Without you im nothing - Kapitel 2

- Hej Jossan! Läget? sa Eric och log stort
- Eric?! Är du verkligen här? sa jag förvånat och kände hur hårt hjärtat började slå

 

Erics Perspektiv
 
- Hej Jossan! Läget? sa jag och log stort och jag kände hur hårt mitt hjärta slog när jag fick se henne igen
- Eric?! Är du verkligen här? sa Jossan och jag såg hur chockad hon var
- I egen hög person, du sa ju att du saknade mig så jag kom ner sa jag och skrattade
- Hahaha, alltid lika blygsam sa Jossan och skrattade
- Självklart, får man ingen kram? sa jag och gick fram mot Jossan
- Det är klart du får sa Jossan och gav mig en stor kram och då slog mitt hjärta ännu hårdare
- Det är verkligen underbart att få se dig igen sa jag och log stort mot Jossan
- Det är helt fantastiskt att få se dig med sa Jossan och log
- Ska du jobba länge till? sa jag 
- Nja, jag kan ta ledigt, väntar du här så kommer jag om en kvart? sa Jossan
- Absolut! Skynda dig ! sa jag och skrattade när Jossan började springa till sin chefs rum
 
Jossan är verkligen hur rolig som helst. Jag hade verkligen saknat henne, det kände jag så fort jag såg henne. När hon sedan kom tillbaka efter ungefär 10 minuter så gick vi ner till min bil som jag lånat av mamma. Alltid när jag var med Jossan så kunde jag slappna av på ett helt annat sätt, jag kunde vara lite barnslig när jag är med henne. När vi sedan kom hem till Jossans föräldrars hus så parkerade jag mammas bil utanför och vi gick sedan in till henne. 
 
Jossans Perspektiv
 
Jag kunde inte fatta att han verkligen var här. Men det var verkligen helt fantastiskt att ha honom här. Jag kunde alltid vara mig själv med honom, jag menar jag är mig själv med Chris och andra vänner med men det är något med Eric som gör att jag kan känna mig ännu mer som mig själv, lite barnsligare kanske man kan säga, men jag har ju känt honom väldigt länge så då kan man vara lite barnsliga mot varandra. När vi kommit in till mig kom mamma snabbt ut från köket och såg förvånat på mig och Eric.
 
- Hej Eric! Jag hörde att du skulle komma sa mamma
- Jasså, sa mamma det? sa Eric och log
- Ja, det gjorde hon, men det är faktiskt väldigt bra att ni är här sa mamma
- Okej, varför då? sa jag och såg oroligt på henne
- Jo, ni vet ju att vi ska ha en grannfest/grillfest här ikväll och jag undrar om ni kan tänka er att baka lite cupcakes till det? sa mamma
- Absolut, kom nu bagarinnan sa Eric och skrattade åt mig
- Hahaha, bagare kan du vara själv sa jag och skrattade för att sedan gå med honom ut i köket
 
Mamma hade tydligen redan varit och handlat massor med ingredinser och andra saker till grillningen som skulle vara för hela kvarteret ikväll. Jag såg verkligen fram i mot det men jag vet inte hur det kommer bli mellan Eric och Chris. Chris kommer hit lite senare för att vara med på festen och jag hoppas han och Eric ska komma överens för jag tycker så mycket om dom båda två. Eric och jag hade det verkligen roligt medans vi gjorde cupcakesen och när vi skulle göra toppingen(frostingen) så blev vi nog lite retsamma båda två.
 
- Du har något där sa Eric och la lite av toppingen på min kind
- Och du har lite där tror jag sa jag och la ännu mer på hans kind
- Och du där sa Eric och försökte kasta lite mot mig men missade
- Det där kommer du ångra sa jag och vi började springa runt i köket för att försöka få på varandra smeten och vi skrattade verkligen hur mycket som helst. Men när Eric fick tag i mig och jag tittade in i hans ögon så slog mitt hjärta extra hårt och när han lutade sig fram mot mig så fick jag panik och drog mig loss lite
- Vi kanske ska fortsätta? sa jag och log mot Eric
- Ja, det borde vi nog sa Eric och vi städade upp lite innan vi gjorde klart cupecaksen

Det kändes inte konstigt alls efter det som hände förutom att jag hade en konstigt känsla i magen ibland. Det var som att jag fick fjärilar i magen när jag såg på honom men det är nog bara för att jag inte träffat honom på så länge. 
 
