elenas Perspektiv

Idag skulle jag åka med Paul till Atlanta. Jag hade inte sagt något om att Eric varit här för en natt sen för jag orkade inte med bråket. Fast jag blev faktiskt berörd av det Eric sa till mig men jag kan inte bara kasta bort det jag känner för Paul heller. Jag blir så arg på mig själv. Jag drog täcket över mig och jag hörde hur någon kom in på mitt rum.

- Hey, stop Sleeping now sa Lily och drog ner täcket
- I dont wanna get up today sa jag ledsamt
- Why? You are going to Atlanta today sa Lily glatt
- I know, but Eric was here the other night. Im getting nuts here sa jag och såg på Lily

- Ok, but what is the problem? You have to really hot guys that both Loves you. It cant be better sa Lily och skrattade
- Shut up! You are so hopless sometimes sa jag och slog till henne med kudden på skoj
- No, but for Real, you have to decide if you want to stay here with Paul or be With Eric. But it sounds like Eric wont give up is Lily
- No, thats the thing, he wont. But i have to fix that for some reason sa jag och log

Lily nickade och sen gick jag upp och packade ner min väska som jag skulle ha med mig. Sen tog jag på mig ett par slitna ljusa jeans och ett linne med stora färgglada hjärtan på innan jag gick ner till nedervåningen för att vänta på att Paul skulle hämta upp mig. Det kommer bli skönt att få komma bort i någon dag och bara få tänka på vad jag vill. 

Senare på hotellet - Eric ringer Elena - Erics Perspektiv

Jag hade varit hemma hos Elena idag igen men hon var inte där. Hennes föräldrar ville inte säga vart hon var för dom hade lovat Elena att inte göra det och jag blev lite små irriterad. Jag vet inte hur mycket mer jag ska behöva visa för Elena att jag menar allvar. Ju mer jag kämpar desto jobbigare blir det. Jag tog upp mobilen och ringde till Elenas mobil.

- Ja, det är Elena sa Elena när hon svarade
- Hej, det är jag sa jag och kände hur hjärtat slog hårt
- Eric snälla. Jag behöver få andas lite nu sa Elena
- Vart är du någonstans? Jag var hemma hos dig förut sa jag

- Jag är i Atlanta med Paul. Jag är med på inspelningen av The Vampire Diaries. sa Elena kort
- Va? Men varför sa du inte att du skulle åka dit? sa jag förvånat
- Jag behöver inte säga allt till dig, vi är inte tillsammans mer sa Elena
- Nej, jag vet det men jag gör allt för att försöka få det bra igen men du vägrar ju att lyssna på mig sa jag irriterat

- Du sa att jag var bortskämd och en pappas flicka, och att jag skulle gå vidare. Det gjorde jag och när jag skickade brevet så var det som att göra ett avslut för mig men när du skickade ett brev tillbaka så var det som att allting blev konstigt igen. Du betyder verkligen hur mycket som helst för mig men det går inte sa Elena
- Jag vet att det jag sa var fel! När du skickade brevet så fick jag känslan att du fortfarande ville vara med mig lika mycket som jag vill vara med dig. Men jag kanske har fel? Har det Elena? sa jag
- Jag.....eller.....jag menar.......

 Detta är kapitel 39 av Imagine. Jag är så ledsen att det inte kom upp i onsdags men jag hade så ont i huvudet. Men nu är det upp och det blev ett ganska långt kapitel. Det var inte tänkt så men nu blev det ändå :) Kapitel 40 kommer antingen imorgon (fredag) det beror på hur jag hinner annars kommer det på lördag eller söndag. Och då kommer ni bla. Få veta vad Elena svarar? Vad är det för dubbeldejt som händer? Och för vilka? Vad händer när Eric får veta att Elena faktiskt gått längre med Paul? Kan han fortfarande älska henne eller är det över då? Vad är det Eric har på sig när han kommer hem till Elena och smälter hennes hjärta den här gången? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 40 som kommer antingen imorgon(fredag) eller på lördag, söndag :) 

Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Imagine - Kapitel 38

- I will go buy some water, be nice now sa Paul till mig och gick iväg
- Vad f*n sysslar du med? Försöker du göra mig svartsjuk?! sa jag argt
- Nej, det gör jag verkligen inte. Varför kom du hit? sa Elena och såg på mig
- Måste du verkligen fråga det?.....

    
  
 
Lite tidigare - Elenas Perspektiv
 
När jag såg Eric stå framför mig och Paul så fick jag en chock. Vad sjutton gjorde han här? Paul tittade lite på Eric och jag ställde mig upp bredvid honom.
 
