Without you im nothing - Kapitel 12
- Vad är det gumman? Har det hänt något? sa Eric och såg oroligt på mig eftersom jag var ganska avvisande
- Varför flörtar du med den där tjejen ingentligen? sa jag och kände hur det sved i bröstet
Jossans Perspektiv
- Varför flörtar du med den där tjejen ingentligen? sa jag och kände hur det sved i bröstet
- Va? Vad menar du med flörtar? Jag har inte flörtat med någon sa Eric förvånat
- Jag såg hur du flörtade med henne, du tog på hennes arm och massa sånt sa jag lite irriterad
- Men jag har inte flörtat med någon, du måste tro mig sa Eric och tog på min arm
- Jag såg det ju själv! Det syntes lång väg hur ni flörtade med varandra sa jag argt
- Men ge dig nu! Jag har inte flörtat med henne! Du vet vem jag älskar och det är dig sa Eric
- Eric, du kan ju ringa mig någongång om du vill hitta på något någon dag sa tjejen från baren och gav honom en lapp
- Inget flörtande va? sa jag och gick snabbt därifrån
- Jossan vänta! Det är inget sånt, jag lovar! sa Eric och tog tag i min arm
- Det verkar ju inte så direkt! Jag måste få vara ifred ett tag, så kan ju du flörta vidare sa jag och drog åt mig armen
- Jossan, älskling, du kan inte mena allvar! sa Eric
- Jo, jag vill ta en paus från det här ett tag. sa jag och gick sedan fort mot uttången för att sedan ta bussen hem till min lägenhet.
Det gjorde så ont i mig att jag blivit så svartsjuk men jag såg ju hur han flörtade och sen när den där tjejen kom fram till Eric och gav honom en lapp så var det som att han valt. När jag kom hem efter att jag kommit fram med bussen och jag kände hur det värkte i bröstet på mig. Jag gjorde mig i ordning och sedan gick jag till mitt sovrum och la mig i sängen och drog täcket över mig och sedan stängde jag av mobilen och somnade.
Samtidigt på krogen - Erics Perspektiv
Hur kunde Jossan tro att jag flörtade med den där tjejen? Vi snackade ju bara och sen att hon gav mig sitt nummer var ju knappast mitt fel. Jag hade märkt lite innan att Jossan kunde vara svartsjuk men jag hade aldrig sett henne såhär. Hon trodde verkligen att jag flörtade med den där tjejen. Och nu ville hon ha en paus. Jag älskar ju bara Jossan och ingen annan, men nu gäller det bara att få henne att förstå det.
- Var är Jossan? sa J-son och kom fram till mig
- Hon blev dålig och behövde åka hem sa jag och log konstgjort
- Va tråkigt, hoppas hon blir bättre snart sa J-son och såg förvånat på mig
- Mmm...jag mår inte så bra själv så jag tror jag åker hem sa jag
- Okej, men vi hörs senare sa J-son och gick sedan till några andra
Jag gick ut till bilen och körde sedan hemåt och jag kände hur det gjorde ont i hjärtat när jag tänkte på Jossan. När jag kom hem så kändes det tomt eftersom inte Jossan var här. Jag skyndade mig att göra mig i ordning för att sedan gå och lägga mig. Men jag kunde inte somna, det kändes kallt och tomt utan Jossan. Varför var den där tjejen tvungen att prata med mig?!
2 dagar senare - Jossans föräldrar kommer - Jossans Perspektiv
Mina föräldrar hade precis kommit hit med mina kläder och lite ramar med bilder av mig och Eric i. Det var ganska jobbigt att få se bilderna på oss eftersom vi har tagit en paus, eller rättare sagt, jag har tagit en paus. Det märktes på mina föräldrar att dom förstod att något var fel. Efter att vi lagt i ordning allting så satte vi oss i köket och fikade och då kom såklart frågan om vart Eric var.
- Vart är Eric? Borde inte han vara här nu? sa mamma och såg förvånat på mig
- Vi har bråkat. Han flörtade med en annan tjej sa jag
- Men gumman, varför skulle han göra en sån sak? sa mamma
- Jag såg det själv ju, och varför skulle han vilja vara med mig,han förstod nog att jag bara var en bästa vän trots allt sa jag
- Jossan, det där är inte sant. Han älskar dig och det du beskriver låter som svartsjuka sa pappa
- Jag är inte svartsjuk sa jag
- Jo, det märks tydligt sa mamma och skrattade
- Ja, okej, jag är svartsjuk men det är bara för att jag älskar honom så mycket sa jag
- Jag förstår det gumman men prata med honom, lova mig det sa mamma
- Ja, jag lovar att jag ska prata med honom sa jag och log mot mamma
Jag måste prata med Eric. Mamma och pappa har ju rätt i att jag är svartsjuk men det är ju mest bara för att rädslan finns att Eric inte ska vilja ha mig mer än som bästa vän. Men förhoppningsvis såg jag fel igår och jag borde verkligen prata med honom men det som fortfarande finns inom mig är att hon faktiskt gav honom sitt nummer. Och varför skulle hon gjort det om det inte var något? Det stör mig så mycket alltså. Men jag älskar honom så mycket och jag borde kanske försöka jobba bort min svartsjuka, lite iallafall.
Senare på kvällen - Erics Perspektiv
Jag hade ringt och sms:at till Jossan nästan hela dagen då jag inte jobbat. Men hon svarade inte. Jag fattar inte vad jag ska göra för att vinna henne tillbaka. Jag hade jobbat hemma själv idag med att skriva låtar för jag orkade inte träffa någon idag. Det kändes som att skulle jag träffa någon så var det stor risk att jag skulle låta irriterad och det ville jag verkligen inte. Men jag vet ett ställe som jag kan få tag i henne och det är på hennes jobb och dit ska jag imorgon och då kan hon inte undvika mig.
Jag hade precis lagat middag och nu satt jag bara framför tv:n och zappade mellan kanalerna. Nej, det finns inget att göra så jag gick istället och gjorde mig iordning för att sedan gå och lägga mig. Jag twittrade lite innan jag somnade och jag hoppades lite på att Jossan skulle se ett av dom men det tror jag inte hon gjorde tyvärr.
Nästa dag - Eric kommer till Jossans jobb - Erics Perspektiv
Det hade tagit en liten stund att komma till Jossans jobb eftersom jag mött många fans och jag ville gärna ge dom både autografer och bilder men när jag väl kom fram till Jossans jobb så kände jag hur hårt hjärtat slog. Tänk om hon inte vill träffa mig? Kallar på vakten eller något sådant? Nej, jag får inte tänka så. Det kommer gå bra.
- Hejsan! Kan jag hjälpa dig? sa en tjej och kom fram till mig
- Ja, jag söker en person som jobbar här sa jag
- Okej, vem är det? sa tjejen
- Jossan kallas hon, Josefine Berg sa jag
- Jaha, ja, hon är där borta på barnavdelningen sa tjejen
- Åh, tack sa jag och gick neråt
Och när jag kom närmare och fick se hur roligt Jossan verkade ha det med sin manliga kollega så förstod jag hur hon måste ha känt det när vi var på krogen och hon trott att jag flörtade med den där tjejen för det högg till i mitt hjärta också. Jag gick fram med ganska snabba steg och när Jossan fick syn på mig så tittade hon lite förvånat på mig.
- Hej gumman! Vi måste prata sa jag
- Vad gör du här? sa Jossan och såg på mig
- Du svarar inte på mina sms eller på mina telefonsamtal så jag tänkte att det här kanske var enda sättet att få prata med dig sa jag
- Jag gör klart det sista så kan du gå hem sen sa Jossans kollega
- Okej, tack Jonas sa Jossan och såg sedan på mig igen
- Jossan, jag älskar dig och ingen annan, du måste tro mig sa jag och gick närmare Jossan
- Jag visste inte vad jag skulle tro när jag såg dig tillsammans med henne sa Jossan
- Jag förstår det, men vi snackade bara och det var inget mer sa jag och la mina händer mot Jossans höfter
- Jag lovar att jag ska träna bort min svartsjuka, men jag är bara rädd att du ska se mig som din bästa vän igen och inget annat sa Jossan och la sina armar runt min hals
- Du kan aldrig bara vara min bästa vän igen, för jag älskar dig för mycket för det sa jag och vi gav varandra en kyss och det kändes verkligen helt fantastiskt
- Ska vi åka hem till dig? sa jag och log mot Jossan
- Gärna, jag har ju ändå slutat för idag sa Jossan och gav mig en kyss till innan vi åkte hem till Jossan
Vi gick snabbt ut från butiken för att sedan åka hem till Jossans lägenhet. När vi kom dit så parkerade jag snabbt bilen och vi skyndade oss upp till lägenheten och vi ställde oss mot varandra. Jossan började leka med mitt linne och smekte mig lite lätt över bröstet och jag kände hur hårt mitt hjärta slog och jag lutade mig fram mot Jossan och vi började kyssa varandra passionerat och jag drog mig sedan ifrån henne och såg djupt inn i hennes ögon när hon började leka med mitt linne igen. Jag ville verkligen gå längre med henne men var hon redo nu?
- Vill du verkligen det här? Är du redo för det här? sa jag och såg djupt in i Jossans bruna ögon
Detta är kapitel 12 av Without you im nothing. Jag hoppas ni ska tycka om det och förlåt igen att det kom så sent men har haft så lite tid att få klart det men jag hoppas ni ska tycka om det ändå. Och kapitel 13 kommer redan imorgon(lördag) och då får ni bla. veta om Jossan och Eric kommer gå längre? Varför frågar Jonas(Jossans arbetskompis) om Jossans förhållande till Eric? Och varför kommer tjejen från krogen hem till Eric? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 13 som kommer imorgon(lördag).
TUUUSEN TUSEN TUSEN TUSEN MILJONERS MILJARDERS TACK för att ni läser bloggen och för alla era underbara kommentarer! Jag läsar dom alla och blir alltid lika glad av att se att ni tycker så mycket om bloggen! NI ÄR DOM BÄSTA OCH MEST FANTASTISKA LÄSARNA! TACK IGEN!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! <333<33<3333<33
LOVE U ALL SO MUCH! <3333<3333<3333
Without you im nothing - Kapitel 11
- Varför drar du bort min hand? Vad är det som är fel? sa jag
Erics Perspektiv
- Varför drar du bort min hand? Vad är det som är fel? sa jag
- Jag är inte redo än, det känns som det går för fort sa Jossan och reste sig upp mot mig
- Okej, men det har inte med mig att göra? sa jag och såg djupt in i Jossans ögon
- Självklart inte, men det är bara för att jag inte är redo, jag vill inget hellre än att gå längre men jag är ändå inte redo för det riktigt vän sa Jossan
- Jag kommer inte tvinga dig till något jag lovar sa jag och gav henne en kyss till och vi fortsatte sedan att mysa lite till innan det blev dags för mig att åka till studion för att jobba lite till.
Men det kändes ändå lite i magen när jag åkte hemifrån eftersom Jossan inte var redo för att gå längre än. Jag förstår henne samtidigt och jag vill ju inte pressa henne till något men det värsta för mig just nu är att jag får en känsla i mig att det är mig det är fel på, Att hon inte vill vara med just mig, men jag får försöka tänka bort den känslan för hon sa ju faktiskt att det inte var det utan att hon inte var redo ännu och det accepterar jag såklart.
Senare hemma hos Eric - Jossans Perspektiv
Jag hade nästan fått lite panik när Eric helt plötsligt tagit upp min tröja lite och tagit på min mage. Jag ville på ett sätt vara med honom på det sättet men min hjärna sa att jag inte var redo ännu och det som var jobbigt med det är att jag såg hur ledsen Eric blev för jag tror han tänkte att det kanske var för honom jag inte ville men det handlar inte om det för jag vill verkligen, men problemet är att vi varit bästa vänner förut och helt plötsligt är vi tillsammans och att då gå längre kändes konstigt på något sätt. Och jag tror att jag behöver få bort den tanken innan jag kan gå längre med Eric. Men jag hade ett liitet problem till att lösa just nu och det var mina kläder och andra saker som var i Kattarp just nu. Och det värsta är att jag inte kan åka ner för att hämta dom förens om 3 veckor så jag visste att det bara fanns en sak att göra och det var att ringa mamma.
- Hej det är Cissi Berg sa mamma när hon svarade
- Hej Mamma! Jag har fantastiska nyheter sa jag direkt
- Okej, berätta sa mamma nyfiket
- Jag har fått en lägenhet som jag ska betala och skriva kontrakt för imorgon och jag ska få jobba på prov i 3 veckor sa jag och kände mig hur glad som helst
- Det är ju helt fantastiskt gumman! sa mamma
- Ja, jag kunde inte vara gladare men det finns ett litet problem bara sa jag
- Okej, vad är det du tänker på? sa mamma
- Jag har kläder hemma som jag skulle behöva ha hit men jag vet inte hur jag ska kunna göra det sa jag
- Jag förstår, men om vi gör såhär, jag och pappa packar ner dina saker så åker vi upp till Stockholm med dina saker, vad säger du om det? sa mamma
- Men det känns lite taskigt mot er att ni ska behöva åka ända hit för lite kläder sa jag
- Gumman, du är vår dotter och det är inga problem för oss, men ska vi säga att vi kommer på söndag? Om två dagar alltså? sa mamma
- Ja, alltså om det inte är några problem för er sa jag och fick lite dåligt samvete
- Absolut inte. Vi kommer då, hälsa Eric och ha det så mysigt nu sa mamma
- Tack! Hälsa pappa och vi ses på söndag sa jag och vi la sedan på
Jag hade verkligen världens bästa föräldrar. Dom skulle komma hit redan på söndag och det kändes väldigt bra. Och förhoppningsvis kan jag ta ledigt på fredag från jobbet så jag kan åka till Ikea och handla lite möbler och även låna en hyrbuss så jag får med mig dom möblerna jag behöver direkt.
1 dag senare - Jossan och Eric är på Ikea - Erics Perspektiv
Jossan skulle flytta till sin nya lägenhet på söndag och idag var vi på IKEA tillsammans för att handla lite möbler. Vi hade hyrt en buss så vi kan ta med oss lite saker. Jossan och jag gick runt på IKEA och hade det verkligen hur mysigt som helst. Folk tittade lite mot oss och det kom fram ungefär 4 stycken som fick ta bilder och det var bara roligt och Jossan hade inga problem med det. Men en del frågade vem hon var men eftersom jag inte vill prata om mitt privatliv på det sättet så sa jag inget och det var inga problem för Jossan heller eftersom hon inte vill stå i rampljuset på det sättet.