Erics Perspektiv
 
Det var hur nära som helst att jag kysste henne. Det var som att jag inte kunde låta bli att kyssa henne. Jag trodde inte jag hade dom känslorna för henne men när jag såg in i hennes ögon så var det som att allting förändrades. Men hon drog bort huvudet innan jag hann kyssa henne och jag hoppas inte att det här ska förändra våran vänskap men det verkar inte som det just nu iallfall. När vi sedan var klara gick vi till vardagsrummet och såg lite på tv och käkade lite godis. Vi kunde inte riktigt komma överens om vad vi skulle se på så det blev lite låtats bråk men sen kom vi överens och tittade på tv. 
 
3 timmar senare - Erics Perspektiv
 
RING RING RING RING
 
- Jossan! Chris är här ropade Jossans mamma
- Kommer! sa Jossan och vi gick ut till Chris som stod och väntade i hallen
- Hej älskling! sa Chris och gav Jossan en kyss och det högg till lite i hjärtat när han gjorde det
- Chris, du kommer väl ihåg Eric? sa Jossan och log mot mig
- Ja, tjena! Så du är här igen? sa Chris och log
- Ja, otur va? sa jag och skrattade 
- Beror väl på vem man frågar sa Chris och log hånfullt
- Är ni redo att gå? Dom väntar nog på oss nu sa Jossans mamma
- Ja, vi är redo sa Jossan och tog sedan Chris hand för att gå mot grannfesten

När vi kom till grannfesten så kändes det såklart i hjärtat när jag såg på Jossan och Chris men jag försökte att tänka bort det. Men varje gång Chris gick bort från Jossan så gick jag fram till henne och vi hade det lika roligt som vi alltid har. Hon är verkligen en fantastisk person och jag är så glad att ha henne i mitt liv. 
 
- Jag måste nog börja gå hemåt sa jag 
- Redan? har du blivit så gammal att du inte orkar vara vaken mer? sa Jossan och skrattade
- Hahaha, nej men om vi ska ses imorgon med så måste jag gå nu sa jag och skrattade
- Okej då, men ring mig imorgon när du är redo att träffa mig sa Jossan
- Självklart sa jag och gav henne en sista kram innan jag började gå mot  mitt hus
 
När jag kom närmare mitt hus så fick jag syn på ett par som stod och kysstes och jag kände hur det knöt sig i magen för jag tänkte på Jossan. Men när jag kom närmare så fick jag nästan en chock. Killen som stod och kysste en annan tjej var Chris, Jossans pojkvän. 

Detta är kapitel 2 av Without you im nothing och jag hoppas ni ska tycka om det! Förlåt att det kom så sent idag men har haft väldigt mycket att göra att jag inte hunnit skriva klart det förens nu. Men kapitel 3 som kommer imorgon(onsdag) kommer vi få den spännande fortsättningen och då får vi bla. veta vad som händer mellan Chris och Jossan? Kommer Eric berätta vad han sett? Och kommer han kunna hålla sina känslor för sig själv? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 3 som kommer imorgon(onsdag).
 
TUSEN TUUUSEN TUUSEN MILJONERS TACK till alla er fantastiska läsare! Hade ni inte läst bloggen så skulle den inte finnas och tusen tusen miljoners tack för alla era underbara kommentarer och ert stöd som ni visar för bloggen och att ni vill att jag ska fortsätta skriva ! Ni är verkligen fantastiska ! 
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS !! <3<3
 
LOVE U ALL SO MUCH <3<3<3333 

Kommentarer
Nadja säger:

Denna novellen är hur jävla bra som helst !!!!!

2012-10-03 | 06:28:58
Ellen <3 säger:

Sååååå braaaaaa! :)<3<3<3<3<3

2012-10-03 | 06:40:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback