We are Beautiful - Kapitel 22

Jag la honom på marken och gjorde hjärt-lugn räddning på honom och då hostade han upp vatten som han fått i sig och tittade på mig. Jag fick en chock när jag såg vem det var. 
 
- Ellen. Is that really you? sa killen
- OMG, Louis?..........

    
 
1 år tidigare - En tillbakablick

För ett år sen var mitt liv helt annorlunda. Jag hade fått ett modellkontrakt i England och jag bodde i London. Allting var så fantastiskt och jag fick tid att glömma allt med Aron, men ett av mina modelljobb var ett jobb för One Direction. Jag och killarna kom varandra väldigt nära varandra och min bästa vän blev Louis. Men något annat som hände var att jag blev tillsammans med Harry, allting blev så komplicerat och det tog slut. Men vi är vänner fortfarande men ända sen jag flyttade tillbaka till Sverige så förändrades allting. Kontakten mellan mig och killarna försvann. Och jag hade inte hört något från dom fram tills nu....
 
Tillbaka i nutid - Ellens Perspektiv
 
- Ellen. Is that really you? sa Louis
- Louis? OMG! I cant believe its you sa jag och kramade om honom
- Same here! I missed you, but what are you doing here? sa Louis
- Well, i work here for a while. You know, the Model work can be hard sometimes sa jag och skrattade
 
- Right, but This is great! I can see that you are working right now so Maybe we can meet up later sa Louis
- Sure, why not? I cant see anything else that im doing. Are the other Boys here? sa jag
- Yes they are. But we will see you later on. Bye love sa Louis och gick iväg 
 
Jag hade räddat Louis, det kändes ganska overkligt faktiskt.Men också att jag träffat honom igen, det trodde jag aldrig men hur ska jag kunna berätta för Eric att dom är här och att jag känner dom. Men det jobbigaste av allt var att förklara mitt förra förhållande med Harry.....
 
Senare på kvällen - Erics Perspektiv
 
Ellen hade inte kommit tillbaka till hotellet efter att hennes arbetspass slutat. Jag förstod ingenting, hon kan ju vara med Zac men hon lovade ju att komma tillbaka så fort hon var klar. Den här resan börjar kännas som ett misstag, jag har ju aldrig chansen att få träffa henne. Jag gick ut från rummet och gick ner till poolområdet för att leta efter Ellen och då såg jag henne. Dom satt i soffgruppen ute vid poolen, hon och fem andra killar. Det högg i mitt bröst. Jag gick ändå fram och fick då se vilka det var. 
 
- Eric, oh im so sorry that i didnt come to the room sa Ellen
- Det är okej, jag blev lite orolig bara. Ska vi gå? sa jag
- Ellen, is there something you havent told us? sa Zayn och såg på Ellen
- Oh, This is my boyfriend Eric sa Ellen och tog min hand
 
- Yeah, i remember you from Eurovision, the Popular Guy sa Niall
- Thats me, Ellen, jag vill inte vara otrevlig men jag ville helst umgås med dig sa jag
- Jag förstår det, och jag vill också umgås med dig, men det var så länge sen vi sågs bara sa Ellen
- Hey, if you wanna go thats ok, but are you working tomorrow? sa Louis
 
- No, im free sa Ellen och log stort
- Awsome, because we are going out on This boat tomorrow, do you wanna come? And you also Eric was it? sa Louis
- Of course, we are there. Thank you so much. See you tomorrow sa Ellen och reste sig för att sen gå iväg med mig
 
Jag kände hur den där stora klumpen i magen växte sig större och större. Jag vill inte vara svartsjuk men jag tycker bara att hon borde vilja umgås med mig också och inte bara jobba och umgås med andra. Jag sa ingenting på hela vägen tillbaka och jag sa ingenting heller innan vi kröp ner i sängen tillsammans. 
 
- Är det något? Du verkar så konstig sa Ellen och såg på mig
- Nej, det är ingenting, jag lovar sa jag och log
- Okej, om du säger det sa Ellen och la sig nära mig
 
Jag la mina armar runt henne och släckte sen lampan. Hon verkade somna ganska fort men inte jag. Jag var fortfarande irriterad och jag ville egentligen inte vara det mot Ellen men det gick helt enkelt inte att sluta vara det. Men efter en stund somnade jag också. 
 