- Så har vi allt? sa jag och log mot Jossan
- Ja, då är det bara betalningen kvar sa Jossan och vi gick sedan mot kassan
Vi betalade och sedan packade vi in sakerna i bilen och åkte mot Jossans nya lägenhet. När vi kom dit så hjälptes vi åt att bära in alla sakerna till lägenheten och sen var det dags att bygga ihop grejerna och vi hade det väldigt roligt. Jossan var kanske inte lika händig som jag minndes men jag kanske inte var så duktig heller men vi fick ihop det ändå. Och hon kallade mig även för händiga Eric ibland och det slutade med att jag jagade henne och vi hamnade i soffan och hade inte min mobil börjat ringa hade det kanske hänt något.
RING RING RING RING
- Ja, det är Eric sa jag
- Hey Bro! Har du och Jossan lust att hänga med ut på krogen en sväng? sa J-son
- Absolut, det vore jätte roligt, men ska vi ses om 2 timmar? sa jag och såg att klockan redan var nio
- Det blir hur bra som helst. Vi ses då sa J-son
- Kanon sa jag och vi la sedan på
- Gumman, J-son undrade om vi ville med ut sa jag
- Ja, det vill jag gärna men då måste jag duscha och göra mig redo först sa Jossan
- Okej, men jag kan hämta upp dig om ungefär 1 timme? sa jag
- Absolut, det blir hur bra som helst sa Jossan
- Bra, då kommer jag hit om 2 timmar sa jag och gav sedan Jossan en sista kyss innan jag gick ut genom dörren
Jag gick sedan ner till bussen som vi hyrt och körde den tillbaka till hyrfirman igen och sen tog jag min bil tillbaka till min lägenhet för att göra mig i ordning inför utekvällen med J-son och Jossan, jag vet inte om det blir fler men det kommer verkligen bli så sjukt roligt, hoppas jag iallfall.
Jossan gör sig iordning - Jossans Perspektiv
Eric och jag hade verkligen haft det otroligt roligt tillsammans både på Ikea och här hemma när vi skulle få ihop möblerna och varje gång jag skrattade åt honom när han skulle få ihop något så gav han mig en blick som jag inte kunde sluta skratta åt heller. Och jag kallade honom för händiga Eric istället för Händiga Manny och då kittlade han mig sjukt mycket och jagade mig runt i lägenheten innan vi hamnade i soffan och det var väldigt nära att vi hade gått längre då men hans mobil ringde och det var J-son som undrade om vi skulle med ut ikväll.
Jag hade precis duschat klart och tog nu på mig ett par amerkanskflaggade korta jeans shorts och en svart bustier med nitar på och tog även ett linne över det men man såg fortfarande nitarna. När jag gjort det så lockade jag håret lite lätt och tog bara lite mascara för jag ville inte bli översminkad. När jag var klar tog jag på mig ett par skor för att sedan kolla ut genom fönstret och jag såg att Erics bil stod där nere redan så jag sprang ner för trapporna och hoppade sedan in i bilen.
- Busvissling från Eric
- Jag blir generad här ju sa jag och kände hur kinderna hettade till
- Snyggaste tjejen i världen sa Eric och gav mig en kyss
- Snyggaste killen i världen sa jag och besvarade sedan kyssen
- Redo för en utekväll? sa Eric
- Alltid sa jag och Eric startade sedan bilen och vi åkte mot krogen vi skulle möta J-son på.
Några timmar senare - Eric snackar med en annan tjej - Jossans Perspektiv
Jag stod och såg på hur Eric flörtade med en annan tjej och det värkte verkligen i bröstet på mig. Han smekte henne ibland på armen och skrattade massor med henne och jag vill inte vara svartsjuk men jag kunde inte låta bli att vara det när det var så uppenbart. Och anledningen till att jag blir svartsjuk är att min största rädsla är att han bara ska se mig som sin bästa vän iallfall och dumpa mig. Medans jag stod i mina andra tankar så blev jag lite chockad när Eric inte stod kvar där. Jag kände sedan hur ett par armar kom runt min midja och jag vände mig snabbt om mot Eric och såg på honom
- Vad är det gumman? Har det hänt något? sa Eric och såg oroligt på mig eftersom jag var ganska avvisande
- Varför flörtar du med den där tjejen ingentligen? sa jag och kände hur det sved i bröstet
Detta är kapitel 11 av Without you im nothing. Och jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt att det blev lite kortare men hoppas ni ska gilla det ändå och den spännande fortsättningen får ni redan imorgon(fredag) när kapitel 12 kommer ut. Då får ni bla. veta vad som händer mellan Eric och Jossan? Förstör Jossans svartsjuka förhållandet? Varför vill Jossan ha en paus? Och kommer dom våga ta steget till att gå längre? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 12 som kommer imorgon(fredag).
TUUUSEN TUSEN TUSEN TUSEN MILJONERS MILJARDERS TACK för att ni läser bloggen och för alla era underbara kommentarer! Jag läsar dom alla och blir alltid lika glad av att se att ni tycker så mycket om bloggen! NI ÄR DOM BÄSTA OCH MEST FANTASTISKA LÄSARNA! TACK IGEN!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! <333<33<3333<33
LOVE U ALL SO MUCH! <3333<3333<3333
Without you im nothing - Kapitel 10
- Jossan? Är det verkligen du eller drömmer jag? sa jag och såg på Jossan
Erics Perspektiv
- Jossan? Är det verkligen,verkligen du eller drömmer jag? sa jag och såg på Jossan
- Hej snygging! Det är verkligen jag, känner du? sa Jossan och rörde vid min arm
- Jag kan inte förstå att du verkligen är här, Kom här sa jag och gav henne en stor kram och vi gick sedan in
- Jag ville överraska dig lite, men jag är faktiskt inte bara här för din skull sa Jossan och skrattade
- Va? Det trodde jag, men varför är du här mer? sa jag och skrattade
- Jag ska på en lägenhetsvisning och arbetsintervju imorgon sa Jossan och log stort
- Du skojar? Men varför här i Stockholm? sa jag och log stort
- För jag vill vara nära dig, jag kan inte bo nere i Kattarp utan dig sa Jossan och såg på mig
- Jag älskar dig så frukansvärt mycket! Jag kan inte bo här utan dig heller sa jag och gav henne en kyss
RING RING RING RING RING
- Oj, jag tror det är J-son, jag skulle ha varit hos honom för 20 minuter sen sa jag och svarade
- Ja, det är Eric sa jag
- Hey Bro! Vart är du någonstans? sa J-son
- Jag är hemma än men jag är på väg, men är det okej om jag tar med mig någon? sa jag
- Självklart, men kom så snart ni kan sa J-son och vi la sedan på
- Gumman, vad säger du om att följa med till J-son? sa jag och såg på Jossan
- Absolut, men är det okej om jag sover här i natt? sa Jossan
- Självklart, jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt sa jag och gav henne en kyss
- Ska vi åka då? sa Jossan och log stort
- Absolut sa jag och vi gick ut till hallen och tog på oss våra skor
Efter att vi hade satt på oss kläderna så gick vi ner till min bil och åkte mot J-son. Det kommer bli första gången som J-son träffar Jossan men så mycket som jag pratat om henne så känns det nästan som han känner henne redan. När vi kom fram gick vi ut från bilen och jag tog Jossans hand när vi gick upp till J-sons lägenhet och vi ringde på.
- Hey bro! sa J-son och gav mig en kram
- Tja! Hur är det? sa jag och besvarade hans kram
- Sjukt bra, och jag antar att det här den världsberömda Jossan sa J-son och vände sig mot Jossan
- Ja, det är jag som är Jossan, har Eric berättat om mig? sa Jossan och såg på mig
- Ja, hela tiden, men det är väldigt roligt att få träffa dig sa J-son till Jossan
- Detsamma sa Jossan och log
- Vad säger ni, känner ni för lite FIFA? Eller du kanske är lika duktig som Eric? sa J-son och såg på Jossan
- Jag är bättre sa Jossan och skrattade
- Hahaha, det är upp till bevis nu gumman sa jag och gav Jossan en puss på kinden och vi gick in till J-son
Vi gick in till J-sons vardagsrum och vi började spela direkt. Jossan och J-son började spela mot varandra och jag kunde inte sluta skratta för Jossan vann nästan hela tiden. Och det var väldigt roligt att se att dom kom så pass bra överens. Vi skulle ingentligen ha jobbat lite men det skippade vi eftersom jag inte visste att Jossan skulle komma men det var inget viktigt jobb så det gör inget om vi missar lite grann. Men jag är verkligen helt överlycklig att Jossan gör det här för oss båda. Och jag hoppas verkligen att hon ska få jobbet och lägenheten imorgon.
Eric och Jossan spelar FIFA - Jossans Perspektiv
Jag och Eric var hemma hos J-son och det märktes att Eric pratat mycket om mig för det märktes att J-son visste en hel del om mig redan och det var faktiskt väldigt roligt. Jag hade vunnit över J-son i FIFA vilket var lite tur tror jag för han var grymt duktig. Men nu spelade jag mot Eric men han vann fler gånger än mig men när jag väl vann så kittlade han mig bara.
- Eric den oslagbara sa J-son och satte sig bredvid mig och Eric
- Alltid sa Eric och skrattade
- Jag vann ju nyss sa jag och skrattade
- Ja, men det var lite fusk tror jag sa Eric och skrattade
- Hahaha, aldrig, det har du sagt förut men jag fuskar aldrig sa jag och skrattade
- Det märks att ni varit best friends sa J-son
- Gör det? sa Eric och såg förvånat på J-son
- Ja, ni funkar ihop på ett bra sätt sa J-son
- Ja, men jag älskar henne verkligen sa Eric och gav mig en kyss som jag snabbt besvarade
- Och jag älskar dig sa jag
Eric och J-son spelade sedan mot varandra och J-son vann då över Eric. Men det gjorde nog inte så mycket för Eric. Vi hade verkligen hur roligt som helst. J-son tyckte att jag och Eric var lika när vi pratade också för vi har samma dialekt och det var faktiskt ganska roligt för det var ingenting jag tänkt på innan. När klockan närmade sig tolv så åkte vi sedan hem till Eric och vi gjorde oss i ordning för att gå och lägga oss.
Jag tog på mig ett linne som jag brukar sova i och sedan kröp jag ner bredvid Eric. Det kändes först lite konstigt att sova bredvid honom men också väldigt mysigt. Eric la sin arm runt min midja och jag log för mig själv. Efter att vi myst en liten stund så somnade vi båda och jag hade ställt klockan på sju för jag måste vara i butiken i tid och jag måste erkänna att jag lite nervös faktiskt.
Nästa dag - Jossan går på arbetsintervju och Eric har intervjuer - Jossans Perspektiv
Eric hade intervjuer just nu och jag hade med en intervju med min förhoppningsvis nya chef och jag var faktiskt lite nervös. Jag stod utanför dörren till chefens rum och jag kände hur hårt hjärtat slog men det här var verkligen viktigt för mig så jag hoppas verkligen från djupet av mitt hjärta att jag får det här jobbet.
- Josefine Berg? sa en man
- Ja, det är jag sa jag
- Hej och välkommen! Du kan följa med mig in hit sa mannen
- Tack sa jag och följde med in på hans kontor
- Så, du söker alltså jobbet som butiksbiträde? sa Magnus som mannen hette
- Ja, det stämmer sa jag och log
- Okej, kan du berätta lite om dig själv, om du har erfarenhet av ett sådant jobb sa Magnus
- Ja, jag är från Kattarp utanför Helsinborg och jag har jobbat på H&M i Helsingborg i nästan 3 år tidigare sa jag
- Okej, det hörs på din dialekt att du är från Skåne sa Magnus
- Ja, många säger det sa jag och log
- Okej, men du har som sagt jobbat med det här tidigare som du sa? sa Magnus igen
- Ja, i 3 år så jag har absolut erfarenheten sa jag
- Bra, men jag tycker vi kan göra såhär att du får gå på prov i 3 veckor så får vi se hur det funkar sa Magnus
- Det blir jätte bra, det ska bli väldigt roligt sa jag
- Bra, då kan vi säga att du kan komma imorgon vid klockan 10? sa Magnus
- Gärna, det blir väldigt bra sa jag
- Bra, då ses vi imorgon sa Magnus och vi skakade hand för att sedan gå ut ur butiken
Nu var det bara att åka till lägenheten som jag hade sökt om och jag hoppas verkligen att jag kan få den annars måste jag bo hos Eric i tre veckor och det skulle nog inte bli så roligt i längden. När jag kom till lägenheten så ringde jag på och en kvinna öppnade.
- Hejsan! Josefine Berg, jag skulle se på din lägenhet sa jag
- Hej! Maria Nilsson, välkommen in så ska jag visa dig lägenheten sa Maria och släppte sedan in mig
Maria visade mig runt i hela lägenheten och det var verkligen fint. Jag gillade verkligen den här lägenheten och den var inte så dyr varken i köp eller hyra så jag var garanterat intresserad av den.
- Så, vad tycker du? sa Maria och såg på mig
- Jag älskar den, har du många fler som är intresserade? sa jag
- Nej, det är faktiskt bara du som visat intresse och jag skulle behöva sälja lägenheten ganska omgående så om du vill ha den är den din sa Maria och log
- Ja, jag vill verkligen ha den sa jag och log stort
- Okej, men kan du komma hit imorgon så kan vi skriva kontrakt? sa Maria
- Ja, går det bra vid fyra tiden? sa jag
- Det blir kanon, då ses vi då sa Maria och jag gick mot ytterdörren
Jag var verkligen hur GLAD som helst. Jag ville bara hoppa upp och ner just nu av glädje. Jag gick mot bussen och åkte till Erics lägenhet för att vänta på honom och sen var jag tvungen att tänka på hur jag skulle få upp mina saker. Jag hade kläder och sånt som jag behövde men möbler kunde jag köpa här så det kändes inte jobbigt alls. När jag kom hem till Erics lägenhet så gjorde jag lite lunch och sedan kollade jag på tv tills Eric skulle komma hem.
