Love Is Callin - Kapitel 14
- Nilla, du får inte försvinna från mig! Nilla! sa jag och tog ett hårt grepp om hennes hand.
Erics perspektiv
- Hjärtstillestånd i rum 14 sa Stefan och kom in och dom buttade bort mig från sängen
- Vad händer? sa jag och såg på Stefan och dom andra sköterskorna som kom in
- Vi får tyvärr be dig att gå ut sa Stefan
- Men vad händer? Jag måste få veta vad som händer med min flickvän sa jag och försökte stanna kvar
- Eric, det är bättre om du går ut lite sa Stefan igen och jag gick ut och lutade mig mot väggen och kanade sakta ner mot golvet
Jag lutade huvudet mot väggen och det kändes bara som att allting inom gick sönder. Hon hade fått hjärtstillestånd. Tänk om hon faktiskt skulle försvinna från mig nu? Jag vill inte förlora henne. Jag kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder och jag önskade att Nilla skulle komma tillbaka till mig.
Samtidigt inne i rum 14 - I Nillas huvud
Jag förstod inte vart jag var någonstans. Det var som att jag stod stilla i mellan två rum. Det ena rummet lyste som att det var som en stor lampa i det och det andra var som ett rum där det inte lyste någonting alls. Utan det kändes bara som att det var massor med röster i det rummet. Jag kände hur jag drogs mot rummet där ljuset var i och jag ville inte dit på något sätt. Jag stannade och jag stannade i mitten igen. För jag ville inte till det där ljusa rummet. Inte änn iallafall.
Senare i den verkliga världen - Erics Perspektiv
Jag satt kvar på golvet när Stefan kom ut från rummet och jag kände hur det högg i mitt hjärta. Jag kunde inte riktigt läsa på honom om det var bra eller dåliga nyheter som han skulle komma med så jag väntade mig det värsta.
- Nilla är tillbaka. Hon fick ett hjärtstillstånd i ungefär 15 minuter men vi lyckades få tillbaka henne sa Stefan
- Är hon vaken? sa jag och torkade under mina ögon
- Nej, hon är fortfarande i koma sa Stefan
- Men jag får gå in till henne igen? sa jag
- Självklart sa Stefan och släppte in mig till Nilla igen
När jag fick gå in till Nilla igen så hade dom tagit ut slangen ur hennes mun så jag förstod att hon bara fick syre via näsan just nu. Stefan kom in till mig och ställde sig vid andra sidan sängen.
- Varför har hon ingen slang genom munnen längre? sa jag och såg mot Stefan
- Det är helt enkelt för hon börjar andas själv och därför valde vi att bara ge henne syre via näsan sa Stefan
- Men det betyder väl att hon kommer klara sig? sa jag
- Ja, jag hoppas det, men jag kan inte lova något sa Stefan
- Det förstår jag sa jag
- Och är det så att Nilla vaknar eller att någonting händer så tryck på knappen sa Stefan
- Okej sa jag och såg efter Stefan när han gick ut
Jag tog Nillas hand och smekte hennes kind. Jag ville bara att hon skulle öppna ögonen nu. Jag la mitt huvud mot hennes sida och jag somnade nästan direkt. Jag sov hellre här och fick vara nära Nilla än att behöva åka hem till hotellet igen och sova där.
Några timmar senare - Mattias kommer - Erics Perspektiv
Jag hade sovit i säkert 4 timmar minst när jag hörde hur dörren till salen öppnades. Jag satte mig snabbt upp och såg att det var Mattias som kommit.
- Hej Eric! Hur är det med henne? sa Mattias och satte sig på andra sidan sängen
- Hon ligger i koma, men blödningarna är stoppade, dom tror att hon kommer överleva sa jag
- Jag kan inte fatta att han faktiskt fick tag i henne till slut sa Mattias
- Hon skyddade mig, Johannes skulle ha satt kniven i mig men Nilla ställde sig framför mig och tog den istället sa jag
- Va? sa Mattias och såg irriterat på mig
- Ja, hon skyddade mig, men det borde varit jag som skyddade henne sa jag och kände hur tårarna började rinna igen
- Jag hoppas du vaknar snart Nilla, jag saknar min bästis sa Mattias och smekte Nillas kind
- Jag hoppas med att hon vaknar snart sa jag och såg mot Nilla
Jag och Mattias satt kvar en bra stund hos Nilla och sen tyckte Mattias vi skulle gå ner och ta en fika. Vi gick ut från rummet och gick ner till kafeterian och när jag såg ännu en löpsedel så var det bara som att jag inte orkade mer. Den här gången hade dom skrivit "Eric Saade skäller ut pressen: Låt oss vara i fred. Eric skällde ut pressen efter beskedet om att flickvännen är allvarligt skadad." Jag visste att dom skulle göra såhär, det gör dom alltid. Mattias och jag köpte varsinn kopp te och satte oss sen vid ett bord.
- Är det sant? sa Matte och nickade mot löpsedeln
- Nej, jag sa att dom skulle lämmna oss ifred men jag skällde verkligen inte ut dom sa jag
- Ja, tidningarna kan verkligen få till allting så det passar dom sa Matte
- Ja, verkligen. Jag vill faktiskt inte prata med dom om något som är privat. Nilla kanske inte överlever och då ska jag behöva stå och säga och prata om det med folk jag inte känner sa jag
- Ja, jag förstår dig mer än någon annan. Har du hört något om dom fått tag i Johannes? sa Matte
- Nej, jag tror inte dom vet vem det är som gjort det här sa jag
- Jag hoppas vekrligen dom får tag i honom för det han gjort mot Nilla är inget han ska komma undan med sa Matte
- Ja, det hoppas jag med, men jag hoppas ännu mer på att Nilla vaknar sa jag
- Förstår det sa Matte och vi snackade en stund till
Det var faktiskt väldigt skönt att få prata med Matte. Han hade ju varit med om det Johannes gjort mot Nilla förut och han berättade lite mer om det och det var inte som Nilla berättat. Det var värre, han hade försökt uttnyttja henne, när Matte varit där hade han med fått stryk av både styvpappan och Johannes. Jag förstod verkligen varför Nilla varit så pass rädd. Älskade Nilla, om du ändå bara ville vakna.
2 veckor senare - Eric har precis kommit till sjukhuset - Erics Perspektiv
Jag hade precis kommit till sjukhuset för att hälsa på Nilla igen. Hon hade nu legat i koma i nästan 2 1/2 veckor och jag började nästan tro att hon aldrig skulle vakna igen. Jag gick snabbt upp till rum 14 och jag satte mig på stolen bredvid Nillas säng och tog åter hennes hand.
- Nilla, jag vet inte om du kan höra mig, men jag älskar dig så frukansvärt mycket! sa jag och började smeka hennes hand, när jag plötsligt kände någonting. Jag tittade på min hand och såg hur Nillas fingrar rörde sig sakta över min.
- Nilla? Hör du mig? sa jag och reste mig sakta upp
Samtidigt i Nillas värld - Nillas Perspektiv
Jag stod kvar i mitten av dom två rummen när jag plötsligt hörde en bekant röst. Jag lyssnade noga mot rummet där det varit massor med röster förr. Det jag hörde var mitt namn. Jag kände hur jag gick mot rummet med rösten och det var som att när jag kom fram till det rummet och gick in så kände jag min kropp igen. Jag kände hur Erics hand höll i min och jag försökte stryka den sakta. Och jag hörde svagt vad han sa till mig.
- Nilla? Hör du mig? sa Eric och jag hörde det svagt
Jag smekte hans hand lite försiktigt igen och sen började jag känna hur mina ögonlock rörde sig sakta. Jag försökte öppna ögonen snabbare men det var som att det inte gick. Jag fortsatte att försöka öppna ögonen och när jag fick se Eric stå framför mig så kändes det som jag var i himlen.
- Nilla? sa Eric och ställde sig lite över mig och när jag till slut fick upp ögonen så log jag försiktigt mot Eric
- God morgon sa jag och log försiktigt
- Åh Nilla! sa Eric och kramade om mig
- Aj, sa jag och kände att jag hade ont
- Oj, förlåt sa Eric och släppte mig
- Det var en skön smärta sa jag och log
- Åh, jag har varit så orolig för dig sa Eric och såg på mig
- Vad hände ingentligen? sa jag
- Du blev knivstucken, Johannes skulle sätta kniven i mig men du kom framför mig sa Eric och såg på mig
- Jag minns det svagt, men hur länge har jag varit i koma? sa jag
- I nästan 2 1/2 vecka sa Eric
- Men vad har hänt med konserterna? sa jag och försökte sätta mig lite upp i sängen men det gick inget bra för det gjorde ont i magen då
- Vi hade en presskonferans för några dagar sedan och berättade att pga det som hänt så ställer vi in några kommande konserterna, jag vill inte lämna dig sa Eric
- Så ni har ställt in konserterna pga mig? sa jag och såg förvånat på Eric
- Ja, jag visste ju inte om du skulle klara dig så därför valde vi att göra så sa Eric och smekte min kind
- Men ditt ansikte sa jag och fick se blåmärkena i hans ansikte
- Det är ingenfara med mig, Jag måste hämta läkaren, kommer snart sa Eric och gav mig en kyss som jag snabbt besvarade
Jag såg på Eric medans han gick ut från mitt rum för att hämta min läkare och berättat att jag vaknat. Jag tittade på mina armar och jag lyfte på täcket för att se på min mage men jag hade ett stort bandage runt magen. Jag hade så otroligt ont i magen.
- Välkommen tillbaka Nilla sa en man i 40-års åldern
- Tack sa jag och såg på mannen
- Jag är din läkare Stefan Larsson sa Stefan
- Hej Stefan sa jag och log
- Hur mår du nu? sa Stefan
- Jag har ont i magen, sa jag
- Jag ska se till att du får lite smärtstillande, men vi kan tyvärr inte släppa hem dig ännu sa Stefan
- När kommer hon få åka hem? sa Eric och satte sig på stolen bredvid mig
- Det går inte att säga, men någon vecka får du räkna med sa Stefan
- Okej, sa jag
- Jag ska be någon om lite smärtstillande åt dig, så kommer jag tillbaka senare sa Stefan
- Okej, Tack sa jag
Jag tittade på Eric och han log stort mot mig. Jag var så tackaam för att jag klarat mig igenom det här. Jag hade ett svagt minne av att jag gått nära ett ljust rum förut och jag började misstänka att jag varit nära att dö då. Men det var som att jag inte var klar här ännu och därför kunde jag inte gå in genom den där dörren.
- Har dom fått tag i Johannes ännu? sa jag och såg på Eric
- Nej, dom vet inte vem det är, och polisen kommer hit i övemorgon för att ställa lite frågor till dig nu när du vaknat sa Eric
- Frågor? sa jag och kände hur det högg till i hjärtat
- Ja, dom måste fråga dig några saker för att dom ska kunna ta fast honom sa Eric
- Lovar du att vara här när dom kommer? sa jag och tog Erics hand
- Det är väl klart sa Eric och log
- Är det inte obekvämt att sitta där? sa jag och log mot Eric
- Lite grann sa Eric och skrattade
- Kom sa jag och lyfte upp täcket och Eric kröp upp bredvid mig och det var hur mysigt som helst.
Jag började bli nervös när Eric berättade att polisen skulle komma hit och fråga mig massor med saker. Jag ville inte prata mer om Johannes, jag ville bara att allting skulle försvinna. Men jag visste samtidigt att jag måste prata med polisen om dom ska få fast honom men ändå. Johannes är min mardröm och jag tänker fortfarande på orden han sa ifall jag berättade för någon.
2 dagar senare - Eric och Nilla pratar - Nillas Perspektiv
KNACK KNACK
- Kom in sa jag
- Nilla Hansson? Hej Vi kommer från Stockholmspolisen och vi har några frågor till dig sa en man
- Okej, är det okej om min pojkvän är med? sa jag
- Ja, det går bra. Och du behöver absolut inte vara nervös sa mannen
Inte vara nervös? Jag visste vad som skulle hända om jag berättade sanningen för dom och dom aldrig får tag i Johannes och han får veta vad jag sagt så kommer han komma efter mig igen. Hur skulle jag göra nu?
Detta är kapitel 14 av Love Is Callin. Kapitel 15 kommer imorgon(tisdag) och då får vi veta vad som händer nu i den spännande fortsättningen. Kommer polisen hitta Johannes? Kommer Nilla någonsin kunna dansa igen efter sin skada? Och vad gör Nillas mamma på sjukhuset? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 15.
TUUUSEN TUSEN TUUUSEN TACK till er alla som läser bloggen och som skriver så fantastiska kommentarer till mig! Ni är verkligen helt fantastiska och dom underbaraste läsarna som finns! TUSEN TACK ÅTER IGEN!
LOVE U ALL ! <3<3<3<3<33333
Love is Callin - Kapitel 13
- Nilla? Nilla? sa jag och när hon vände sig om såg jag hur det kom blod ur hennes mage och då förstod jag att hon fått kniven i sig istället för mig
- NIIIIILLLLAAA!!!! skrek jag
Erics Perspektiv
- NIILLA! skrek jag och sprang fram till henne och tog upp henne i min famn
- Host...host var det ända Nilla fick fram och jag såg hur det kom blod ur hennes mun
- VAD HAR DU GJORT!? skrek jag mot Johannes
- Ja...jag...sa Johannes och sprang sedan iväg
- ERIC! Vad har hänt? sa Rim och kom springandes mot mig och Nilla
- Ring efter en ambulans! sa jag och Rim skyndade sig att ringa
- Såja, allting kommer bli bra! Jag finns här sa jag och smekte Nillas hår och jag såg hur hennes ögon stängdes stakta
- Lämna mig inte! Jag ska göra allt för att rädda dig! sa jag och la mina händer mot Nillas sår på magen för att hindra blodet från att rinna ut lika mycket
- Eric, ambulansen är på väg nu sa Rim och ställde sig bredvid mig
- Okej, Nilla du kommer klara det här! Jag vet det sa jag och höll mina händer mot hennes mage
15 minuter senare - Eric och Nilla anläder i ambulansen till sjukhuset - Erics Perspektiv
- Vad har hänt? sa läkaren som heter Stefan
- Flicka, 19 år, knivskuren i buken sa ambulansföraren när dom körde in Nilla
- Okej, kär in henne på sal 19 sa Stefan och stannade för att sedan se på mig
- Kommer hon klara sig? sa jag och såg på Stefan
- Det kan vi inte säga just nu men jag ska be någon undersöka dig under tiden sa Stefan
- Men det är ingen fara med mig, Nilla är det viktiga sa jag
- Jag ber någon se över dig ändå, jag kommer med ett besked så fort vi vet något sa Stefan och gick in till rummet där Nilla låg
Jag satte mig snabbt utanför salen för att vänta på besked när det kom fram en sköterska till mig och jag förstod att hon ville kolla upp mina skador i ansiktet.
- Eric Saade? sa kvinnan
- Ja, det stämmer sa jag
- Ni kan följa med här sa kvinnan och tog med mig in till ett undersökningsrum
Hon plåstrade om mig lite i ansiktet och det var inget som var brutet eller något sådant, det var mest ytligt. Jag sprang sedan tillbaka till rum 19 för att vänta på att dom skulle komma och ge mig ett besked. Jag hade smsat både Nillas bästa vän Mattias och även dom andra i dansgruppen för att berätta vad som hänt och Mattias skulle försöka komma hit men han visste inte när han skulle kunna komma. Men det ända jag tänkte på nu var Nilla. Jag var så orolig att hon inte skulle klara sig.
2 timmar senare - Erics Perspektiv
Jag hade väntat i nästan 2 timmar på att få ett besked om Nillas tillstånd och ju längre tiden gick desto mer tiden gick desto oroligare blev jag.
- Eric? Nillas pojkvän? sa Stefan när han kom ut från rummet och fram till mig
- Ja, hur är det med henne? sa jag och såg oroligt på Stefan
- Nilla har svåra blödningar i buken. Och är det så att dom här blåmärkenena kommit nu eller när fick hon dom? sa Stefan
- Hon fick dom igår, hennes styvbror gjorde det här mot henne sa jag och kände hur det började bränna innan för mina ögon för att tårarna ville komma fram
- Okej, ja, för det är såhär att Nilla har en hjärnskakning som kan göra att hon kommer ligga i koma längre än vi först trott, och vi kommer röntga hennes huvud nu och sedan kommer hon åka in på operation så vi ska kunna stoppa hennes blödningar i buken sa Stefan
- Men kommer hon klara sig? sa jag och kände hur tårarna började rinna
- Det är för tidigt att svara på just nu men vi kommer ringa dig när operationen är klar, så det bästa är om du åker hem och sover en stund så ringer vi dig när du kan komma hit sa Stefan
- Men jag vill vara kvar sa jag
- Jag lovar att vi ringer så fort operationen är klar så kan du komma och hälsa på henne sa Stefan
- Okej, ring så fort hon är färdig opererad sa jag
- Vi lovar sa Stefan
Jag gick med tunga steg ut från sjukhuset och jag ville inget hellre än att bara få stanna där men dom ville att jag skulle åka hem och få lite sömn så valde jag att faktiskt göra som dom sa. Men jag var verkligen orolig för Nilla. Hon hade inre blödningar och en hjärnskakning. Jag förstod nu att det måste varit därför som hon mått illa och kännt sig yr och tilloch med svimmat. Åh, Nilla, varför åkte vi inte hit tidigare? Jag hoppade in i bilen och körde sedan till hotellet och jag somnade ganska fort, för även om jag var hur orolig som helst så var jag otroligt trött.
Nästa dag - Klockan 08.00 - Erics Perspektiv
Jag vaknade av att min mobil ringde och jag svarade direkt.
- Eric sa jag
- Hejsan Eric! Det här är Stefan Larsson,Nillas läkare, Vi ville bara meddela att operationen är klar och att du är välkommen till sjukhuset sa Stefan
- Jag kommer direkt sa jag och la på direkt
Jag hade inte tagit av mig mina kläder som jag hade haft kvällen innan så jag skyndade mig att få av mig mina blodiga kläder för att sedan sätta på mig ett par mörka jeans, en svart tshirt och min kofta med luva för att sedan gå till hissen och åka ner till entrén. När hissdörrarna öppnades stod det massor med journalister där och jag förstod ingenting. Jag drog ner luvan lite till så dom inte skulle se mig och jag började gå mot utgången när jag fick se en stor löpsedel där det stod "Eric Saade och dansaren Nilla Hannson i knivdrama. Dansaren förd till sjukhus med allvarliga skador. Eric Saade har ingen kommentar om läget. Läkaren Stefan: Läget är kritiskt men vi gör allt vi kan". Det kokade i mig. Hur kan dom vara så otroligt okänsliga?!
- Eric! Eric! Kan du berätta vad som hänt? sa en journalist som sett mig
- Kan ni inte låta mig vara?! Det här är faktiskt privat sa jag
- Privat? Det är ju faktiskt ett mordförsök sa en annan journalist
- Som jag sa, tjejen jag älskar mer än allt annat ligger i koma på sjukhuset och ni vill bara ha ännu en smaskig artikel som ni kan vinkla till er fördel! LÅT MIG VARA! sa jag och gick igenom folkmassan för att sedan gå ut mot min bil
Jag hoppade snabbt in i min bil för att sedan åka mot sjukhuset. Jag orkade inte med att journalisterna var på mig och just nu var det ännu jobbigare eftersom jag inte visste om Nilla skulle överleva. Jag skyndade mig att parkera bilen för att sedan skynda mig in till sjukhuset.
- Hejsan! Jag ska besöka Nilla Hansson sa jag till kvinnan i receptionen
- Ja, Dr.Larsson ville tala med er innan, så ni kan gå till rum 14 sa kvinnan
- Tack sa jag och gick snabbt mot rum 14 för att träffa Dr.Larsson och få träffa Nilla
Jag gick upp för trapporna och när jag kom fram till rum 14 så kände jag en stor klump i hjärtat. Jag var så sjukt orolig för vad läkaren skulle berätta för mig om Nilla.
