Love is Callin - Kapitel 13
- Nilla? Nilla? sa jag och när hon vände sig om såg jag hur det kom blod ur hennes mage och då förstod jag att hon fått kniven i sig istället för mig
- NIIIIILLLLAAA!!!! skrek jag
Erics Perspektiv
- NIILLA! skrek jag och sprang fram till henne och tog upp henne i min famn
- Host...host var det ända Nilla fick fram och jag såg hur det kom blod ur hennes mun
- VAD HAR DU GJORT!? skrek jag mot Johannes
- Ja...jag...sa Johannes och sprang sedan iväg
- ERIC! Vad har hänt? sa Rim och kom springandes mot mig och Nilla
- Ring efter en ambulans! sa jag och Rim skyndade sig att ringa
- Såja, allting kommer bli bra! Jag finns här sa jag och smekte Nillas hår och jag såg hur hennes ögon stängdes stakta
- Lämna mig inte! Jag ska göra allt för att rädda dig! sa jag och la mina händer mot Nillas sår på magen för att hindra blodet från att rinna ut lika mycket
- Eric, ambulansen är på väg nu sa Rim och ställde sig bredvid mig
- Okej, Nilla du kommer klara det här! Jag vet det sa jag och höll mina händer mot hennes mage
15 minuter senare - Eric och Nilla anläder i ambulansen till sjukhuset - Erics Perspektiv
- Vad har hänt? sa läkaren som heter Stefan
- Flicka, 19 år, knivskuren i buken sa ambulansföraren när dom körde in Nilla
- Okej, kär in henne på sal 19 sa Stefan och stannade för att sedan se på mig
- Kommer hon klara sig? sa jag och såg på Stefan
- Det kan vi inte säga just nu men jag ska be någon undersöka dig under tiden sa Stefan
- Men det är ingen fara med mig, Nilla är det viktiga sa jag
- Jag ber någon se över dig ändå, jag kommer med ett besked så fort vi vet något sa Stefan och gick in till rummet där Nilla låg
Jag satte mig snabbt utanför salen för att vänta på besked när det kom fram en sköterska till mig och jag förstod att hon ville kolla upp mina skador i ansiktet.
- Eric Saade? sa kvinnan
- Ja, det stämmer sa jag
- Ni kan följa med här sa kvinnan och tog med mig in till ett undersökningsrum
Hon plåstrade om mig lite i ansiktet och det var inget som var brutet eller något sådant, det var mest ytligt. Jag sprang sedan tillbaka till rum 19 för att vänta på att dom skulle komma och ge mig ett besked. Jag hade smsat både Nillas bästa vän Mattias och även dom andra i dansgruppen för att berätta vad som hänt och Mattias skulle försöka komma hit men han visste inte när han skulle kunna komma. Men det ända jag tänkte på nu var Nilla. Jag var så orolig att hon inte skulle klara sig.
2 timmar senare - Erics Perspektiv
Jag hade väntat i nästan 2 timmar på att få ett besked om Nillas tillstånd och ju längre tiden gick desto mer tiden gick desto oroligare blev jag.
- Eric? Nillas pojkvän? sa Stefan när han kom ut från rummet och fram till mig
- Ja, hur är det med henne? sa jag och såg oroligt på Stefan
- Nilla har svåra blödningar i buken. Och är det så att dom här blåmärkenena kommit nu eller när fick hon dom? sa Stefan
- Hon fick dom igår, hennes styvbror gjorde det här mot henne sa jag och kände hur det började bränna innan för mina ögon för att tårarna ville komma fram
- Okej, ja, för det är såhär att Nilla har en hjärnskakning som kan göra att hon kommer ligga i koma längre än vi först trott, och vi kommer röntga hennes huvud nu och sedan kommer hon åka in på operation så vi ska kunna stoppa hennes blödningar i buken sa Stefan
- Men kommer hon klara sig? sa jag och kände hur tårarna började rinna
- Det är för tidigt att svara på just nu men vi kommer ringa dig när operationen är klar, så det bästa är om du åker hem och sover en stund så ringer vi dig när du kan komma hit sa Stefan
- Men jag vill vara kvar sa jag
- Jag lovar att vi ringer så fort operationen är klar så kan du komma och hälsa på henne sa Stefan
- Okej, ring så fort hon är färdig opererad sa jag
- Vi lovar sa Stefan
Jag gick med tunga steg ut från sjukhuset och jag ville inget hellre än att bara få stanna där men dom ville att jag skulle åka hem och få lite sömn så valde jag att faktiskt göra som dom sa. Men jag var verkligen orolig för Nilla. Hon hade inre blödningar och en hjärnskakning. Jag förstod nu att det måste varit därför som hon mått illa och kännt sig yr och tilloch med svimmat. Åh, Nilla, varför åkte vi inte hit tidigare? Jag hoppade in i bilen och körde sedan till hotellet och jag somnade ganska fort, för även om jag var hur orolig som helst så var jag otroligt trött.
Nästa dag - Klockan 08.00 - Erics Perspektiv
Jag vaknade av att min mobil ringde och jag svarade direkt.