Några timmar senare - Eric och Jossan myser i soffan - Erics Perspektiv
Jossan hade berättat att hon fått lägenheten och får jobba på prov och jag kunde inte vara gladare för hennes skull. Hon var verkligen värd det. Vi låg just nu i soffan och myste tillsammans och det var verkligen hur mysigt som helst. Men när jag tog min hand under hennes linne och la min hand på hennes mage så drog hon bort min hand och drog sedan ner linnet och jag förstod ingenting. Jag trodde hon bara var kittlig så när jag gjorde samma sak igen så drog hon bort min hand. Jag satte mig då upp och såg på Jossan.
- Varför drar du bort min hand? Vad är det som är fel? sa jag
Detta är kapitel 10 av Without you im nothing. Förlåt att det kom så sent igen men tiden räckte inte till idag heller och det blev lite längre också. Men jag lovar att kapitel 11 kommer tidigare. Kapitel 11 som kommer imorgon(torsdag) kommer bla. innehålla Vad svarar Jossan på Erics fråga? Varför vill hon inte gå längre? Vad händer på Jossans nya jobb? Och vem är tjejen som Jossan blir svartsjuk på? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 11 som kommer imorgon(torsdag).
TUUUSEN TUSEN TUSEN TUSEN MILJONERS MILJARDERS TACK för att ni läser bloggen och för alla era underbara kommentarer! Jag läsar dom alla och blir alltid lika glad av att se att ni tycker så mycket om bloggen! NI ÄR DOM BÄSTA OCH MEST FANTASTISKA LÄSARNA! TACK IGEN!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! <333<33<3333<33
LOVE U ALL SO MUCH! <3333<3333<3333
Without you im nothing - Kapitel 9
- Älskling, jag har slutat sa Jossan och gav mig en kram och vi gav varandra en kyss
- Sanna, oj, hej sa Jossan chockat
- Kan ni förklara för mig vad som händer här?! sa Sanna argt
Jossans Perspektiv
När jag hade kommit ut från chefens rum så gick jag direkt till Eric och gav honom en kram och en kyss men det jag missade var Sanna. Jag skämdes nästan att jag inte sett henne innan jag kysste Eric och hon såg verkligen inte glad ut alls.
- Sanna,oj, hej sa jag chockat
- Kan du förklara för mig vad som händer här?! sa Sanna argt
- Ja, alltså, vi, Eric? sa jag och såg på Eric
- Sanna, det är såhär att jag älskar Jossan, jag är kär i henne sa Eric och tog min hand
- Ursäkta? Säg att du skojar?! sa Sanna chockat
- Nej, det gör jag inte, det var ingenting mellan dig och mig och det kommer det aldrig vara sa Eric
- Så du har gått och vilselett mig? sa Sanna ledset
- Nej, det har jag inte, om du har haft känslor för mig så kan jag inte rå för det Sanna, jag är ledsen sa Eric
- Men hur kunde du göra såhär mot mig?! Du låter mig dejta Eric och sen tar du honom själv sa Sannao och såg argt på mig
- Det var inte meningen, jag hade inte dom känslorna för honom då sa jag
- Hoppas ni blir lyckliga! Jag vill aldrig mer sen någon av er sa Sanna och gick därifrån
Det kändes verkligen inte bra att Sanna blev så ledsen men samtidigt så kan jag inte göra något åt det eftersom hon tydligen fantiserat ihop en hel del om henne och Eric. Jag minns ju hur hon pratade om hur underbart hon och Eric hade haft det under sin dejt och när jag sett dom tillsammans utanför Erics hus så trodde jag verkligen att dom kände något för varandra men jag hade ju haft fel men jag hoppas Sanna ska förlåta mig och Eric i framtiden.
- Så, jag måste åka imorgon och jag vill bara vara tillsammans med dig så vad känner du för att göra? sa Eric
- Vi kanske kan åka hem till mig och bara slappa lite i solen? sa jag och log
- Mer än gärna, ska vi åka på en gång? sa Eric och flyttade närmare mig
- Absolut sa jag och vi gav varandra en kyss innan vi gick ut till bilen
Vi hoppade snabbt in i bilen och åkte hem mot mitt hus. Eric släppte av mig vid mitt hus och körde sedan hem bilen innan han skulle komma över till mig. Jag gick snabbt in till mitt rum och bytte om till bikini BH istället och ett par korta jeans shorts. Sen tog jag på mig mitt linne igen och när jag kom ner stod mamma och tittade på mig.
- Det är verkligen underbart att se dig glad igen! sa mamma och kramade om mig
- Han gör mig glad, jag kan knappt fatta att det är sant. sa jag och log när mamma släppt mig
- Det syns på honom att han älskar dig sa mamma och log
- Det kanske är för att jag gör det med sa Eric och lutade sig mot dörrkarmen
- Hej min blivande svärson sa mamma och skrattade
- Mamma! sa jag och blev generad
- Hahaha, ska vi gå ut en sväng? sa Eric och skrattade
- Mer än gärna sa jag och gick mot Eric och vi gick sedan ut till trädgården
Eric gav mig en kyss innan han tog av sig sin tröja och jag skulle precis ta av mig mitt linne men det gick inte så bra så Eric hjälpte mig lite och det var verkligen gulligt gjort. Han gav mig sedan en kyss och vi la oss på en solbädd som fanns i trädgården. Jag låg lutad mot Erics bröst och han höll sina armar tätt runt mig. Jag kände hur hårt han hjärta slog och det var verkligen helt fantastiskt.
- Vet du hur mycket jag kommer sakna dig när jag åker till Stockholm imorgon? sa Eric och såg på mig
- Vet du hur mycket jag kommer sakna dig? Det kommer bli jätte jobbigt sa jag och tittade på Eric
- Jag håller med. Jag önskar du bodde där också sa Eric
- Jag också sa jag och fick då en idé men det ska jag inte berätta för Eric än
- Jag älskar dig min lovebird sa Eric och log stort
- Jag älskar dig mer min Angry bird sa jag och skrattade
- Hahahaha, tack, jag är gärna din Angry bird sa Eric och gav mig en kyss
Jag har ju faktiskt sagt upp mig på jobbet och jag vill ju faktiskt flytta härifrån och nu när jag inte har Chris mer så finns det ju fatiskt ingenting som stoppar mig. Så jag vet precis vad jag ska göra ikväll när mamma bett Eric gå hem.
Några timmar senare - Erics perspektiv
Jag hade ätit middag med Jossans familj och det hade varit hur trevligt som helst. Jag hade käkat här massor med gånger men inte som Jossans pojkvän så det kändes faktiskt väldigt speciellt. När vi ätit klart hade vi gått upp till Jossans rum och bara kelat en bra stund. Sen hade vi kollat lite på tv innan klockan blev för mycket och jag var tvungen att gå hem för att packa ner mina saker eftersom jag ska åka tillbaka till Stockholm tidigt imorgon bitti och det kändes väldigt tungt i mig. När jag hade packat ner alla mina saker så ringde jag upp Jossan och satte mig i sängen.
- Vad gör du? sa jag och log för mig själv
- Ingentingt särskilt, har precis borstat tänderna sa Jossan och skrattade
- Och jag som trodde du ville ha kvar mina kyssar för evigt och därför inte borstade tänderna sa jag och skrattade
- Hahaha, det märks att du är min bästa vän fortfarande sa Jossan och skrattade
- Och du är min sa jag och skrattade
- Så, vad gör du själv? sa Jossan flörtigt
- Jag ligger i sängen och bara väntar på att klockan ska gå så jag får sova sa jag
- Nice, jag håller på att byta om sa Jossan
- Taskigt, väldigt taskigt sa jag och skrattade
- Hahaha, men du är ju taskig som åker till Stockholm imorgon utan mig sa Jossan och skrattade
- Ja, men du får komma dit någon dag så blir jag inte taskig sa jag och log stort för mig själv
- Kanske det....men älskling, jag måste faktiskt sova nu, mamma blir sur om jag inte kommer i säng i tid sa Jossan
- Okej, saknar dig redan sa jag
- Saknar dig ännu mer sa Jossan
- Jag älskar dig sa jag
- Älskar dig mer sa Jossan och vi la sedan på
Efter att vi lagt på så gick jag och gjorde mig iordning också. Jag borstade snabbt tänderna och gick sedan in i mitt rum och tog av mig mina kläder för att sedan krypa ner under täcket och min katt Zlatan kröp upp vid mina fötter. Jag log stort och jag tittade på bilden jag hade i mobilen på mig och Jossan och jag kunde inte vara gladare. Jag somnade och jag drömde självklart om Jossan.
Nästa dag - Jossan kollar efter jobb/lägenhet - Jossans Perspektiv
Jag hade suttit vid datorn nästan hela morgonen och jag hade skickat in två jobb ansökningar och en lägenhetsansökan. Men jag hade fortfarande inte hört något och det hade ändå gått ett par timmar. Men när jag var nere i köket för att göra lunch så ringde min mobil och när jag inte kände igen nummret så tändes en låga hopp inom mig.
- Ja, det är Jossan sa jag
- Hejsan! Är det Josefine? sa en man
- Ja, det är Josefine sa jag
- Vi såg din ansökan om jobb på H&M i Stockholm och vi vill gärna att du kommer på en intervju sa mannen
- Vad trevligt, när är intervjun? sa jag
- Imorgon kl 09.00 sa mannen
- Okej, det blir jätte bra sa jag och ville hoppa av glädje
- Bra, du är välkommen då sa mannen
- Tack sa jag och vi la sedan på
När vi lagt på så ringde min mobil igen och jag svarade snabbt.
- Ja, det är Jossan sa jag
- Hej! Är det Josefine? sa en kvinna
- Ja, det är Josefiné sa jag
- Jag såg att du var intresserad av min lägenhet och jag undrar om du vill titta på den? sa kvinnan
- Vad kul! Kan jag komma imorgon klockan elva? sa jag
- Det funkar jätte bra sa kvinnan
- Tack! då ses vi imorgon sa jag
- Du är välkommen sa kvinnan och vi la sedan på
Jag hoppade runt i köket av lycka och det var helt underbart. Jag skyndade mig att äta lunchen för att sedan springa upp till mitt rum och köpa en sms tåg biljett och sedan packade jag en väska med lite kläder och andra saker jag behövde ha med mig. Jag ringde snabbt till mamma och berättade att jag skulle åka till Stockholm och hon var verkligen hur glad som helst för min skull. När jag var klar tog jag min väska och sprang mot bussen och tog sedan bussen in till tågstationen. Jag hann precis i tid och när jag satt på tåget så var det väldigt pirrigt men jag tänkte mest på hur roligt det kommer bli att få se Erics min.
Senare - Hemma hos Eric - Erics Perspektiv
Jag hade tänkt på Jossan hela dagen och nu var jag hemma en liten stund innan jag skulle hem till J-son för lite jobb och även kanske lite FIFA. Jag hade försökt ringa Jossan nästan hela dagen men hon svarade inte och ibland var det upptaget och jag ville inget hellre än att få prata med henne. Jag la mig ner i soffan och kollade lite på tv när det plötsligt ringde på dörren. Jag reste mig sakta upp och gick mot dörren för att öppna. När jag såg vem som stod utanför dörren så fick jag världens chock och lyckorus i hela kroppen.
- Jossan? Är det verkligen du eller drömmer jag? sa jag och såg på Jossan
Detta är kapitel 9 av Without you im nothing och jag hoppas ni ska tycka om det. Jag är ledsen att det kom upp så sent men det blev lite längre än jag först trott det är därför. Men kapitel 10 kommer imorgon(onsdag) och då får vi bla. veta om Jossan får både jobb och lägenhet? Vad säger Eric när han får se Jossan där? Och vad händer när dom ska gå lite längre? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 10 som kommer imorgon(onsdag).
TUUUSEN TUSEN TUSEN TUSEN MILJONERS MILJARDERS TACK för att ni läser bloggen och för alla era underbara kommentarer! Jag läsar dom alla och blir alltid lika glad av att se att ni tycker så mycket om bloggen! NI ÄR DOM BÄSTA OCH MEST FANTASTISKA LÄSARNA! TACK IGEN!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! <333<33<3333<33
LOVE U ALL SO MUCH! <3333<3333<3333
Without you im nothing - Kapitel 8
- Hur kan du vara med honom ingentligen?! sa Eric
- För den jag ingentligen älskar kan jag aldrig få så varför inte ta någon som jag kan få sa jag argt
Erics Perspektiv
- Hur kan du vara med honom ingentligen?! sa jag
- För den jag ingentligen älskar kan jag aldrig få så varför inte ta någon som jag kan få sa Jossan argt
- Vem är det du älskar? sa jag förvånat men samtidigt hoppades jag på att hon skulle säga att det var mig hon älskar
- Det trodde jag att du förstod. Jag är ju kär i dig Eric. Jag förstod inte det först men när jag väl förstod det så trodde jag att det var för sent sa Jossan och såg ner i golvet
- Jag älskar dig! Jag är kär i dig och jag har velat berätta det för dig ett tag nu men jag har inte vågat sa jag och tog upp hennes ansikte så vi såg på varann
- Du skojar? sa Jossan och log
- Nej, jag är helt galet kär i dig sa jag och log stort
- Kom, vi går upp på mitt rum och pratar istället sa Jossan och tog min hand
- Men festen då? Kommer dom inte undra vart du är? sa jag och såg mig omkring
- Det är ingen fara, kom nu sa Jossan och vi smög oss ut från festen och upp till hennes rum
När vi kom in till hennes rum så stängde vi igen dörren och la oss sedan på hennes säng och vi la oss mot varandra. Det var verkligen hur underbart som helst. Jag smekte Jossans kind och sedan kröp jag närmare henne och la min hand mot hennes kind och hon la sin arm runt min midja. Vi log mot varandra och sedan möttes våra läppar för första gången och det spreds en värme genom hela kroppen och det var verkligen helt underbart. Vi låg och kysstes väldigt länge och jag kunde verkligen inte vara lyckligare.