- Eric? sa Stefan, Nillas Läkare och kom fram till mig
- Ja, hur är det med henne? sa jag oroligt
- Operationen gick bra, vi har stoppat blödningarna i buken och när vi röntgade hennes huvud så hittade vi inga blödningar men hon har fått en hjärnskakning som gör att hon ligger i koma just nu sa Stefan
- Men kommer hon klara sig? sa jag
- Det går inte att säga, så länge hon ligger i koma så kan vi inte säga något sa Stefan
- Okej, kan man inte säga när hon kommer vakna? sa jag
- Nej, det är omöjligt att veta, hon kan vakna imorgon, idag, eller om ett par veckor, det är omöjligt att säga sa Stefan
- Jag förstår, men får jag gå in till henne? sa jag
- Ja, självklart, jag vet att hon behöver dig där sa Stefan
- Tack sa jag och öppnade dörren till rum 14
När jag kom in genom dörren och fick se Nilla ligga där med trådar på bröstet och en slang genom munnen och en som gav henne syre via näsan. Det gjorde så ont mig att se henne ligga där. Jag gick sakta in och satte mig på stolen som stod bredvid hennes säng och sen tog jag hennes hand.
- Lika vacker som alltid min älskade Nilla sa jag och strök en hårslinga från hennes ansikte
Jag satt och såg på henne väldigt länge och jag ville bara att hon skulle vakna. Det som var jobbigast var att jag inte visste om hon hörde mig över huvud taget.
- Allting kommer att bli bra, det lovar jag dig fortfarande. Jag ska göra allt som står i min makt för att få dig frisk igen. sa jag och strök Nillas fingrar medans jag pratade med henne
- Du kommer inte dö från mig, det får du inte göra! Jag älskar dig så frukansvärt mycket! sa jag och kände hur det började rinna tårar ner på mina kinder
- Snart kommer jag få se dina underbara ögon igen, se ditt leende mot mig. Så snälla Nilla, vakna snart sa jag och reste mig sakta från stolen och gav henne en kyss på pannan
Precis när jag satte mig ner igen så hörde jag hur någonting började pipa bakom mig. Jag såg på skärmen som höll koll på hennes hjärtljud och när jag såg hur dom små taggarna började försvinna och bli som ett streck så förstod jag att hennes hjärta slutat slå. Jag fick panik.
- Nilla, du får inte försvinna från mig! Nilla! sa jag och tog ett hårt grepp om hennes hand
Detta är kapitel 13 och jag hoppas ni ska tycka om det :) Kapitel 14 kommer imorgon(måndag) och då får vi veta vad som händer härnäst. Kommer Nilla överleva? Vad händer med konserterna? Och vad kommer tidningarna nu skriva efter att Eric bett dom låta han och Nilla vara? Det och mycket mycket mer kommer vi få veta redan imorgon(måndag).
TUSEN TUUUUSEN Tack för att ni läser bloggen och för att ni skriver så otroligt fina kommentarer! Det värmer verkligen ! För Utan er ingen blogg ! TUUUSEN TACK!!!
LOVE U ALL! <3<3<3<333
Love is Callin - Kapitel 12
- Rör mig inte! Släpp mig Johannes skrek Nilla och försökte fösa bort mig
- Nilla, gumman det är jag, din pojkvän Eric sa jag och försökte få henne att se mig
- Nej, snälla inte mer, nej sa Nilla och hon såg med en tom blick på mig och nu började jag bli både orolig och rädd att något frukansvärt hänt henne.
Erics Perspektiv
- Nilla, se på mig, känner du igen mig? sa jag igen och försökte få henne att se in i mina ögon
- Eric? Åh Eric! sa Nilla och slog sina armar runt min hals
- Åh Nilla! Vad är det ingentligen som har hänt? sa jag och höll om Nilla
- Jo..ohannes var här sa Nilla och såg på mig
- Nilla, vi måste åka till sjukhuset sa jag och hjälpte Nilla upp på benen
- Nej, inget sjukhus sa Nilla och tog sig i ansiktet och jag såg hur svullen hon var vid ögonen,kinderna och munnen
- Nilla, se dig själv i speglen först sa jag och hjälpte henne fram till spegeln
- Vad...vad....sa Nilla och jag såg hur nya tårar kom från sina kinder
- Vi skulle nog behöva åka till sjukhuset ändå sa jag igen
- Nej, jag kan inte, det går över sa Nilla
- Gumman, kom, jag ska hjälpa dig till sängen sa jag och tog upp Nilla i min famn
Jag la ner Nilla på sängen och la mig sedan bredvid henne på sängen och la min arm försiktigt runt hennes midja. Jag torkade hennes tårar och gav henne försiktigt en kyss på kinden. Nilla log så mycket hon kunde.
- Förlåt att jag avvisade dig förut sa Nilla och vände sitt huvud mot mig
- Det gör inget, jag förstod att något var fel och det var därför jag kom tillbaka sa jag och log mot Nilla
- Jag önskar bara att jag aldrig låtit dig gå sa Nilla
- Jag är här nu, det kommer gå över, jag lovar sa jag och log stort mot Nilla
- Jag vet, men Johannes kommer aldrig ge sig sa Nilla och såg på mig och jag såg att hon hade ont
- Vi ska lösa det på något sätt,Ska jag hämta något åt dig? Alvedon eller något? sa jag
- Nej, det behövs inte, jag behöver bara sova sa Nilla
- Okej, jag finns här hela natten sa jag
- Tack! Jag skulle inte klara det utan dig sa Nilla
- Och jag skulle inte klara mig utan dig sa jag och gav Nilla en kyss som hon snabbt besvarade
Jag såg hur Nilla slöt sina ögon och jag tittade på henne nästan halva kvällen för att se att hon andades. Jag var så orolig att hon hade fått allvarligare skador men jag somnade själv efter en stund när jag förstod att hon var okej.
Nästa dag - Nilla vaknar - Nillas Perspektiv
När jag vaknade på morgonen så kände jag hur ont jag hade i hela kroppen. Jag tittade åt vänstersida och när jag såg Eric ligga där så började jag minnas vad som hänt kvällen innan. Jag reste mig sakta upp från sängen och jag kände hur det började snurra. Jag satte mig igen och väntade tills det skulle sluta snurra och sen gick jag sakta till badrummet och när jag fick se min spegelbild så var det som att jag bara ville kräkas. Jag hade stora blåmärken på kinderna, under ögonen, och min underläpp var svullen. Jag tittade sedan ner på mina armar som var fulla med blåmärken och stora blåmärken på magen och benen. Jag såg ut som en person som varit med i en boxningsring.
Jag gick ut till Eric igen som nu satt upp i sängen och såg på mig. Det var som att jag ville gömma mig för honom, jag ville inte att han skulle se mig såhär.
- Hur mår du gumman? sa Eric och såg på mig när jag gick fram mot honom
- Det gör ont men det verkar bara vara blåmärken sa jag pch satte mig bredvid honom
- Vi borde åka till sjukhuset sa Eric och la sin arm på mitt lår
- Nej, jag mår bra, det är bara blåmärken sa jag och såg på Eric
- Okej, men jag tycker ändå vi borde kolla upp det sa Eric
- Nej, jag mår bra! När är det vi ska åka? sa jag och menade nästa konsert
- Om 4 timmar, men jag är inte säker på att du ska dansa, du kan ju faktiskt ha någon allvarligare skada sa Eric
- Sluta nu! Jag mår bra! Det är bara lite blåmärken, 4 timmar, okej, jag ska bara gå och packa ner lite ombyte sa jag
- Okej, Jag går ut och gör i ordning lite frukost så länge, säg till om du behöver mig sa Eric och gav mig en kyss innan han gick ut till köket
Jag gick och hämtade min väska och det snurrade till ännu en gång i mitt huvud men när jag stannade till för en sekund så slutade det äntligen snurra. Jag ville inte säga något till Eric för jag vet hur orolig han skulle bli och jag ville verkligen inte åka till sjukhuset. Det sista jag minndes var väldigt svagt men jag minns att Johannes sa " Berättar du för någon så vet du vad som händer". Så det var därför jag kände att jag inte ville åka till sjukhuset för jag vet att Johannes kommer göra mig ännu mer illa om jag gör det. När jag hade packat ner allting så gick jag ut till Eric och vi åt frukost. Jag såg hur Eric tittade på mig och jag såg att han var väldigt orolig.
4 timmar senare - Eric och Nilla sitter i Erics bil mot Västerås - Nillas perspektiv
Vi satt i bilen på väg mot Västerås och jag var inte så pigg på att åka till Västerås. Jag bodde i Västerås innan jag flyttade till Stockholm för att slippa bli misshandlad. Men idag var det konsert där och jag mådde inte alls bra. Jag började faktiskt ångra mig att vi inte åkt till sjukhuset för jag mådde verkligen illa och det hade snurrat i mitt huvud nästan halva morgonen och dagen. Jag förstod inte hur jag skulle orka dansa ikväll. Jag somnade i bilen och jag kände hur illa jag mådde, det var som att jag bara ville be Eric stanna bilen så jag fick gå ut och kräkas, det var det värsta jag varit med om.
Erics Perspektiv
Nilla sov i bilen medans vi åkte till Västerås och jag hade sätt på henne hur dåligt hon började må. Det var som att hon inte var sig själv. Jag såg på henne att hon gick lite konstigt. som att det snurrade i hennes huvud. Men jag var inte säker på att det var så men det kändes som det. Men varje gång jag frågade henne hur hon mådde så sa hon att hon mådde bra. Men jag visste att hon mådde dåligt. Hon hade på sig rosa plyschbyxor och en munkjacka på sig för att dölja blåmärkena, men dom i ansiktet gick inte att dölja och jag visste att hon mådde dåligt för det.
Några timmar senare - Nillas Perspektiv
- Vi är framme sa Eric och väckte mig försiktigt
- Redan? Hur länge har jag sovit ingentligen? sa jag förvånat på Eric
- Du har sovit nästan hela vägen, ska jag hjälpa dig ut? sa Eric och log
- Nej det går bra, sa jag och log tillbaka
Vi steg ur bilen och vi var vid arenan för att repa men jag mådde inte bra alls. Jag såg på Eric och log. Men när vi började gå för att se hur scenen såg ut här så var det som att min mage vände sig ut och in och jag fick springa ifrån Eric och springa till toan för att kräkas. Vad är det för fel? Hjärnskakning kanske? Jag visste bara att jag skulle försöka dölja det så länge jag bara kunde.
- Nilla, hur mår du ingentligen? sa Eric när jag kom ut från toan
- Jag mår bra, lite illamående bara, säkert lite nervös sa jag och log
- Nilla, du ska inte dansa ikväll, du mår inte bra sa Eric och såg på mig
- Va? Det är klart jag dansar, jag mår hur bra som helst sa jag och kände hur det snurrade till igen
- Nej, jag ska prata med Sabina, du får sitta vid sidan av scenen ikväll, du dansar inte sa Eric och började gå till Sabina
ÅH! Jag blir så irriterad, jag mådde ju bra, jag mådde bara lite illa det var ju inget farligt med det. Jag gick efter Eric och jag kom en liten bit efter honom när allting svartnade framför mina ögon och jag ramlade ihop.
Erics Perspektiv
Jag gick för att prata med Sabina när jag hörde hur det dunsade till mot golvet och jag vände mig snabbt om för att se att Nilla ramlat omkull. Jag sprang fram till henne och tog upp henne i min famn.
- Nilla? Nilla? Hör du mig? sa jag och försökte få liv i henne
- NILLA! sa jag igen och jag såg hur hon sakta öppnade ögonen och jag log
- Du mår inte bra, vi måste till sjukhuset nu sa jag och såg oroligt på Nilla
- Nej, jag svimmade bara, det är ingen fara sa Nilla
- Varför vill du inte åka till ett sjukhus? sa jag och såg oroligt på Nilla och hjälpte henne upp
- För Johannes sa att om jag berättar för någon så vet jag vad som händer sa Nilla
- Men, du måste gå till polisen nu Nilla, och nu åker vi till sjukhuset sa jag
- Nej, jag dansar inte ikväll men jag åker inte till sjukhuset sa Nilla och såg argt på mig
- Okej, men då får du säga till om du mår dåligt igen sa jag
- Okej jag lovar sa Nilla
Jag visste att det var något som inte stod rätt till Nilla, hon kräks, svimmar, jag tror faktiskt det är något allvarligt men hon vägrar ju åka till sjukhuset. Jag hoppas det inte händer något när jag står på scenen för det skulle vara det hemkaste som jag skulle vara med om isåfall.
Efter konserten - Eric står i duschen - Nillas Perspektiv
Eric stod just nu i duschen och jag satt i hans loge för att vänta på honom. Jag hade inte mått mer illa eller svimmat vilket var helt fantastiskt. När Eric kom ut med bara en handduk runt midjan så var det som att mitt hjärta stannade.
- Måste du vara så frestande? sa jag och log
- Vadå? Menar du för att jag inte har något annat än kalsonger och handduk? sa Eric och log flörtigt
- Ja, det kan man säga. sa jag och skrattade
- Kan ta av mig handduken om du vill? sa Eric och skrattade
- Okej, jag går ut och väntar sa jag och skrattade
- Tråkmåns! Jaja, kommer om 5 minuter sa Eric och jag gick ut för att vänta på honom
Jag väntade i ungefär 5 minuter på att Eric skulle komma ut och när han äntligen kom ut så visste jag att det var dags för att åka till hotellet och sova. Eric tog snabbt min hand och vi började gå ut från arenan för att sedan börja gå mot bilen.
- Kan man få en kyss innan vi åker till hotellet min super snygga pojkvän? sa jag och log flörtigt
- Trodde aldrig du skulle fråga sa Eric och tog sina händer runt min hals försiktigt och gav mig en kyss
Vi stod och kysstes en stund när jag kände hur någon drog mig ifrån Eric. Jag vände mig snabbt om och såg att det var Johannes. Det var som att jag ville kräkas igen och den här gången av rädsla. Jag visste att det var dumt av mig att komma hit eftersom han bor här. Det var verkligen att leka med elden och nu stod jag mitt i elden.
- Sa jag inte till dig vad som skulle hända om du svek mig? sa Johannes och såg argt på mig
- Jag har..inte...svikit dig stammade jag fram
- TYST! sa Johannes och jag kände en smäll mot ansiktet och det gjorde så ont
- Lägg ner! sa Eric och gick i mellan mig och Johannes
- Det är ju du! sa Johannes och buttade till Eric
- Vad snackar du om? Känner jag änns dig? sa Eric och gick framåt igen
- Du var i lägenheten, du sa att du älskar min Nilla sa Johannes argt
- OMG! Det är du som är Johannes eller hur? sa Eric
- Rätt gissat grabben! Och nu kommer du få ångra att du la ett finger på MIN Nilla sa Johannes och började slå mot Eric och han fick in några slag i ansiktet på honom och även några mot hans mage och jag kände hur det gjorde ont i hela mig.
Erics Perspektiv
Jag såg på Nilla att hon ville komma imellan oss när Johannes matade slag mot mig. Han slog mig några gånger i ansiktet och i magen men oturligt nog för mig så såg jag inte vad han tog upp ur fickan. Jag ställde mig upp från marken för att kunna försvara Nilla när jag såg hur han kom gående mot mig med en KNIV. Jag fick panik. Vad skulle jag göra nu?
- Du kommer aldrig mer få se Nilla igen sa Johannes och gick snabbare mot mig med kniven i sin hand
- NEEEEJJ! ropade Nilla och ställde sig framför mig precis när Johannes skulle sätta kniven i min mage.
- Nilla? Nilla? sa jag och när hon vände sig om såg jag hur det kom blod ur hennes mage och då förstod jag att hon fått kniven i sig istället för mig
- NIIIIILLLLAAA!!!! skrek jag
Detta är kapitel 12 av Love is Callin! Jag hoppas ni ska tycka om det och förlåt att det kom så sent men har haft fullt upp hela dagen. Men kapitel 13 som kommer imorgon(söndag) kommer att komma upp mycket tidigare. Och då får ni veta vad som händer nu. Kommer Nilla klara sig? Vad var det ingentligen som gjorde att hon mådde illa och svimmade? Och hur kommer det gå för Eric? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 13.
TUUUSEN TUUSEN TACK till er alla som läser bloggen och kommenterar! Era kommentarer är verkligen dom bästa och Tack för att ni håller bloggen vid liv genom att läsa den! TACK!
LOVE U ALL! <3<3<3<3333
Love is Callin - Kapitel 11
- Vad fort det....gick.... hann jag bara säga när jag såg vem det var och det var inte Eric
- Hej Nilla! Det var länge sen, du, vi har visst lite ouppklarade affärer oss i mellan sa Johannes
Jag var som förstelnad i dörröppningen när jag fick se att det var Johannes som stod där och inte Eric. Då förstod jag att det måste varit han som jag sett vid bussen och som följt efter mig.
- Så, ska du inte be mig komma in? sa Johannes och log
- Nej, jag vill helst att du går härifrån och lämnar mig ifred sa jag och försökte stänga dörren när han tog sin fot i mellan
- Nilla, sa jag inte att vi har lite ouppklarade affärer som vi måste sköta sa Johannes och drog upp dörren
- Du låter mig vara sa jag och backade in i lägenheten
- Varför skulle jag göra dig illa? Kom nu gumman sa Johannes
- Låt mig vara ! sa jag och började springa mot köket när jag kände hur han drog tag i min arm
- SPRING INTE! Det blir bara värre för dig själv när du gör det sa Johannes
- Vad vill du? Har du inte gjort mig tillräckligt illa redan? sa jag
- Som sagt, vi har lite ouppklarade affärer, Kom gumman sa Johannes och drog mig nära honom
Jag stelnade till som en sten och när han försökte kyssa mig så drog jag mig undan och då kände jag hur han tog tag i min hals hårt och höll fast mitt huvud för att sedan kyssa mig. Jag kände hur magen vände sig ut och in och jag önskade bara att Eric skulle komma hit.
Samtidigt i Arenan - Erics Perspektiv
Jag hade blivit lite senare än jag tänkt att jag skulle bli men jag var äntligen på väg från arenan och hem till Nilla. Jag längtade så mycket efter henne nu och jag ville inget hellre än att bara få åka hem till henne och krama om henne. Konserten hade blivit så kanon bra och nu ville jag bara fira det med Nilla. Jag hoppade snabbt in i bilen för att sedan åka hem mot Nillas lägenhet.
20 minuter senare - Nillas Perspektiv
Det hade gått 20 minuter sen Johannes hade kommit hit och jag satt lutad mot väggen och jag var så rädd. Han gick runt i lägenheten och sa inte så mycket till mig. Och varje gång jag frågade något så sa han bara " vi har ouppklarade affärer gumman". Jag skakade och kände hur tårarna började rinna.