- I recognize you, oh you are the guy from Elena's birthday party sa Paul
- Yes, that's me. So Elena can I talk to you? sa Eric
- Why? What are you doing here again? sa jag och ställde mig vid Pauls sida
- I think its good if you leave sa Paul och såg på mig
 
- Excause me? Im not leaving before i get to talk with Elena sa Eric och såg irriterat på Paul
- Its ok honey, i will be ok sa jag och gav Paul en kyss mitt framför näsan på Eric
- I will go buy some water, be nice now sa Paul till mig och gick iväg
- Vad f*n sysslar du med? Försöker du göra mig svartsjuk?! sa Eric argt
 
- Nej, det gör jag verkligen inte. Varför kom du hit? sa jag och såg förvånat på Eric
- Måste du verkligen fråga det? sa Eric och såg på mig
- Ja, annars hade jag väl knappast frågat sa jag och svalde hårt
- Du vet lika väl som jag vad jag gör här sa Eric och gick närmare mig
 
- Du borde inte göra såhär, Paul blir inte glad om du gör något sa jag och ryggade tillbaka
- Så du är verkligen tillsammans med honom? Han verkar ju iallafall vara kär i dig sa Eric
- Och det skulle inte jag vara? sa jag och kände hur jag ångrade orden
- Jag vet vad du känner för mig. Du skrev det i brevet du skickade. Jag klarade inte att vara ifrån dig. Stina och jag är inte tillsammans mer. Jag kom hit för din skull sa Eric bestämt
 
- Snälla sluta. Jag kan inte. Jag är tillsammans med Paul nu sa jag 
- Elena, jag älskar dig och du älskar mig. Varför kan vi inte bara göra det bra igen? sa Eric och smekte min kind
- Jag ber dig. Det går inte sa jag och sen såg jag hur Paul kom fram springandes mot mig
- What the heck are you doing?! sa Paul och knuffade undan Eric
 
- Paul, please it was nothing. I Promise you sa jag och ställde mig framför Paul
- It was something! I love her and she Loves me sa Eric och jag blundade för att dölja tårarna
- Is it true? sa Paul och såg på mig
- You know what i feel sa jag och såg djupt i Pauls ögon
 
- Ok, can you please leave now? sa Paul igen
- Im not going anywere Without Elena sa Eric och försökte komma närmare mig
- You dont touch her again! I will just say it one More time leave sa Paul och Eric och Paul stod nära varandra
- Please stop This! I dont wanna go through This again sa jag och försökte gå emellan
 
- Elena, come with me now sa Eric och försökte ta min hand 
- Ok, thats it sa Paul och hoppade på Eric
 
Dom hamnade i sanden och jag försökte göra allt för att dom att släppa varandra men dom fortsatte bara att slåss. Jag sprang för att hämta någon som kunde hjälpa mig och det kom två killar och hjälpte mig att sära på dom.
 
- Hey, Hey, easy guys. sa en av killarna
- Whats going on here? sa den andra killen
- I want him to leave us alone and he dont understand that sa Paul
- I think its time for you to leave now sa killen
 
Eric tittade på mig med ett svullet öga och det blödde lite från läppen. Jag såg ledsamt på honom och Paul tryckte hårt min hand. Jag kände mig splittrad i hela kroppen. Han gick sen iväg och jag visste inte vad jag skulle göra nu.....
 
Erics Perspektiv
 
Jag gick med sakta steg från stranden. Det värkte lite i ögat men det var inte så farligt. Det gjorde mest ont i mitt hjärta. Elena hade inte vågat visa någonting för mig. Och sen helt plötsligt flyger han Paul på mig. Det här kunde inte gått sämre. Jag fick hem till Elenas hus och ringde på dörren igen och Elenas pappa öppnade. 
 
- Oj, jag hörde av Lena att du var här. Det där ser inte alls bra ut sa Peter
- Nej, kanske inte. Hon har ju världens trevligste pojkvän nu sa jag ironiskt 
- Är det han som har gjort sådär mot dig? sa Peter och släppte in mig
- Ja, jag försökte prata med Elena, fast när han såg att jag rörde hennes kind så ja, du ser ju själv sa jag
 
- Jag ska prata med Elena ska du se. Men har du någonstans att bo nu? sa Peter
- Ja, jag har tagit in på ett hotell, jag måste gå nu iallafall. Men du får hälsa Elena sa jag och gick mot dörren
- Eric, oavsett vad som hänt och händer mellan dig och Elena så ska du veta att jag hoppas det blir ni till slut ändå sa Peter och jag log 
 
Jag nickade bara lite innan jag tog mina väskor och gick ut genom dörren. Sen ringde jag efter en taxi som kom ganska snabbt och jag åkte iväg. När den åkte såg jag Elena komma gående mot sitt hus och det sved lite inom mig. Jag måste göra någonting som visar vad jag känner henne. Och jag tror jag vet hur.
 
Lite senare hemma hos Elena - Elenas Perspektiv

Det var hemskt att komma hem igen. Paul och jag hade skiljts på stranden för jag ville vara ensam och han förstod varför. När jag hade gått hem så såg jag Eric komma i taxin. Det sved och skrek inom mig när jag såg in i hans ögon. När jag sen kom så tog jag av mig skorna och precis när jag skulle gå upp till övervåningen ropade pappa på mig från köket.
 