Samtidigt nere i vardagsrummet - Chris Perspektiv
- Chris, kan inte du se vart Jossan tog vägen? sa Jossans mamma
- Ja, visst sa jag och gick sedan runt i huset för att se om jag kunde hitta Jossan
Det konstiga är att jag hade stått och pratat med Jossans mamma i kanske 15 minuter och när jag skulle gå tillbaka var hon borta och det som gjorde mig både nervös och lite irriterad var att även Eric var borta. Men när jag kollat på dom flesta ställena och hon inte var där heller så fanns det bara en plats som jag inte tittat på och det var hennes rum. Och när jag gick upp mot dörren och fick se den var stängd så kändes det faktiskt lite i hjärtat.
Samtidigt inne i Jossans rum - Jossans Perspektiv
Jag och Eric låg nu och bara tittade djupt inn i varandras ögon och det var som att jag glömde både tid och rum. Jag älskade verkligen honom och nu hade jag äntligen fått säga det till honom. Precis när vi skulle ge varandra en till kyss så öppnades dörren med ett ryck och in kommer en väldigt arg Chris.
- Vad f*n tror du att du håller på med?! sa Chris argt och kom in i rummet och drog upp Eric från sängen
- Chris, lugna dig nu! sa jag och reste mig upp från sängen och gick fram mot dom
- Vad f*n tror du att du håller på med ingentligen?! Kladdar du på MIN tjej?! sa Chris argt och buttade till Eric
- Sluta nu! Chris, jag skulle ha sagt det här tidigare men jag förlät dig aldrig och det är Eric jag älskar sa jag
- Va?! Har du ljugit för mig hela tiden?! sa Chris argt
- Ja, jag är ledsen men jag trodde aldrig det skulle bli något mellan mig och Eric sa jag
- Inte lika ledsen som nu sa Chris och gav mig en örfil
- Va f*n sysslar du med?! sa Eric och knuffade till Chris
- Men kom igen då! Kom igen då! sa Chris och visade att han ville börja slåss
- Chris, det är nog bäst att du går nu! sa jag
- Mer än gärna! sa Chris och såg argt på mig innan han gick ut genom dörren
- Är du okej? sa Eric och såg på mig
- Ja, jag är okej, vi kanske borde gå ner till dom andra? sa jag
- Ja, men är du säker på att du är okej? sa Eric igen
- Ja, jag lovar att jag är okej sa jag och gav Eric en sista kyss innan vi gick ner till dom andra
Jag förstår att Chris blev arg men att han blev så arg hade jag inte trott. Jag trodde ju faktiskt inte att han var kär i mig längre, speciellt inte efter otroheten. Men det som var skönt är att det är över mellan oss nu iallfall. När jag och Eric kom ner till dom andra så tog Eric min hand och log mot mig. Jag log tillbaka mot honom och gav honom sedan en puss på kinden och jag såg att mamma tittade på oss och jag log.
- Gumman, det finns tårta kvar till er, dom flesta hade tänkt att gå nu, om du vill säga hej då sa mamma
- Jag kommer sa jag och log
Jag gick med mamma ut till hallen och sa hej då till alla mina vänner och släkt som varit här för att fira min födelsedag. Men när dom alla hade gått så gick jag in till Eric som satt i soffan och vi käkade tårta och såg på film och det var verkligen hur gott och mysigt som helst.
- Förlåt om din födelsedag inte blev som du tänkt dig, jag menar med Chris sa Eric och såg på mig
- Du, jag kan berätta en sak att det här har varit den bästa födelsedagen jag någonsin haft sa jag och log
- Jag är så glad att det slutade såhär till slut sa Eric och gav mig en puss till
- Jag med, vill du smaka? sa jag och tog skeden mot honom
- Gärna sa Eric och skulle precis ta skeden men då tog jag den själv istället
- Hey, taskigt sa Eric och skrattade
- Okej, du kan få en liten bit då sa jag och gav Eric en bit ändå
Det var verkligen hur mysigt som helst och jag ville verkligen att Eric skulle sova över här men det fick han inte för mina föräldrar tyvärr. Dom tycker att sånt får jag ha för mig när jag flyttar hemmifrån och det hoppas jag att jag ska kunna göra en vacker dag men då vill jag helst flytta till Stockholm. Men det får bli en senare fråga.
- Jag kommer sakna dig för mycket för att gå hem sa Eric när vi stod vid dörren för att säga hej då
- Jag kommer sakna dig mer, men vi ses väl imorgon? sa jag och log
- Jag kommer vara här tidigare än du tror sa Eric och gav mig en kyss innan han gick ut genom dörren
- Jag älskar dig ropade jag efter honom
- Jag älskar dig mer! ropade Eric och gjorde en slängkyss innan han försvann bakom busken
Efter att jag stängt dörren gick jag upp till badrummet och borstade tänderna och sedan gick jag in till mitt rum och bytte om till mitt linne och korta shorts. Sedan gick jag och la mig i sängen. Eric och jag smsade lite till innan jag la ifrån mig mobilen och jag vände mig om mot väggen och somnade.
Nästa morgon - Eric ringer till Jossan - Erics Perspektiv
När jag hade vaknat så hade jag kastat i mig frukosten, tagit på mig ett par ljusblå shorts och mitt lila AH linne. Sen hade jag smsat Tomas eftersom jag inte hade något inbokat förens imorgon så hade jag smsat till Tomas och sagt att jag stannar tills imorgon och det gick tydligen väldigt bra. Men när jag var klar skyndade jag mig att smsa till Jossan och jag saknade henne så mycket redan.
- Hej det är Jossan sa Jossan när hon svarade
- Hej snyggaste tjejen! Hur mår du? sa jag och log för mig
- Hej snyggaste killen! Jag mår hur bra som helst nu, Jo, vill du följa med till mitt jobb? sa Jossan
- Ja, gärna, men varför vill du det? sa jag förvånat
- Jag ska säga upp mig och vill gärna ha dig där sa Jossan
- Allt för dig, jag kommer om 1 minut sa jag och log
- Okej, går ut och väntar sa Jossan
- Bra, älskar dig ! sa jag och log stort
- Älskar dig mer sa Jossan och vi la på
Jag skyndade mig ut till bilen och körde snabbt till Jossans hus och hon stod redan utanför huset och väntade på mig. När hon hoppade in i bilen gav vi varandra varsin kyss innan vi åkte mot Jossans jobb. Jag var lite nervös inför att träffa Sanna igen eftersom hon fortfarande trodde att vi hade något på gång. Men när vi sedan kom fram till butiken och Jossan gick in till chefens rum medans jag väntade så hörde jag hur någon sa mitt namn.
- Eric? Hej, vad gör du här? sa Sanna och gav mig en kram
- Jag väntar på Jossan sa jag och log stort
- Jaha, men vad säger du om att hitta på något senare? sa Sanna och log
- Jag kan inte, jag och Jossan ska hitta på något sa jag
- Okej, men vi kanske kan hitta på något alla tre? sa Sanna
- Jag vet faktiskt inte, vi vill nog göra något ensamma sa jag
- Okej, men vi kanske kan göra något imorgon istället? sa Sanna
- Älskling, jag har slutat sa Jossan och gav mig en kram och vi gav varandra en kyss
- Sanna, oj, hej sa Jossan chockat
- Kan ni förklara för mig vad som händer här?! sa Sanna argt
Detta är kapitel 8 av Without you im nothing och jag hoppas ni ska tycka om det :) Kapitel 9 kommer redan imorgon(tisdag) och då får vi den spännande fortsättningen. Ni kommer bla. få veta vad som händer med Sanna? Vart ska Jossan jobba nu? Och hur ska Eric och Jossan hålla liv i sitt förhållande när dom bor så långt ifrån varandra? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 9 som kommer imorgon(tisdag).
TUUUSEN TUSEN TUSEN TUSEN MILJONERS MILJARDERS TACK för att ni läser bloggen och för alla era underbara kommentarer! Jag läsar dom alla och blir alltid lika glad av att se att ni tycker så mycket om bloggen! NI ÄR DOM BÄSTA OCH MEST FANTASTISKA LÄSARNA! TACK IGEN!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! <333<33<3333<33
LOVE U ALL SO MUCH! <3333<3333<3333
Without you im nothing - Kapitel 7
Jag sprang och gömde mig bakom deras husknut och såg när Jossans mamma öppnade dörren. Hon tittade sig omkring och sen fick hon syn på korgen/buketten och hon tog in den och även om jag inte visste om det skulle funka så tändes ett litet ljus inom mig.
Jossans Perspektiv
Jag hörde hur det ringde på dörren men jag orkade inte gå upp för att öppna så jag låg kvar i sängen. När mamma sedan kom upp och knackade på dörren igen blev jag faktiskt lite chockad. Hon hade en stor korg/bukett med godis med sig och jag förstod verkligen ingenting.
- Den här stod utanför dörren, den är till dig sa mamma
- Till mig? sa jag förvånat
- Ja, det står till Jossan på så det är till dig sa mamma
- Okej, tack sa jag och tog i mot den och satte den sedan i sängen
- Vem är den från tror du? sa mamma
- Jag vet faktiskt inte. Är det okej om jag öppnar den själv? sa jag
- Självklart, jag lämnar dig ensam sa mamma och log stort innan hon gick ut från mitt rum
När jag öppnade upp plasten och fick se att det låg ett kort i så anade jag vem det var ifrån. Det måste vara från antingen Chris eller Eric eftersom det fanns en liten ballong där det stod "Förlåt". När jag öppnade kortet så kom det tårar igen. Det var som att jag började förstå mina känslor nu. Jag har varit svartsjuk och jag har haft fjärlilar i magen under hela tiden jag varit med Eric.
Jag har blivit kär i min bästa vän. Min bästa vän. Eric hade verkligen gjort det här för mig. När jag insåg mina äkta känslor för honom och när jag förståt att korgen/buketten var från honom så skyndade jag mig att sätta på mig ett par korta jeansshorts och min rosa munkjacka för att sedan springa ner och ta på mig skorna. Jag sprang till Erics hus och när jag fick se honom med Sanna så stannade jag.
Dom kramade varandra och när Sanna gav honom en puss på kinden så var det som att jag inte skulle få vara med Eric ändå. Jag skyndade mig tillbaka till huset igen innan han fick syn på mig. Det här var bara för mycket. Jag gick och satte mig framför tv:n i vardagsrummet och tog sedan upp mobilen och slog nummret till Chris. Ville han vara tillsammans med mig igen så är det okej med mig, för kan jag inte få den jag älskar så kan jag lika gärna vara med Chris.
Senare hos Eric - Erics Perspektiv
Det var en chock för mig att Sanna kom förbi. Vi hade pratat en liten stund innan hon skulle vidare. Hon hade då gett mig en kram och en puss på kinden och det som var jobbigt var just att när jag tittade mot Jossans hus när Sanna kramade mig så fick jag en chock. Jossan stod där och hon såg på mig. Hon måste ha trott att jag och Sanna har något på gång eftersom hon även gav mig en puss på kinden.
Nu var det garanterat kört för oss att bli vänner igen. Jag gick in till mig igen och jag packade ihop mina kläder för jag skulle åka tillbaka till Stockholm snart. Och det värsta var att den här veckan inte blev som jag tänkt mig. Jag hade blivit kär i min bästa vän och även förlorat min bästa vän samtidigt. ÅH! Varför varför varför blev det såhär?! När jag sedan packat klart mina saker gav jag mamma en sista kram innan jag gick ut och satte mig i bilen och jag åkte hem till Stockholm igen och jag kan berätta att det kändes väldigt mycket i hjärtat.
2 dagar senare - Jossan och hennes mamma pratar om födelsedagsfesten - Jossans Perspektiv
Jag och mamma höll på att prata om min födelsedagsfest som vi skulle ha om två veckor. Vi pratade lite om tårtorna, maten och vilka förutom släckten jag ville skulle komma. Jag och Chris är tillsammans igen men det känns ändå inte rätt. Jag hade tänkt på Eric i två dagar nu och jag var fortfarande sjukskriven från jobbet. Jag hade ingen som helst lust att gå dit och träffa Sanna och höra hur underbart hon och Erics förhållande är.
- Jag har bjudit Eric med sa mamma
- Va? Varför då? sa jag förvånat och kände hur det stack till i hjärtat
- För han är din bästa vän Jossan, jag kan ju inte strunta i att bjuda honom sa mamma
- Jaha, då får vi väl bjuda Sanna också sa jag surt
- Varför då? sa mamma förvånat
- Hon och Eric är ju tillsammans, det är väl klart han vill ha sin flickvän här sa jag surt
- Är det därför du inte vill gå till jobbet? sa mamma
- Kanske det sa jag
- Ska jag berätta något för dig? sa mamma
- Ja, vadå? sa jag lite irriterat
- Man kan se hur mycket du och Eric älskar varandra. Jag tror inte att han är tillsammans med Sanna ingentligen sa mamma
- Det tror jag. Och hur länge har du vetat att jag är kär i Eric? sa jag förvånat
- Det har jag förstått länge, det syns på er så väl sa mamma
- Ja, men nu är det försent iallfall så sa jag
- Nej det är det inte, för han kommer till din fest sa mamma
- Jippi sa jag sarkastiskt
- Jossan! Då får du äntligen chansen att berätta för honom vad du känner sa mamma
- Kanske, men Chris då? sa jag
- Ärligt talat, han är inte den bästa pojkvännen du haft sa mamma
- Nej, jag vet men jag blev faktiskt bara ihop med honom igen för jag trodde att det var kört med Eric sa jag
- Åh Jossan! Ja, det här kommer inte bli lätt sa mamma
- Berätta något jag inte redan vet sa jag
- Men vi ska lösa det här på något sätt, det lovar jag sa mamma och tog min hand
- Jag hoppas det sa jag
Jag hoppas mamma har rätt för jag vill ju inget hellre än att vara med Eric men efter det jag gjort så är chansen ganska liten. Varför skulle han överhuvudtaget vilja se åt mitt håll igen? När vi var klara gick jag upp till mitt rum och slog på datorn. Jag tittade in på twitter och instagram och när jag såg vad Eric skrivit och lagt upp för bilder så kändes det i mitt hjärta. Det gjorde verkligen ont i mig. Det jobbigaste han skrivit var " I just lost someone that i love so much" och då förstod jag vad han menade. Det högg till så hårt i magen.