- Så, jag såg att du blev dansare trots allt sa Johannes
- Ja, det var min dröm och jag uppfyllde den sa jag
- Fast du vet att du inte ska fortsätta nu va? sa Johannes och satte sig på huk framför mig
- Jag kommer fortsätta så länge jag vill sa jag och kände hur jag fick en smäll rätt i ansiktet
- Fel svar! Bor du ensam? sa Johannes
- Nej, eller ja sa jag och försökte inte få honom argare
- Vad är det? Ja, eller nej? sa Johannes
- Ja, jag bor ensam sa jag och kände hur jag ville kräkas
RING RING RING RING
- Vem är det? Väntar du någon? sa Johannes och drog mig upp från golvet
- Nej, jag vet inte vem det är sa jag och kände hur tårarna rann
- Gå och öppna, men säger du att jag är här så vet du vad som händer sa Johannes och jag torkade snabbt tårarna för att sedan gå och öppna
- Hej gumman! Förlåt att det tog sån tid sa Eric och kom in
- Hej! Det gör inget sa jag och försökte spela oberörd
- Har det hänt något? sa Eric och såg oroligt på mig
- Nej, det är bara att jag mår lite illa, jag tänkte gå och sova, det kanske är magsjuka, vill inte smitta dig sa jag
- Nilla, är det någon här? sa Eric
- Nej, det är bara jag, jag måste gå och sova, men vi kan väl ringas imorgon? sa jag
- Vad snackar du om? Det är någon här eller hur? sa Eric igen och tog på min kind
- Nej, jag är bara lite trött sa jag
- Okej, men ring mig direkt imorgon,eller om du behöver mig ikväll sa Eric
- Ja, visst, absolut, självklart sa jag och kände hur det värkte i hela kroppen
- Jag älskar dig! sa Eric och gav mig en kyss
- Jag älskar dig med sa jag och besvarade snabbt kyssen
Eric gick ut genom dörren igen och jag ville inget hellre än att berätta för honom att Johannes var där men gjorde jag det så skulle jag råka väldigt illa ut. Jag hörde hur Johannes kom ut från badrummet där han stått gömd och jag backade snabbt mot dörren men precis när jag skulle öppna den och springa ut så stängde han den bakom mig och ställde sig bakom mig och smällde igen dörren.
- Snälla, låt mig bara va sa jag och kände hur tårarna rann
- Älskling, det är du och jag, det vet du väl sa Johannes och började kyssa min hals
- Låt mig vara sa jag och försökt dra mig loss men då tryckte han upp mig ännu hårdare mot väggen
- Såja, jag ska inte göra dig illa, kom, du ska få berätta vem det var som var här sa Johannes
Han drog mig till soffan och jag var så otroligt rädd. Jag önskade bara att jag aldrig sagt till Eric att han inte skulle gått. Johannes smekte min kind igen och sen slog han till mig igen. Jag kände hur det kokade i mig samtidigt som jag bara kände mig ensam och räddare än jag någonsin varit förut.
- Så, vem var han? sa Johannes
- Vem? sa jag och försökte spela dum
- HAN! Han som du sa att du älskar sa Johannes
- Matte sa jag
- Det var inte hans röst sa Johannes
- Jo, du har ju inte träffat honom på länge så du kanske inte känner igen den sa jag och log
- Ja, du kanske har rätt, Jaja, stanna här så ska jag gå och se så ingen kommer sa Johannes
- Självklart sa jag och log stort
Jag kunde inte röra mig en millimeter. Jag tittade på mina armar som var fulla av blåmärken och sen kände jag på mitt ansikte och det gjorde ont. Jag försökte resa mig upp för att sedan smyga mig fram till dörren men det var meningslöst för jag kom bara halvvägs och då kände jag hur Johannes tog tag i mitt hår.
- Vart tror du att du ska? sa Johannes
- Släpp MIG nu! sa jag och började bli arg
- Vad sa du? sa Johannes och drog till i mitt hår och jag skrek av smärta
- TYST! Annars kommer du få känna på äkta smärta ! sa Johannes och släppte ner mig i golvet och jag började krypa mot dörren för att sedan känna hur han tog tag i mitt ben och började slå mig i magen, ansiktet och han drog mig så jag hamnade mot väggen med en smäll.
Jag hade aldrig haft så ont i kroppen. Jag kunde inte röra mig och när Johannes började slita i mitt linne så försökte jag göra allting för att försvara mig men det var som att kroppen inte orkade.
- RÖR MIG INTE! ropade jag
- Var inte dum sa Johannes och slet i mitt linne så jag kände hur axelbanden gick sönder
- Johannes, sn...ä...var det ända jag fick fram innan allting svartnade i mitt huvud
Jag kände inte någonting mer det var som att allting svartnat för mig. Jag tror jag hamnat i ett chock tillstånd eller så hade jag bara slagit i huvudet väldigt hårt mot väggen. Jag önskade bara att allting kunde vara över snart.
Hemma hos Eric - Erics perspektiv
Det kändes inte alls bra att åka ifrån Nilla. Hon var så konstig, avvisande på något sätt. Som att hon inte ville ha mig där över huvud taget. Men jag hade sett ett blåmärke på hennes kind och jag förstod att något måste ha hänt henne. Jag hade ring till hennes mobil minst 5 gånger men hon svarade aldrig och nu började jag faktiskt bli riktigt orolig. Jag måste faktiskt åka dit, jag gick ut i hallen och tog snabbt på mig skorna, tog mina bilnycklar och munkjackan och mina nycklar. Jag gick snabbt ut genom dörren för att sedan låsa dörren. Jag sprang ner för trapporna och hoppade in i bilen för att åka mot Nillas lägenhet.
15 minuter senare - Erics Perspektiv
Jag skyndade mig att parkera bilen för att sedan springa upp för trapporna och när jag ringde på så var det ingen som öppnade. Jag förstod ingenting. Jag ringde på åter igen men ingenting hände nu heller. Jag kände på dörren och den var olåst. Okej, nu börjar det här bli konstigt. Om Nilla låg och sov, varför skulle hon då ha dörren olåst? Jag öppnade och gick in.
- Nilla, är du hemma? sa jag och började gå in i lägenheten, men det var ingen som svarade
- Nilla, gumman? är du här? sa jag igen och gick in i vardagsrummet och när jag såg hur hon satt ihopkrupen mot väggen, med stora blåmärken på kroppen och hennes linne var helt sönder rivet. Jag sprang fram till henne och försökte hålla om henne
- Rör mig inte! Släpp mig Johannes skrek Nilla och försökte fösa bort mig
- Nilla, gumman det är jag, din pojkvän Eric sa jag och försökte få henne att se mig
- Nej, snälla inte mer, nej sa Nilla och hon såg med en tom blick på mig och nu började jag bli både orolig och rädd att något frukansvärt hänt henne.
Detta är kapitel 11 av Love Is Callin. Jag hoppas ni ska tycka om det :) Kapitel 12 kommer imorgon(lördag) och då får vi veta vad som händer. Hur allvarlig är Nillas chocktillstånd?Vad händer nu med Johannes? Kommer Nilla någonsin våga berätta vad som hände? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 12.
Tuuusen tuusen tack för att ni läser bloggen och för alla era super duper fina kommentarer!
LOVE U ALL! <3<3<3<3333
Love is Callin - Kapitel 10
Jag såg på tjejen och jag kände hur jag bara ville gråta och jag började må illa. Jag såg snabbt på Eric och sprang sedan därifrån för att få vara ensam. Jag ville inte att det här skulle komma ut, för om det gör det, så kanske mitt förflutna kommer ikapp mig ännu mer än det redan börjar göra.
Erics Perspektiv
När jag såg Nilla springa i väg så förstod jag ingenting. Jag bad tjejen om ursäkt för att jag fick springa iväg. Jag såg inte vart hon tog vägen så jag fick fråga om någon sätt en tjej i korta shorts, vitt linne, brunt långt hår och bruna ögon springades förbi och dom visade mig vilket håll hon sprungit och jag hittade henne vid en bro lite längre bort. Jag gick sakta fram till henne och satte mig bredvid henne och la min arm runt hennes axlar.
- Nilla, det kanske är på tiden att du berättar för mig vad som händer sa jag
- Jag vill, men jag kan inte sa Nilla och torkade tårarna som runnit ner på hennes kinder
- Gumman, jag vet att det är svårt men varför vill du inte att hon ska säga något? sa jag
- Okej, jag ska berätta något för dig som jag inte berättat för någon annan sa Nilla och såg på mig
- Nu skrämmer du mig gumman sa jag och såg oroligt på Nilla
- Anledningen till att jag inte vill att det här ska komma ut är för att, åh, jag vet inte hur jag ska börja sa Nilla
- Ta det från början bara sa jag och log mot henne
- Okej, mina föräldrar skilde sig när jag var 4 år gammal,och när jag var 5 träffade min mamma en ny man och han tyckte inte om mig alls. Han hade en son som var äldre än mig, och när jag var 13 så fick jag veta att hans son var kär i mig. Jag fick inte ta hem Matte till oss längre, jag fick inte dansa, och gjorde jag något av det så kunde han misshandla mig, och först så kom Johannes, hans son imellan mig och hans pappa men när han fick veta att jag inte hade känslor för honom på samma sätt så började han misshandla mig varje gång han såg mig med Matte eftersom han trodde vi var tillsammans sa Nilla och såg på mig
- Men berättade du aldrig för din mamma? sa jag
- Jo, men hon trodde aldrig på det jag sa, Johannes kunde komma in till mitt rum på nätterna och se på mig medans jag sov och ibland så försökte han röra vid mig och höll ner mig och ja, du fattar sa Nilla och jag såg hur tårarna började rinna ner från hennes kinder
- Fy f*n! Polisanmälde du det aldrig heller? sa jag och torkade Nillas tårar
- Nej, jag vågade aldrig göra det, så när jag var 17 år så flyttade jag hemifrån och jag bytte efternamn för att dom inte skulle kunna hitta mig. Inte änns min mamma vet vart jag bor idag sa Nilla
- Jag börjar förstå varför du inte vill gå ut med att vi är tillsammans. Men kan inte dom förstå att det är du om dom ser ditt namn? sa jag och såg oroligt på Nilla
- Nej, eftersom jag bytt till Hansson så kan dom inte det, men ser dom bilden av mig kan dom det sa Nilla
- Ja, det förstås, men kan dom inte se dig här? sa jag
- Nej, jag tror inte dom ser såna här program, och det är faktiskt mest Johannes som jag är orolig för sa Nilla
- Varför då? sa jag och såg förvirrat på Nilla
- Han lovade att jag aldrig kommer slippa undan honom, och det värsta är att jag tror att han inte kommer låta mig göra det heller, så därför försöker jag undvika all möjlig publicitet sa Nilla
- Jag lovar att finnas här för dig hela tiden! Han ska inte få lägga ett finger på dig igen! sa jag och ställde mig upp för att sedan hjälpa henne upp och jag höll om henne
- Jag skulle inte klara det här utan dig sa Nilla och la sitt huvud mot min axel
- Jag lovar att jag alltid kommer finnas här! Du kan lita på mig sa jag och vi stod bara där en stund
Vi började gå tillbaka till hotellet och vi bestämde oss för att vara ensamma resten av dagen innan vi skulle åka hem till Stockholm igen. Jag var faktiskt väldigt glad över att Nilla äntligen valt att anförtro sig åt mig, men jag hoppas verkligen att vi kan hålla vårat förhållande hemligt för jag har sett även innan jag visste om varför att hon varit rädd. Så jag hoppas verkligen att ingenting ska hända hända henne innan turnepremiären om 3 veckor.
3 veckor senare - Förmiddag - Förberedelser i arenan inför premiären - Nillas Perspektiv
Det hade nu gått ungefär 3 veckor sen jag berättat för Eric om mitt förflutna. Jag hade många är inom mig som jag visste aldrig skulle kunna försvinna men att få berätta det för någon var som att iallafall ett par av ärren inom mig försvann. Men idag var vi i arenan där vi skulle ha turnepremiären ikväll. Eric och jag hade precis ätit lunch med dom andra och nu skulle vi göra soundcheck och kolla så att dansen sitter som det ska. Och jag var faktiskt väldigt taggad inför kvällen.
- Nilla, det är dags för rep sa Eric och tog min hand
- Vad väntar vi på? sa jag och försökte gå till scenen
- Stopp, du glömde något sa Eric och drog mig tillbaka till honom
- Vadå? sa jag och log
- Det här sa Eric och gav mig en het kyss
- Love Birds! Kom nu sa Alex och skrattade åt oss
Vi fick slita oss från varandra för att sedan gå till scenen och köra igenom konserten innan kvällen. Det kändes faktiskt väldigt bra men det blev lite pinsamt när jag och Eric skulle göra dom lite mer hetare danserna men jag hoppas inte jag ska känna så till premiären ikväll sen för då skulle det kanske bli lite pinsamt. Men jag hoppas det ska gå så pass bra som vi tänkt oss och att ingenting ska gå åt skogen.
Senare samma dag - Kväll - Konserten ska börja - Erics Perspektiv
Vi skulle snart ut på scenen och jag skyndade mig att kolla igenom låtlistan innan vi skulle upp på scenen. Och såhär såg låtlistan ut:
Rocket Science
Fingerprints
Sleepless
It's gonna rain
Timeless
Break of Dawn
Masquerade
Crashed on the dance floor
Manboy
Love is calling
Sky falls down
Feel Alive
Killed by a cop
Backseat
Hearts in the air
Without you i'm nothing
Extra nummer:
Putopular
Hotter than fire
Jag stod bakom scenen medans introt spelades upp på skärmen och jag kände hur sjukt taggad jag var nu. Efter att introt var klart så släpptes ett skynke ner framför scenen och när jag fick klartecken så sprang jag snabbt ut och gjorde några danssteg innan jag skulle gå ut framför skynket och det kändes verkligen så himla fantastiskt. Jag körde första låten och sen var konserten i full gång och jag var verkligen hur taggad som helst.
2 timmar senare - Konserten är över - Nillas perspektiv
Konserten hade verkligen gått hur bra som helst. Jag var inne i min loge nu och tog en dusch medans Eric var med några fans backstage. Eric hade varit så grymt bra och det hade varit en sån häftigt känsla av att få stå där framför det stora publikhavet. Och när jag stod där så var det som jag glömde bort alla mina bekymmer. När jag hade duschat klart så tog jag på mig mina jeansshorts, ett rosa linne och sen tog jag på mig mina svart converse. Jag hängde upp scenkläderna på klädställningen för att sedan gå mot dörren för att träffa Eric. När jag kom fram till Eric så var han precis klar och han skulle bara byta om.
- Ska vi göra såhär, jag tar bussen hem och så kommer du hem till mig när du är klar? sa jag och log
- Ja, det går kanon bra sa Eric och log stort
- Va bra, men tack för en underbar premiär sa jag och log
- Detsamma! Kommer så fort jag kan sa Eric och log
- Lovar du? sa jag och log
- Det behöver jag inte lova, för om jag inte ser dig sen så kommer jag bli galen sa Eric och log
- Du är så söt! Ja, jag måste gå så jag hinner med bussen sa jag
- Okej, kommer sen! sa Eric och vi gav varann en kyss innan vi gick åt varsitt håll
När jag kom ut från arenan och började gå mot bussen men den skulle inte komma förens om 10 minuter. Men medans jag väntade tyckte jag att jag såg någon jag kände igen. En man, i 20 års åldern, lite äldre kanske, men jag tänkte inte mer på det för det var nog bara mörkret som spelade mig ett spratt. När bussen äntligen kom så gick jag på och det gjorde även den där mannen. Jag tänkte mest att han måste väl få åka på den här bussen med, det kan inte vara så att han följer efter mig, nej, nu börjar jag inbilla mig saker.
10 minuter senare - Nillas perspektiv
När jag kommit av bussen och var på väg hem så var det som att jag kände mig förföljd. Det kändes som att någon gick efter mig men varje gång jag vände mig om så var det ingen där. Jag förstod verkligen ingenting. Höll jag på att bli galen eller var det verkligen någon som faktiskt följde efter mig? När jag äntligen kom hem så la jag mig direkt på sängen och slöt sakta ögonen för att bara vila mig.
RING RING RING RING
Va? Eric kan väl inte komma redan? Det har ju bara gått 13 minuter ju. Jag gick upp från sängen och gick mot dörren och av någon konstig anledning så knöt det sig i magen innan jag öppnade.
- Vad fort det....gick.... hann jag bara säga när jag såg vem det var och det var inte Eric
- Hej Nilla! Det var länge sen, du, vi har visst lite ouppklarade affärer oss i mellan sa Johannes
Detta är kapitel 10 av Love Is Callin. Jag hoppas ni ska tycka om det! Och i kapitel 11 som kommer imorgon(fredag) så kommer vi få veta vad som händer nu. Vad händer nu när Johannes har hittat Nilla? Kommer Eric förstå att något hänt? och varför kommer Nilla till nästa show med stora blåmärken? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 11.
Tusen tusen tusen tack för alla era fina kommentarer! Ni är verkligen helt fantastiska som skriver så fina ord till mig! Och det gör mig så glad att ni tycker om bloggen och att ni faktiskt vill fortsätta att läsa den! Utan er ingen blogg!
Love u all! <3<3<3<33333
Love is Callin - Kapitel 9
- Jag fick just veta vad Sabina bestämt sig för sa Eric och såg på mig
- Vad blev domen? sa jag och jag kände hur mitt hjärta ville slå sig ur bröstet på mig
Nillas Perspektiv
Jag såg oroligt på Eric när han berättat att Sabina hade fattat ett beslut. Jag såg på honom att det var negativt så jag förstod att jag antingen skulle få stå ut eller så fick jag söka ett nytt jobb.
- Så, vad blev domen? sa jag och kände hur mitt hjärta ville slå sig ut från mitt bröst
- Jag är ledsen Nilla, men vi kommer få dansa tillsammans sa Eric och log stort mot mig
- Va? sa jag chockat och såg med stora ögon på Eric
- Du har fått din plats tillbaka sa Eric och log ännu större mot mig
- VA!? Jag älskar dig så mycket ! sa jag och hoppade upp i hans famn och han snurrade runt mig
- Jag älskar dig så frukansvärt mycket mer! sa Eric och släppte ner mig och tog sina händer runt min nacke
- Vad hade jag gjort utan dig? sa Eric och log stort mot mig
- Vad hade jag gjort om jag inte haft dig? sa jag och log mot Eric
Eric gav mig en kyss som fick mig att lätta från marken kändes det som. Det var som att jag flög upp i luften och jag visste att jag var lyckligare än jag någonsin varit förut. Mitt liv hade inte alltid varit så ljust som det är nu när jag har Eric och jag hoppas verkligen att det ska fortsätta så. Men då visste jag inte vad som väntade när vi skulle komma hem till Sverige igen, för hade jag vetat om det hade jag nog hellre stannat här på Ibiza.
Några dagar senare - Eric och Nilla är på Arlanda - Erics Perspektiv
Jag och Nilla hade precis landat i Sverige efter 2 helt fantastiska veckor på Ibiza. Vi stod just nu på Arlanda för att ta våra väskor som kom på bandet. Vi tog dom och sen var det bara att gå ut till bilen för att åka hem till våra lägenheter för att packa upp våra saker och hämta våra dansväskor. Sabina ville att vi skulle komma till dansstudion för att hon skulle berätta något för oss som var viktigt. Vi packade in våra väskor i bilen och sen hoppade vi in och åkte mot Nillas lägenhet för att släppa av henne.
- Vad tror du Sabina ska berätta? sa Nilla och såg på mig
- Ingen aning, men jag hoppas verkligen att det är något posetivt sa jag och log stort
- Det hoppas jag med sa Nilla och log
Nilla tog min ena hand medans vi körde mot hennes lägenhet och när vi kom fram hoppade Nilla snabbt ur och gick bak till backageluckan och tog ur sina väskor. Jag log mot Nilla och vi bestämde att jag skulle komma och hämta upp henne om ungefär 20 minuter så vi kunde åka till dansen tillsammans. När jag såg Nilla gå in genom porten så började jag köra hemåt och jag var väldigt väldigt glad idag och det skulle jag fortsätta vara även när vi kom till dansen, men det visste jag inte förens senare.
Senare på danslokalen - Nillas perspektiv
Jag och Eric hade praktiskt taget fått kasta in våra kläder i garderoben för att sedan skynda oss till danslokalen för att träffa dom andra. Det var så otroligt roligt att få se dom igen även fast det bara gått 2 veckor sen vi sågs sist men ändå.