Nästa morgon - Ellens Perspektiv

Jag vaknade före Eric och gick upp för att göra mig i ordning. Eric hade varit så konstig, nästan sur. Det kan väl inte vara för att jag varit med Louis och dom andra igår? Jag hade totalt glömt bort att jag skulle träffa Eric direkt efter mitt pass. Men nu ska vi umgås, allihopa. Jag bytte om till min engelska flaggan mönstrade bikini och ett par vita jeans shorts och en vit spets top över. Jag satte upp håret i en lite slarvig tofts och gick sen ut till Eric som fortfarande låg i sängen och sov. Jag satte mig på sängkanten och smekte försiktigt Erics kind. Han rörde sig lite och öppnade sakta ögonen och log mot mig. Han försökte sen dra ner mig i sängen men jag drog mig ur hans grepp och han tittade oförstående på mig.
 
- Är det något? Du verkar redan vara på väg ut sa Eric förvånat
- Ja, killarna väntar på oss, vi ska ju ut med båten sa jag och log
- Jaha, jag har ingen lust att göra det idag. Kan inte du och jag bara göra något idag? sa Eric och log
- Men jag har lovat killarna. Det vore taskigt om vi inte kom sa jag 
 
- Gå ensam då, dom blir nog mer glada om bara du kommer ändå sa Eric surt
- Va? Vad säger du för någonting? sa jag förvånat
- Vadå? Det är ju sant! Du satt hellre och pratade med dom än med mig igår! Hur tror du det kändes? sa Eric surt
- Jag har inte sett dom på nästan 1 år, är det så konstigt att jag vill kunna träffa dom då? sa jag lite irriterat
 
- Nej, men gå då jag ska inte hindra dig sa Eric surt 
- Ibland kan du vara så otroligt barnslig sa jag
- Detsamma, vad väntar du på? Ska du inte gå? sa Eric irriterat
- Inte utan dig, kom nu sa jag
 
- Nej, jag vill inte sa jag ju! Hälsa från mig om dom nu kommer ihåg att jag är med dig eller inte sa Eric
- Du är hopplös. Jag kommer tillbaka sen sa jag och gick ut genom dörren

Jag tog min väska och gick ut genom dörren. Jag orkade inte med Eric när han blir så sur, och på vadå? Att jag vill träffa vänner som jag inte sett på väldigt länge. Det gjorde mig väldigt irriterad faktiskt. Jag mötte sen upp killarna och gav dom alla varsin kram innan vi åkte ut med båten. 

- So, Were is your new boyfriend? sa Harry och satte sig bredvid mig
- Not here anyway. He didnt Wanna come sa jag
- Because of you and me? sa Harry nyfiket
- There is No you and me, it was before but not now. And Eric does not know anything about it sa jag 

- You dont think that he has the right to know sa Harry
- No, not right now anyway sa jag och såg ut mot vattnet

Samtidigt på hotellet - Erics Perspektiv

Jag vet att jag varit orättvis mot Ellen men jag kunde inte kontrollera mina känslor. Det var som att det bara var andra som hon ville umgås med hela tiden, aldrig mig. Det började kännas som jag inte kände på riktigt. Hon hade inte sagt någonting om hur hon känner 1D killarna och hon bara körde på hela tiden, vi kanske inte passar ihop så bra som jag hade hoppats på. 

Lite senare.... 

Jag hade tagit på mig ett par mörka jeans shorts och en ljus blå jeans skjorta med ett vitt linne under. Jag stod på balkongen och såg ut över poolområdet och försökte se mot havet också. Jag ångrade det jag sa till Ellen, så otroligt mycket, men jag ville vara med henne, jag behöver inte bara umgås med hennes vänner. Jag blir så arg på mina egna tankar när jag tänker så om hela grejen med Ellen. Jag gick sen in och tog på mig skorna innan jag gick ner och ut från hotellet. Jag gick mot hamnen för att se om dom kommit tillbaka ännu. 

Och när jag såg dom komma av båten så ville jag skynda på stegen men jag stannade när jag såg Ellen och Harry. Hon gav honom en kram och han gav henne en puss på kinden. Mitt hjärta gick i tusen bitar, jag ville bara springa därifrån men Ellen hade sett mig och gick fram mot mig.