- ELENA! Kan du komma in hit en stund? ropade pappa
- Ja, vad är det? sa jag och gick in till köket
- Eric var här nyss. Jag såg hur han såg ut också sa pappa bestämt
- Ja, det var inte meningen men han kom lite för nära och Paul missförstod situationen sa jag och såg på pappa
 
- Han missförstod? Missförstod han så mycket att han var tvungen att slå ner Eric? sa pappa
- Han bad Eric att gå sen så blev dom arga på varandra sa jag 
- Elena, vad är det du sysslar med egentligen? Eric är här och du säger till andra att du är tillsammans med Paul sa pappa argt
- Jag är tillsammans med Paul och jag vet inte varför Eric är här. Slagsmålet var inte mitt fel! sa jag argt
 
- ELENA! Du vet lika väl som mig varför Eric är här! Du måste faktiskt skärpa dig nu! sa pappa argt
- DU HAR INGEN ANING OM VAD KÄNNER ! sa jag argt och gick ut från köket
- BERÄTTA FÖR MIG DÅ! ropade pappa när jag gick upp för trapporna
- HEJ DÅ ! sa jag och smällde igen dörren bakom mig

Jag kastade mig på sängen och tårarna kunde inte sluta rinna. Det kändes som att allting bara gick utför just nu. Varför var han tvungen att komma hit?! Jag hade precis börjat komma över honom och nu står han här igen och allting bara vänds upp och ner. Jag har ingenaning om vad jag ska göra nu. Vem ska jag välja, vem älskar jag mest? Åh! Varför måste kärlek vara så komplicerat?!...

Samtidigt på Erics hotell - Erics Perspektiv

Jag hade hyrt en bil här i LA för var det någonting jag lärt mig efter dom gånger jag varit här så är det viktigt att han en bil. Och nu skulle jag åka runt i LA för att hitta sakerna jag behöver för att få Elena tillbaka. Jag hoppade in i bilen och körde till första stället. Jag köpte presentkorgar, eller ska jag säga jag älskar dig present korgar. Jag ska skicka flera stycken tills hon förstår hur mycket jag älskar henne. 

Jag köpte 10 stycken på det första stället och sen åkte jag vidare och gjorde samma sak på nästa plats. Jag valde bara saker som jag vet att hon tycker om och jag hoppas hon ska förstå hur mycket jag faktiskt älskar henne nu och att hon också kan förstå att jag vill ha en tillbaka. Och att hon ska lämna Paul. Jag fick gå med solglasögon hela tiden för mitt öga var mindre svullet men det gjorde fortfarande ont. 

Fast jag kan inte klandra honom att han gjorde som han gjorde. Hade det gällt mig och någon ville ha Elena så hade jag nog gjort samma sak. Fast nu är det inte så, det är han som har Elena som flickvän och inte jag. Men det ska jag ändra på, hoppas jag iallafall....

2 dagar senare - Elenas Perspektiv

- Thank you so much sa jag och tog emot en till korg från budet
- Hur många har han skickat nu? sa pappa 
- Jag vet faktiskt inte, det känns som flera hundra sa jag och suckade
- Elena, ser du inte hur mycket han kämpar? sa pappa

- Jo, det gör jag. Men jag kan inte rå för vad jag känner för Paul heller. Det hade varit enklare om jag inte kände något för honom men nu gör jag det sa jag och satte mig ner i soffan
- Jag förstår, men det här kanske är för privat, men har du...ja varit nära Paul? sa pappa
- Pappa! Sluta! Det har ingenting med det att göra. Jag....jag älskar honom ändå sa jag och såg ledsamt på pappa
- Oj, ja det var värre det. Men du borde kanske prata med Eric sa pappa och log

Jag nickade lite bara och sen hörde jag hur det ringde på dörren. Jag orkade inte öppna igen för det var säkert bara ett till presentbud. Men mamma öppnade och sen kom Paul in till vardagsrummet. 

- Hi darling. Wow, who are all these from? sa Paul och satte sig bredvid mig
- Eric, he have been sending them for Two days now sa jag
- When is he gonna stop? I can see how sad you get sa Paul och smekte min kind
- I know, i think i need to go and talk to him sa jag och såg på Paul

- Are you sure? I can follow you if you want me to sa Paul och log
- Thansk honey, but This is something i have to do myself sa jag och gav honom en kyss innan jag reste mig upp från soffan

Jag gick ut till hallen och tog på mig mina tingeling flip flops och smsade Eric om han kunde komma till stranden för jag behövde prata med honom och han skulle komma direkt och jag hoppas det ska gå bra. Jag stod och väntade på att han skulle komma och när jag såg honom så kändes det som att allting inom mig brast. 

- Hej! Så du fick presenterna? sa Eric och log
- Ja, jag är jätte glad för dom, det var jätte fint gjort men jag måste be dig sluta sa jag
- Ursäkta? Varför då? sa Eric och såg förvånat på mig
- Paul uppskattar det inte sa jag och såg ner i sanden

- Paul uppskattar det inte? Vad har han med dig och mig att göra? sa Eric bestämt
- Han är min pojkvän! Han har med mig att göra och du skickar presenter där det står att du älskar mig sa jag
- Tror du att det är så lätt för mig då? Att komma ner hit och vill inget mer än att vi ska bli tillsammans igen men du är med honom sa Eric och vände sig mot mig
- Du kan inte bara förvänta dig att du kan komma ner hit och förvänta dig att allting ska vara precis så som det var förut! sa jag och tårarna började rinna ner för mina kinder

- Såja, förlåt jag menade inte så. Förlåt mig Elena sa Eric och tog mig i sin famn
- Jag älskar dig men jag älskar honom också. Jag...jag kan inte välja. sa jag och la mina händer mot Erics rygg
- And what the f*ck is going on here?.......