Samtidigt i Stockholm - Erics Perspektiv
Jag satt just nu i möte med mitt skivbolag och det var som att jag bara lyssnade med ett öra på vad dom pratade om för det ända jag kunde tänka på just nu var på Jossan. Hennes mamma hade ringt mig och frågat om jag ville komma på Jossans födelsedag och det var väl självklart att jag ville men samtidigt var jag orolig för hur jag skulle reagera när jag fick se henne och Chris tillsammans igen. Jag hade sett nya bilder på dom tillsammans på instagram och det hade verkligen knäckt mitt hjärta. Det var då jag gått in på min twitter och skrivit " I just lost someone that i love so much". För det var verkligen sant. Jag hade verkligen mist den personen som jag älskar mest.
- Eric vad tycker du? sa Tomas
- Va? sa jag frånvarande
- Vad tycker du om det vi pratat om? sa Tomas
- Det är jätte bra sa jag lika frånvarande
- Okej men då kör vi på det sa Tomas och såg konstigt på mig
- Bra, då kan vi säga att det här mötet är avslutat sa en kvinna
- Ja, det blir bra sa Tomas och när jag skulle resa mig för att gå tog han tag i min arm
- Eric, vad är det med dig idag? sa Tomas
- Vad menar du? sa jag förvånat
- Ända sedan du kom hem från Kattarp har du varit så frånvarande, vad är det ingentligen som hänt? sa Tomas
- Ingenting, jag är bara lite trött sa jag
- Jag ser att det är något annat sa Tomas
- Ärligt, låt mig vara ett tag bara sa jag och drog åt mig armen för att sedan gå
Jag gick sedan ner till bilen för att åka till en intervju. Jag vet att jag är frånvarande och kanske lite små sur men det är för att jag inte kan sluta tänka på Jossan. Det är inte meningen att det ska gå ut över andra men det gör tyvärr det när jag inte kan kontrollera mina känslor. Jag hoppas jag kan sluta tänka på Jossan under dom kommande intervjuerna. Och att jag klarar att sköta mitt jobb innan jag ska åka ner till Kattarp igen för att träffa henne. Jag hoppas verkligen att det ska gå bra.
2 veckor senare - Jossan firar sin 20-årsdag - Jossans Perspektiv
Jag och Chris var tillsammans nästan hela tiden under festen och jag hade inte sett Eric ännu och det gjorde mig lite nervös. Det som gjorde mig nervös var att jag inte trodde att han skulle komma överhuvudtaget. Men när jag såg hur dörren öppnades och jag fick se Eric så var det som att mitt hjärta hoppade över 20 slag minst.
- Vad gör han här nu då? sa Chris surt
- Mamma bjöd honom sa jag försiktigt
- Jaha, jag ska bara snacka lite med din pappa sa Chris och log
- Hej Jossan sa Eric och kom fram till mig
- Hej Eric! Kul att du kunde komma sa jag och log blygt
- Tack för att jag fick komma. Grattis på 20-årsdagen sa Eric
- Tack! Så, hur är det med Sanna? sa jag
- Jag vet inte, hur är det mellan dig och Chris? sa Eric lite irriterat
- Bra, det kunde inte vara bättre sa jag
- Hur kan du vara med honom ingentligen?! sa Eric
- För den jag ingentligen älskar kan jag aldrig få så varför inte ta någon som jag kan få sa jag argt
Detta är kapitel 7 av Without you im nothing. Jag hoppas ni ska tycka om det. Kapitel 8 kommer imorgon(måndag). Då får ni den spännande fortsättningen och får bla. veta vad som händer mellan Eric och Jossan? Kommer dom bli tillsammans? Varför slutar Jossan på H&M? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 8 som kommer imorgon(måndag).
TUUUSEN TUUSEN MILJONERS TACK till alla er fantastiska läsare! Hade ni inte läst bloggen så skulle den inte finnas och tusen tusen miljoners tack för alla era underbara kommentarer och ert stöd som ni visar för bloggen och att ni vill att jag ska fortsätta skriva ! Ni är verkligen fantastiska !
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS !! <3<3<333
LOVE U ALL SO MUCH <3<3<3333
Without you im nothing - Kapitel 6
Vi tog på oss skorna och hoppade sedan in i Erics bil för att åka till mitt jobb. När vi kommit fram så hoppade vi snabbt ur bilen och började gå mot butiken och när vi var några meter från butiken såg jag Chris och en annan tjej. Jag stannade till och Eric såg på mig. Jag kände hur det högg till i hjärtat när jag vände mig om och fick se Chris kyssas med den andra tjejen. Hur kunde han?!
Jossans Perspektiv
Jag kunde inte slita blicken från dom och jag kände även hur tårarna började rinna ner för mina kinder. Jag kände hur Eric la sin arm runt mina axlar och jag vände mig om mot honom och kramade om honom. Det var som att en del av mitt hjärta gick i tusen bitar.
- Vill du åka hem igen så förstår jag det viskade Eric i mitt öra
- Mmm.. jag ska bara skynda mig att låsa sa jag och torkade sedan tårarna och sprang snabbt in till butiken
När jag larmat så skyndade jag mig att låsa och jag gick med snabba steg mot Eric när jag plötsligt hörde någon säga mitt namn bakom mig.
- Älskling! Vad gör du här? sa Chris och log mot mig
- Vad gör du själv här? sa jag argt
- Jossan, vi kanske ska gå innan du gör något du får ångra? sa Eric bakom min rygg
- Vad snackar du om? sa Chris och såg på Eric som stod bakom mig
- Jag såg dig! Jag såg dig hångla med någon annan sa jag och kände hur tårarna började rinna
- Jag kom precis så det kan inte varit jag sa Chris
- Jag hatar dig och jag vill aldrig se dig mer! Det är slut! sa jag argt
- Om du hatar mig varför hatar du inte Eric då? sa Chris surt
- Vad snackar du om? sa jag irriterat
- Han visste om att jag träffade andra bakom din rygg men han berättade det aldrig sa Chris och log
- Va?! Är det sant? sa jag såg på Eric
- Jossan, jag...jag är så ledsen, jag ville berätta men jag ville inte såra dig sa Eric
- Jag vill aldrig mer se dig heller sa jag och sprang därifrån
Jag sprang bort från både Eric och Chris och när jag kommit långt därifrån så började jag gå igen. Det kändes som att mitt hjärta hade gått i tusen bitar. Jag hade inte bara blivit sviken av min pojkvän utan jag hade också blivit sviken av min bästa vän. Jag kunde inte få in det i mitt huvud att det just hänt. Jag gick mot bussen och åkte sakta hemåt. Jag kände hur tårarna började rinna igen och jag skyndade mig att torka dom för jag ville inte att någon skulle se mig gråta. Men det konstiga var att jag var mer ledsen för att jag förlorat Eric, inte att jag blivit bedragen av min pojkvän.
Samtidigt i stan - Erics Perspektiv
- Hur kunde du berätta att jag visste om det?! sa jag argt
- Hon hade rätt att få veta det, och nu vill hon varken se mig eller dig sa Chris och log
- Du är verkligen en idiot sa jag argt och knuffade till honom
- Passa dig! Jag drar nu! Hälsa Jossan, oh just det hon vill inte se dig mer sa Chris och skrattade hånfullt
Det kokade i mig när han sa det. Jag är ju inte bara Jossans bästa vän utan jag är ju faktiskt kär i henne också. Det var som att mitt hjärta krossades när hon sa till mig att hon inte ville se mig mer. Jag ska ju åka hem till Stockholm på söndag också och det känns inte bra att bara lämna Jossan när vi var ovänner. Det gjorde så ont i mig och jag kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder.
Jag hoppade sedan in i bilen och jag körde hemåt. Jag visste att jag skulle åka till Jossans hus direkt och försöka prata med henne för jag ville inte säga något om vad Chris gjorde för jag visste hur sårad hon skulle bli men det här som hänt nu gjorde att jag önskade att jag faktiskt hade sagt sanningen på en gång. När jag kommit hem igen sprang jag direkt till Jossans hus och ringde på dörren.
- Hej Eric! Du vill träffa Jossan antar jag? sa Jossans mamma
- Ja, är hon hemma? sa jag och kände hur hårt mitt hjärta slog
- Ja, hon är på sitt rum, hon är väldigt ledsen så det är nog bra att du går upp sa Jossans mamma
- Okej, tack sa jag och gick snabbt upp till Jossans rum och knackade på dörren
- Kom in hörde jag Jossan ropa innifrån sitt rum
- Hej, det är jag sa jag och gick in försiktigt i rummet
- Vad vill du?! sa Jossan argt och satte sig snabbt upp i sängen
- Jag är verkligen ledsen, jag ville berätta men jag ville inte se dig ledsen sa jag
- Är det bättre det du gjort nu då eller? sa Jossan argt
- Självklart inte! Jag är verkligen ledsen Jossan, snälla kan du inte förlåta mig? sa jag
- Nej, jag trodde du kunde vara så pass ärlig att du kunde berättat som det var sa Jossan
- Men du är min bästa vän sa jag och kände hur det högg till i hjärtat
- Inte längre, kan du vara snäll och gå nu? sa Jossan och la sig ner i sängen
- Men...sa jag och kände hur tårarna började rinna igen
- GÅ sa jag sa Jossan argt
- Jag kommer inte ge upp dig, du är min bästa vän och jag kommer inte ge upp det sa jag innan jag gick
Jag stängde dörren efter mig och gick snabbt ner trapporna och sedan ut genom dörren. Det kändes som något stoppat en kniv i mitt hjärta och sen vridit om flera gånger om. Det gjorde så ont, det värkte praktiskt taget i bröstet på mig och när jag kom hem igen skyndade jag mig att borsta tänderna och sedan tog jag av mig mina kläder och la mig i sängen för att sova men innan jag somnade kom jag på den perfekta idéen till hur jag ska få Jossan att förlåta mig. Lite iallfall. Sen somnade jag.
Nästa dag - Jossan har vaknat men vill inte gå upp - Jossans Perspektiv
Jag ville inte gå upp idag. Jag hade ringt till jobbet och sagt att jag fått influensa så jag behövde inte göra någonting speciellt idag. Jag hade bara legat och stirrat in i väggen nästan hela mogonen. Både Eric och Chris hade ringt till min mobil flera gånger redan men jag hade inte svarat på ett ända samtal. Jag hörde hur någon knackade på dörren och jag ropade att man kunde komma in.
- Ska inte du till jobbet idag gumman? sa mamma
- Nej, jag är sjuk, influensa sa jag
- Har du? Men du är inte varm sa mamma och la handen på min panna
- Men jag är sjuk, så jag stannar hemma i ett par dar sa jag
- Okej, men det är inget annat som har hänt då? sa mamma
- Nej, jag är juk, det är inget annat sa jag surt
- Okej, men jag kommer upp med lite frukost till dig snart sa mamma och gick ut i rummet
Jag vände mig om mot väggen igen när mamma gått ut och jag drog upp täcket över kroppen och jag hörde inte äns när mamma kom in med frukosten för då hade jag redan somnat om igen.
Senare hos Eric - Erics Perspektiv
Jag hade precis kommit hem igen efter att jag varit i affären. Jag hade nämligen varit och handlat hur mycket godis som helst och även en helium ballong som det står "Förlåt" på. Och nu var jag hemma och höll på att göra en stor godisbukett med massa godis i en liten kartong och jag fick lite hjälp av mamma att göra den som en mer bukett liknande present till Jossan.
- Sådär, tror du hon kommer tycka om det? sa mamma och log mot mig
- Jag hoppas det sa jag och log försiktigt mot mamma
- Vad är det ni bråkat om ingentligen? sa mamma
- Inget viktigt ingentligen sa jag och kände hur det knöt sig i magen
- Okej, Lycka till nu gubben! sa mamma och gav mig korgen/buketten
- Tack mamma! sa jag och log
Det var nu det gällde. Jag hade lagt ett kort också som det stod "Förlåt mig. Eric" på och jag har tänkt att jag ska ringa på dörren och sen lägga korgen/buketten utanför och sen gå därifrån. Jag vet inte om just den idéen är så bra men jag hoppas den ska funka ändå. Jag gick ut och sprang ganska snabbt över till Jossans hus. Jag ställde korgen/buketten utanför deras dörr och sedan ringde jag på. Jag sprang och gömde mig bakom deras husknut och såg när Jossans mamma öppnade dörren. Hon tittade sig omkring och sen fick hon syn på korgen/buketten och hon tog in den och även om jag inte visste om det skulle funka så tändes ett litet ljus inom mig.
Detta är kapitel 6 av Without you im nothing. Jag hoppas ni ska tycka om det :) Förlåt att det kommer lite sent men jag hoppas att kapitel 7 kommer redan ikväll men hinner jag inte det så kommer det upp imorgon bitti(måndag). Och då får vi den spännande fortsättningen och då får ni bla. veta om Jossan och Eric blir vänner igen? Kommer Jossan förlåta Chris? Och vad är det ingentligen som händer på Jossans födelsedagsfest om 2 veckor? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 7 som förhoppningsvis kommer ikväll.
TUUUSEN TUUSEN MILJONERS TACK till alla er fantastiska läsare! Hade ni inte läst bloggen så skulle den inte finnas och tusen tusen miljoners tack för alla era underbara kommentarer och ert stöd som ni visar för bloggen och att ni vill att jag ska fortsätta skriva ! Ni är verkligen fantastiska !
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS !! <3<3<333
LOVE U ALL SO MUCH <3<3<3333
Kapitel 6 av Without you I'm nothing kommer först imorgon :(
Hej alla fantastiska och underbara läsare!
Jag är otroligt ledsen men jag har inte hunnit skriva klart kapitel 6 än så det kommer tyvärr inte upp förens imorgon(söndag) :( Jag är verkligen verkligen ledsen för det och hoppas det är okej. Och som kompensation för det här så kommer kapitel 7 också imorgon :) Så ni kommer få både kapitel 6 och 7 imorgon :)
Hoppas det är okej :)
NI ÄR DOM BÄSTA LÄSARNA!!
Kramar Natalie
Without you im nothing - Kapitel 5
- Ska ni träffas igen? sa jag lite surt
- Det vet jag inte, kanske, varför är du så sur? sa Eric förvånat
- Jag är inte sur sa jag mer irriterat än jag menat och jag förstod nu varför.