- Hej, du kom sa Ellen och gav mig en kram
- Ja, jag ville be om ursäkt för det jag sa i morse men sa jag
- Ok, men vadå? sa Ellen förvånat
- Du verkar ju haft roligt iallafall sa jag lite surt

- Ja, vi hade det jätte roligt. Det var synd att du inte följde med. Men vi kanske kan ta en mysig kväll på rummet, bara du och jag? sa Ellen och la sina armar runt min nacke
- Nej, jag måste åka hem tidigare, Tomas ringde och ja, tyvärr sa jag och försökte att inte visa hur ledsen jag egentligen var
- Va? Men varför....han har inte ringt eller hur? Snälla Eric, vad är det som är fel? sa Ellen och såg ledsamt på mig
- Jag såg dig och Harry, ni verkar ju vara väldigt nära varandra sa jag spydigt

- För jag gav honom en kram? Det är inget annat än vänskap mellan honom och mig sa Ellen
- Jag ser bara vad jag ser, och det finns något mer mellan er sa jag
- Ok, vi hade ett förhållande förut, nöjd? sa Ellen surt
- Ni hade....du ska veta en sak, det är som jag inte känner dig längre sa jag och tog bort hennes händer

- Du kan inte mena allvar, jag ville säga det men jag såg hur svartsjuk du är sa Ellen ledsamt
- Det spelar ingen roll, jag åker tillbaka till Sverige så kan du umgås mer med din ex-pojkvän sa jag besviket
- Du kan inte mena allvar, det är dig jag älskar sa Ellen och tårarna började rinna ner för hennes kinder 
- Jag är ledsen, men jag orkar inte med det här mer..jag älskar dig men jag kan inte...förlåt........

 Detta är kapitel 22 av We are Beautiful. Jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt att det tagit så lång tid att få upp men det kommer ett special kapitel också, det borde vara uppe på fredag. Men jag har haft det lite tufft hemma så tyvärr har det gått ut över bloggen men ska skärpa mig. Kapitel 23 kommer tidigast på torsdag och då kommer ni bla. Få veta vad som händer mellan Ellen och Eric? Vad är det för något som får Ellen så chockad? Kommer dom någonsin bli tillsammans igen? Eller är allting förstört nu? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 23 som kommer tidigast torsdag. Och special kapitlet kommer snart också 😊 Tack för att ni fortsätter läsa bloggen ändå! 😘

TUUUSEN tusen tusen tuuuuusen miljoners miljarders triljarders tack för allt ett fantastiska stöd och fina vackra och underbara kommentarer! Jag är så otroligt glad och tacksam att jag har alla er och det är ni som gör det möjligt för mig att ha bloggen! Utan er skulle den aldrig finnas!! Tack! Ni är dom bästa som finns!!!
 
Love you all! Älskar er alla av hela mitt hjärta!! Elsker Er!!!! 💕💕💕❤️❤️❤️

We are Beautiful - Kapitel 21

- Det knackar på dörren, det är nog min chef, jag får skylla på dig om jag får trubbel sa jag och skrattade och reste mig från sängen
- Haha, varför då? Jag pratar ju bara med världens finaste flickvän sa Eric
- Det kanske är just det som är....problemet sa jag när jag öppnade dörren
- Överraskning...........

    
 
Lite tidigare - Erics Perspektiv
 
Jag hade fått ledigt i en vecka så vad passar då bättre än att åka till Ellen. Hon har ingen aning om att jag kommer så jag hoppas hon ska bli lika glad att se mig som jag kommer bli att se henne. Jag hade fått hennes rumsnummer efter mycket övertalning i receptionen och nu var jag på väg till hennes rum. Vi pratade i telefon hela tiden och det var faktiskt väldigt fint och hon hade ingen aning om att jag snart var utanför hennes dörr. Jag knackade på dörren och log för mig själv.
 
- Det kanske är just det som är...problemet sa Ellen och såg på mig
- Överraskning sa jag och la ner mobilen i fickan
- Men....men hur? sa Ellen och tittade fortfarande chockat på mig
- Fick ledigt i en vecka så vad passade då bättre än att åka hit? sa jag
 
- Awh! Du är världens bästa! Sa Ellen och kastade sig över mig och jag kramade om henne hårt
- Jag antar att du är glad att se mig sa jag och skrattade
- Ja, det är klart jag är. Har saknat dig jätte mycket ju. Och bara för det måste jag gå och jobba sa Ellen ledsamt
- Men vi kan ju ses ikväll? sa jag
 
- Klart vi ska. Men finns vid poolen om det är något sa Ellen och log
- Jo, ville bara säga att du är väldigt snygg i dom där kläderna sa jag och log flörtigt
- Tack, för väl ha dom på vår dejt ikväll med isåfall sa Ellen och gav mig en kyss innan hon gick

Jag ställde sen in min väska i sovrummsdelen av rummet och packade upp lite innan jag bytte om till mina badbyxor och tog sen på mig ett svart linne och jag gick ut på balkongen såg Ellen stå vid sin badvakts stol och det kom fram en kille till henne och jag kände hur det sved till i hjärtat. Jag vet att jag inte borde bli svartsjuk för en sån sak men det blev jag iallafall. Men jag försökte tänka bort tanken. För Ellen skulle väl inte...Nej...eller?
 