Detta är kapitel 38 av Imagine. Jag är jätte ledsen att det inte kom upp igår( måndag) men jag hade så ont i huvudet att jag inte orkade. Men nu är det uppe och jag hoppas att ni ska tycka om det. Kapitel 39 kommer idag(onsdag) om inget annat händer och då kommer ni bla. Få veta vem som ser Elena och Eric? Vad gör Eric mer för att få träffa Elena? Kommer Elena göra slut med Paul och gå tillbaka till Eric? Vad gör Elena i Atlanta och varför åker Eric efter henne? Vad är det för chock händelse som händer Elena? Och framförallt, kan hon välja, Paul eller Eric? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 39 som kommer idag( onsdag). 
 
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Imagine - Kapitel 37

- Stina du kan inte bara gå härifrån! sa Eric ledsamt
- Kan jag inte? Varför då? sa jag och såg argt på Eric
- För du är min flickvän sa Eric och log
- Tror du på fullaste allvar att jag skulle stanna här när du drömmer om någon annan?......

     
 
 Erics Perspektiv
 
- Tror du på fullaste allvar att jag skulle stanna här medan du drömmer om någon annan? sa Stina argt
- Jag kan inte rå för vad jag drömmer om. Jag vill ha dig sa jag
- Du älskar Elena. Varför gör du ingenting åt det? sa Stina
- Vi var tillsammans, jag fick en chock när jag såg artikeln. Det var allt. Snälla stanna sa jag och såg bedjande på henne
 
- Nej, Eric. Jag kan inte stanna här. Det fungerar inte. Du måste vinna tillbaka Elena, för jag kan inte vara med dig mer sa Stina ledsamt 
- Hur då? Ska jag åka ner dig och be henne göra slut med sin stjärnskådis till pojkvän för att vara tillsammans med mig istället sa jag
- Ja, varför inte. Gör någonting iallafall. Hej då Eric sa Stina
 
Hon gick ut genom dörren och jag stod kvar och såg efter henne. Det gjorde så ont i mig. Jag hade försökt så hårt att tycka om Stina och gå vidare från Elena men det gick ju inte. Jag älskar ju henne fortfarande. Stina har ju rätt. Men hur ska jag få Elena att vara med mig istället nu när hon är tillsammans med Paul Wesley?! 
 
Jag gick in till sovrummet igen och la mig i sängen. Jag drog täcket över mig. Jag tänkte lite och jag vet att imorgon ska jag boka en biljett till L.A för jag vill faktiskt ha Elena. Och vad och hur jag ska få henne tillbaka det får jag tänka ut senare....
 
Samtidigt på The Vampire Diaries inspelning - Elenas Perspektiv
 
- I love you so much Elena, i really do sa Paul och smekte min kind
- I...i was not preperd for This sa jag och såg chockat på Paul
- It was just something i had to say. sa Paul och log
- Thats good because i love you to sa jag och log stort mot Paul
 
- What? You really do? sa Paul chockat
- Yes, i love you to sa jag och Paul kramade om mig hårt
- You make me so Happy. But i have to go now. But tonight its just you and me sa Paul
- Just you and me sa jag och gav honom en kyss innan han gick iväg
 
Jag vet vad ni tänker. Men jag älskar faktiskt Paul. Det låter kanske konstigt eftersom jag skickat brevet till Eric och allt det där men det känns som att efter jag skickat det så kände jag mig inte fri men lugn. Det var som att jag hade gått vidare i mitt liv och Paul är faktiskt en fantastisk pojkvän. Men jag kan inte ljuga heller. Jag saknar Eric också. Det gör jag verkligen. Men han har Stina och jag Paul. Det var inte meningen att det skulle vara vi. Tror jag iallafall....
 
Lite senare på kvällen - Elenas Perspektiv
 
Jag och Paul hade precis kommit tillbaka till hotellrummet som han bodde i för tillfället när han var i Atlanta. Vi hade varit ute och ätit middag med Ian och Nina och haft det helt underbart roligt. Ibland kändes det som att jag har förändrats.  Jag vet inte på vilket sätt men det var bara en känsla jag hade. Paul kom fram till mig med ett leende på läpparna och jag gick snabbt fram till honom och han la sina händer mot mina kinder och kysste mig. Vi backade sen till sängen och Paul hamnade över mig.
 
Vi fortsatte att kyssas passionerat och det kändes först väldigt konstigt och jag tittade snabbt på honom och jag fick nästan skaka på huvudet för det kändes som att jag såg Erics ansikte framför mig. Paul tittade frågande på mig men jag drog bara ner honom mot mig igen och vi kysstes ännu en gång passionerat. Jag tog sen av han hans tröja och han tog sen av mig mitt linne och det hettade till väldigt mycket mellan oss och det var som att jag glömde bort allting annat. Vi la oss sen ner under täcket och jag la mina händer mot hans rygg och han rörde försiktigt min mage och jag fnittrade till för det kittlades men sen såg vi allvarligt på varandra och jag log. Vi hjälptes sen åt att ta av varandra resten av kläderna och hade sen sex. Det var underbart.
 
 Samtidigt på ett plan mot L.A. - Erics Perspektiv
 
Jag hade bokat en biljett till L.A det första jag gjorde när jag hade vaknat och jag hade haft världens tur för dom hade ett som gick idag. Jag tog det och hade packat ner mina saker och åkt ut till flygplatsen. När jag checkat in så fick jag vänta lite innan jag fick gå ombord planet. Men nu var jag på väg. Jag hade Elenas brev med mig och jag läste det på vägen ner för att kunna förbereda mig. Det kommer ju antagligen bli en chock för henne att se mig där. 
 