Jossans Perspektiv
- Jag är inte sur sa jag mer irriterat än jag menat och jag förstod nu varför,jag är svartsjuk
- Du låter ganska sur, är du säker på att det inte är något annat? sa Eric och såg oroligt på mig
- Nej, jag är glad att det gick så bra på dejten bara sa jag och försökte låta glad
- Jossan, jag är inte dum, jag ser att det är något som är fel sa Eric igen
- Nej, allting är bra! Borde inte du till Sanna nu? sa jag och ångrade direkt vad jag sagt
- Nej, vad är det med dig ingentligen? Det verkar ju nästan som att du är svartsjuk! sa Eric
- Äh, låt mig va! sa jag och sprang in genom ytterdörren
Jag lutade mig mot dörren och kanade sakta ner mot golvet och jag ville inte att tårarna skulle komma men det gjorde dom iallfall. Jag skyndade mig att torka tårarna innan jag gick upp på mitt rum och tittade snabbt ut genom fönstret. Jag såg att Eric gick bort mot sitt hus och det högg till lite i hjärtat när jag såg på honom. Hur kunde jag vara så korkad?! Jag visade ju verkligen att jag var svartsjuk på han och Sanna. Det kändes inte bra alls. Åh,vad hade jag gjort?!
Senare hemma hos Eric - Erics Perspektiv
Jag förstod inte varför Jossan gått på så hårt mot mig om det här med Sanna. Jag menar om hon inte vill att vi ska gå på fler dejter så kan hon ju säga det till mig. Det märktes väldigt tydligt att hon var svartsjuk och jag vet att jag inte ska bli glad för det men det var något i mig som gjorde mig glad för det. Det visar ju att hon faktiskt känner något för mig som hon inte vill visa. Jag försökte ringa till henne flera gånger men hon svarade inte. Vad skulle jag göra nu? Jag måste ju få prata med henne.
- Eric! Det är middag! ropade mamma
- Jag kommer! ropade jag och reste mig snabbt upp från sängen och gick ner till köket för att käka.
Jag var nog inte så roligt sällskap för mamma och mina syskon. Jag satt och tänkte på Jossan nästan hela middagen och jag svarade mest bara med Ja och Mmm under hela middagen. När vi sedan ätit klart gick jag upp och borstade tänderna. Jag tog av mig kläderna för att sedan krypa ner i sängen. När jag skulle vända mig om och sova hörde jag hur mobilen pep till och det var från Jossan. "Förlåt för det jag sa förut. Vi kanske kan ha en myskväll på fredag?" Jag log stort för mig själv när jag fick se hennes sms och jag svarade med ett snabbt "Gärna. Jag kommer över på fredag så kan vi gå och hyra film". Jag la sedan ner mobilen och även fast jag inte var så trött längre så valde jag ändå att somna för natten.
1 dag senare - Fredag - Jossan och Eric hyr film - Jossans Perspektiv
Jag och Eric hade inte träffats på hela torsdagen för jag hade både jobbat och träffat Chris. Men han betedde sig så konstigt igen och här om dagen hittade jag ett örhänge i hans bil och det tillhörde inte mig iallfall. Jag ville inte tro att han träffar någon bakom ryggen på mig så jag antog bara att det var hans systers. Men idag var det bara jag och Eric. Det kittlades lite i magen när jag var tillsammans med honom och det jobbiga med det är att jag nog börjat få mer känslor för honom än vad man normalt kanske har för sin bästa vän. Jag menar kärleks känslor lixom.
- Vad känner du för någon film? sa Eric och log mot mig
- Någon komedi, romantisk komedi typ sa jag och log stort
- Åh, måste du vara så tjejig? sa Eric och skrattade
- Tack för den! Vad vill du se då? sa jag och skrattade
- Något med action sa Eric och log stort
- Åh, måste du vara så grabbig? sa jag och skrattade
- Hahahaha, du är verkligen söt sa Eric och såg generat på mig
- Tack, men vi kanske ska ta en med både och i? sa jag och blev generad
- Absolut sa Eric och vi valde sedan en komedi med lite action i
När vi valt filmen köpte vi lite godis också och det blev lite mycket faktiskt men det gjorde nog inte så mycket. Sen när vi var klara hoppade vi snabbt in i Erics bil. Vi körde hem till mitt hus och vi gick sedan in och satte oss i soffan för att kolla på filmen. Jag satt ganska nära Eric faktiskt och jag tror han var väldigt glad för det. Han log mot mig flera gånger och när vi hyrt film sa han att jag var söt. Det hade gjort mig väldigt nervös men samtidigt gjort mig glad.
- Du måste få mig att sluta äta godis alltså sa Eric och skrattade
- Jag? Varför just jag? sa jag och skrattade
- För att du köpte det sa Eric och log stort
- Nej, vi gjorde det tillsammans sa jag och log
- Okej, men inget mer för mig sa Eric och vi ställde undan skålen
Vi tittade vidare på filmen och efter en stund la Eric sin arm runt mig och jag visste inte hur jag skulle bete mig så jag log lite för mig själv och fortsatte titta på filmen och jag kände hur det nästan brann inuti mig när jag satt så pass nära Eric.
RING RING RING RING
- Ja, det är Jossan sa jag och svarade i min mobil
- Hej! det är Linda! Kan du komma och stänga butiken tror du? sa Linda och hon lät stressad
- Ja, har det hänt något? sa jag
- Ja, min son har blivit sjuk så jag måste hämta honom, kan du tänka dig att låsa bara? sa Linda
- Ja, jag kommer på en gång sa jag och vi la sedan på
- Vad handlade det om? sa Eric
- Jag måste åka och stänga butiken sa jag
- Jag kan följa med sa Eric och log stort
- Vill du verkligen det? sa jag förvånat
- Ja, det kan vara roligt sa Eric
- Okej, då åker vi sa jag och vi reste oss från soffan
Vi tog på oss skorna och hoppade sedan in i Erics bil för att åka till mitt jobb. När vi kommit fram så hoppade vi snabbt ur bilen och började gå mot butiken och när vi var några meter från butiken såg jag Chris och en annan tjej. Jag stannade till och Eric såg på mig. Jag kände hur det högg till i hjärtat när jag vände mig om och fick se Chris kyssas med den andra tjejen. Hur kunde han?!
Detta är kapitel 5 av Without you im nothing. Jag hoppas ni ska gilla det även om det blev lite för kort. Kapitel 6 kommer imorgon(lördag) och då blir det längre och vi kommer också få den spännande fortsättningen och vi får bla. veta hur det går för Jossan och Chris? Förlåter hon honom? Vad händer mellan Jossan och Eric när hon får veta att Eric vetat om att Chris varit otrogen förr? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 6 som kommer imorgon(lördag).
TUUUSEN TUUSEN MILJONERS TACK till alla er fantastiska läsare! Hade ni inte läst bloggen så skulle den inte finnas och tusen tusen miljoners tack för alla era underbara kommentarer och ert stöd som ni visar för bloggen och att ni vill att jag ska fortsätta skriva ! Ni är verkligen fantastiska !
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS !! <3<3<333
LOVE U ALL SO MUCH <3<3<3333
Without you im nothing - Kapitel 4
- Va? Vad snackar du om ingentligen? sa Chris förvånat
- Jag såg dig igår, när du hånglade med en annan tjej. Hade du vänskapsblicken då? sa jag
Erics Perspektiv
- Va? Vad sanckar du om ingentligen? sa Chris förvånat
- Jag såg dig igår, när du hånglade med en annan tjej. Hade du vänskapsblicken då? sa jag irriterat
- Har du sagt något till Jossan om vad du tror du sett? sa Chris surt
- Nej, inte änn. Men hon har rätt att få veta vilken idiot du ingentligen är sa jag
- Alltså om du säger något om det här till Jossan så vet jag inte vad jag gör sa Chris och hans blick svartnade
- Du skrämmer inte mig! Jossan förtjänar någon bättre sa jag
- Du ska inte tro att du bara kan komma hit och förstöra mitt förhållande till Jossan sa Chris argt
- Det gör du så bra själv utan min hjälp sa jag och log mot Jossan när hon kom ut genom altan dörren
- Oj, vad ni ser allvarliga ut sa Jossan och log
- Gör vi? Nej, vi bara snackade lite sa Chris och gav Jossan en puss på kinden
- Okej, men är du redo att åka? sa Jossan och log mot både mig och Chris
- Självklart, hej då Eric, det var trevligt att träffa dig igen sa Chris och började gå med Jossan till bilen
- Jag ringer dig ikväll ropade Jossan till mig och log
- Okej ropade jag tillbaka för att sedan gå hem till mitt hus
När jag kom hem så satte jag mig ner vid skrivbordet för att kolla lite på datorn. Jag uppdaterade lite på twitter och Instagram. När jag sedan var klar gick jag ner till mamma och några av mina syskon och sen kollade jag lite på tv med dom.
- Skulle inte du träffa Jossan? sa mamma och såg på mig
- Jo, men hon är på bio med sin pojkvän sa jag
- Okej, men ni kanske ses imorgon istället då? sa mamma
- Ja, jag hoppas det sa jag och log mot mamma
Jag gillade inte att Jossan var med Chris just nu. Han hade verkligen blivit arg på mig för att jag sätt honom tillsammans med den där andra tjejen. Men jag har satt lite press på honom ändå. Ser jag honom med den där andra tjejen igen så kommer jag berätta för Jossan, hur ont det än gör i henne så förtjänar hon att veta sanningen.
Senare på bion - Jossans Perspektiv
Jag och Chris satt på bion tillsammans och det var verkligen hur mysigt som helst men det jobbiga är att han och Eric inte kommer överens. Jag såg så tydligt att dom pratade om någonting som gjorde dom båda arga och det gjorde lite ont i mig faktiskt. Jag älskar ju Chris och jag tycker ju så mycket om Eric och som jag sagt förut så vill jag inte att dom ska bråka. Det känns snart som att jag måste välja mellan dom och det kommer jag aldrig kunna göra. Efter att vi sett klart på filmen så gick vi ut till Chris bil igen och han körde hem mig. Han stannade utanför mitt hus och jag gav honom en kyss som han snabbt besvarade men jag ville verkligen veta vad han och Eric pratat om.
- Varför var du och Eric så konstiga när jag kom ut? sa jag
- Han sa bara lite saker som gjorde mig sur sa Chris
- Som vadå? sa jag förvånat
- Nej, jag vill inte snacka om det sa Chris och tog upp sin mobil och la snabbt ner den igen
- Vem var det? sa jag nyfiket
- Gurra, du jag måste åka till honom sa Chris
- Okej, men jag ringer dig sa jag och gav honom en kyss på kinden innan jag hoppade ur bilen
Chris betedde sig lite konstigt mot mig faktiskt. Jag gick in mot mitt hus och när jag gick in sprang jag snabbt upp på mitt rum och satte mig på sängen och slog Erics nummer. Jag väntade en stund innan han svarade men när han väl svarade så pirrade det lite i magen.
- Tjena Lovebird! Hur var bion? sa Eric
- Tja Angry Bird! Hahaha, den var bra men Chris var ganska avisande mot mig när vi kom hem sa jag
- Hahaha, tack för det namnet, var han? Varför då? sa Eric förvånat
- Vet inte, vad var det ni snackade om ingentligen? sa jag och log hemlighetsfullt för mig själv
- Vi snackade bara om lite olika saker sa Eric hemlighetsfullt
- Som vadå? sa jag
- Ingenting, det var lite killsnack bara sa Eric och skrattade tyst
- Okej, men du, jag har lovat en kompis att fråga dig om en sak sa jag
- Okej, vad är det? sa Eric
- Hon undrar om du vill gå på dejt med henne imorgon kväll? sa jag
- En dejt? Ja, det kan jag nog göra sa Eric
- Va kul! Då säger jag det till henne sa jag och kände hur det högg till i hjärtat
- Kanon, men ska vi ses imorgon med? sa Eric
- Jag ska jobba hela dagen så jag kan inte ses förens på kvällen så det går nog inte sa jag
- Va tråkigt men vi kanske kan höras imorgon? sa Eric
- Det är väl klart! Du måste ju berätta om hur det går på dejten med sa jag och skrattade
- Hahaha! Självklart, men vi hörs imorgon Lovebird! sa Eric och skrattade
- Hahaha, Det gör vi Angry Bird ! sa jag och skrattade och vi la sedan på
När vi hade lagt på reste jag mig från sängen för att sedan gå till badrummet för att borsta tänderna. När jag var klar tog jag av mig mina kläder och tog ett linne som jag sover i för att sedan lägga mig ner i sängen. Jag vet inte varför men jag ville inte att Eric skulle gå på dejt med Sanna imorgon kväll. Tänk om dom blir tillsammans? Nej, jag vill inte tänka på det. Jag vände mig mot väggen igen och somnade direkt.
På kvällen - Eric och Sanna har dejt - Erics Perspektiv
Sanna var hur trevlig som helst. Men jag kunde inte känna något mer för henne tyvärr. Jag är kär i Jossan och det kändes bara fel att sitta här med en annan tjej. Men Sanna verkade intresserad av mig för hon försökte ta min hand då och då. Men jag drog undan min hand hela tiden.
- Så hur länge har du känt Jossan? Blev faktiskt lite chockad först när du kom till butiken och frågade efter henne sa Sanna
- Ja, jag såg det på dig när jag träffade dig första gången faktiskt. Men jag har känt Jossan sen jag var 6 år och hon var 4 år. Så det är hela livet kan man säga sa jag
- Wow, och ni har aldrig varit tillsammans eller så? sa Sanna och log
- Nej, hon är min bästa vän så sa jag och försökte dölja hur hårt mitt hjärta slog när jag sagt det
- Okej, jag förstår, men vad säger du? ska vi ta en promenad för att smälta maten lite? sa Sanna
- Absolut sa jag och vi reste oss upp och gick ut från resturangen
Vi hade betalat tidigare så när vi kom ut på gatan så började vi gå en promenad och det jobbiga var att Sanna försökte ta min hand hela tiden och jag stoppade tillslut ner mina händer i munkjacksfickorna för jag ville inte hålla hennes hand. Jag förstod inte varför hon inte förstod att jag inte ville det. Men efter att vi gått en promenad en stund så skiljdes vi åt på torget.