- Vet du varför vi är här? sa Eric till Alex
- Nej, ingenaning, Sabina ringde bara och sa att vi var tvugna att komma hit tidigt sa Alex
- Konstigt, jag hoppas det inte hänt något sa jag och ställde mig bredvid Eric som la sin arm runt min midja
- Ja, det är faktiskt väldigt konstigt sa Alex och såg på mig och Eric
- Tjena lovebirds och Alex, vet ni vad vi gör här? sa Rim och kom fram till oss
- Ingenaning, vad sa Sabina till dig? sa Eric och såg på Rim
- Att jag skulle komma hit i tid för det var något viktigt hon hade att berätta sa Rim och log
- Och ni kom alla i tid sa Sabina och kom in i rummet
- Sabina, tja, kan du förklara för oss vad vi gör här? sa Eric och vi gick fram mot Sabina
- Ni är här idag för du Eric, ska få ta med dig två dansare till Malmö ikväll sa Sabina
- Va? sa Eric och såg på mig
- Du får välja en dansare, för den andra har jag valt, för att åka till Malmö, ni ska vara med i sommarlov för att prata om turnén och även sjunga och två av dina dansare ska vara där för att dansa med dig sa Sabina och log
- Men varför får jag inte välja båda? sa Eric och tog min hand och tryckte den
- Eric,du kan vara lugn, den jag valt åt dig är Nilla, det blir ett sätt för er att visa att ni kan jobba ihop även fast ni är tillsammans sa Sabina
- Så Nilla ska få åka med? sa Eric och log stort
- Jajamän men kom ihåg att ni ska jobba så det inte blir så att det blir fokus på ER två sa Sabina
- Jag lovar, och den jag väljer är Alex sa Eric och log
- Tack Sabina! Vi ska inte göra dig besviken sa jag och gav Sabina en kram som hon snabbt besvarade
- Det var så lite sa Sabina och log
- Men problemet är att det inte blir något dansrep idag eftersom ni behöver åka hem och packa er varsin väska och sen åka till tåget. sa Sabina
- Men hur ska vi då veta vad vi ska dansa imorgon? sa Alex
- Ni får köra "Hotter than fire" den kan ni ju sa Sabina
- Ja, men det går bra sa både jag och Alex
- Bra, då ses vi på fredag för ännu ett rykande danspass sa Sabina
- Okej,tack för att du berättade om Malmö sa Eric och log
- Självklart, men som sagt skynda er nu så ni inte missar tåget sa Sabina och log
Eric och jag skyndade oss att byta om eftersom det var han som skulle köra mig. När vi var klara så körde han hem mig och sen skyndade jag mig för att packa ner lite vanliga kläder, scenkläder, och lite annat. Jag skyndade mig sedan för att ta på mig mina skor och sedan gå ner för att ta bussen till tågstationen där jag skulle möta Eric och Alex.
20 minuter senare - Nilla kommer till tågstationen - Nillas Perspektiv
Jag kom precis i tid till tåget och jag sprang fram till Eric och Alex som stod och väntade på mig. Vi klev snabbt ombord på tåget och vi satte oss sedan på våra platser. Jag lutade mitt huvud mot hans axel och det var hur mysigt som helst.
- Inget myspys nu sa Alex och skrattade
- Jo, lite kan vi få ha sa Eric och pussade mig på pannan
- Måste medge att ni är söta tillsammans sa Alex och log mot mig och Eric
- Säg något vi inte vet sa Eric och alla började skratta som tokiga
Vi fick sitta i ett par timmar för att komma ner till Malmö och jag somnade faktiskt efter en stund för det fanns inte så mycket annat att göra på tåget och jag var faktiskt väldigt nervös inför att vara med i Sommarlov, för om det kommer ut att det är något mellan mig och Eric så kommer det inte bli roligt för mig.
Senare på kvällen - Eric och Nilla gör sig klara för kvällen - Erics Perspektiv
Nilla, Alex och jag hade kommit fram för lite drygt 1 timme sen och vi hade fått våra hotellrum och Nilla och jag skulle få dela och Alex hade fått ett eget rum. Nilla och jag skulle gå och lägga oss men hon var just nu i badrummet och jag hade precis tagit av mig kläderna förutom underkläderna när Nilla kom ut i ett svart lite genomskinligt nattlinne. Jag tror mitt hjärta skulle stanna för hon var så otroligt snygg.
- Vad tycks? sa Nilla och log
- Va? sa jag och såg med stora ögon på henne
- Eric, mår du bra? sa Nilla och skrattade
- Jag mår kanon sa jag och gick fram till henne och la undan hennes hår och la mina händer runt hennes nacke
Jag kysste henne passionerat och jag lyfte sakta upp henne i min famn för att sedan lägga henne ner i våran säng. Jag kysste hennes hals och vi hjälptes snabbt åt med att få av varandra våra övriga kläder för att sedan ha sex. Vi stönade tyst båda två och det var verkligen helt otroligt.
1 1/2 timme senare - Erics perspektiv
Vi hade tagit på oss våra kläder igen och jag var både trött och så sjukt glad. Men samtidigt lite orolig för Nilla. Jag hade märkt att hon var nervös för att vara med i Sommarlov men varför förstod jag inte riktigt. Vi har varit med i andra tv-sammanhang och då har hon aldrig varit nervös men nu var det något som gjorde henne orolig. Jag la mig nära Nilla och la min arm runt hennes midja och vi somnade båda två ganska snabbt.
Nästa dag - Morgon - Sommarlov har precis börjat - Erics Perspektiv
Vi stod på bryggan och väntade medans Malin stod på båten och jag log mot Nilla medans vi väntade och det här skulle verkligen bli så otroligt roligt.
- Och med oss idag är även Eric Saade, och hans två dansare Nilla Hansson och Alex Jafarzadeh sa Malin
- Hej alla sommarlovstittare! sa jag och vi vinkade i kameran
- Ni ska veta att ni är hjärtligt välkommna och vi ska prata mer med er efter ett avsnitt av "Ariol" sa Malin och filmen började spelas i tv
- Kom, ni kan stå här sa en studioman
- Vad ska vi göra? sa Alex
- När kameran går igång kommer Malin prata med er alla tre och ni ska även få visa Kringlan några danssteg sa studiomannen
- Okej, sa jag och såg på Alex och Nilla som var redo för att prata och dansa
- Välkommna tillbaka, vi är fortfarande här med Eric, Nilla och Alex och dom är här idag för att både visa oss lite dans och prata om höstturnén. Eric, kan du berätta lite om turnen? sa Malin och såg på mig
- Det kommer bli en ganska stor popshow, med mycket dans, coolt ljus och grym musik sa jag och log
- Och ni är med på turnen med? sa Malin och såg på Alex och Nilla
- Ja, vi kommer båda vara med på turnerna med ett par andra dansare med sa Nilla och log
- Och ni har ju lovat att lära Kringlan några danssteg sa Malin
- Självklart sa Alex och log
- KRINGLAN! Kom, ropade Malin och Kringlan kom ut från båten
- Jag är redo kapten sa Kringlan och kom fram till oss
- Ja, vi kan lära dig några steg från "Popular" om du vill sa Nilla
- Okej, men först, hur länge har ni dansat? sa Kringlan
- Jag började dansen när jag var 10 år, så jag har hållit på i 9 år sa Nilla och log
- Wow, tror du jag kan bli så bra som ni? sa Kringlan
- Självklart sa Alex och vi log mot honom
Nillas Perspektiv
Vi visade honom vad han skulle göra och det gick riktigt bra faktiskt. Men efter ännu en film så skulle Eric sjunga och vi dansade till "hotter than fire" och det gick faktiskt riktigt bra men plötsligt var det som att jag tappade bort mig i dansen för jag såg ett ansikte jag tyckte jag kände igen. Men det gjorde inget för det var som att kroppen var så van vid dansen att kroppen gjorde jobbet åt mig. Men jag började få ont i magen när jag började förstå vem det var som jag såg.
20 minuter senare - Efter programet - Nillas Perspektiv
Jag och Eric gick i väg för att Eric skulle få skriva lite autografer när jag såg tjejen som jag sett förut stå i kön och jag fick panik. Jag stannade och Eric stannade med mig också och jag tror han började förstå att någonting var fel.
- Vad är det gumman? sa Eric och såg på mig
- Ser du tjejen? sa jag och nickade mot henne
- Oh, det är hon från Ibiza sa Eric och såg oroligt på mig
- Ja, och om någon kan avslöja vårat förhållande så är det hon sa jag och såg på Eric
- Ja, det har du rätt i, men kom, jag ska bara skriva några autografer så kanske vi kan undvika henne sa Eric
- Tror du? sa jag
- Håll tummarna sa Eric och skrattade
Vi gick fram till fansen och Eric skrev autografer till dom alla och när vi skulle gå förbi tjejen från Ibiza så kände jag hur någon tog tag i min arm och jag stelnade till.
- Ursäkta, men jag tycker jag känner igen dig sa tjejen
- Nej, det kan du inte, jag har aldrig träffat dig förr sa jag
- Vänta lite, det var du på Ibiza, det var du som var med Eric sa tjejen
- Du måste missta dig igen sa Eric och ställde sig bredvid mig
- Nej, det var ni jag såg, jag känner igen er sa tjejen
- Säg det inte till någon bara sa jag och orkade inte ljuga mer
- Varför inte? sa tjejen
- Snälla gör det inte bara sa jag och kände hur det vände sig i magen
- Varför? Det spelar väl ingen roll om folk får veta sa tjejen
- Säg det inte, jag ber dig sa jag igen
- Nilla, var det va? Det kan jag inte lova sa tjejen
Jag såg på tjejen och jag kände hur jag bara ville gråta och jag började må illa. Jag såg snabbt på Eric och sprang sedan därifrån för att få vara ensam. Jag ville inte att det här skulle komma ut, för om det gör det, så kanske mitt förflutna kommer ikapp mig ännu mer än det redan börjar göra.
Detta är kapitel 9. Jag hoppas ni ska tycka om det. Och kapitel 10 kommer imorgon(torsdag) och jag hoppas verkligen få ut det tidigare, jag lovar. Och då får vi veta vad som ingentligen hänt Nilla. Kommer hon berätta om sitt förflutna för Eric? Och vem är det som knackar på Nillas dörr? Och vad händer på premiären av turnen? Det och mycket mycket mer kommer vi få veta i kapitel 10.
TUUUUSEN TUUUSEN TUSEN TUSEN TACK för alla era fina kommentarer! Det betyder så mycket att ni tar er den tiden att skriva kommentarerna till mig :) Som jag sagt förut Utan er skulle inte bloggen finnas kvar! NI ÄR BÄST! Så åter igen TUSEN TACK för att ni läser bloggen och för era underbara kommentarer!
LOVE U ALL SO MUCH! <3<3<3333
Love is Callin - Kapitel 8
Eric tittade på tjejen och jag vände mitt huvud så jag såg henne jag med. Eric och jag bara tittade på varandra
och det här var nog bland det mest pinsamste vi varit med om hittills. Men frågan var, vad skulle vi göra nu?
Erics Perspektiv
- Nej, du måste ha misstagit dig sa jag och klev upp från Nilla
- Oh, okej, du är väldigt lik honom sa tjejen igen
- Jaha, ja, nej det är inte jag sa jag igen och Nilla reste sig upp och ställde sig bredvid mig
- Ja, förlåt att jag störde er sa tjejen
- Det gör ingenting, alla kan ta fel sa jag och log stort mot henne
- Alltså förlåt, men är det säkert att du inte är Eric? sa tjejen innan hon gick från oss
- Det är helt säkert sa jag igen och tjejen log mot oss för att sedan gå därifrån
- Varför sa du inte att det var du? sa Nilla och såg på mig
- Det kändes inte bra, jag är här som privatperson inte som artisten Eric sa jag och såg på Nilla
- Jag förstår vad du menar sa Nilla och gav mig en snabb kyss
Vi la oss ner på våran filt igen och vi fortsatte från där vi blivit avbrytna och och det var så mysigt. Nilla la sig över mig och jag tog mina händer mot hennes höfter och jag var så otroligt kär i henne. Vi var kvar en stund på stranden för att sedan gå till en riktigt fin resturang för att äta middag.
- Skål för kärleken sa jag och skålade med Nilla
- Skål, för att du finns i mitt liv sa Nilla och log
- Och för att du finns i mitt liv sa jag och log
Vi åt tapas och det var hur gott som helst. Nilla gav mig lite och jag gav henne lite av maten med och det var verkligen hur gott som helst. Men det var godare när man satt med Nilla och såg in i hennes bruna ögon.
- Vad tittar du på ingentligen? sa Nilla och skrattade
- Den vackraste tjejen i världen sa jag och log stort mot Nilla
- Åh, du är den snyggaste killen i hela världen sa Nilla och log stort mot mig
- Vad säger du? ska vi gå tillbaka till hotellet? sa jag och tog Nillas hand
- Gärna sa Nilla och vi betalade notan för att sedan gå tillbaka till hotellet
Imorgon har jag ordnat en liten överraskning för både mig och Nilla. När vi kom tillbaka till hotellet gick Nilla nästan direkt in i duschen och jag gjorde mig klar för att gå och lägga mig. Jag tog av mig mina kläder och kröp ner i sängen med Nilla och vi låg bara och myste tills vi båda somnade. Det hade varit så sjukt varmt idag att vi blivit så trötta. Jag la min arm runt Nillas midja och jag tittade en liten stund på henne innan jag stängde ögonen för att somna.
Nästa dag - Nilla vaknar - Nillas Perspektiv
Jag vände mig om och när jag la min hand på andra sidan av sängen så var den delen tom. Jag öppnade snabbt ögonen för att se vart Eric var. Men han var inte där utan det låg bara en lapp där. Jag satte mig sakta upp i sängen och läste på lappen där det stod " Hej gumman! Jag är på stranden. Kom dit när du ätit frukosten jag gjort åt dig. Ses snart! Din Eric " och jag log för mig själv. Jag hoppade snabbt upp ur sängen och gick ut till vardagsrummet där det stod ett glas, tallrik och lite frukt. Jag gick ut till kökspentryt och tog fram mackorna och juicen som Eric hade ordnat för mig.
Några minuter senare
När jag hade ätit klart frukosten skyndade jag mig för att sätta på mig min bikini och sedan mina jeansshorts och en tunn mörkblå tröja över. När jag var klar och hade satt upp håret i en tofs så gick jag i snabbt takt ner mot stranden för att möta Eric. Jag såg honom nästan direkt och han satt vid en liten backe kan man säga, och när jag fick se honom så sprang jag fram och kastade mig i hans armar och han kramade om mig hårt.
- Godmorgon gumman! Sovit gott? sa Eric och log mot mig
- Godmorgon världens bästa! Ja, som jag alltid gör när du sover bredvid sa jag och log stort mot Eric
- Samma här, men jag har fixat en liten överraskning åt oss sa Eric och log hemlighetsfullt
- Vadå? sa jag och skrattade
- Det här sa Eric och pekade på två vattenskotrar
- Ska vi åka på dom? sa jag chockat
- Jajamän, kom det blir roligt, och det där är vår instruktör sa Eric och såg på en man vid skotrarna
- Okej, men om jag råkar illa ut, kom ihåg att jag älskar dig sa jag och log
- Och om något händer mig så kom ihåg att jag älskar dig mer sa Eric och log stort
Vi gick fram till instruktören och vi fick varsin flytväst och vi bytte om till våra badkläder innan vi hoppade på skotrarna. Och när vi väl fick åka så var det verkligen hur kul som helst och Eric såg så sjukt snygg ut när han åkte på skotern. När vi hade åkt en stund så gick vi upp på stranden och vi satte oss på stranden. Eric satte sig bakom mig och jag lutade mig mot honom och vi satt där en stund och jag började tänka på hur det skulle bli när vi kom hem till Sverige, ifall jag skulle få min plats tillbaka eller inte.
- Vad tänker du på gumman? sa Eric och böjde sitt huvud mot mitt
- Dansen, på om jag kommer få tillbaka min plats eller inte sa jag
- Det är klart du kommer få tillbaka din plats, jag vill inte dansa med någon annan sa Eric och log
- Men det måste du ju isåfall, det är ju din show sa jag och skrattade
- Hahaha, ja men då bestämmer jag att du får platsen sa Eric och skrattade
- Hahaha, ja om det vore så enkelt sa jag och skrattade
- Oroa dig inte, Sabina kommer garanterat ge dig din plats tillbaka sa Eric och la sina armar om mig
- Jag hoppas verkligen att du har rätt sa jag och lutade mig mot hans bröst
Vi satt där en stund och bara myste och såg på när havet slog mot stranden men samtidigt var jag orolig för att jag inte skulle få tillbaka min plats i dansen. Jag vet att Eric älskar mig men att se honom dansa dom danserna med någon annan skulle göra mig till en svartsjuk person och det var inget jag ville göra.
Några dagar senare - Nilla och Eric är vid klipporna - Erics Perspektiv
Jag och Nilla var vid klipporna där jag spelat in videon till "Imagine" för några veckor sen och nu stod jag här med Nilla. Vi gick en bit neråt och då hörde jag min mobil ringa och jag svarade snabbt när jag såg att det stod "Sabina" på displayen.
- Eric här sa jag
- Hej Eric det är Sabina sa Sabina
- Hej! Men varför ringer du nu? sa jag
- Jag ville bara berätta för dig att jag har fattat ett beslut angående Nillas plats sa Sabina
- Okej, och vad har du kommit fram till? sa jag och jag kände hur hårt mitt hjärta slog
- Du kan säga till Nilla att hon fått tillbaka sin plats, men då får ni bevisa att ert privatliv inte går ut över dansen sa Sabina
- Du skojar? Sa jag och kände hur glad jag blev
- Nej, Nilla får tillbaka sin plats, sa Sabina
- Tack, du är den bästa korografen sa jag och log stort
- Tack Eric. Vi ses när dansen börjar igen för då har jag en till sak att berätta sa Sabina
- Vad? sa jag och blev sjukt nyfiken
- Det får ni veta då. Hej då Eric sa Sabina och vi la på
Jag vände mig om och såg på Nilla som inte förstod någonting. Jag visste inte hur jag skulle berätta för henne att hon fått tillbaka sin plats. Jag kanske ska lura henne lite men det vore ganska taskigt men jag vet att hon kommer bli överlycklig.
- Vem var det som ringde? sa Nilla och såg nervöst på mig
- Det var Sabina, hon ville prata om en sak sa jag och försökte hålla mig för att inte le
- Okej, vad sa hon? sa Nilla och såg oroligt på mig
- Jag fick just veta vad Sabina bestämt sig för sa Eric och såg på mig
- Vad blev domen? sa jag och jag kände hur mitt hjärta ville slå sig ur bröstet på
Detta är kapitel 8 av Love Is Callin. Förlåt om kapitlet blev lite tråkigt men jag lovar att i kapitel 9 som kommer ut imorgon(onsdag) så kommer det börja hända ännu mer! Då får vi bl.a. veta vad det är Sabina ska berätta? Vad är det Eric,Nilla och Alex ska göra i Malmö? Och vad gör tjejen från Ibiza där? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 9 som kommer ut imorgon(onsdag).
Detta är kapitel 8 av Love Is Callin. Förlåt om kapitlet blev lite tråkigt men jag lovar att i kapitel 9 som kommer ut imorgon(onsdag) så kommer det börja hända ännu mer! Då får vi bl.a. veta vad det är Sabina ska berätta? Vad är det Eric,Nilla och Alex ska göra i Malmö? Och vad gör tjejen från Ibiza där? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 9 som kommer ut imorgon(onsdag).
TUUUSEN TUUUSEN TUSEN TACK för alla fina och underbara kommentarer som ni skickar! Jag blir verkligen jätte jätte glad! Och det gör mig verkligen så glad att ni tycker om det jag skriver för det är eran förtjänst att jag fortsätter att skriva min noveller med Eric Saade. NI ÄR DOM BÄSTA! Utan ER ingen blogg!