Sen tror jag inte att hon berättat om mig för Paul. Fast det kanske inte är så konstigt. Men det värsta skulle typ vara om dom sagt att dom älskar varandra eller någonting för då kommer nog inte Elena vilja gå tillbaka till mig igen. Fast man kan väl alltid hoppas eller?
 
Nästa dag i L.A - Elena pratar med Lily och Sarah - Elenas Perspektiv
 
Jag hade haft världens underbaraste dag tillsammans med Paul igår och kväll också kan man säga. Men jag hade valt att åka hem lite före eftersom jag ville träffa Lily och Sarah. Och när jag kom hem så fanns det ett brev i mitt rum och jag såg att det var från Sverige. Jag visste inte vad jag skulle känna när jag såg det. Jag öppnade det och läste det och det sved i mitt hjärta. Jag känner mig så kluven just nu. Jag älskar Eric och jag älskar också Paul. Jag la brevet på skrivbordet och gick sen ner till köket där Lily och Sarah väntade på mig.
 
- Oh, someone looks tierd sa Lily och blinkade mot mig
- Shut up! Im not tierd sa jag och skrattade
- Right, so i guess you and Paul had a beautiful night Together sa Sarah och skrattade
- Thats Private and i will not talk about it. Thats it sa jag bestämt
 
- You are so boring! But its good that you loved on now sa Lily
- Maybe, but the thing is that Eric sent me a letter and i kinda love them both sa jag nervöst
- You what?! sa Sarah och Lily i korus
- I know. Its terrible. You have to help me. I need to make This weird feelings go away sa jag irriterat
 
- But who are the feelings that you want to remove from? sa Sarah
- I dont know right now. Its like a NightMare. Sa jag och tog lite juice
 
Knack knack knack 
 
- You have to listen to your heart. Only that can tell you what to do sa Lily ifrån köket
- I know but how? sa jag och öppnade dörren
- Hi honey. Hos are you? sa Paul och log mot mig
- Paul? But i thougth you Were in Atlanta? sa jag förvånat
 
- I was but we are Done for the week so now im here sa Paul och log stort
- That is awsome. Oh, This are my best Friends, Lily and Sarah sa jag och log mot tjejerna
- Hi Lily and Sarah sa Paul och både Lily och Sarah blev röda i ansiktet
- So, i thougth that we could go down to the beach? You dont have to swim sa Paul
 
- I want to go there with you. Do you Wait until i have changed? sa jag 
- Of course. Miss you already sa Paul och gav mig en kyss
 
Jag sprang upp till övervåningen och bytte om till min vita Michael Kors bikini och sen tog jag på mig ett par korta jeans short med amerikanska flaggan på och sen en spets topp över. Jag packade ner lite andra saker i min väska och sen sprang jag ner till Paul som väntade i hallen och jag tog på mig mina rosa tingeling flip flops och sen gick vi ner mot stranden. Jag tog Pauls hand och det kändes som att jag mådde bra. Jag har mått bra innan också eller, ja ganska bara efter allt som hände med Eric men nu kändes det som det äntligen började bli bra igen. Hoppas jag iallafall...
 
Lite senare vid Elenas hus - Erics Perspektiv
 
Jag hade landat för en halv timme sen och hade sen tagit en taxi till Elenas hus. Jag fick som en deja vú upplevelse för jag hade varit med om det här en gång förut. Jag tog sen mina väskor och gick upp mot huset och ringde på dörren. Jag hörde steg innanför och Elenas mamma öppnade dörren och log lite mot mig.
 
- Jag antar att du letar efter Elena, eller du kanske är här för Peter? sa Lena (Elenas mamma)
- Haha, nej jag är faktiskt här för Elena, är hon hemma? sa jag och log
- Jag vet inte, jag tror hon är i Atlanta faktiskt sa Lena och såg lite frågande på mig
- Atlanta? sa jag förvånat
 
- No, oh hi Eric. She is on the beach with someone sa Lily och kom upp bakom Lena
- With who? sa jag och kände hur det vred sig inom mig
- Paul, her boyfriend now sa Lily och såg ner i marken
- Eric, gör inget dumt nu sa Lena och la sin hand mot min axel när jag vände mig om för att gå
 
- Dumt? Jag? Aldrig, men jag måste göra något ändå sa jag och Lena tog min väskor och ställde innanför dörren
- Eric, snälla. Tänk en extra gång iallafall sa Lena och jag gick sen därifrån
 
Jag hade Lenas ord bankade i huvudet hela vägen ner till stranden. Jag skulle inte göra något dumt men jag var tvungen att försöka få tillbaka Elena. Jag tänker på henne hela tiden, äter nästan ingenting och är arg och irriterad. Sen skriker jag hennes namn på nätterna. Jag vet inte hur mycket mer jag klarar så jag måste faktiskt göra något nu. När jag sen kom ner mot stranden så gick jag en bra bit innan jag såg dom. Det gjorde ont i hela kroppen när jag såg dom. 
 