- Eric sa jag
- Hejsan Eric! Det här är Stefan Larsson,Nillas läkare, Vi ville bara meddela att operationen är klar och att du är välkommen till sjukhuset sa Stefan
- Jag kommer direkt sa jag och la på direkt
Jag hade inte tagit av mig mina kläder som jag hade haft kvällen innan så jag skyndade mig att få av mig mina blodiga kläder för att sedan sätta på mig ett par mörka jeans, en svart tshirt och min kofta med luva för att sedan gå till hissen och åka ner till entrén. När hissdörrarna öppnades stod det massor med journalister där och jag förstod ingenting. Jag drog ner luvan lite till så dom inte skulle se mig och jag började gå mot utgången när jag fick se en stor löpsedel där det stod "Eric Saade och dansaren Nilla Hannson i knivdrama. Dansaren förd till sjukhus med allvarliga skador. Eric Saade har ingen kommentar om läget. Läkaren Stefan: Läget är kritiskt men vi gör allt vi kan". Det kokade i mig. Hur kan dom vara så otroligt okänsliga?!
- Eric! Eric! Kan du berätta vad som hänt? sa en journalist som sett mig
- Kan ni inte låta mig vara?! Det här är faktiskt privat sa jag
- Privat? Det är ju faktiskt ett mordförsök sa en annan journalist
- Som jag sa, tjejen jag älskar mer än allt annat ligger i koma på sjukhuset och ni vill bara ha ännu en smaskig artikel som ni kan vinkla till er fördel! LÅT MIG VARA! sa jag och gick igenom folkmassan för att sedan gå ut mot min bil
Jag hoppade snabbt in i min bil för att sedan åka mot sjukhuset. Jag orkade inte med att journalisterna var på mig och just nu var det ännu jobbigare eftersom jag inte visste om Nilla skulle överleva. Jag skyndade mig att parkera bilen för att sedan skynda mig in till sjukhuset.
- Hejsan! Jag ska besöka Nilla Hansson sa jag till kvinnan i receptionen
- Ja, Dr.Larsson ville tala med er innan, så ni kan gå till rum 14 sa kvinnan
- Tack sa jag och gick snabbt mot rum 14 för att träffa Dr.Larsson och få träffa Nilla
Jag gick upp för trapporna och när jag kom fram till rum 14 så kände jag en stor klump i hjärtat. Jag var så sjukt orolig för vad läkaren skulle berätta för mig om Nilla.
- Eric? sa Stefan, Nillas Läkare och kom fram till mig
- Ja, hur är det med henne? sa jag oroligt
- Operationen gick bra, vi har stoppat blödningarna i buken och när vi röntgade hennes huvud så hittade vi inga blödningar men hon har fått en hjärnskakning som gör att hon ligger i koma just nu sa Stefan
- Men kommer hon klara sig? sa jag
- Det går inte att säga, så länge hon ligger i koma så kan vi inte säga något sa Stefan
- Okej, kan man inte säga när hon kommer vakna? sa jag
- Nej, det är omöjligt att veta, hon kan vakna imorgon, idag, eller om ett par veckor, det är omöjligt att säga sa Stefan
- Jag förstår, men får jag gå in till henne? sa jag
- Ja, självklart, jag vet att hon behöver dig där sa Stefan
- Tack sa jag och öppnade dörren till rum 14
När jag kom in genom dörren och fick se Nilla ligga där med trådar på bröstet och en slang genom munnen och en som gav henne syre via näsan. Det gjorde så ont mig att se henne ligga där. Jag gick sakta in och satte mig på stolen som stod bredvid hennes säng och sen tog jag hennes hand.
- Lika vacker som alltid min älskade Nilla sa jag och strök en hårslinga från hennes ansikte
Jag satt och såg på henne väldigt länge och jag ville bara att hon skulle vakna. Det som var jobbigast var att jag inte visste om hon hörde mig över huvud taget.
- Allting kommer att bli bra, det lovar jag dig fortfarande. Jag ska göra allt som står i min makt för att få dig frisk igen. sa jag och strök Nillas fingrar medans jag pratade med henne
- Du kommer inte dö från mig, det får du inte göra! Jag älskar dig så frukansvärt mycket! sa jag och kände hur det började rinna tårar ner på mina kinder
- Snart kommer jag få se dina underbara ögon igen, se ditt leende mot mig. Så snälla Nilla, vakna snart sa jag och reste mig sakta från stolen och gav henne en kyss på pannan
Precis när jag satte mig ner igen så hörde jag hur någonting började pipa bakom mig. Jag såg på skärmen som höll koll på hennes hjärtljud och när jag såg hur dom små taggarna började försvinna och bli som ett streck så förstod jag att hennes hjärta slutat slå. Jag fick panik.
- Nilla, du får inte försvinna från mig! Nilla! sa jag och tog ett hårt grepp om hennes hand
Detta är kapitel 13 och jag hoppas ni ska tycka om det :) Kapitel 14 kommer imorgon(måndag) och då får vi veta vad som händer härnäst. Kommer Nilla överleva? Vad händer med konserterna? Och vad kommer tidningarna nu skriva efter att Eric bett dom låta han och Nilla vara? Det och mycket mycket mer kommer vi få veta redan imorgon(måndag).
TUSEN TUUUUSEN Tack för att ni läser bloggen och för att ni skriver så otroligt fina kommentarer! Det värmer verkligen ! För Utan er ingen blogg ! TUUUSEN TACK!!!
LOVE U ALL! <3<3<3<333
Kommentarer
Ellen<3 säger:
Man blir riktigt rörd! :)<3<3<3
Svar:
Natalie Johansson
Nadja säger:
Du är så duktig så det går verkligen inte att beskriva :D
Trackback