Älskar er alla ! <3<3<33333
Love is Callin - Kapitel 7
- Jag har speciellt saknat det här sa Eric och gav mig en kyss som jag snabbt besvarade och vi stod kvar en stund och kysstes när jag helt plötsligt hörde en bekant röst bakom mig
- Men hej Nilla, var inte du sjuk? sa Sabina och jag vände mig snabbt om och det kände som att jag frös till is.
Nillas Perspektiv
- Jag kände mig lite bättre så jag tänkte träffa Eric sa jag och tog Erics hand
- Men du kände dig inte tillräckligt frisk för att komma hit på repetitionen idag? sa Sabina och såg på mig
- Nej, alltså jag hade feber i morse så det var därför jag inte kom sa jag och såg på Eric
- Nilla, jag är inte dum, varför kom du inte idag? sa Sabina
- Vi kanske borde gå sa Eric och försökte ta med mig till bilen
- Vänta, Nilla, det ända jag vill veta är varför du inte kom hit idag sa Sabina ännu en gång
- Jag kom inte hit idag eftersom du behandlade mig illa igår sa jag och såg på Sabina
- Vad menar du? sa Sabina och såg oförstående på mig
- Du bytte ut mig mot Rim sa jag och kände hur jag blev både arg och ledsen
- Det var något jag var tvungen att göra Nilla, man kan säga att du gjorde själv valet att bli utbytt när du och Eric blev tillsammans sa Sabina
- VA!? Hur kan du bara säga en sån sak? sa Eric och ställde sig framför mig
- Det funkar inte att ni två dansar tillsammans och sen är tillsammans privat. sa Sabina
- Alltså jag vill ha tillbaka Nilla som min dansare sa Eric
- Det går inte, på dom lite hetare danserna så får Rim ta över, jag är ledsen sa Sabina
- Sabina, jag vill ha tillbaka min plats sa jag och ställde mig bredvid Eric
- Det är uppehåll i 2 veckor nu så jag får tänka över det sa Sabina
- Tvä veckor? sa Eric och log mot mig
- Jajamän, två hela veckor, så jag lovar att tänka över det tills repetitionerna börjar igen sa Sabina
- Tusen tack! sa jag och log
- Ja, men vi ses om två veckor och Nilla, inget mer ljugande sa Sabina och såg på mig
- Aldrig mer sa jag och log
- Bra, ses om två veckor! sa Sabina och gick mot sin bil
Eric gav mig en stor kram och vi hoppades båda två att allting skulle lösa sig nu eftersom hon faktiskt sa att hon skulle tänka på det. Vi hoppade snabbt in i bilen och jag skulle träffa Matte hemma hos honom om 10 minuter så Eric valde att köra mig dit och jag var samtidigt väldigt glad för att allting verkar lösa sig med dansen men samtidigt var jag lite orolig för att hon skulle säga nej till att låta mig få tillbaka till min plats.
- Ses vi ikväll? sa Eric och log
- Självklart sa jag
- Ring när du kan ses sa Eric och gav mig en kyss innan jag gick ut från bilen
Jag klev snabbt ur bilen och jag vinkade till Eric som åkte iväg i bilen och jag gick snabbt in genom porten för att sedan gå upp mot lägenheten. Men ingentligen ville jag bara åka hem och vara tillsammans med Eric men det jag inte visste då var att jag skulle få spendera två hela veckor tillsammans med honom på ett annat ställe.
Samtidigt hemma hos Eric - Erics Perspektiv
När Sabina sagt att vi skulle vara borta från dansen i 2 veckor så fick jag en väldigt bra idè. Jag hade kommit hem för nästan 20 minuter sen och nu satt jag vid datorn för att...boka biljetter till Ibiza i två veckor. Jag ville inget hellre än att åka bort med Nilla i nästan två veckor och bara få sola, mysa och bada tillsammans. Jag bokade biljetter som hade avresa i övermorgon. Och jag längtade verkligen så mycket efter att få berätta det för henne. När jag var klar och biljetterna var bokade så gick jag in till mitt sovrum för att börja packa ner lite saker innan. Jag hade även fått ett sms från Nilla där det stog "Saknar dig! Kan du komma hem till mig vid 19.00? Puss" och jag hade skickat ett snabbt Ja och att jag hade en överraskning till henne och jag var så exalterad över att få berätta för henne vad som kommer hända i övermorgon.
19.00 - Eric kommer hem till Nilla - Erics Perspektiv
När jag kommit hem till Nilla så kunde jag inte göra annat än att bara hålla om henne en stund och jag blev alltid så varm inom mig när jag fick hålla om henne. Vi gick in i lägenheten och vi hade båda precis ätit middag på varsitt håll, jag hemma och hon med Matte.
- Så, vad var det för överraskning du hade? sa Nilla och log det sötaste leendet som fanns
- Jo, Sabina berättade ju att vi har 2 veckors ledigt från alla dansrepititon så jag har gjort en sak sa jag och log hemlighetsfullt medans jag gick och satte mig i soffan
- Ja, nu skrämmer du mig sa Nilla och la sig i soffan med huvudet i mitt knä
- Jag kan säga att du inte behöver vara rädd, för det vi ska göra är att...sa jag och skrattade
- Säg..snälla sa Nilla och började skratta med
- Vi ska åka till Ibiza i övermorgon sa jag och log stort mot Nilla
- V...a? sa Nilla och gapade
- Vi ska åka till Ibiza och bara ha det helt fantastiskt tillsammans sa jag och gav henne en kyss på pannan
- Du är verkligen världens absolut bästa pojkvän! sa Nilla och hoppade upp från mitt knä och satte sig gränsle över mitt knä
- Och du är världens absolut bästa flickvän sa jag och vi började kyssas i soffan
Jag såg så mycket fram i mot att få åka till Ibiza med henne. Vi kommer verkligen ha det helt fantastiskt, men en sak jag inte visste då var att vi skulle bli igen kända mitt i en kyss men det skulle vi snart få veta.
2 dagar senare - Eric och Nilla har landat i Ibiza - Nillas Perspektiv
Vi hade landat för ungefär 1 timme sedan och vi var just nu på hotellrummet för att göra oss klara för att gå ner till stranden och bara ha en underbar eftermiddag tillsammans. Klockan var redan runt tre eftersom vi inte hade landat förens runt två. Jag bytte snabbt om till min bikini och tog på mig min långa vita kjol och mitt spetslinne.
- Wow, du ser verkligen så sjukt snygg ut! Varför måste du vara så snygg? sa Eric och skrattade
- Allt för att fresta dig sa jag och skrattade
- Ska vi gå till stranden? sa Eric och tog min hand
- Mer än gärna sa jag och vi gick ut från vårat rum och började gå ner mot stranden
Vi kom fram till stranden och vi la våra handdukar på filten som vi tagit med oss och sen tog vi av oss våra kläder för att sedan springa ut till vattnet och det var verkligen hur varmt som helst. Eric simmade upp bakom mig och jag vände mig snabbt och han kysste mig passionerat och det var verkligen hur mysigt som helst att få stå och kyssa honom i vattnet. Han lyfte upp mig och jag la mina ben runt hans midja och vi fortsatte kyssas.
Några timmar senare - Eric och Nilla går på strandpromenad - Erics Perspektiv
- Det är verkligen helt fantastiskt att få vara här med dig sa jag och log mot Nilla
- Detta var precis vad jag behövde, bara få vara med dig och glömma allt som har med dansen att göra sa Nilla och log mot mig
- Jo, det här med dansen, vi kanske borde visa Sabina att vi kan dansa ihop även fast vi är ett par sa jag och såg på Nilla
- Ja, det tror jag med, men vi kanske borde vänta och se vad hon säger när vi kommer hem sa Nilla och jag såg hur hon började få gåshud
- Fryser du? sa jag och stannade till under en bro
- Lite grann sa Nilla och ställde sig framför mig
- Här sa jag och la filten runt Nilla och sen tog jag den runt mig och vi stod nära varandra och det var hur mysigt som helst
- Börjar du bli lika hungrig som jag? sa jag och log
- Ja, lite grann faktiskt sa Nilla och la sina armar runt min hals
- Vad sägs om att gå tillbaka till hotellet och beställa lite roomservice och äta i sängen? sa jag och log
- Det låter som en kanon bra idè sa Nilla och vi gav varandra en snabb kyss innan vi tog filten och gick tillbaka till hotellet
När vi kom tillbaka till hotellet så beställde vi roomservice och hade det bara så mysigt tillsammans i sängen. Vi låg i våra underkläder och jag kunde verkligen inte vara lyckligare än när jag är med Nilla. Efter att vi ätit så la sig Nilla mot min mage och log.
- Vet du hur söt du är när du ler? sa Nilla och log mot mig
- Vet du hur otroligt gullig du är när du ser på mig sådär? sa jag och smekte hennes kind
- Jag....började Nilla och sen tog hon sin hand mot sin mun
- Nilla, jag älskar dig med sa jag och log stort
- Jag älskar dig mer sa Nilla och kröp upp mot mig och vi började kyssas hett och passionerat
Vi tog på varandra och hjältpes åt med att ta av oss varandras underkläder för att sedan ha sex. Vi stönade tyst och det var ännu mer fantastiskt den här gången.
1 1/2 timme senare - Nillas perspektiv
Vi hade nu fått på oss våra underkläder och jag hade tagit på mig mitt rosa linne. Jag låg med mitt huvud mot Erics bröst och han lekte med mitt hår medans jag bara log. Vi hade sagt att vi älskar varandra och jag kunde inte vara gladare. Vi gav varandra varsin kyss innan vi somnade i varandras armar.
Nästa dag - Eric och Nilla är på stranden - Nillas perspektiv
Eric och hade varit på stranden sen 3 timmar tillbaka och vi hade gått hit vid klockan 10.00 och nu var hon 13.00 och vi hade det verkligen hur mysigt som helst. Jag hade precis sprungit i för att svalka av mig medans Eric låg kvar och solade på stranden. Jag började gå upp mot stranden och jag stannade till en liten bit innan jag kom ändra fram till Eric och han var så otroligt snygg där han låg.
- Shit, du är verkligen otroligt snygg i bikini sa Eric och log mot mig
- Hur snygg då? sa jag och började krypa upp mot Eric och la mig sedan över honom
- Såhär snygg sa Eric och rullade över mig så jag hamnade på rygg och vi började kyssas passionerat och jag la mina armar runt hans hals och han log stort mot mig för att sedan fortsätta att kyssa mig
- Ursäkta om jag stör, men är det inte du som är Eric Saade? sa en tjej i 20 års åldern
Eric tittade på tjejen och jag vände mitt huvud så jag såg henne jag med. Eric och jag bara tittade på varandra och det här var nog bland det mest pinsamste vi varit med om hittills. Men frågan var, vad skulle vi göra nu?
Detta är kapitel 7 och jag hoppas ni ska tycka om det :) Jag hoppas få upp nästa kapitel lite tidigare men ju längre dom råkar bli desto längre tid tar det men hoppas ni ska tycka om det ändå. Kapitel 8 kommer imorgon(tisdag) och då får vi bl.a. veta vad som händer på stranden, vad kommer Eric svara när han blir igenkänd med Nilla? Kommer deras förhållande spridas? Vad händer isåfall med dansen? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 8.
TUSEN TUSEN TUSEN TUUUUSEN TACK för alla underbara kommentarer som ni skickar! Det betyder verkligen så mycket att ni tar er den tiden att skriva en kommentar! NI ÄR VERKLIGEN FANTASTISKA! Utan er skulle inte bloggen finnas så NI ÄR DOM BÄSTA LÄSARNA! TUSEN TUSEN TACK!
LOVE U ALL ! <3<3<3<3333
Love is Callin - Kapitel 6
När jag hörde Mattes röst så kunde jag inte låta bli att skratta för det var samtidigt sjukt pinsamt men samtidigt så sjukt roligt. Eric tittade in mot mig och han började också skratta och Matte stod och såg på mig och då förstod jag att jag bara hade en bh på mig, åh...nej...vad ska jag göra nu då?
Erics perspektiv
När jag öppnade dörren och såg att det stod en kille där så förstod jag först ingenting. Men sen kom jag ihåg att jag sett honom en gång förut, den där gången utanför Mc'donalds. Jag vände mig om och såg på Nilla som skrattade och då kunde inte jag heller låta bli att skratta. Jag såg på killen och han tittade lite nervöst på mig och jag förstod lite varför, det var ju inte meningen att jag skulle stå här i bar överkropp.
- Är Nilla hemma? sa Mattias ännu en gång medans han såg på mig
- Ja, visst, det är bara du kommer in så ska jag säga till henne sa jag och gick in till Nilla som hade sprungit in i sovrummet
- Nilla, vad håller du på med?sa jag och skrattade
- Måste hitta en tröja bara sa Nilla och skrattade
- Fast jag tycker det du har nu är snyggt sa jag och gick fram till henne och tog mina händer på hennes höfter
- Och jag tycker det du har är snyggt med sa Nilla och la sina armar runt min hals
Vi började kyssas och jag ville inget hellre än att fortsätta där vi stannade vid förut men det gick inte eftersom Nillas vän var i vardagsrummet. Nilla tog på sig ett linne och vi gick snabbt ut igen till Nillas vän. Jag tog min tröja som låg i soffan och tog den på mig.
- Matte, hej sa Nilla och gav Mattias en kram
- Hej gumman! sa Mattias och besvarade Nillas kram
- Ja, det här är Eric, Eric, det här är Mattias som jag berättat om sa Nilla och log
- Tjena! sa jag och gav Mattias min hand
- Hej! Nilla har pratat mycket om dig sa Matte och tog min hand
- Jag kanske ska lämna er ifred en liten stund sa jag och såg mot Nilla
- Nej men det behöver du inte sa Nilla och log mot mig
- Jo, men jag kan gå ut i köket och göra något sa jag
- Men du behöver inte , sa Nilla och log stort mot mig
- Det är okej gumman sa jag och gav henne en kyss innan jag gick ut i köket
Jag gick snabbt ut till köket för att göra någonting så dom fick prata ensamma en stund. Jag gick till kylskåpet för att göra mig en macka och tog en kopp te medans Nilla satt i vardagsrummet med Matte. Och jag satte mig snabbt ner på en av stolarna i köket och jag såg in till vardagsrummet och när jag fick syn på Nilla så kunde jag inte låta bli att le stort mot henne. Jag var verkligen helt hopplöst förälskad i henne.
Samtidigt i vardagsrummet - Nillas perspektiv
Eric hade gått ut till köket så jag och Matte skulle få prata ensamma. Det hade blivit lite pinsamt när Matte hade kommit eftersom Eric hade inge tröja och inte jag heller så jag hade fått springa in till sovrummet medans Eric öppnade i bar överkropp och jag kan lova att Mattes min var helt sjukt komisk. Han blev som förstelnad, och tittade bara med stora ögon på Eric. Men nu satt vi i soffan och jag tittade ut mot köket och log stort mot Eric.
- Nilla? Jorden anropar Nilla sa Matte och såg på mig
- Va? Ja, jag är här sa jag och log mot Matte
- Det verkar som det gått bra mellan er sa Matte och såg på mig
- Ja, alltså förlåt för att det blev pinsamt när du kom sa jag och blev röd i ansiktet
- Det gör inget gumman sa Matte och skrattade
- Är det säkert? sa jag
- Ja det är klart, men hur kommer det gå med dansen nu? sa Matte
- Jag blev utbytt sa jag och kände hur det högg till i hjärtat
- Du blev vadå? sa Matte och såg på mig
- Rim ska ta min plats när det kommer till danserna där det ska vara jag och Eric sa jag
- Men det låter ju inte klokt sa Matte och såg ledset på mig
- Jag vet, jag vet inte om jag kan gå dit igen sa jag och såg på Matte
- Vad snackar du om? Det är klart du måste sa Matte och såg på mig
- Och göra vadå? Se på när Eric dansar med någon annan sa jag surt
- Men alltså han blir väl inte intresserad av någon annan bara för att han dansar med en annan, Nilla det är ett jobb sa Matte
- Men va bra, då kan ju du ta min plats sa jag och såg surt på Matte
- Nilla, skärp dig, du måste faktiskt gå dit förstår du väl sa Matte och såg irriterat på mig
- Förlåt att jag stör, men jag tänkte gå och köpa lite mat, vill du också ha lite? sa Eric och såg på Matte
- Ja, visst om det går bra för er? sa Matte
- Ja, det går jätte bra sa jag och log
Matte och jag stannade kvar medans Eric gick ut för att köpa lite libanesisk hämtmat. Vi snackade en stund till och jag förstod att jag var tvungen att gå tillbaka till dansen men jag hade ingen lust att stå och se när Rim skulle dansa tätt intill Eric. Antingen så får jag prata med Sabina och säga att det inte kommer bli några problem eller så får jag helt enkelt sluta med att dansa bakom honom. Eric kom tilbaka efter ungefär 30 minuter och sen började vi käka och det var verkligen hur gott som helst.
- Så, hur länge har du känt Nilla? sa Eric och tog en klunk cola
- Våra mammor var bästa vänner och när jag och Nilla föddes så umgicks dom ofta så vi har känt varandra sen vi var små bebisar sa Matte och log
- Wow, det är verkligen långt sa Eric och skrattade
- Ja, och ingen kärlek har uppstått, han är som min brorsa sa jag och log
- Och du är som min syster sa Matte och log mot mig
- Så hur länge har ni varit kära? fortsatte Matte
- Det går inte att säga, men man kan kanske säga, föralltid sa Eric och skrattade
- Ja, typ, föralltid sa jag och skrattade
- Men vi kanske kan kolla i din dagbok annars sa Matte och log hemlighetsfullt mot mig
- ALDRIG! Den rör du inte sa jag och såg allvarligt på Matte
- Okej okej, men hörrni jag måste tyvärr gå sa Matte
- Vi kanske kan ses någon anna dag? sa jag och log
- Absolut, så lätt slipper du inte mig sa Matte och jag följde med honom till dörren
Vi gav varandra en sista kram och innan han gick så viskade han i mitt öra "Han är kanon för dig" sen gick han ut genom dörren och jag stod kvar en stund och tänkte på vad Matte sagt och han hade faktiskt väldigt rätt i det han sagt. Eric är bra för mig, jag har haft förhållande tidigare som inte slutat bra men med Eric kunde jag verkligen var så lycklig. Jag gick in till Eric som stod i köket och han var så otroligt söt. Jag tittade mot köksbänken och jag såg att jag glömt min dagbok där. Jag hoppas verkligen inte att Eric hittar den för det står massa om honom i den.
- Så, ska vi trycka i en film? sa Eric och la sina händer mot mina höfter
- Om det är okej så tänkte jag ta en snabb dusch sa jag och log
- Det låter perfekt, kom så går vi sa Eric igen
- Själv, ännu en gång sa jag och skrattade
- Okej då sa Eric och log
Jag hoppade in i duschen och jag visste inte vad Eric gjorde under tiden men jag var verkligen livrädd att han skulle hitta min dagbok så jag försökte verkligen skynda mig så mycket det bara gick.
Samtidigt i köket - Erics Perspektiv
Medans Nilla stod i duschen så skulle jag precis gå ut från köket när jag såg en bok som låg på köksbänken. Jag gick dit och tittade var det var när jag förstod att det var Nillas dagbok och jag ville inte läsa den men när jag såg mitt namn så kunde jag inte låta bli. Det stod " Eric är verkligen fantastisk på alla sätt, men kan jag verkligen visa vad jag känner för honom? Han kanske inte känner som jag, och jag har redan haft tuffa förhållanden. Och tänk om jag mister jobbet? Jag är verkligen kär i honom men...ÅH vad ska jag göra?" När jag läste det så var det som att jag fick en klump i hjärtat. Jag såg på datumet och det visade sig att det var för säkert 2 månader sen och då förstod jag att hon varit kär i mig i nästan två månader men att hon varit rädd för att berätta det för mig. Det var en så sjuk känsla men jag var även så glad, för hon var verkligen kär i mig. Jag är så otroligt kär i henne och nu fick jag det svart på vitt att hon är lika kär i mig som jag är i henne.