Han låg över henne och kysste henne och jag ville bara gå dit och dra bort honom från henne. Det gjorde så ont i mig. Det var verkligen som att någon vred sönder mitt hjärta. Jag tog ett djupt andetag och sen gick jag fram mot dom. Det kändes som jag skakade i hela kroppen men när jag kom fram så reste sig Paul upp och såg på mig.
 
- I recognise you, oh you are the guy on Elenas birthdat party sa Paul
- Yes, that was me. So Elena can i speak with you? sa jag och såg på Elena
- Why? What are you doing here again? sa Elena och reste sig upp och ställde sig bredvid Paul
- I think its good if you leave sa Paul och såg på mig
 
- Excause me? Im not leaving before i get to talk with Elena sa jag och såg irriterat på Paul
- Its ok honey, i will be ok sa Elena och gav Paul en kyss mitt framför näsan på mig
- I will go buy some water, be nice now sa Paul till mig och gick iväg
- Vad f*n sysslar du med? Försöker du göra mig svartsjuk?! sa jag argt
 
- Nej, det gör jag verkligen inte. Varför kom du hit? sa Elena och såg på mig
- Måste du verkligen fråga det?.....

 Detta är kapitel 37 av Imagine och jag hoppas ni ska tycka om det. Jag hade idetorka igår på Ewaldstorie så det är därför det inte kommit upp något där. Men här är iallafall kapitel 37 :) Jag har sjukt många ideer till kommande kapitel så jag hoppas ni ska tycka om dom också. Och nu börjar spänningen. Kapitel 38 kommer imorgon(måndag) och då kommer ni bla. få veta vad som händer på stranden? Varför blir det bråk? Vad väljer Elena? Kan hon välja? Vad gör Eric för att få henne att förstå hans kärlek för henne? Varför bråkar Elenas pappa med Elena och om vad? Men den stora frågan är, kommer Elena kunna förstå vem hennes känslor är störst för och vad är det för chock händelse som händer Elena? Det och mycket mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 38 som kommer imorgon(måndag).
 
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Imagine - Kapitel 36

- Wow, det trodde man aldrig om Elena sa Stina och log
- Nej, verkligen inte sa jag och försökte hålla tillbaka tårarn
- Vänta, känner du också Elena?........

   
 
 
 
Erics Perspektiv

- Vänta. Känner du också Elena? sa Stina förvånat
- Jag brukade göra det iallafall sa jag ledsamt
- Ok, men hon måste må hur bra som helst nu som dejtar Paul Wesley sa Stina och gick ifrån mig
 
Jag tittade mot Stina och det kändes som hon tog ut mitt hjärta och trampade på det när hon sagt det där om Elena. Jag kollade sen på datorn igen och jag kollade på flera olika sajter om det stod om det och när jag läste det på Expressen.se så kändes det som en stöt genom kroppen.
 
Artikeln 
 
Paul Wesley,25 som är mest känd för sin roll som Stefan Salvatore i hyllade serien The Vampire Diaries verkar nu ha hittat kärleken igen. Och den här gången är det i låtskrivaren Peter Carlssons dotter Elena Carlsson. Paret har setts på flera dejtar och ögonvittnen säger att dom ser väldigt förälskade ut.
 
- Jag har aldrig sett honom så kär säger nära vän till Paul Wesley
- Hon har starka känslor för honom säger nära vän till Elena Carlsson
 
Vi har försökt prata med Ian Somerhalder och Nina Dobrev för kommentarer om deras skådespelarväns realtion med Elena utan framgång. Här ovan kan ni se bilder på paret. Vi önskar både Elena och Paul stor lycka och kärlek! 
 
Erics Perspektiv
 
Jag kände hur tårarna rann ner för mina kinder när jag såg på bilderna som någon person hade tagit på dom. Dom höll handen, på någon bild kysste dom varandra och jag hatade mig själv för att jag låtit Elena gå. Jag stängde sen ner datorn och tittade på Stina. Ibland undrade jag om jag kan bli kär i henne eller om det bara är Elena som finns kvar inom mig iallafall....
 
Tidigare i L.A - Elenas Perspektiv
 
Jag hade läst om mig och Paul i nästan alla tidningar på nätet och det kändes väldigt overkligt faktiskt. Som att hela världen hade ögonen på mig just nu. Men jag vet en som måste ha sett det här och det är Eric. Men han bryr sig nog inte om det för han är ju tillsammans med Stina nu. Det var Ellie som berättade det för mig. Jag hade först blivit väldigt ledsen men sen hade jag accepterat det. Han har gått vidare och det har jag också. Paul var i Atlanta idag och spelade in The Vampire Diaries idag så jag var ensam hemma. Jag reste mig sen upp från soffan jag suttit i och gick upp till mitt rum och tog fram mitt block.
 
Jag hade inte skrivit i det på hur länge som helst men nu var det ett brev till Eric jag skulle skriva. Jag behöver skriva av mig lite och jag tror att jag eller att vi måste ha det här utrett. På ett eller annat än sätt.
 
Brevet
 
Kära Eric.
 
Jag förstår att du redan läst om mig och Paul. Ellie berättade att du är tillsammans med Stina nu och jag är så klart glad för er skull. Jag tänker ofta på dig och jag önskar att det inte var såhär. Jag tycker otroligt mycket om Paul men det är fortfarande dig som jag tänker på. Du fick mig alltid att le, skratta och bara vara mig själv. Jag vill bara att du ska veta att du alltid kommer betyda allt för mig. 
 