Jag gav henne en kram och sen gick jag mot min bil för att åka hem till mitt hus. Jag gick sedan snabbt upp till mitt rum och när jag tittade ut genom fönstret så såg jag mot Jossans hus och när jag såg att det var släckt i hela huset så förstod jag att hon redan gått och lagt sig. Jag gick snabbt till badrummet och borstade tänderna för att sedan gå in till mitt rum igen.
Jag tog av mig kläderna och la mig sedan ner i sängen och jag kollade snabbt mobilen och då såg jag att jag fått ett sms av Jossan. Det stod "Hoppas dejten gick bra! Ses imorgon. Kram Jossan" och jag log för mig själv och la sedan ner mobilen och somnade.
Nästa dag - Lunch på Jossans jobb - Jossans perspektiv
- Alltså dejten var helt underbar! sa Sanna
- Va roligt sa jag och log lite försiktigt
- Ja, alltså han är verkligen helt underbar, vi kommer garanterat ses igen! Jag tycker så mycket om honom sa Sanna och hon nästan hoppade av glädje
- Ja, han är verkligen en fantastisk kille, vad kände han då? sa jag och kände hur hjärtat sjönk inom mig
- Jag vet inte, men han verkade intresserad. Det är okej för dig att vi dejtar va? sa Sanna
- Ja, självklart, han är ju min bästa vän så det är klart sa jag
- Va bra, för jag tror verkligen att det kan bli något sa Sanna och log stort
- Va kul! Men jag måste nog gå och jobba igen sa jag och reste mig från stolen
- Men du har ju knappt ätit lunch sa Sanna förvånat
- Jo, men jag känner att jag vill gå ut och jobba igen sa jag och sprang sedan ut från lunchrummet
Jag började jobba nästan omgående när jag kom ut till butiken igen och jag kände hur tårarna var nära men varför förstod jag inte. Jag var ju inte kär i Eric. Eller var det det jag var? Det gjorde så ont när Sanna berättade om deras dejt tillsammans. Det var som att en del av mig ville vara Sanna. Jag var ju faktiskt osäker på mina känslor för Chris just nu när han betedde sig så konstigt, var det verkligen så att jag var kär i Eric? Jag hoppas jag kan dölja mina känslor för Eric när jag träffar honom för jag vill inte visa att jag kanske faktiskt har känslor för honom.
Senare på dagen - Eric och Jossan träffas utanför Jossans hus - Jossans Perspektiv
- Tjena tjejen! Hur är läget? sa Eric och log mot mig
- Tja! Det är bra, hur gick dejten igår? sa jag och log
- Bra, Sanna är verkligen trevlig sa Eric
- Bara bra? sa jag förvånat
- Ja, Hon är en jätte trevlig tjej mer är det inte sa Eric och såg konstigt på mig
- Ska ni träffas igen? sa jag lite surt
- Det vet jag inte, kanske, varför är du så sur? sa Eric förvånat
- Jag är inte sur sa jag mer irriterat än jag menat och jag förstod nu varför.
Detta är kapitel 4 av Without you im nothing och jag hoppas ni ska tycka om det. Nu börjar det verkligen hända saker och i kapitel 5 som kommer imorgon(fredag) får ni den spännande fortsättningen. Och ni kommer bla. få veta vad som händer mellan Jossan och Eric? Vad är det Jossan får syn på utanför H&M butiken? Kommer Jossan och Eric någonsin erkänna sina känslor för varandra? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 5 som kommer imorgon(fredag).
TUSEN TUUUSEN TUUSEN MILJONERS TACK till alla er fantastiska läsare! Hade ni inte läst bloggen så skulle den inte finnas och tusen tusen miljoners tack för alla era underbara kommentarer och ert stöd som ni visar för bloggen och att ni vill att jag ska fortsätta skriva ! Ni är verkligen fantastiska !
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS !! <3<3<333
LOVE U ALL SO MUCH <3<3<3333
Without you im nothing - Kapitel 3
När jag kom närmare mitt hus så fick jag syn på ett par som stod och kysstes och jag kände hur det knöt sig i magen för jag tänkte på Jossan. Men när jag kom närmare så fick jag nästan en chock. Killen som stod och kysste en annan tjej var Chris, Jossans pojkvän.
Erics Perspektiv
Jag stod och tittade på dom men när jag såg hur Chris började dra sig ifrån tjejen så fick jag lite panik. Jag drog upp min luva över huvudet och gick med snabba steg förbi dom och jag tror inte han såg att det var jag vilket var tur för annars hade han nog försökt få mig att inte berätta för Jossan om det. Men frågan är om jag borde säga det? Om jag gör det så kommer hon bli sjukt ledsen men får hon veta det senare blir hon också ledsen och sviken, speciellt om hon får veta att jag vetat om det kommer hon aldrig vilja prata med mig igen.
När jag kom hem så gick jag upp till mitt rum och tog sedan av mig mina kläder och gick sedan till badrummet för att borsta tänderna och sen gick jag och la mig och jag kunde inte sluta tänka på Jossan. Men varför gör jag dethela tiden ingentligen? Hon är ju min bästa vän, jag kan väl inte ha andra känslor för henne? Efter att jag legat och tänkt på Jossan en stund så somnade jag.
Senare hos Jossan - Jossans Perspektiv
Efter att Eric hade gått hem så var jag lite ensam en stund för Chris hade gått undan en stund. Men när han inte kom tillbaka och Eric hade gått hem valde jag att också gå hem. Mamma och pappa var kvar en stund till men jag gick snabbt hem och jag låste upp dörren och gick in för att sedan låsa ytterdörren och gå upp till mitt rum. Jag kollade på mobilen men inga sms eller missade samtal så jag gick in till badrummet för att borsta tänderna och sedan gå in för att lägga mig i sängen.
Jag ställde klockan på sju för jag skulle upp till jobbet imorgon och sen efter det skulle jag träffa Eric igen. Jag längtade verkligen efter att få träffa Eric imorgon och det konstiga var att när han dansade med andra tjejer på grillfesten så högg det i mitt hjärta, men jag kan väl inte ha andra känslor för Eric? Nej, det kan jag inte tänkte jag och skakade på huvudet. Jag drog täcket över axlarna och vände mig mot väggen för att sedan somna.
Nästa dag - Förmiddag - Jossans Perspektiv
Jag hade varit på jobbet ett tag och det hade varit fantastiskt roligt. Eric hade smsat mig tidigare och frågat om vi skulle ses senare och vi bestämde att vi skulle ses hemma hos Eric efter att jag slutat jobbet. Jag såg verkligen framimot det, även om det var roligt på jobbet just nu. Medans jag stod och packade upp lite skönhetsvaror kom Sanna fram till mig.
- Hur går det? sa Sanna och log
- Bra, jag är snart klar sa jag
- Va bra, alltså det här kommer säkert låta helt galet men kan du göra mig en tjänst? sa Sanna
- Vadå för tjänst? sa jag och såg nyfiket på Sanna
- Jo, kan du fråga Eric om han vill gå på dejt med mig imorgon kväll? sa Sanna
- Dejt? sa jag och kände hur det högg till i hjärtat på mig
- Ja, jag tänkte eftersom ni är bästa vänner så kanske du kan fråga sa Sanna
- Jo, alltså jag ska träffa honom i eftermiddag så jag kan absolut fråga honom sa jag och kände hur det högg i hjärtat igen
- Tack ! Du är verkligne snäll! sa Sanna och gav mig en kram
- Det var så lite sa jag och besvarade kramen
Sanna gick sedan därifrån och jag såg mot henne. Det kändes som att jag inte kunde bli mer sur. Jag kände mig faktiskt svartsjuk. Och på vadå ingentligen? Jag är ju inte kär i Eric äns, så varför blir jag då så frukansvärt svartsjuk?!
Senare hemma hos Eric - Erics Perspektiv
Det hade varit en väldigt lugn dag idag och det var verkligen hur skönt som helst. Men jag hade tänkt lite mer på det där med Chris. Jag vill ju faktiskt berätta för Jossan om vad jag såg men samtidigt inte. Han skulle tydligen träffa Jossan senare ikväll och då ska jag ställa honom mot väggen. Jag tänker inte tillåta att han behandlar Jossan såhär mer. Han har gjort såhär flera gånger innan och nu tänker jag sätta stopp för det. Jag satt i sängen uppe på mitt rum när jag hörde hur det ringde på dörren och jag skulle precis springa ner för att öppna när jag hörde mamma ropa.
- ERIC! JOSSAN ÄR HÄR! ropade mamma
- Kommer ropade jag och sprang ner till henne och jag kände hur det pirrade i hela kroppen när jag fick syn på henne
- Tjena farborn! Sov du gott igår? sa Jossan medans hon tog av sig sina skor
- Hahaha, ja det gjorde jag faktiskt, hur sov dudå? sa jag och skrattade
- Som en prinsessa, men jag undrar lite vart Chris tog vägen igår efter att du gått sa Jossan
- Konstigt, kom han inte tillbaka på hela kvällen? sa jag och kände hur det gjorde ont i magen
- Nej, och jag vet att du inte gillar honom sa Jossan och log mot mig
- Gillar och gillar, han är okej sa jag och log tillbaka
- Det säger du bara, jaja, vad hade du tänkt att vi kunde göra? sa Jossan och gick fram till mig i trappan
- Känner du för att få stryk i FIFA? sa jag och log flörtigt av någon anledning
- Stryk? Jag kommer vinna överlägset sa Jossan och vi sprang upp till mitt rum
Vi satte oss i sängen och spelade Fifa vilket var hur kul som helst. Jag vann några gånger över Jossan och ibland vann hon över mig och varje gång var det som att jag bara ville krama om henne och pussa henne men jag kunde inte.
- Du fuskade där! sa jag och skrattade
- Hahaha, jag fuskade verkligen inte! sa Jossan och skrattade
- Det gjorde du ju sa jag och skrattade ännu mer
- Inte alls sa Jossan och buttade till mig så jag hamnade på ryggen och jag skrattade
- Hahaha, ska du inte hjälpa mig upp nu då? Jag är ju gammal vet du sa jag och skrattade
- Okej, jag ska hjälpa farbrorn upp sa Jossan och tog mina händer men då drog jag ner henne mot mig och började kittla henne
- Hahaha, okej okej, jag erkänner jag fuskade sa Jossan och skrattade
- Lovar du? sa jag och log mot henne
- Ja, jag lovar sa Jossan och vi satte oss upp igen
Vi fortsatte sedan att spela en stund till och vi hade det verkligen roligt. Men jag förstod nu varför jag varit så konstig i Jossans närhet. Jag var kär i henne, jag såg henne inte bara som min bästa vän längre, jag var verkligen kär i henne. Därför gjorde det så ont i mig att hon var med en sån som Chris. Han behandlar henne så illa och fortfarande säger hon att hon älskar honom vilket gör mig så otroligt ledsen. Men nu gäller det att hålla koll på mina känslor så inte Jossan förstår att jag faktiskt är kär i henne.
Senare - Jossan och Eric solar i Jossans trädgård - Jossans Perspektiv
Jag hade inte frågat Eric om han vill gå på dejt med Sanna än, det kändes jobbigt på något sätt. Vi låg i våran trädgård och solade en stund och jag kunde inte slita blicken från Eric. Han låg i bar överkropp och ett par ljusa jeans shorts och jag låg med en bikini överdel och ett par korta jeans shorts. Jag försökte att inte visa Eric att jag tittade på honom ibland men jag märkte att han såg på mig ibland också.
- Vad tittar du på? sa jag och log
- Jag? Ingenting, vad ser du på själv? sa Eric och log stort
- Ingenting, jag bara kollade på blomman där a jag och skrattade
- Hahaha, okej om du säger det så sa Eric och skrattade
Jag log mot honom och när han nuddade vid min hand så spred det sig en värme genom hela min kropp. Jag kände hur jag blev röd i ansiktet och jag vände bort mitt huvud en liten stund så jag kunde fokusera bort att jag blev generad. När jag vände tillbaka huvudet så hörde jag hur någon kom ut från altanen och först trodde jag att det var mamma men när jag såg att det var Chris så blev jag först lite förvånad, han skulle ju komma förens senare ikväll ju.
- Här ligger ni och har det mysigt? sa Chris och log
- Ja, men vad gör du här nu? Du skulle ju inte komma förens senare sa jag
- Saknade dig, vad säger du om att gå på bio? sa Chris
- Gärna, är det okej för dig? sa jag och såg på Eric
- Självklart sa Eric och reste sig upp
- Jag ska bara gå och byta om så kommer jag snart sa jag
- Okej, jag kan ju vänta här med Eric sa Chris
- Okej, ha det så roligt sa jag och gick snabbt in i huset för att byta om medans Eric och Chris pratade
Erics Perspektiv
- Jag ser hur du ser på MIN flickvän sa Chris argt och såg på mig
- Vad snackar du om? sa jag irriterat
- Jag ser hur du tittar på Jossan, det är inte bara som en vän sa Chris
- Känner du ingen blicken eller? sa jag och log hånfullt
- Va? Vad snackar du om ingentligen? sa Chris förvånat
- Jag såg dig igår, när du hånglade med en annan tjej. Hade du vänskapsblicken då? sa jag
Detta är kapitel 3 av Without you im nothing och jag hoppas ni ska tycka om det. Kapitel 4 av Without you im nothing kommer redan imorgon(torsdag) och då får vi bla. veta om Eric berättar för Jossan vad han sett? Vad säger ingentligen Chris när han blir motad mot väggen? Vad händer under dejten med Sanna och Eric? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 4 som kommer imorgon(torsdag).
TUSEN TUUUSEN TUUSEN MILJONERS TACK till alla er fantastiska läsare! Hade ni inte läst bloggen så skulle den inte finnas och tusen tusen miljoners tack för alla era underbara kommentarer och ert stöd som ni visar för bloggen och att ni vill att jag ska fortsätta skriva ! Ni är verkligen fantastiska !