Jag la tillbaka dagboken och gick snabbt in till sovrummet för att vänta på att Nilla skulle komma ut från duschen. Jag var verkligen hur lycklig som helst. När Nilla sedan kom in till sovrummet i bara handduken så var det som att mitt hjärta slog 3 slag fortare.
- Vad är det med dig? sa Nilla och skrattade
- Jag blev bara lite....wow...sa jag och skrattade
- Eric, jag har underkläder på mig med sa Nilla och log
- Men då gör det inget om jag gör såhär? sa jag och tog bort hennes handduk
Hon log mot mig och vi började kyssas passionerat och hon hjälpte mig ännu en gång av med tröjan. Jag drog med mig henne till sängen och vi hjälptes åt att få av oss våra andra kläder och vi hade sedan sex. Vi stönade tyst båda två och det var verkligen helt fantastiskt.
1 1/2 timme senare - Erics Perspektiv
Vi hade fått på oss våra underkläder igen och Nilla låg i sitt randiga linne som hon skulle sova i. Jag la mig nära henne och la min hand runt hennes midja. Jag kysste hennes hals och hon skrattade till och jag log stort för mig själv.
- Du är det bästa i mitt liv viskade jag i hennes höra
- Du är det bästa som finns i mitt liv med sa Nilla och vände sig om mot mig så vi låg ansikte mot ansikte
Jag kysste hennes panna och vi log mot varandra. Jag var verkligen lycklig med den här tjejen. Jag gav henne en kyss som hon snabbt besvarade och det var som att jag brann i hela kroppen. Jag blev helt varm varje gång hennes läppar rörde vid mina. Vi sa god natt och vi somnade båda två ganska fort och jag somnade med ett leende på mina läppar.
Nästa dag - Morgon - Nillas perspektiv
Jag vaknade sakta av att min mobil ringde och då förstod jag att det var dags för att gå upp för dansträningen. Jag vände mig sakta om och Eric satt lite upp mot sänggaveln. Jag log mot honom och han log mot mig. Vi kysstes och det var helt underbart. Men jag ville inget hellre än att bara vara kvar i sängen. Jag ville inte gå till dansen idag för jag visste mycket väl att jag aldrig skulle få tillbaka min riktiga plats i dansen.
- Vi borde gå upp nu gumman sa Eric och la sitt huvud mot mig
- Jag tror jag hoppar att åka idag sa jag och såg upp mot Eric
- Va? Men varför då? sa Eric och såg oroligt på mig
- Efter allt det som hände igår orkar jag inte åka dit idag sa jag och såg upp mot Eric
- Jag håller med dig, men jag kan säga att du är sjuk idag sa Eric och log mot mig
- Det känns fel att du ska behöva ljuga för min skull sa jag
- Nilla, jag är inte heller nöjd med hur det blev och jag ska prata med Sabina men vi gör såhär idag, Jag säger att du är sjuk och så kommer du och möter mig efter dansen sen sa Eric och log stort
- Det låter som en riktigt bra idè sa jag och log
- Och jag lovar att prata med Sabina, men jag måste gå nu sa Eric och började gå upp ur sängen
- Jag borde ingentligen prata med Sabina själv sa jag och såg på Eric
- Jag fixar det, vila idag och kom till dansstudion vid halv 2 sa Eric och gav mig en kyss innan han gick för att göra sig klar för att sedan åka till dansstudion.
Senare - i Dansstudion - Erics Perspektiv
När jag hade kommit till danstudion så skyndade jag mig att byta om för att sedan gå in till lokalen. Alla var redan där, förutom Nilla. Jag visste inte hur jag skulle säga att Nilla var "sjuk" men jag hoppas verkligen inte det ska bli problem efter det som hände igår.
- Eric, vad är Nilla? sa Sabina och såg på mig
- Nilla? Hon är sjuk sa jag och såg på Sabina
- Sjuk? Jaha, vet du vad det är för fel? sa Sabina och såg på mig
- Förkyld tror jag, men man ska ju inte dansa när man är sjuk sa jag och log
- Nej, du har rätt i det sa Sabina och såg misstänksamt på mig
- Ja, men vad säger ni, ska vi börja? sa jag och log
- Absolut! Börja värma upp och sen börjar vi med "popular" sa Sabina och vi började värma upp
Det kändes samtidigt ganska konstigt att säga att Nilla är sjuk för det kändes inte som att Sabina trodde på mig. Men jag hoppas verkligen att hon tror mig för jag vill inte att Nilla ska hamna i trubbel för att hon inte ville komma hit idag. Men jag saknade henne så frukansvärt mycket när hon inte var här idag och det gjorde det svårt för mig att koncentrera mig.
Några timmar senare - Nilla möter Eric utanför danslokalen - Nillas Perspektiv
Jag hade somnat om och sovit en liten stund till efter att Eric åkt och sen hade jag tränat på danserna hemma nu när jag inte gick till den vanliga repetitionen idag. Jag vet att det var dumt av mig men det var bara så jobbigt nu när inte jag Eric fick dansa tillsammans i dom lite mer hetare danserna. Men nu var jag äntligen här utanför danslokalen och jag såg Eric direkt för jag hade längtat efter honom så sjukt mycket idag. Jag sprang fram till honom och han tog upp mig i famnen och snurrade mig runt.
- Hej gumman! Shit vad jag saknat dig idag sa Eric och log
- Hej älskling! Jag har saknat dig så sjukt mycket mer sa jag och log
- Jag har speciellt saknat det här sa Eric och gav mig en kyss som jag snabbt besvarade och vi stod kvar en stund och kysstes när jag helt plötsligt hörde en bekant röst bakom mig
- Men hej Nilla, var inte du sjuk? sa Sabina och jag vände mig snabbt om och det kände som att jag frös till is.
Detta är kapitel 6 av Love is Callin. Och jag hoppas verkligen ni ska gilla det :) Kapitel 7 kommer att komma imorgon(måndag) och jag hoppas det ska komma mycket tidigare men det blev så långt kapitel att det blev sent :) Men i kapitel 7 kommer vi få veta vad som händer nu när Sabina träffat Nilla fast hon är sjuk? Kommer Eric och Nilla få dansa tillsammans igen? Och vart är det dom åker på semester? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 7 :)
Och TUUUUSEN TUUUUUSEN TACK för alla era underbara kommentarer! Det värmer så mycket i mitt hjärta att ni är så snälla och underbara mot mig! Och jag fick en kommentar från en anonym men hon/han tyckte jag var bäst men det är ni som är BÄST eftersom det är ni som läser bloggen och tycker så mycket om den! NI ÄR FANTASTISKA! Så ännu en gång TUSEN TUSEN TACK!
LOVE U ALL ! <3<3<3333
Love is Callin - Kapitel 5
Det var som att tiden stod stilla när jag såg in i hennes ögon. Jag la min hand runt Nillas nacke och hon la sina händer runt min nacke och började leka med mitt hår och det var som att allting bara föll på plats. Jag la mitt huvud lite mot höger sida och jag slöt sakta mina ögon och rörde sakta Nillas läppar med mina och det var det mest fantastiska som någonsin hänt.
Nillas Perspektiv
När Erics läppar rörde vid mina så var det som att varai sjunde himlen. Vi började kyssas passionerat och hett och det var som att jag bara ville kasta mig över honom. Eric ställde sig upp och tog upp mig i famnen och bar in mig till hans sovrum och jag kände hur mitt hjärta började slå hårdare än det någonsin gjort förut. Han la mig ner på sängen och la sig sedan över mig och vi fortsatte att kyssas och sen tog Eric av sig tröjan och jag satte mig upp och Eric tog av mig mitt vita spetslinne och knäppte snabbt upp min bh. Vi rullade runt så Eric hamnade på ryggen och jag satte mig gränsle över honom och vi fortsatte att kyssas och det började verkligen hetta till och vi hjälptes åt att ta av varandra våra kläderna och vi hade sedan sex. Vi stönade tyst och det var så helt underbart och jag var så glad att jag äntligen vågade visa mina känslor för Eric.
1/2 timme senare - Erics Perspektiv
Jag och Nilla låg i sängen och myste. Jag var så lycklig över att hon låg här. Vi hade tagit på oss våra underkläder och Nilla hade lånat ett linne av mig som hon skulle få sova i. Jag la mig nära henne och vi log mot varandra. Hon var så otroligt söt. Vi sa god natt till varandra och vi höll om varandra medans vi somnade i varandras armar.
Nästa dag - Morgon - Nillas Perspektiv
Jag vaknade av att Erics mobil ringde och att Eric sträckte sig efter den och stängde snabbt av den. Sen la han sig nära mig igen och la sin arm runt mig och jag drog mina arm närmare honom och jag log stort.
- Godmorgon sa jag och log stort
- Jag kan vänja mig vid detta sa Eric och gav mig en puss på kinden
- Jag med, vad är klockan? sa jag och vände mig om mot Eric
- halv sju sa Eric och log stort mot mig
- Och vi ska vara i danslokalen om 1 1/2 timme sa jag och skrattade
- Ja, vi får inte komma försent idag, order från Sabina sa Eric och gav mig en kyss som jag snabbt besvarade
- Absolut inte, så jag måste ta en dusch sa jag och log
- Älskar det, kom så går vi sa Eric och log större
- Haha, bara jag sa jag och skrattade
Vi låg kvar en stund och kelade innan jag hoppade in i duschen och Eric gjorde i ordning frukosten. När jag var klar tog jag på mig mina kläder som jag haft dagen innan och vi åt en sjukt god frukost som Eric gjort. När vi var klara hade vi 30 minuter på oss att komma till dansstudion och jag kom just på att mina danskläder ligger hemma i min lägenhet.
- Jag har mina danskläder hemma, vad gör jag nu? sa jag och kände hur jag började få panik
- Vi gör såhär, du får låna lite av mig sa Eric och gick in till sitt sovrum för att lägga i lite danskläder
- Du är verkligen bäst sa jag och log stort
Eric kom ut från sovrummet med två väskor, en till sig och den andra till mig. Vi tog på oss våra skor och gick ut till bilen för att sedan åka till danslokalen. Eric tog min hand och vi höll handen hela vägen till danslokalen och vi hade nu bara 2 minuter på oss att hinna byta om och vi sprang den sista biten till danslokalen.
- En sista puss kanske? sa Eric och log mot mig
- Ja, men du kommer få flera efter dansen sa jag och log
- Mm..jag kan knappt vänta sa Eric och vi gav varandra en kyss innan vi gick in till våra omklädningsrum
Jag var helt ensam i omklädningsrummet och jag fick skynda mig att ta på mig ett par gråa sweatpants, lila AH linne och svarta sneakers som var lite för stora för mig men dom funkade ändå. Jag sprang ut genom dörren och in till danslokalen och när alla tittade på mig så blev jag lite orolig. Hade jag gjort något fel?
- Ja, ska vi börja då? sa Sabina och såg på oss
- Ja, men ska vi inte stretcha? sa Rim och log
- Jo, strecha i 15 minuter sa Sabina och vi började strecha
Jag och Rim stod bredvid varandra och stretchade och jag såg hur hon log mot mig och jag log tillbaka.
- Så, vad hände igår? sa Rim och log
- Vad menar du? sa jag och kände hur det hettade till i mina kinder
- Det syns att det hänt något mellan dig och Eric, det syns på honom med sa Rim
- Okej, vi kysstes lite igår sa jag och log
- Åh, va kul! Men en sak visa det inte för Sabina, för om hon får veta det så kanske hon byter ut dig i vissa danser sa Rim
- Vad menar du? sa jag och såg förvånat på Rim
- Hon vill inte att man ska blanda ihop kärlek och jobb sa Rim
- Okej, jag hoppas vi inte blir för på sa jag och vi började skratta båda två
Efter att vi strechat så var det dags för att börja träna på dansen. Det var inga av dom låtarna som Eric och jag skulle vara nära varandra på och det var väldigt skönt för hade det kommit för många av dom så skulle jag bli galen för jag ville inget hellre än att bara få vara i hans famn.
- Nu ska vi bara köra "Crasched on the dancefloor" sa Sabina
- Måste vi ta den idag? sa jag och kände hur mitt hjärta slog hårdare
- Ja, vad är det som är fel? sa Sabina och såg mot mig
- Nej, ingenting, jag bara tänkte att vi kunde vänta med den sa jag och log
- Okej, men då kör vi sa Sabina och vi ställde upp oss
Vi började med inledningen och jag ville inget hellre än att kyssa honom när han drog mig upp mot sig och jag såg på Eric att han ville kyssa mig med men vi fick stå i mot. Men när det var dags för den andra versen och jag skulle filma honom men när jag satt gränsle över honom och jag skulle låsas filma honom så tog han ner mitt huvud och kysste mig istället och mitt hjärta slog hårdare än det någonsin gjort förut.
- STOPP STOPP STOPP! sa Sabina och jag hoppade ner från bordet
- Vad är det för fel? sa Eric och log försiktigt
- Rim, du får ta Nillas plats i just den här dansen sa Sabina
- Men varför då? sa jag och såg på Sabina
- Vad tror du?! Jag kan inte ha det såhär att ni två kysser varandra på scenen också sa Sabina
- Men, jag vill ju köra med Nilla sa Eric och jag såg hur han började bli lite irriterad
- Ja, men det funkar inte, Rim, ta Nillas plats och Nilla du kan ta Rims sa Sabina
- Det går jag inte med på! Jag vill köra med Nilla sa Eric och nu började jag bli sur
- Eric, nu gör vi som jag säger sa Sabina
- Kan vi ta det här imorgon? Jag orkar faktiskt inte mer sa Eric och såg på Sabina
- Okej, vi får väl göra det, men kom i tid imorgon sa Sabina och vi gick in till våra omklädningsrummet
Jag bytte om ganska fort och när jag var klar så väntade jag på Eric för att sedan gå mot bilen och åka hem till mig. Jag såg på Eric att han var irriterad över att Sabina valt att byta mig mot Rim. Vi åkte hem till mig och vi hade det verkligen hur mysigt som helst men jag önskar att vi inte hade kysst framför Sabina för då kanske det inte hade blivit såhär.
- Hon kan inte göra såhär sa Eric och såg på mig
- Men det var fel av oss att kyssas framför henne sa jag och såg upp mot Eric
- Men jag kunde inte låta bli, som att jag inte kan låta bli nu heller sa Eric och la sig över mig i soffan och vi började kyssas passionerat
Vi fortsatte att kyssas och han tog av sig sin tröja och sen tog han av sig min och vi fortsatte att mysa tillsammans i soffan och precis när det började hetta till så ringde det på dörren. Eric såg på mig och jag tyckte inte vi skulle öppna dörren men det ringde på dörren igen.
- Jag kan öppna om du vill sa Eric och log
- Men du har ju bara jeans på dig sa jag och skrattade
- Ja, men det gör ingenting sa Eric och gick mot dörren och öppnade
- Oj, hej, är....öh...Nilla hemma? sa Matte som stod i dörren
När jag hörde Mattes röst så kunde jag inte låta bli att skratta för det var samtidigt sjukt pinsamt men samtidigt så sjukt roligt. Eric tittade in mot mig och han började också skratta och Matte stod och såg på mig och då förstod jag att jag bara hade en bh på mig, åh...nej...vad ska jag göra nu då?
Detta är kapitel 5 av Love Is Callin och jag hoppas ni ska tycka om det! Och kapitel 6 kommer imorgon(söndag) och då får vi veta vad som händer nu. Vad kommer Mattias säga när han får veta vad som pågår mellan Nilla och Eric? Och vad kommer hända när Eric hittar Nillas dagbok? Och kommer Nilla få tillbaka sin plats i dansen? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 6.
Och ännu en gång, tuuusen tuuusen tusen tack för era super fina kommentarer! Jag blir alltid lika glad och det är för eran skull jag skriver! Utan er skulle inte bloggen finnas! och jag vill även säga tusen tusen tack till er alla som länkat mig på era bloggar! Det är verkligen så himla gulligt gjort av er och jag kommer länka till fler bloggar här med så skriv om ni vill vara med på länklistan :) Men ännu en gång TUUUSEN TACK för alla underbara kommentarer! NI ÄR BÄÄÄST!
LOVE U ALL! <3<3<3<33333
Love is Callin - Kapitel 4
- Jag såg dig och din pojkvän på donkan igår sa jag och kände hur det högg i hjärtat
- Min pojkvän? sa Nilla och såg förvirrat på mig och jag kände bara hur ledsen jag blev när jag såg in i hennes fantastiska ögon. Varför Nilla? Varför skulle du ha en pojkvän?
- Ja, du satt där med en kille, jag antog att det var din pojkvän sa jag och såg på Nilla
- Hahaha, förlåt att jag skrattar Eric men det var min bästa vän Mattias, vi har känt varandra sen vi var bebisar, han är som en bror till mig sa Nilla och skrattade
- Så det är inte din pojkvän? sa jag förvånat och samtidigt kände jag mig jätte dum
- Nej, verkligen inte. Det skulle vara som att dejta min bror, sa Nilla och log mot mig
- Jaha, ja jag tänkte bara fråga ändå sa jag och ville inget hellre än att sjunka genom jorden
- Vad det av någon särskild anledning du frågade? sa Nilla och log
- Nej, jag bara, alltså jag, vi kanske ska gå in så inte Sabina blir arg sa jag och sprang in genom dörren
Nilla måste tro att jag blivit helt galen. Jag skämdes lite eftersom hon frågat om det var för någon särkild anledning som jag frågat. Jag menar vad skulle jag sagt? Jo, jag frågade eftersom jag är så sjukt kär i dig. Åh, jag hoppas verkligen att Sabina ska komma igång med dom andra danserna snart för jag vill inget hellre än att komma Nilla närmare. Och förhoppningsvis berätta för henne vad jag ingentligen känner för henne.
1 månad och 29 dagar senare - Eric och Nilla har dansrepition - Nillas perspektiv
Eric och jag hade nu träffats privat i nästan 2 månaders tid och jag började bli mer och mer kär i honom. Eller åtminstone tror jag att det är just det jag är. Idag var det ännu en dansrepition och vi skulle träna in fler danser idag och jag var faktiskt väldigt nervös.
- Idag ska det bli lite mer närhet mellan dig Nilla och Eric sa Sabina och log
- närhet? sa jag förvånat
- Ja, det ska bli lite mer hett, vi ska göra låten " Crasched on the dancefloor" och du och Eric ska börja ensamma på scen först sa Sabina
- Okej, säg bara vad vi ska göra sa Eric och skrattade
- Eric sa jag och blev röd i ansiktet
- Jo, ni ska göra såhär sa Sabina och visade oss vad vi skulle göra.
När låten började så skulle jag ha mina armar runt Erics hals för det skulle se ut som vi kysstes. Sen så skulle han böja mig ner och han tog sitt ansikte ner mot mig och jag kunde inte låta bli att skratta av någon anledning men det var samtidigt väldigt mysigt. Sen skulle vi stå bakom scenen ingentligen men Eric fick dansa själv en stund sen skulle vi springa ut igen och Eric skulle lägga sig på ett bord som skulle stå på scenen sen och jag skulle sitta gränsle över honom och då kändes det som att jag ville kyssa honom. Eric log mot mig och jag log stort tillbaka och det var väldigt mysigt.