" when you Lay her down. I might just die inside. It just dont feel right. Cause i can love you More Than This".  Jag ville bara säga det här. Men vi kanske ses../kramar Elena 
 
Elenas Perspektiv
 
Jag läste igenom brevet två gånger innan jag rev ut sidan från boken och la ner det i ett kuvert. Jag funderade sen på om jag verkligen skulle skicka det till Eric för på något sätt känns det som att det var fel. Men jag måste göra det för min egen skull. Jag reste mig sen upp och gick ner för trapporna. Sen tog jag på mig mina flip-flops och gick till brevlådan. Jag tvekade en liten stund innan jag la på brevet på lådan. Nu finns det iallafall ingen återvändo. Bara inte Eric blir ledsen. Jag började sen gå tillbaka till huset när min mobil började ringa.
 
Ring ring ring ring
 
- Its Elena sa jag och svarade i mobilen
- Hi sweetie. How are you? sa Paul när jag svarat
- Im great but i miss you alot sa jag lite ledsamt
- I miss you to. But what do you say about coming up here to see me? sa Paul
 
- To Atlanta? sa jag förvånat
- Yes, that what i meant. What do you say? sa Paul
- Of course i will come. Can i call you when im there? sa jag
- Absolotly. See you soon babe sa Paul och skrattade
 
- Haha, babe? Oh ok, see you soon my favorite vampire sa jag och vi la sen på

Jag gick sen hem och gick snabbt upp på mitt rum. Jag köpte en flygbiljett till Atlanta och packade sen ner lite saker som jag behövde ha med mig dit. Jag försökte att se det som att det skulle bli roligt men mina tankar fanns ändå hos Eric. Jag tycker så mycket om Paul och jag borde vara glad men varför kan inte mina tankar sluta vara hos Eric?

2 dagar senare i Sverige - Erics Perspektiv

Jag hade varit på en spelning för en timme sen och nu var jag hemma en stund. När jag kom hem så tog jag upp posten och gick in till soffan för att kolla igenom den. När jag sen såg att det var ett brev från L.A så värkte det nästan i hela kroppen. Jag kastade undan den andra posten och tittade på brevet en stund innan jag öppnade det. Jag kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder. Det sved ordentligt i hjärtat. Jag visste inte att hon kände såhär för mig längre. 

Vad ska jag göra nu? Jag hörde hur någon öppnade dörren och jag gömde brevet snabbt och såg på Stina som kom in genom dörren. Jag log lite mot henne och hon såg frågande på mig. 

- Har det hänt någonting? sa Stina förvånat
- Nej, ingenting. Men jag måste gå ut en sväng bara sa jag och höll brevet fortfarande bakom ryggen
- Ok, men jag trodde du kom hem nyss sa Stina frågande 
- Ja, men jag måste göra en sak bara. Vi ses sen sa jag och gav henne en lätt kyss på pannan

Jag skyndade mig sen ut från lägenheten och sprang ner till bilen. Jag körde mot studion för där kunde jag få vara ensam en liten stund. Jag tog fram brevet igen och jag visste vad jag behövde göra. Jag tog fram ett papper och skrev såhär.

Brevet

Elena. Jag vet att du kan bli lycklig med Paul. Det gjorde såklart väldigt ont i mig när jag läste om er. Och jag ska inte ljuga för dig. Stina och jag eller jag är fortfarande kär i dig. För everytime i kiss her, everytime i touch her, you're the one i imagine. Jag gjorde ett frukansvärt fel val när jag lät dig gå. Men nu är det försent att ändra på det. All lycka till dig.

You are the one i Imagine. / Eric

Erics Perspektiv

Jag tog snabbt ett kuvert och skrev ner Elenas adress på det och sen gick jag ut från studion och la på brevet. Jag menade allt jag skrev i brevet men vad ska jag göra åt det nu? Hon älskar säkert Paul och jag kan inte göra något åt det nu. Hur mycket jag än älskar henne så finns det ingenting som jag kan göra åt det....

Samtidigt i L.A. - Dagen innan - Elenas Perspektiv (tidskillnaden)

När jag hade kommit till Atlanta så hade Paul mött upp mig på flygplatsen. Det hade varit fotografer där men vi skyndade oss till bilen och åkte snabbt till inspelningsplatsen. Jag bodde tillsammans med Paul på hans hotellrum men idag hade jag fått följa med till inspelningen.

- Hi Elena! Nice to see you again sa Ian och log mot mig
- Same here. Its been a really long time now sa jag och skrattade
- Yes, its been. But Hey, Happy late Birthday sa Ian
- Thanks, sad that you couldnt come sa jag

- yeah, but if you have work you have work. Oh i gotta go. See you later sa Ian och gick iväg

Jag stod kvar och sen kände jag hur någon kom upp bakom mig och la sina armar runt min midja. Jag vände försiktigt på huvudet och såg på Paul. Jag log för mig själv och jag hade faktiskt försökt att inte tänka på Eric nu och det har fungerat ganska bra. För hur jobbigt allt det här är så måste jag försöka gå vidare. 

- What are you thinking about? sa Paul
- How Happy i am that have you sa jag och log
- Im so Happy that i have you. There is something that i wanna say to you sa Paul och jag vände mig om mot honom
- Ok, and what is that? sa jag och såg på honom

- Elena, i love you. I love you so much sa Paul och såg på mig
- Wha...what? sa jag och visste inte vad jag skulle säga
- I love you so much Elena. I really do. sa Paul och smekte min kind
- I.....i...