Samtidigt nere vid poolen - Ellens Perspektiv
 
Jag gick upp till livräddarstolen för att byta av Zacks pass och han log lite försiktig mot mig. Zack var jätte snäll och han var en bra vän här nere. 
 
- So you are here to Let me go sa Zack
- No, i was just thinking that you might wanna take my shift to sa jag och skrattade
- Oh, really. Maybe i could through you in to the pool sa Zack och skrattade
- Ok, i was just kidding. But i will see you later sa jag och satte mig ner på stolen
 
Zack gav mig en kram innan han gick iväg. Jag satte mig och tittade på alla i poolen och jag såg sen Eric komma ut från hotellet och jag log mot honom och vinkade. Han vinkade mot mig och han såg nästan lite nere ut. Jag förstod inte riktigt varför. Och det jobbiga var att jag inte kunde fråga heller eftersom jag måste vara här. 
 
- Hej snygging. Man kanske inte får störa såhär? sa Eric och kom fram till mig
- Hihi, det vet jag inte. Har inte kollat regelboken ännu. Förlåt att jag inte kunde vara tillsammans med dig nu sa jag
- Det är okej, vi ses ikväll eller hur? sa Eric och log
- Självklart sa jag och log
 
- Excause me, but why arent you working? sa en man i 40-årsåldern
- Im working all the time. sa jag och såg på chefen
- Do you want something from her? sa chefen och såg på Eric
- No, i was just talking to my girlfriend sa Eric förvånat
 
- Talking is something you have to do after work, ok? sa chefen
- Yes, i understand sa jag och såg på Eric
- Good, now, come here sa chefen och tog med Eric bort från mig
 
Jag ryckte på axlarna till Eric för jag visste inte varför chefen var så otrevlig. Men han kunde vara ganska sur ibland och jag fick fortsätta att jobba medan Eric låg på en solstol lite längre bort och jag fick verkligen anstränga mig för att inte titta åt hans håll. Men jag var väldigt glad att han var här.....
 
Lite senare på kvällen - Ellen väntar på Eric - Erics Perspektiv
 
Ellens chef var ju allt annat än trevlig. Han hade bara kört iväg mig därifrån och det störde mig faktiskt ganska mycket. Men huvudsaken var att inget hände med Ellen. Jag skulle möta henne nu vid poolen och jag hade blivit lite sen men nu var jag på väg. Jag kom ut springandes och sprang mot poolen och hoppade i. 
 
- Livvakten! ropade jag medan jag hoppade i
- Haha, du är inte klok, men vi får inte vara i poolen, det är hotellets regler sa Ellen och skrattade
- Men om något skulle hända så måste du komma i sa jag och log
- Kanske det, men inget kommer ju hända sa Ellen och skrattade
 
- Nej, men kramp! Kramp! Hjälp ropade jag och plaskade runt
- Jag kommer sa Ellen och hoppade i poolen
- Hihi, jag sa ju att något kunde hända sa jag och log 
- Haha, du är inte klok. Kom sa Ellen och vi simmade runt i poolen
 
Jag la mina händer under hennes rygg och drog henne runt i poolen och hon skrattade jätte mycket och vi hade det jätte roligt tillsammans. Så roligt och mysigt att vi inte hörde att någon kom.
 
- Ellen, what are you doing? sa en kille
- Im sorry, but he got cramp and i needed to help him sa Ellen
- Ok, but come up from there. You know what happens if he founds you here sa killen
- I will, kom Eric sa Ellen och gick upp från poolen
 
Jag förstod ingenting. Vem var killen egentligen? Jag gick med Ellen iallafall och vi gick upp till hennes rum och vi bytte om innan vi la oss i henne säng. Hon låg lutad mot mitt bröst och jag lekte med henne hår. Men jag kunde fortfarande inte få ur den där killen från mitt huvud. Jag hade ju sett honom med Ellen tidigare.