- Kanon! Det kommer bli så frukansvärt bra! sa Sabina och jag fick hoppa ner från bordet
- Det kändes väldigt bra sa Eric och skrattade
- Bra, för det såg väääldigt bra ut sa Sabina och skrattade
- Okej, är vi klara för idag? sa jag och kände hur generad jag blev
- Ja, vi är klara för idag, men kom i tid imorgon för då har vi massor mer att göra sa Sabina och log
- Okej, vi lovar att komma i tid sa vi och alla gick mot sina omklädningsrum
Jag gick snabbt in till duschen och idag hade jag ingen som helst lust att missa bussen. Jag gick snabbt ut igen efter en 10 minuter lång dusch och tog på mig mina amerikanskmönstrade shorts och mitt vita spetslinne för att sedan packa ner mina danskläder i väskan.
- Nilla, en snabb fråga innan du går, vad är det ingentligen på gång mellan dig och Eric? sa Rim
- Vad menar du? sa jag och blev röd i hela ansiktet
- Det syns att ni tycker väldigt mycket om varandra sa Rim och log
- Ja, kanske sa jag och skrattade
- Han tycker mycket om dig, det syns sa Rim och log
- Gör det? Har nog aldrig tänkt på det förut sa jag och log blygt
- Ja, det syns mer än du tror sa Rim och skrattade
Jag log stort mot henne och jag började hoppas på att hon hade rätt ändå. Vi sa hej då och när jag skulle komma ut omklädningsrummet så såg jag Eric stå och vänta vid dörren. Jag såg på klockan och jag hade ungefär 10 minuter på mig att komma till bussen innan den åkte.
- Nilla, kan jag få fråga dig en sak? sa Eric och log
- Ja, visst, men jag har bara 10 minuter på mig sa jag och log
- Jo, jag tänkte bara fråga dig om du ville komma hem till mig ikväll? sa Eric och log
- Gärna, vilken tid? sa jag och log stort
- Funkar klockan halv åtta? sa Eric och log stort
- Det blir perfekt, vi ses då sa jag och gav honom en puss på kinden innan jag var tvungen att springa mot bussen.
Eric såg efter mig när jag hoppade på bussen och jag log mot honom när jag såg honom hoppa in i bilen. Jag var verkligen intresserad av honom och jag tänkte på det som Rim sa. Jag har ju med märkt att Eric gillat mig tidigare men jag är rädd att jag förstört allting, när jag inte kysste honom eller när han trodde att Mattias var min pojkvän. Varför skulle allting vara så komplicerat för?
1 timme senare - Nilla har precis kommit hem och skriver i dagboken - Nillas Perspektiv
Kära Dagbok - 25/6-12
Eric och har träffats i nästan 1 1/2 år nu och jag har inte känt någon slags kärlek för honom ännu men idag var det som att allting förändrades. Vi repade till låten "Crashed on the dancefloor" och Sabina hade tyckt att det skulle bli mer hett och jag blev helt knäsvag mitt under låten. Det var som att jag inte kunde ta ett danssteg rätt. Varför var han tvungen att göra mig så nervös? Jag har ju inte känt såhär förut.
RING RING RING
Jag fick stänga dagboken och springa till dörren för att öppna och det var Mattias.
- Hej Matte! sa jag och gav honom en kram
- Hej gumman! sa Matte och gav mig en kram
- Hur är det ? sa jag och vi gick in mot min soffa
- Det är kanon bra, men frågan är hur det är med dig? sa Matte och log mystiskt
- Vad menar du med det? sa jag och skrattade
- Jag ser att det hänt något sa Matte och log
- Jag kanske måste göra mig i ordning nu sa jag och gick mot sovrummet
- Vad snackar du om? sa Matte och gick efter mig
- Jag ska hem till Eric sa jag och släppte ut håret
- VA?! Men jag trodde inte ni umgicks på det sättet? sa Matte och log mystiskt
- Det gör vi inte heller, jag ska bara hem till honom och se på en film och äta lite glass sa jag och log
- Nilla, vem som helst kan se vart det här kommer leda sa Matte och log
- Och vart kommer det leda då? sa jag och såg på honom
- Det vet du sa Matte och skrattade
- Snacka om snuskigfantasti sa jag och skrattade
- Inte som du sa Matte och skrattade ännu mer
Vi hade det faktiskt väldigt roligt och det tror jag Matte med hade. Men jag hoppas kanske inte på att det kommer leda till det Matte tror men jag hoppas det ska leda till kärlek ikväll.
Några timmar senare - Hemma hos Eric - Erics Perspektiv
Jag hade nästan precis kommit hem från affären efter att jag köpt Ben och Jerry glass. Jag vet att Nilla älskar Strawberry Cheesecake så jag köpte det till henne och Cookie Dough till mig. Jag längtade verkligen efter att hon skulle komma hit för idag skulle jag kyssa henne. Jag orkar inte gå och gömma mina känslor för henne längre. Jag är verkligen kär i henne och det känns bara dumt av mig att inte kunna berätta det för henne, för jag mår bara dåligt av att inte kunna berätta det men ikväll ska jag göra det.
RING RING RING RING
Jag kollade mig snabbt i spegeln och sen gick jag för att öppna dörren. När jag såg Nilla så var det som att mitt hjärta hoppade över tre slag och jag kunde inte göra annat än att le mot henne.
- Hej Eric sa Nilla och log
- Hej Nilla, kom in sa jag och log mot henne
- Tack, det är verkligen roligt att få vara här igen sa Nilla och log
- Det är alltid lika roligt att ha dig här, sätt dig i soffan så kommer jag med glassen sa jag och log
- Okej, men bara det inte är cookie dough sa Nilla och skrattade
- Vem vet sa jag och skrattade
Jag gick och tog fram glassarna och varsin sked. Sen slog jag på filmen som vi valt att se på. Filmen började och vi åt glassen och det var verkligen hur gott som helst. Men jag såg att Nilla inte gillade min glass så mycket så jag fick en liten idé.
- Vill du smaka? sa jag och log mot henne
- Nej, tack, det är bland det äckligaste som finns sa Nilla och skrattade
- Nej, det är hur gott som helst, sa jag och tog en stor sked glass för att sedan ta den mot Nilla
- Bara om du smakar på min sa Nilla och log
- Aldrig sa jag och vi började ge varandra av våra glassar och vi hade det verkligen hur roligt som helst.
- Du har lite glass där sa jag och tog mitt finger mot Nillas läpp
Det var som att tiden stod stilla när jag såg in i hennes ögon. Jag la min hand runt Nillas nacke och hon la sina händer runt min nacke och började leka med mitt hår och det var som att allting bara föll på plats. Jag la mitt huvud lite mot höger sida och jag slöt sakta mina ögon och rörde sakta Nillas läppar med mina och det var det mest fantastiska som någonsin hänt.
Detta är kapitel 4 av Love Is Callin och jag hoppas att ni verkligen ska tycka om det :) Kapitel 5 kommer redan imorgon(lördag) och då får vi se vad som händer mellan Nilla och Eric. Vad händer efter kyssen? Kommer dom bli tillsammans nu? Vad kommer hända under dansrepititionen? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 5 som kommer imorgon(lördag). Och jag hoppas få upp det tidigare :)
Och ännu en gång tusen tuuusen tuuusen tack för alla era super super fina kommentarer! Det värmer verkligen i hjärtat när ni skriver så fina saker till mig! NI ÄR DOM BÄSTA LÄSARNA SOM FINNS! Jag är verkligen otroligt tacksam för att ni tycker så mycket om mina noveller och speciellt den nya! så åter igen TUUUSEN TUUUSEN TACK! <333<3333
LOVE U ALL SO MUUUCH! <3<3<3<3<33333
Love is Callin - Kapitel 3
- Eric, hör du vad jag säger? sa Sabina
- Va? sa jag och kom tillbaka till verkligheten
- Eric, vad är det med dig idag ingentligen?
Efter dansrepitionen - Nilla byter om - Nillas perspektiv
Resten av repitionen gick inget bra alls. Eric kunde inte koncentrera sig och han log mot mig hela tiden och det gjorde så att inte jag heller kunde koncentrera mig så vi hade fått många utskällningar av Sabina. Men nu var repetitionen över och jag stod i omklädningsrummet för att byta om. Eric och jag skulle hitta på något idag men vad vi skulle göra hade han hållit hemligt hela dagen så jag hade ingenaning om vad han tänkt sig. Jag tog på mig mina ljusa jeansshorts och min svarta tshirt med amerikanskaflaggan på. Sen tog jag min väska och svarta converse och gick ut för att träffa Eric. När jag öppnade dörren så kände jag hur jag slog till någon.
- Shit, förlåt sa jag och såg att det var Eric jag slängt upp dörren på
- Det gör inget, jag får skylla mig själv sa Eric och skrattade
- Tjuvkollar du eller? sa jag och skrattade
- Hahaha, you wish va sa Eric och skrattade ännu mer
- Hahaha, nej du sa jag och skrattade
- Är du redo att åka? sa Eric och log stort
- Ja, men vad ska vi göra? sa jag
- Hemlis, men du måste hem först så jag släpper av dig och sen får du packa ner badkläder det är allt jag kan säga sa Eric och log
- Okej, nu vill jag ju veta vad vi ska göra sa jag och log mot Eric
- Säger inget mer, men jag hämtar dig 20 minuter efter att jag släppt av dig, är det okej? sa Eric och log
- Det blir jätte bra sa jag och log stort mot Eric
Vi gick snabbt ut till bilen och åkte hem mot mig. Jag hade verkligen ingenaning om vad Eric hade hittat på men jag var verkligen jätte glad för att jag fick träffa Eric även efter våran träning. Jag satt och log för mig själv varje gång jag såg på Eric och mitt hjärta slog fortare varje gång och jag förstod att jag måste känna något för Eric även om jag fortfarande inte vill erkänna det. Efter nästan 20 minuters bilfärd så släppte Eric av mig.
- Jag kommer tillbaka om 20 minuter, är det okej? sa Eric och log
- Va? Ja, det blir bra sa jag och log
- Vad tänkte du på? sa Eric och skrattade
- Ingenting, vi ses om 20 minuter sa jag och hoppade ur bilen
- Okej, jag kommer snart sa Eric och åkte i väg direkt när jag stängde bildörren
Jag sprang upp till min lägenhet och slängde väskan i hallen för att sedan gå in till sovrummet för att hämta bikini och handdukarna som låg i badrummet. Jag packade ner allting i en väska och när jag var klar tog jag min väska och gick ner för att vänta på Eric som skulle komma om ungefär 10 minuter.
Samtidigt hemma hos Eric - Erics perspektiv
Jag skulle ta med mig Nilla till Eriksdals utomhusbad. Det var så otroligt varmt och fint väder idag så jag tänkte jag skulle överraska henne med att åka dit. Jag packade snabbt ner mina badbyxor och handduk för att sedan gå ner till bilen och åka för att hämta upp Nilla och jag var verkligen jätte glad att jag fick träffa henne såhär efter jobbet med. Men jag vill ju berätta för henne hur mycket jag tycker om henne men samtidigt vet jag inte vad hon känner för mig och tycker hon inte om mig på samma sätt så kommer det bli jätte hemskt jobbigt eftersom vi jobbar ihop. ÅH,varför måste allting vara så krångligt?
Senare - Utanför Eriksdalsbadet - Nillas Perspektiv
Jag och Eric hade precis kommit fram och vi gick för att betala våran entré och det var verkligen hur roligt som helst att Eric tagit med mig hit för det var så otroligt varmt ute idag. När vi hade betalat gick vi åt varsitt håll och gick in i varsin badhytt för att byta om. Jag tog på mig min amerikanska flaggmönstrade bikini och när jag tog min handduk och väska med mina andra kläder för att låsa in dom i skåpet som man fått låna och sen låste jag med låset som jag köpt i kassan. När jag sedan vände mig fick jag se Eric och han var så otroligt snygg. Det var som att mitt hjärta stannade i några sekunder och han log stort mot mig och jag önskade jag kunde få veta vad han tänkte på.
Erics Perspektiv
När jag såg Nilla komma ut från omklädningshytten så var det som att mitt hjärta stannade. Hon var så otroligt snygg, jag har sett henne i sportbh på dansrepitionerna ibland men aldrig såhär. Det var som att min mun hade åkt ända ner till marken och skulle jag få upp den igen skulle jag få veva upp den.
- Så är du redo för lite sol och bad? sa Nilla och log
- Va? Ja, visst kom sa jag och log
- Vad tänkte du på ingentligen? sa Nilla och skrattade
- Ingenting, skulle vi gå? sa jag igen och log ännu större
- Det är inte så att du tog med mig hit för att få se mig i bikini va? sa Nilla och skrattade
- Vad tror du om mig ingentligen? sa jag och skrattade
- hahaha, det vill du inte veta sa Nilla och skrattade
- Kom nu sa jag och tog Nillas hand och vi gick mot gräsmattorna och la våra handdukar där för att sedan hoppa i poolen.
Jag simmade upp mot ytan efter att vi dykit ner i poolen. Det var ganska mycket människor där men jag såg Nilla nästan direkt. Jag simmade fram till henne och la mina armar runt hennes midja och hon vände sig om och såg mot mig och log. Jag var verkligen så glad för jag fick en känsla av att hon faktiskt tycker om mig. Hon vände sig sakta om mot mig så vi stod väldigt nära varandra. Jag log mot henne och hon mot mig. Jag la mitt huvud lite åt sidan och jag skulle precis kyssa henne när hon drog ner huvudet så jag inte kunde kyssa henne. Jag kände mig så otroligt dum.
- Ska vi gå upp en stund? sa Nilla och såg generat mot mig
- Ja, det börjar bli lite kallt sa jag och log
När vi kom upp från poolen så la vi oss på våra handdukar och solade en stund. Jag fattar inte att jag kunde vara så otroligt dum som försökte kyssa Nilla. Jag önskar bara att jag kunde spola tillbaka tiden och få allting ogjort för jag visste att det här skulle bli så otroligt jobbigt mellan oss.
4 timmar senare - Nilla är på Mc´donalds med Mattias- Nillas Perspektiv
Jag och Eric hade kommit från Erikdalsbadet för lite drygt 3 timmar sen och efter det hade jag ringt till min bästa vän Mattias och vi hade bestämt oss för att ses på donkan för att käka lite och prata. Eric hade försökt kyssa mig idag och jag drog mig undan. Jag fattar inte det själv, jag ville ju kyssa honom med men jag är så rädd att om det händer något mellan oss så kan det få konsekvenser senare eftersom vi jobbar ihop. Och jag behövde verkligen få lite råd från Mattias. Mattias är min bästa vän, vi hade känt varandra sen vi var 2 månader gamla eftersom våra mammor är bästa vänner så blev det att jag och Mattias lekte mycket som små och vi har alltid varit vänner. Men vi hade aldrig varit kära i varandra för vi kändes oss mer som syskon än som vänner så att bli kär i varandra skulle bara kännas konstigt.
- Så, berätta nu, vad hände på badet ingentligen? sa Mattias och drack lite cola
- Han försökte kyssa mig, jag var så otroligt korkad som drog mig undan och efteråt blev det bara stelt mellan oss sa jag
- Men varför lät du inte honom kyssa dig? Alltså du är ju kär i honom det syns ju lång väg sa Mattias
- Matte, det skulle adlrig funka, tänk om vi gör slut så kommer vårat jobbsamarbete vara slut med sa jag
- Nilla, du skojar va? Väljer du rädslan före kärleken? sa Mattias
- Vadå rädslan? sa jag förvånat
- Du väljer rädslan framför att vara med någon du faktiskt är kär i sa Mattias
- Ja, men problemet är att jag kan förlora mitt jobb och det vill jag inte sa jag och såg på Mattias
- Nilla, gör såhär prata med Eric iallafall, du kan inte välja rädlsan, du ska välja kärleken sa Mattias
- Okej, jag ska välja kärleken, du har rätt, som alltid sa jag och skrattade
- Hahaha, ja det är klart, har du inte förstått det efter alla andra gånger jag haft rätt? sa Mattias och skrattade
- Meh, taskig du är sa jag och skrattade
Mattias hade ju rätt, jag var verkligen tvungen att berätta för Eric vad jag känner. Det är kanske det som är problemet med det hela, jag har låtit rädslan dölja mina riktiga känslor för Eric och nu kanske det är försent eftersom han inte tror att jag är intresserad längre.
Samtidigt utanför donkan - Erics Perspektiv
Jag var verkligen orolig för hur Nilla skulle ta det när jag träffar henne nästa gång. Jag menar det blev så stelt när vi var på badet. Jag skulle aldrig ha gjort det, jag skulle aldrig försökt kyssa henne. Jag ville inte vara hemma efter allt som hänt så jag gick på en promenad och gick förbi donkan så såg jag Nilla. Jag log stort när jag såg henne men när jag såg killen hon satt med så förlorade jag leendet direkt. Vem var han? Men nu förstod jag varför hon inte ville kyssa mig. Hon hade redan en pojkvän. Hur kunde jag vara så otroligt dum som inte förstod det?!
Senare - Nilla har precis kommit hem och skriver i dagboken - Nillas Perspektiv
Kära dagbok 26/5-12
Eric måste tro att jag inte är ett dugg intresserad av honom. Jag ville ju ingentligen vara tillsammans med honom men nu verkade det som allting var förstört. Jag hade sett honom utanför donkan när jag var där med Mattias. Han såg mig rakt i ögonen och han gick snabbt iväg när han såg att jag sett honom och jag förstod direkt vad han måste trott. Hur ska jag kunna träffa honom imorgon på dansen?
Nästa dag - Nilla och Eric möts utanför danslokalen - Erics Perspektiv
När jag såg Nilla komma till danslokalen samtidigt som jag gjorde kändes det som att mitt hjärta frös till is. Jag ville ingentligen inte träffa Nilla på ett bra tag nu och jag blev både ledsen och arg när jag mötte henne.
- Hej Nilla sa jag och såg ner i marken
- Hej Eric! Hur är det? sa Nilla och försökte se mig i ögonen
- Det är bra, själv då? sa jag och försökte vara så naturlig som möjligt
- Det är bra, ska vi gå in så vi inte blir sena? sa Nilla och log lite försiktigt
- Ja, hade du roligt igår förresten? sa jag och såg att Nilla började gå mot dörren
- Vad menar du? sa Nilla och vände sig om mot mig
- Jag såg dig och din pojkvän på donkan igår sa jag och kände hur det högg i hjärtat
- Min pojkvän? sa Nilla och såg förvirrat på mig och jag kände bara hur ledsen jag blev när jag såg in i hennes fantastiska ögon. Varför Nilla? Varför skulle du ha en pojkvän?
Detta är kapitel 3 av Love Is Callin och jag hoppas verkligen ni ska tycka om det! Jag vet att jag blev senare med kapitlet idag men har inte haft en ledig stund att sitta ner och skriva på men jag lovar att kapitel 4 kommer upp imorgon. Och i kapitel 4 kommer vi få veta hur det går för Eric och Nilla. Kommer dom någonsin visa sina känslor för varandra? Vad händer när Eric bjuder hem Nilla på myskväll? det och mycket mycket mycket mer kommer vi få veta i kapitel 4 som kommer imorgon(fredag).
Ännu en gång TUSEN TUSEN TUSEN TACK för alla fina kommentarer ni skickat till mig! Jag blir verkligen jätte jätte glad! Som jag sagt förut så är det för er jag skriver novellerna :) Utan er skulle inte bloggen finnas ! NI ÄR DOM BÄSTA OCH MEST FANTASTISKA LÄSARNA SOM FINNS! ännu en gång tuuusen tack!
LOVE U ALL SO MUUUCH!<33<3333<3333
Love is Callin - Kapitel 2
- Nej, äta måste man ju sa Eric och skrattade
- Haha, ja det har du så rätt i sa jag och skrattade
- Popular...mmm...mmm började Eric nynna och jag kände hur mina kinder hettade till, för han kan väl inte hört mig sjunga på Popular eller gjorde han det? Och varför blev jag så generad?