Lite senare på natten i Sverige - Stinas Perspektiv (Erics flickvän)

Jag låg och sov när jag plötsligt började höra massa konstiga ljud. Jag vaknade lite sakta och satte mig sen försiktigt upp i sängen och såg på Eric om det var han som lät men det var inte det. Jag inbillade mig säkert bara men sen hörde jag ljuden igen och den här gången hörde jag att dom kom från Eric.

- Elena....youre the one i Imagine.....Elena det är dig jag älskar sa Eric sömnen
- Elena!!! Elena!!!! Elena!!! Du får inte gå! sa Eric i sömne

Jag hade aldrig känt mig så ledsen, arg och sviken i hela mitt liv. Jag knuffade till Eric och han vaknade med ett ryck och såg förvånat på mig.

- Vad är det som händer? sa Eric förvirrat
- Vet du om att du pratar om Elena i sömnen?! sa Stina argt
- Det kan inte stämma. Jag drömde säkert bara något konstigt och du hörde nog fel sa Eric och log
- Jag drar sa jag och reste mig upp från sängen

Jag packade snabbt ihop mina saker och gick ut mot hallen och Eric kom snabbt efter mig. 

- Stina du kan inte bara gå härifrån! sa Eric ledsamt
- Kan jag inte? Varför då? sa jag och såg argt på Eric
- För du är min flickvän sa Eric och log
- Tror du på fullaste allvar att jag skulle stanna här när du drömmer om någon annan?......

 Detta är kapitel 36 av Imagine. Förlåt att det tog lite tid att då upp det men jag hann inte få klart det i onsdags det var därför. Men nu är det uppe och hinner jag så kommer kapitel 37 upp idag(fredag) men hinner jag det inte så kommer kapitel 37 först på söndag men ska göra allt för att få upp det idag(fredag). Och då kommer ni bla. Få veta vad Eric säger till Stina? Vad svarar Elena Paul? Varför åker Eric ner till L.A? Ska han försöka vinna tillbaka Elena? Vill Elena vara med Paul eller Eric? Varför blir Elenas pappa så arg på henne? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 37 som kan komma idag(fredag) eller söndag.

Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

30 saker ni inte visste om mig :)

Hej alla fantastiska och underbara läsare!!
 
Jag har tänkt göra det här så otroligt länge men har inte fått tiden att göra det. Men nu kände jag att det var dags. Ja, det gäller nämligen 30 saker ni kanske inte visste om mig :) 
 
Jag ser bara det här som något roligt och ett sätt för er att veta lite mer om mig. För många kanske tror att bloggen är det ända jag gör som fritid men det är inte sant. Så här kommer jag skriva 30 saker som ni kanske inte visste om mig :)
 
1. Jag är väldigt mörkrädd
2. När jag var mindre älskade jag tv-serien H2O-just add Water
3. Jag älskar Idina Menzel (hon har en fantastisk röst)
4. Jag gör cosplay med The Vampire Diaries (spelar Elena Gilbert och Katherine Pierce)
5. Min favoritskådis ever är Johnny Depp
6. Jag älskar Disney och samlar på allt med Trassel eller Frozen
7. Mina kvinnliga idoler är Molly Sanden, Demi Lovato och Selena Gomez
8. Jag tycker om As Long As You Love Me med Justin Bieber
9. Jag har två piercingar. En i läppen och en i naveln
10. Mina favoritländer är Japan, USA, Norge och England.
11. Jag kan prata och förstå Norska
12. Jag läste italienska och läser nu spanska
13. Mina största idoler som är manliga är 1D, Eric Saade och Anton Ewald
14. Min favorit komiker är Johan Glans
15. Jag har en storebror som är 20 år
16. Jag är ett stort fan av The Vampire Diaries
17. Jag älskar Game Of Thrones
18. Jag älskade Glee men slutade titta efter att Cory gick bort.
19. Mina favorit avsnitt av Glee är dom där Demi Lovato och Idina Menzel är med.
20. Jag älskar att läsa fantasy böcker
21. Är ett stort fan av Sagan om ringen
22. Kan känna igen mig mycket i Elsa från Disney filmen Frozen
23. Älskar fantasy
24. Mitt favoritprogram när det sändes var So You Think You Can Dance?
25. Jag önskar jag kunde sjunga "Defying Gravity" lika bra som Idina Mentzel.
26. Mitt favorit djur är Tigrar
27. Jag tränar agility med min hund Nemo
28. Jag tränar dans 3 gånger i veckan
29. Kan alla Erics låtar, 1Ds låtar utantill
30. Kan hjula och göra bakåtvolt (gick på gymnastik som liten)
 
Ja, det var 30 saker som ni kanske inte visste om mig :) Det här var bara för att ni ska lära känna mig bättre för ni betyder så mkt! Men här är lite om mig :)
 
Kapitel 36 dröjer tills idag(onsdag) för jag hann inte skriva klart allting idag (tisdag).  Hoppas ni förlåter mig för det! 
 
Kramar Natalie
 
Utan er finns inte bloggen! ❤️❤️❤️😘😘😘❤️❤️❤️