- Vad tänker du på? sa Ellen och såg på mig
- Ingenting, så, vem var killen? sa jag och såg frågande på Ellen
- Zack? Han jobbar här, han är också badvakt. Vänta, du trodde väl inte att vi hade något ihop? sa Ellen och såg med road blick på mig
- Nej, verkligen inte. Varför skulle jag tro det? sa jag och kände mig lite påkommen

- Okej, men förlåt att dejten tog slut så fort sa Ellen
- Det gör ingenting. Jag vill ju inte att du ska få sparken direkt sa jag
- Jag älskar dig så otroligt mycket vet du det? sa Ellen och log
- Inte lika mycket som jag älskar dig sa jag och gav henne en kyss

Hon la sig till rätta i sängen innan hon sa god natt och jag släckte lampan. Jag kröp närmare henne och la min arm runt hennes midja och eftersom den här dejten inte blev som vi tänkt får jag försöka göra något nytt imorgon. Jag kom på en ide och det ska funka. Hoppas jag tänkte jag innan jag också somnade. 

Nästa dag - Ellens Perspektiv

Jag hade lite ledigt innan jag skulle gå på mitt pass. Men jag hade inte sett till Eric på hela förmiddagen. Det var nästan som han undvek mig. Jag hoppas det inte handlar om dejten och att vi blev tillsagda. Men min chef visste ingenting om det iallafall och det var väldigt mycket tur för visste han skulle jag få sparken. 

- Ellen! Wait! ropade Zack och kom fram till mig
- Hi, you look existed sa jag och skrattade
- I am, come with me, i have a Suprise for you sa Zack
- What? Are you taking my shift? sa jag och skrattade

- Haha, No but i think you will like This Suprise better sa Zack
- What have you Done now? sa jag när vi kom fram till en gräsplätt
- Överraskning Sa Eric och stod med en picknick
- Your Welcome sa Zack och gick sen iväg

- Men...är det detta du gjort hela förmiddagen? sa jag och gick fram
- Ja, med hjälp av Zack. Jag hoppas den här dejten ska bli bättre sa Eric och gav mig en kyss
- Det kommer den bli jag lovar sa jag och satte mig ner

Eric hade verkligen gjort det jätte fint och vi hade det jätte mysigt. Vi gav varandra vindruvor, godis, och skålade i champange. Det kändes som jag var i paradiset med honom. Jag önskade vi alltid kunde ha det såhär. 

- ELLEN! Why are you not at the lifeguard booth?! skrek chefen
- Im sorry. I lost track of time sa jag
- Well, what are you waiting for!? sa chefen argt och jag reste mig upp
- Förlåt, jag måste gå. Vi ses sen sa jag och gav Eric en sista kyss

Jag kände mig som världens svikare mot Eric som hela tiden var tvungen att gå. Jag skyndade mig att byta om och sen satte jag mig i stolen och tittade ut över poolen. Jag såg någon som hoppade i poolen och det kändes som det fanns något bekant med honom men när jag sen såg hur han viftade med armarna så förstod jag att något var fel så jag hoppade ner från stolen och snabbt i poolen och hjälpte honom upp.

Jag la honom på marken och gjorde hjärt-lugn räddning på honom och då hostade han upp vatten som han fått i sig och tittade på mig. Jag fick en chock när jag såg vem det var. 

- Ellen. Is that really you? sa killen
- OMG, Louis?..........

 Detta är kapitel 21 av We are Beautiful. Förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt att det tagit tid att få upp det men ni som följer mig på instagram vet varför och vill helst inte skriva ut det här men ska skärpa mig helt klart 😊 Kapitel 22 kommer senast på söndag och då kommer ni bla. Få veta vad som händer nu? hur känner Ellen och Louis varandra? Varför blir Eric svartsjuk och åker hem tidigare än vad som först var tänkt? Vad är det för besked som Ellen måste berätta för Eric? Det och mycket mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 22 som kommer senast på söndag ❤️

TUUUSEN tusen tusen tuuuuusen miljoners miljarders triljarders tack för allt ett fantastiska stöd och fina vackra och underbara kommentarer! Jag är så otroligt glad och tacksam att jag har alla er och det är ni som gör det möjligt för mig att ha bloggen! Utan er skulle den aldrig finnas!! Tack! Ni är dom bästa som finns!!!
 
Love you all! Älskar er alla av hela mitt hjärta!! Elsker Er!!!! 💕💕💕❤️❤️❤️