20 minuter senare - Nilla och Eric äter lunch - Erics Perspektiv
Jag hade gillat Nilla i nästan 1 år men jag tror inte hon känt samma sak för mig. Men idag hade jag haft tur eftersom hon hade missat bussen och jag hade blivit lite senare från danslokalen och såg henne vid busskuren och tänkte då att jag kunde skjutsa henne och förhoppningsvis så kanske vi kan komma varandra lite närmare varandra. Vi satt på en resturang och käkade och det var verkligen hur mysigt som helst.
- Du verkade lite spänd på repetitionen idag sa jag och såg på Nilla
- Gjorde jag? Nej, alltså det blev lite pinsamt bara sa Nilla och skrattade
- Vadå pinsamt? sa jag och skrattade
- Ja, men att vara så nära dig sa Nilla och jag såg hur hennes kinder blev röda
- Det är väl inget pinsamt, vi har känt varann i mer än ett år snart Nilla sa jag och log stort
- Du har rätt, jag ska föröka tänka bort det imorgon sa Nilla och log
- Bra, och har vi tur så blir det ännu hetare imorgon sa jag och skrattade
- Hahaha, ja du kan ju alltid drömma sa Nilla och skrattade
Jag skrattade och hon skulle bara veta hur mycket jag drömmer om henne. Vi skulle börja med lite andra låtar snart och jag hoppas verkligen att jag får dansa lite extra med Nilla då, jag kanske får prata med Sabina om det?
Lunchen - Nillas perspektiv
Vi hade suttit en stund på lunchen och vi hade det faktiskt väldigt roligt tillsammans. Jag ser Eric som en av mina närmaste vänner men idag så märkte jag en annan sida av honom. Han flörtade med mig nästan hela tiden. Jag kände ibland hur jag fick fjärilar i magen under vissa tillfällen men det kan väl inte betyda att jag är kär? Jag menar det kan jag väl inte vara. Vi hade det verkligen jätte roligt på lunchen och när vi var klara och hade betalat så gick vi ut till bilen igen och Eric körde mig hem.
- Tack för lunchen och skjutsen sa jag och log
- Det var så lite, du har inte lust att hänga med på bio ikväll? sa Eric och log
- Bio? sa jag förvånat
- Ja, jag har fått en extra biljett till "The Amazing Spider-Man" och jag undrar om du vill följa med? sa Eric
- När är det? sa jag och log mot Eric
- Klockan sju sa Eric och log större
- Okej, jag kan gärna följa med sa jag och log stort mot Eric
- Va kul! Ska vi ses utanför bion eller ska jag hämta dig? sa Eric och jag såg hur det lyste i hans ögon
- Vi kan mötas utanför bion vid halv sju sa jag och log mystiskt mot Eric
- Det blir perfekt, vi ses då sa Eric och jag stängde bildörren efter att jag hoppat ur
Jag såg när Eric åkte iväg med bilen och jag gick snabbt upp till mig. Jag tog ur mina danskläder ur väskan och la in dom i tvättmaskinen och körde igång den. Alla i lägenheterna har tvättmaskiner i lägenheten men ingen torktumlare så jag fick alltid hänga upp kläderna på tork i badrummet men det funkade det med. När jag hade slängt in sakerna i tvättmaskinen gick jag ut till vardagsrummet och tog upp min dagbok. Jag är 19 år och skriver fortfarande dagbok men det är bara en skön grej att göra för att få ut sina tankar. Jag öppnade den och började skriva i den.
Kära dagbok 25/5-12
Dansträningen gick faktiskt väldigt bra idag, men när Sabina sa att vi skulle bli hetare mot varandra så trodde jag först hon drev med mig och Eric. Jag hade verkligen inte en tanke på att jag skulle bli så nära honom. Det som var jobbigast var att under hela tiden fick jag fjärilar i magen och jag förstod ingenting. Jag menar jag kan väl inte vara kär i honom? Okej, han är snygg, söt, gullig och helt fantastisk på alla sätt men jag har bara sett honom som en vän hittills och ikväll ska jag gå på bio med honom. Jag måste verkligen ta reda på vad jag känner eller om det bara är min kropp som spelar mig sjuka spratt.
Samtidigt hemma hos Eric - Erics Perspektiv
Jag hade kommit hem för ungefär 20 minuter sen och jag kunde inte sluta tänka på Nilla. Jag var så glad att hon ville gå med mig på bio ikväll. Jag hoppas då att jag ska kunna ta hennes hand eller iallafall visa något för hur jag känner för henne för i mörkret ser ingen något. Men jag måste få göra mer dans med bara Nilla. Jag satte mig ner i soffan och tog upp min iphone och slog nummret till Sabina.
- Sabina sa Sabina när hon svarade efter tre signaler
- Tja Sabina! Eric här, jo jag skulle behöva prata med dig sa jag
- Okej, om vadå? sa Sabina
- Jo, jag vill göra lite mer dans med Nilla sa jag och jag kände hur stort jag log för mig själv
- På vilket sätt vill du dansa mer med Nilla? sa Sabina
- Ja, kanske lite mer som idag på "Masquerade" sa jag
- Jaha, ja jag kan ta mig en titt på det men det kanske dröjer någon månad sa Sabina
- Men du tror att det går att fixa? sa jag och kände hur glad jag blev
- Ja, det går att ordna, sa Sabina
- Tusen tusen tack sa jag
- Det var så lite, vi ses imorgon sa Sabina
- Det gör vi, hej då sa jag och la på
Jag la ifrån mig mobilen och jag kände varm jag blev i hela kroppen. Jag såg på klockan och jag gick snabbt ut till köket för att ta mig lite mat innan jag skulle gå in i duschen och sen göra mig klar inför dejten med Nilla. Eller jag vet inte om det är en dejt ännu men jag hoppas verkligen det ska bli det. Efter att jag ätit och jag skulle precis gå in i duschen när min mobil pep till. Jag gick och kollade vem det var och det stod "Nilla" på displayen. Jag läste snabbt sms:et jag fått av henne och hon hade skrivit " Hej Eric! Jag ville bara säga att jag kanske blir 5 minuter sen! Men vi ses på bion! Kram din Nilla". Jag blev alldeles varm i kroppen när jag läste smset och jag log. Jag började tänka mer på Nilla och det var nästan som att jag glömde att jag skulle gå in i duschen och nu hade jag med bråttom för att inte jag också skulle komma försent.
Nilla väntar utanför bion - Nillas Perspektiv
Jag hade kommit fem minuter senare än vi hade bestämt men när jag kom dit var inte Eric där heller så jag antog att han med var sen. Jag stod och väntade i säkert 10 minuter innan jag såg Eric komma springandes och kom in genom dörren.
- Hej Nilla! Förlåt att jag är sen, men glömde bort tiden sa Eric och gav mig en kram
- Hej Eric! Det gör inget, jag trodde med att jag var sen sa jag och besvarade Erics kram
- Vill du ha något? sa Eric och log
- Vi kanske ska äta popcorn sa jag och log
- Absolut, jag kan gå och köpa , vill du ha läsk med? sa Eric och log stort
- Ja, en cola blir bra sa jag och log
- Det fixar jag sa Eric och log stort mot mig
- Vad söt du är! sa jag och kände hur jag blev generad när jag sa det.
- Detsamma sa Eric och gick för att köpa läsk och popcorn
När Eric kom tillbaka gick vi till biosalongen och vi satte oss på våra platser och jag log. Men samtidigt var jag lite generad över att jag faktiskt sagt att han är söt. Jag vet inte vart det kom ifrån, det var inget jag hade planerat att säga utan det bara kom från ingenstans. När filmen började och jag skulle ta lite mer popcorn så kände jag hur jag nuddade Erics hand och jag vände mitt huvud mot honom men jag såg inte så mycket i biomörkret men jag blev faktiskt lite nervös. Jag tog en klunk cola och fortsatte att titta på filmen.
I mitten av filmen - Erics Perspektiv
Nu hade ungefär halva filmen gått och det var faktiskt väldigt bra men när Nilla och jag nuddade vid varandras händer när vi tog popcorn och jag blev väldigt glad när hon inte tog bort sin hand och jag märkte faktiskt att hon såg på mig i biomörkret men jag tror inte hon la märke till det. Jag tog min hand och la den över Nillas och jag kramade den lite lätt och jag kände hur hennes fingrar slöt sig kring mina och jag ville bara ta med mig henne ut från bion och berätta vad jag känner för henne. Men jag försökte fortsätta att se på filmen men det var verkligen svårt när jag bara ville springa ut därifrån och berätta hur kär jag är i Nilla.
Eric och Nilla ska skiljas utanför bion - Nillas perspektiv
- Det var verkligen hur roligt som helst. sa jag och log
- Det var det verkligen, har du lust att hitta på något imorgon efter dansen? sa Eric och log
- Gärna, det skulle vara jätte roligt sa jag och kände hur kinderna hettade till
- Vi kanske kan bestäma vad vi ska göra imorgon sa Eric
- Ja, det låter som en kanon bra idé. Men vi ses på dansen imorgon? sa jag
- Ja, det är väl klart vi gör. Men tack ännu en gång för en väldigt trevlig kväll sa Eric och kom närmare mig
- Tack själv, det var hur kul som helst sa jag och jag kände hur mina knän började bli som gele
- Vi ses imorgon! Sov gott Nilla sa Eric och gav mig en puss på kinden
- Sov gott Eric sa jag och jag kände hur mina kinder hettade till och blev knallröda
Vi skiljdes åt utanför bion och vi gick åt varsitt håll. Jag var så otroligt glad, jag trodde inte att kvällen skulle sluta såhär men det var en helt underbar överraskning. Men jag kan inte vara kär i Eric, alltså även om jag vill vara det så får jag inte vara det. Det skulle aldrig funka, jag ska dansa med honom och det är inget bra sätt att vara tillsammans på, att både jobba ihop och ha ett privat förhållande. Varför skulle allting vara så krångligt?
Nästa dag - Dansträningen har börjat - Erics Perspektiv
Efter våran otroligt fina dejt igår hade jag varit på strålande humör hela dagen. Men under dansträningen så kunde jag knappt koncentrera mig. Och jag märkte på Sabina att hon började bli irriterad på mig eftersom jag inte tog så många danssteg rätt. Jag tittade på Nilla i spegeln och log mot henne och hon log mot mig med och då tappade jag ännu ett danssteg.
- Eric, vad är det du tänker på ingentligen? sa Sabina och stannade musiken
- Jag tappade bara ett steg sa jag och såg mot Nilla
- Du har missat flera och jag behöver att du skärper dig nu sa Sabina
- Okej, jag ska skärpa mig sa jag och såg mot Nilla som log mystiskt mot mig
- Eric, hör du vad jag säger? sa Sabina
- Va? sa jag och kom tillbaka till verkligheten
- Eric, vad är det med dig idag ingentligen?
Detta är kapitel 2 av Love Is Callin. Och jag hoppas ni ska tycka om det och det kommer hända mer saker i kapitel 3 det lovar jag. Och kapitel 3 kommer ut imorgon(torsdag) och då kommer vi få veta om Eric berättar för Nilla vad han känner för henne? Och vad är det för kille som Eric ser Nilla tillsammans med? Och hur het kommer danserna bli nu när Eric bett Sabina att göra dom lite hetare? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 3. Och förlåt att kapitel 2 kom upp så sent men jag hann inte klart i tid. Jag kom hem sent från bion och då hann jag inte få ut det tidigare men kapitel 3 kommer tidigare :)
Ännu en gång, tusen tusen tusen tack för era super fina kommentarer! Det är verkligen otroligt roligt att ni tycker så mycket om Love Is Callin redan och jag hoppas ni ska tycka om den lika mycket sen när den kommit igång mer :) Det är för er alla fantastiska och underbara läsare som jag skriver dessa noveller :) TUUUSEN TACK ännu en gång! NI ÄR BÄST!
LOVE U ALL! <3<3<3333<333
Love is Callin - Kapitel 1
Kära dagbok - 25/6-11
Jag har känt Eric i snart 1 1/2 år men jag har inte haft känslor för honom under nästan 1 år men idag under repetitionen till låten " Crasched on the dancefloor" förändrades precis allting. Jag fick en helt ny bild av honom, jag såg honom på ett helt nytt sätt. Han var inte bara en person som jag ville vara vän med. Men jag kanske ska ta det från början?
2 månader tidigare - Morgon - Nillas Perspektiv
Jag vaknade sakta av att min mobil ringde för att väcka mig. Jag slog av den och jag kände hur jag bara ville somna om. Jag hade ingen ork att gå upp idag. Fast jag visste att jag var tvungen att gå upp för jag skulle vara på repetionen i tid idag. Jag dansar åt Eric Saade och jag skulle vara i dansstudion om några timmar och var tvungen att gå upp nu. Jag satte mig på sängkanten och sträckte på mig. Jag kollade på klockan och hon var redan halv sex. Jag gick snabbt upp och in i duschen. Det tog mig ungefär en kvart innan jag var klar.
Jag tog på mig mina svarta jeans och min blåa långärmade tröja för att sedan kasta i mig mina ostmackor och en kopp kaffe innan jag tog mig mina svarta converse och min lila munjacka över och sen fick jag ta min väska med danskläder för att sedan skynda mig ner till bussen. Jag hann precis med bussen och nu väntade en 20 minuter lång bussresa till dansstudion och jag var verkligen hur trött som helst och jag ville inget hellre än att bara få åka hem och lägga mig i min varma säng och sova.
20 minuter senare - Nillas Perspektiv
När jag kom fram till dansstudion var det till att snabbt byta om till mina danskläder. Jag gick in i tjejernas omklädningsrum och eftersom det bara var jag och Rim som skulle vara med i turnen så var det väldigt mycket plats i omklädningsrummet men jag tror jag blev en aning sen för Rim var redan klar när jag kom in genom dörren.
- Hej Nilla! Du får nog skynda dig att byta om, killarna väntar sa Rim
- Hej! Ja, jag blev lite sen, somnade nog om i morse sa jag och skrattade
- Det är lugnt, men skynda dig så säger jag att du är här sa Rim
- Tack! sa jag och log
Jag skyndade mig att byta om till mina svarta sweatpants och min svarta magtröja med ett stort N på. Jag satte upp håret i en tofs och tog på mig mina danssneakers och gick ut genom omklädningsrumsdörren och kom direkt in i danssalen, där dom andra stod och väntade på mig.
- Försov du dig idag Nilla? sa Sabina som är koreograf
- Ja, förlåt sa jag och blev lite generad
- Det gör inget, men vad säger ni, ska vi värma upp lite? sa Sabina
- Absolut sa vi och jag satte mig bredvid Eric för att stretcha lite innan vi körde igång
- Läget Nilla? sa Eric och stretchade
- Det är kanon sa jag och log
- Jag har hört att det ska bli mer dans mellan dig och mig idag sa Eric och log stort
- Jasså, bara du och jag då eller? sa jag och log
- Kanske, vi får se sa Eric och reste sig
Jag tittade på Eric när han gick mot dom andra killarna och jag kände hur mitt hjärta slog lite hårdare men jag kan väl inte vara kär eller? Nej, det är nog bara jag som är trött eller något annat. Jag ställde mig upp och gick fram till dom andra och vi började träna på danserna som vi skulle köra på höst/vinterturnen som drog igång om några månader.
- Nu ska vi köra "Masquerade" och då vill jag att du Nilla och Eric ska vara lite mer kärleksfulla sa Sabina
- Ursäkta? sa jag och såg på Sabina
- Jo, Du Eric, du tar Nilla bakom ryggen och böjer ner henne såhär sa Sabina och visade Eric hur han skulle göra
- Okej, ska jag prova med Nilla nu? sa Eric och log
- Ja, absolut sa Sabina
Eric kom fram till mig och han började sjunga refrängen till "Masquerade" och i mitten av refrängen skulle jag gå fram och han snurrade mig först ett varv och sen lutade jag mig ner och han tog sin arm under min rygg och han böjde mig sedan ner för att ta upp mig igen. Och det kittlade till lite i min mage när jag såg in i Erics mörka ögon.
- Det ser jätte bra ut men jag skulle vilja att det fanns ännu mer gnista mellan er än vad det redan är sa Sabina
- Hur då menar du? sa Eric
- Som att du Nilla smeker Erics kind när du ska gå runt honom sa Sabina
- Okej, ska vi köra igen? sa Eric
- Ja, gör det ingen sa Sabina och log
Vi gjorde samma sak igen men när jag kom upp mot honom igen och skulle gå runt så jag kom bakom hans rygg så smekte jag hans kind och log mystiskt mot honom och jag kände åter igen hur det kittlade till inom mig när jag smekte hans kind. Sabina tyckte det var kanon bra och det var verkligen hur roligt som helst.
7 1/2 timme senare - repetitionen är slut - Nillas perspektiv
Efter att vi dansat i nästan 9 timmar så var det dags att åka hem och äta lunch. Jag var verkligen hur hungrig som helst. Jag såg på klockan och hon var halv ett och bussen skulle snart komma hit. Jag skyndade mig in i duschen och när jag var klar tog jag på mig mina svarta svarta jeans och blåa långärmade tröja och sen packade jag ner mina danskläder i väskan och tog snabbt min lila munkjacka i handen och hoppade i skorna och sprang ut från danslokalen för att se när bussen startade för att åka från hållplatsen.
- STANNA! MEN STANNA DÅ! ropade jag men bussen bara åkte iväg
- ÅH! GUBBE! skrek jag efter bussen
Jag visste inte hur jag skulle komma hem nu. Jag gick och tittade när nästa buss skulle komma och den skulle inte komma förens om 30 minuter. Jag blev så irriterad, han såg ju att jag kom varför kunde han inte bara stanna då. Jag gick mot busskuren för att sätta mig ner och då fick jag lite "popular" känslor så jag började nynna på låten när en bil kom körande och stannade framför busskuren. Jag tittade upp och när bilens ena ruta började åka ner såg jag vem det var. Eric Saade. Hade inte han redan åkt?
- Missat bussen Nilla? sa Eric och log
- Kan man säga, den åkte precis när jag kom springandes sa jag
- Va? Shit, vilket pucko! Men när kommer nästa buss? sa Eric och såg mot mig
- Om 30 minuter sa jag och blev irriterad
- Men vill du ha skjuts? Jag kan köra dig om du vill sa Eric och log stort
- Men det blir väl en omväg för dig sa jag
- Nej, vi kanske kan käka en lunch ihop med om du vill? sa Eric och skrattade
- Ja, det kan vi göra, men är det säkert att det inte är något besvär för dig? sa jag och öppnade bil dörren och hoppade in i framsätet och la min väska i baksätet
- Nej, äta måste man ju sa Eric och skrattade
- Haha, ja det har du så rätt i sa jag och skrattade
- Popular...mmm...mmm började Eric nynna och jag kände hur mina kinder hettade till, för han kan väl inte hört mig sjunga på Popular eller gjorde han det? Och varför blev jag så generad?
Detta är kapitel 1 av Love Is Callin. Kapitel två kommer imorgon(onsdag) och jag hoppas det kommer upp tidigare ännu tidigare imorgon :) Jag hoppas ni ska tycka om Love Is Callin och vad som händer i kapitel två, ja det får vi veta imorgon :) Då får vi bla. veta vad som händer på Eric och Nillas lunch? Vad är det ingentligen Nilla skriver i sin dagbok om dagen? Och kommer hon förstå att det är kärlekskänslor hon har för Eric? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 2 :)
Och ännu en gång tusen tuuusen tusen Tack för alla era super duper fina kommentarer! Jag blir verkligen helt överlycklig att ni tar er tiden att skriva så fina kommentarer till mig :) Jag hoppas ni ska tycka lika mycket om Love is Callin som ni tyckte om dom tidigare novellerna ! NI ÄR DOM BÄSTA OCH FANTASTISKA LÄSARNA SOM FINNS!
I LOVE U ALL!!! <3<3<3<33333