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS !! <3<3
LOVE U ALL SO MUCH <3<3<3333
Without you im nothing - Kapitel 2
- Hej Jossan! Läget? sa Eric och log stort
- Eric?! Är du verkligen här? sa jag förvånat och kände hur hårt hjärtat började slå
Erics Perspektiv
- Hej Jossan! Läget? sa jag och log stort och jag kände hur hårt mitt hjärta slog när jag fick se henne igen
- Eric?! Är du verkligen här? sa Jossan och jag såg hur chockad hon var
- I egen hög person, du sa ju att du saknade mig så jag kom ner sa jag och skrattade
- Hahaha, alltid lika blygsam sa Jossan och skrattade
- Självklart, får man ingen kram? sa jag och gick fram mot Jossan
- Det är klart du får sa Jossan och gav mig en stor kram och då slog mitt hjärta ännu hårdare
- Det är verkligen underbart att få se dig igen sa jag och log stort mot Jossan
- Det är helt fantastiskt att få se dig med sa Jossan och log
- Ska du jobba länge till? sa jag
- Nja, jag kan ta ledigt, väntar du här så kommer jag om en kvart? sa Jossan
- Absolut! Skynda dig ! sa jag och skrattade när Jossan började springa till sin chefs rum
Jossan är verkligen hur rolig som helst. Jag hade verkligen saknat henne, det kände jag så fort jag såg henne. När hon sedan kom tillbaka efter ungefär 10 minuter så gick vi ner till min bil som jag lånat av mamma. Alltid när jag var med Jossan så kunde jag slappna av på ett helt annat sätt, jag kunde vara lite barnslig när jag är med henne. När vi sedan kom hem till Jossans föräldrars hus så parkerade jag mammas bil utanför och vi gick sedan in till henne.
Jossans Perspektiv
Jag kunde inte fatta att han verkligen var här. Men det var verkligen helt fantastiskt att ha honom här. Jag kunde alltid vara mig själv med honom, jag menar jag är mig själv med Chris och andra vänner med men det är något med Eric som gör att jag kan känna mig ännu mer som mig själv, lite barnsligare kanske man kan säga, men jag har ju känt honom väldigt länge så då kan man vara lite barnsliga mot varandra. När vi kommit in till mig kom mamma snabbt ut från köket och såg förvånat på mig och Eric.
- Hej Eric! Jag hörde att du skulle komma sa mamma
- Jasså, sa mamma det? sa Eric och log
- Ja, det gjorde hon, men det är faktiskt väldigt bra att ni är här sa mamma
- Okej, varför då? sa jag och såg oroligt på henne
- Jo, ni vet ju att vi ska ha en grannfest/grillfest här ikväll och jag undrar om ni kan tänka er att baka lite cupcakes till det? sa mamma
- Absolut, kom nu bagarinnan sa Eric och skrattade åt mig
- Hahaha, bagare kan du vara själv sa jag och skrattade för att sedan gå med honom ut i köket
Mamma hade tydligen redan varit och handlat massor med ingredinser och andra saker till grillningen som skulle vara för hela kvarteret ikväll. Jag såg verkligen fram i mot det men jag vet inte hur det kommer bli mellan Eric och Chris. Chris kommer hit lite senare för att vara med på festen och jag hoppas han och Eric ska komma överens för jag tycker så mycket om dom båda två. Eric och jag hade det verkligen roligt medans vi gjorde cupcakesen och när vi skulle göra toppingen(frostingen) så blev vi nog lite retsamma båda två.
- Du har något där sa Eric och la lite av toppingen på min kind
- Och du har lite där tror jag sa jag och la ännu mer på hans kind
- Och du där sa Eric och försökte kasta lite mot mig men missade
- Det där kommer du ångra sa jag och vi började springa runt i köket för att försöka få på varandra smeten och vi skrattade verkligen hur mycket som helst. Men när Eric fick tag i mig och jag tittade in i hans ögon så slog mitt hjärta extra hårt och när han lutade sig fram mot mig så fick jag panik och drog mig loss lite
- Vi kanske ska fortsätta? sa jag och log mot Eric
- Ja, det borde vi nog sa Eric och vi städade upp lite innan vi gjorde klart cupecaksen
Det kändes inte konstigt alls efter det som hände förutom att jag hade en konstigt känsla i magen ibland. Det var som att jag fick fjärilar i magen när jag såg på honom men det är nog bara för att jag inte träffat honom på så länge.
Erics Perspektiv
Det var hur nära som helst att jag kysste henne. Det var som att jag inte kunde låta bli att kyssa henne. Jag trodde inte jag hade dom känslorna för henne men när jag såg in i hennes ögon så var det som att allting förändrades. Men hon drog bort huvudet innan jag hann kyssa henne och jag hoppas inte att det här ska förändra våran vänskap men det verkar inte som det just nu iallfall. När vi sedan var klara gick vi till vardagsrummet och såg lite på tv och käkade lite godis. Vi kunde inte riktigt komma överens om vad vi skulle se på så det blev lite låtats bråk men sen kom vi överens och tittade på tv.
3 timmar senare - Erics Perspektiv
RING RING RING RING
- Jossan! Chris är här ropade Jossans mamma
- Kommer! sa Jossan och vi gick ut till Chris som stod och väntade i hallen
- Hej älskling! sa Chris och gav Jossan en kyss och det högg till lite i hjärtat när han gjorde det
- Chris, du kommer väl ihåg Eric? sa Jossan och log mot mig
- Ja, tjena! Så du är här igen? sa Chris och log
- Ja, otur va? sa jag och skrattade
- Beror väl på vem man frågar sa Chris och log hånfullt
- Är ni redo att gå? Dom väntar nog på oss nu sa Jossans mamma
- Ja, vi är redo sa Jossan och tog sedan Chris hand för att gå mot grannfesten
När vi kom till grannfesten så kändes det såklart i hjärtat när jag såg på Jossan och Chris men jag försökte att tänka bort det. Men varje gång Chris gick bort från Jossan så gick jag fram till henne och vi hade det lika roligt som vi alltid har. Hon är verkligen en fantastisk person och jag är så glad att ha henne i mitt liv.
- Jag måste nog börja gå hemåt sa jag
- Redan? har du blivit så gammal att du inte orkar vara vaken mer? sa Jossan och skrattade
- Hahaha, nej men om vi ska ses imorgon med så måste jag gå nu sa jag och skrattade
- Okej då, men ring mig imorgon när du är redo att träffa mig sa Jossan
- Självklart sa jag och gav henne en sista kram innan jag började gå mot mitt hus
När jag kom närmare mitt hus så fick jag syn på ett par som stod och kysstes och jag kände hur det knöt sig i magen för jag tänkte på Jossan. Men när jag kom närmare så fick jag nästan en chock. Killen som stod och kysste en annan tjej var Chris, Jossans pojkvän.
Detta är kapitel 2 av Without you im nothing och jag hoppas ni ska tycka om det! Förlåt att det kom så sent idag men har haft väldigt mycket att göra att jag inte hunnit skriva klart det förens nu. Men kapitel 3 som kommer imorgon(onsdag) kommer vi få den spännande fortsättningen och då får vi bla. veta vad som händer mellan Chris och Jossan? Kommer Eric berätta vad han sett? Och kommer han kunna hålla sina känslor för sig själv? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 3 som kommer imorgon(onsdag).
TUSEN TUUUSEN TUUSEN MILJONERS TACK till alla er fantastiska läsare! Hade ni inte läst bloggen så skulle den inte finnas och tusen tusen miljoners tack för alla era underbara kommentarer och ert stöd som ni visar för bloggen och att ni vill att jag ska fortsätta skriva ! Ni är verkligen fantastiska !
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS !! <3<3
LOVE U ALL SO MUCH <3<3<3333
Without you im nothing - Kapitel 1
Jossans Perspektiv
Klockan ringde vid sju på morgonen och jag fick verkligen dra mig upp ur sängen. Jag satte på mig ett par korta jeans shorts och ett lite längre spetslinne till. Jag gick ner till köket där min mamma och pappa satt och åt frukost. Jag satte mig ner vid frukost bordet för att sedan ta en macka och lite te innan jag skulle ta bussen in till stan för att jobba. Jag jobbar på H&M inne i Helsingborg så jag fick gå upp ganska tidigt varje dag för att komma till jobbet men jag trivs så sjukt bra så det är verkligen värdt det.
- Jag åker nu ropade jag från hallen
- Okej, ha det så trevligt idag sa mamma
- Detsamma sa jag och tog min väska och nycklar för att sedan springa mot bussen och åka till jobbet.
Medans jag satt på bussen fick jag ett sms från min bästa vän Eric. Eric Saade. Vi har känt varandra sen Eric var 6 och jag var 4 år och vi gick på samma dagis och vi har bott nära varandra nästan hela livet. Han är verkligen min bästa vän och han hade smsat " Tjena tråkmåns! Läget? Saknar dig, vi måste ses snart! Kram Eric" jag skrattade tyst för mig själv och skrev snabbt tillbaka "Tjena tråkigare! Bra,du? Saknar dig med! Kom ner snart! Kram Jossan" och sen la jag ner mobilen i fickan och sov en liten stund på bussen och tänkte på Eric faktiskt.
Samtidigt i Stockholm - Erics Perspektiv
Jag satt i studion idag för att jobba lite extra för jag ska åka till min hemstad ikväll. Jag ska hälsa på min mamma och min bästa vän Jossan som jag känt sen jag var 6 år och Jossan var 4 år när vi gick på dagis tillsammans och jag saknar henne så mycket. Men hon har ingenaning om att jag kommer dit för att hälsa på i 1 vecka så det kommer bli en överraskning för henne.
När jag var klar åkte jag hem för att packa ner lite kläder som jag behövde för min semster i Kattarp. När jag sedan var klar kollade jag snabbt på klockan och den var redan 15.00 så jag tog min väska och låste sedan dörren och gick ner för trapporna och tog sedan bilen till tågstationen för att ta tåget ner till Helsingborg och där skulle min mamma hämta mig och sedan åka till Kattarp. Men inte förens imorgon ska jag hälsa på Jossan på hennes jobb och jag tror att hon kommer få en liten chock för att få se mig men det kommer bara bli sjukt roligt.
Senare på kvällen - Jossan ser på tv med pojkvännen Chris - Jossans perspektiv
Jag hade haft en ganska lugn dag på jobbet och det hade varit hur skönt som helst. Men nu satt jag och min pojkvän Chris och såg på tv. Eric hade smsat mig lite då och då och han är verkligen hur gullig som helst. Chris kände också Eric men dom var inte direkt vänner, inte än iallafall.
- Du saknar honom eller hur? sa Chris och la sin arm runt mig
- Ja, det är klart. Vi har ju inte setts på nästan 1 år så det är klart jag saknar honom sa jag och tittade upp mot honom
- Vad skriver han? sa Chris och log sött mot mig
- Inget speciellt, lite kompissnack bara sa jag och gav Chris en kyss som han snabbt besvarade
- Okej om du inte vill berätta så sa Chris
- Hahaha, svartsjuk? sa jag och skrattade
- Sällan sa Chris och skrattade
- Chris, det kanske är bäst att du går hem nu, det är sent sa mamma
- Ja, jag ska upp tidigt imorgon, hej då älskling sa Chris och gav mig en kyss för att sedan gå hemåt
Jag gick upp till badrummet för att ta en snabb dusch och sedan tog jag på mig min pyjamas och la mig ner i sängen. Jag läste lite ur en bok jag hade bredvid sängen men jag orkade inte läsa så jätte mycket för jag somnade ganska omgående. Men innan jag somnade så tänkte jag på Eric, jag vill så gärna träffa honom snart för jag saknar honom verkligen. När jag tittade bort mot hans mammas hus och såg att det lyste så kändes det lite i hjärtat men jag tänkte inte mer på det för jag kan inte ha sånna känslor för honom, eller kan jag det?
Tidigare på dagen - Eric är hemma hos sin mamma - Erics Perspektiv
Min mamma hade hämtat mig för ungefär 2 timmar sedan vid tåget i Helsingborg och nu var jag hemma. När jag såg mot Jossans föräldrars hus så kändes det lite i hjärtat och jag vill verkligen inget hellre än att gå dit nu på en gång men jag vill verkligen vänta tills imorgon så vi hade smsat lite och hennes pojkvän var där. Chris och jag är inte vänner direkt. Jag gillar inte honom riktigt, han har varit ganska taskig mot Jossan, han har varit otrogen med jämna mellanrum och det är därför som jag inte kan tycka om honom helt enkelt.
Jag hade packat upp lite kläder och kelat med min katt Zlatan och bara tagit det lugnt. Jag gick sedan upp och tog en varm dusch för att sedan gå och lägga mig. För imorgon var det en väldigt rolig dag, jag skulle överraska Jossan på hennes arbetsplats och jag är väldigt spänd på att få se hennes min.
Nästa dag - Eric kommer till Jossans arbetsplats - Jossans Perspektiv
Jag stod och hängde upp lite kläder på ungdomsavdelningen och det var riktigt roligt. Jag och min arbetskompis Linda jobbade på riktigt bra och vi skrattade också väldigt mycket. Men när Sanna, en av dom andra arbetskamraterna kom fram till oss förstod jag först ingenting för hon såg så glad ut.
- Jossan, det är någon som söker dig sa Sanna
- Okej, vem då? sa jag och log
- Det sa han inte, sa Sanna
- Han? sa jag förvånat
- Ja, det var någon kille sa Sanna
- Okej, jag tror det är Chris, är det okej om jag går ifrån en stund? sa jag
- Självklart sa Linda och fortsatte jobba
Jag följde med Sanna till killen som hade frågat efter mig och när jag fick se vem det var så fick jag en chock. Är det här sant? Drömmer jag nu? Är han verkligen här?!
- Hej Jossan! Läget? sa Eric och log stort
- Eric?! Är du verkligen här? sa jag förvånat och kände hur hårt hjärtat började slå
Detta är kapitel 1 av Without you im nothing och jag hoppas verkligen att ni ska tycka om det! I kapitel 2 som kommer imorgon(tisdag) så kommer vi bla få veta vad som händer mellan Jossan och Eric? Vad händer när dom ska baka tillsammans? Vad förstår Eric att han känner för Jossan? Och hur kommer deras vänskap att utvecklas? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 2 som kommer imorgon(tisdag) och jag hoppas ni ska tycka om den nya novellen :)
TUSEN TUUUSEN TUUSEN MILJONERS TACK till alla er fantastiska läsare! Hade ni inte läst bloggen så skulle den inte finnas och tusen tusen miljoners tack för alla era underbara kommentarer och ert stöd som ni visar för bloggen och att ni vill att jag ska fortsätta skriva ! Ni är verkligen fantastiska !
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS !! <3<3
LOVE U ALL SO MUCH <3<3<3333