- Älskade Nina, jag förstår att du kom hit av fler anledningar än att du bara saknade mig. Vad hände i Sverige egentligen? sa Eric
- Vad menar du? Jag kom bara hit för att jag saknade dig sa jag och kände hur det gjorde ont i bröstet
- Nej, det gjorde du inte. Vad är det du flyr ifrån älskling?.......
Erics Perspektiv
- Vad menar du? Jag kom bara hit för att jag saknade dig sa Nina och såg nervöst på mig
- Nej, det gjorde du inte. Vad är det du flyr ifrån älskling? sa jag och la mina armar runt Ninas midja
- Pappa var på möte den dagen du åkte på kvällen och jag var ensam hemma. Fast jag ringde Leila som skulle komma men hon hann inte fören Anders stod utanför dörren sa Nina
- Va? Kom din tränare hem till dig? sa jag och kände hur mitt hjärta slog hårdare
- Ja, han trängde sig in i lägenheten och jag fick panik. Han gick närmare mig och var otroligt obehaglig. Han smekte mig på kinden, det är därför jag varit lite konstig mot dig när du rört mig på det sättet. Men jag knäade honom och sprang ut från lägenheten annars vet jag inte vad han kunde gjort sa Nina och la sina armar runt min midja
- Det svinet! Var det därför du kom hit? Du flydde sa jag och tog Nina i min famn och la min kind mot hennes huvud
- Ja, jag vågade inte stanna kvar hemma. Det kommer jag aldrig mer våga sa Nina och jag höll bara om henne
- Gumman, vet du vad, bo hos mig ett tag istället sa jag och log
- Jag vill inget hellre men jag vet inte hur jag ska kunna säga det till pappa. sa Nina och tittade upp mot mig
- Vi löser det då. Huvudsaken är att du är säker och det kommer du vara hos mig sa jag och gav henne en puss på pannan
- Eric Khaled Saade, inte bara artist utan riddare och prins sa Nina och skrattade
- Haha, ja, det stämmer kanske men då är du prinsessan. sa jag och log
- Bara jag får vara din prinsessa annars nej sa Nina och log blygt
- Du är bara min prinsessa! Vad säger du om att gå tillbaka till hotellet? sa jag och log stort
- Gärna. Kom då min prins sa Nina och tog min hand
Vi gick tillbaka till hotellet och jag var både arg och ledsen för Ninas skull. Alltså, det kokade inom mig när jag fått höra vad den där idioten till lärare gjort mot henne. Jag kommer aldrig förlåta om han gör henne något mer och jag inte är där. Men nu ska hon iallafall bo hos mig vilket jag var så glad för eftersom det var just det jag hade tänkt fråga henne förut. När vi kom fram till hotellet så gick vi upp till vårat rum. Nina gick in till badrummet och gjorde sig i ordning först och sen gjorde jag mig också i ordning och gick ut till sovrummet. Nina låg redan i sängen och väntade på mig och jag kröp upp till henne.
- Är du okej? sa jag och smekte försiktigt Ninas kind
- Ja, det känns skönt att du vet om det här nu. Jag vill inte vara kvar i skolan sen bara sa Nina
- Det ska du inte behöva. Jag ska göra allt för att han inte kommer åt dig igen sa jag
- Jag är så glad att jag har dig sa Nina och la sig över mig
- Inte lika glad som jag är som har dig! Du är det bästa som hänt mig! sa jag och vi började kyssa varandra passionerat
Jag la mina händer över Ninas rygg och hon la sina händer mot mitt bröst och vi kysstes mer passionerat än någonsin och jag drog henne närmare mig. Jag tittade lite på henne och hon på mig och log. Jag rörde försiktigt vid hennes hud och hon skrattade lite för jag tror det kittlades.
- Berätta hur det känns sa jag och log
- Det känns som du rör vid varje nerv i min kropp på ett bra sätt sa Nina och log
- Mm...då har du samma känsla som mig sa jag och log förföriskt
- Haha, det är tur att ingen hör oss sa Nina och skrattade
- Oh, hemska tanke. Nej, men jag skulle gärna skrika för hela världen hur mycket jag älskar dig sa jag och gav Nina en kyss till
- Det finns en balkong där sa Nina och skrattade
- Haha, och förstöra Tomas skönhetssömn? Nej, så långt ska jag inte gå sa jag och skrattade
- Och appropå skönhetssömn, jag är trött sa Nina och log
- Då är det bäst att vi släcker sa jag och vi gav varandra en kyss till
Jag vände mig försiktigt mot lampan och släckte. Nina la sitt huvud mot mitt bröst och jag la min ena arm runt hennes rygg och hon la sin hand mot min mage och vi somnade nästan direkt.
Senare nästa dag - Eric tar ett bad - Ninas Perspektiv
Jag vaknade av att Eric inte låg bredvid mig. Natten hade varit fantastisk och jag mådde faktiskt bra nu. Inga mardrömmar eller någonting men när jag såg att Eric inte låg kvar i sängen så fick jag lite panik. Jag reste mig upp ur sängen och gick in till badrummet och höll på att få en hjärtattack när jag såg Eric ligga i badet.
- Aah! Försöker du ge mig en hjärtattack? sa jag och skrek till
- Nej, förlåt om jag skrämde dig men jag ville inte väcka dig så jag tog ett bad sa Eric och log
- Okej, men du vet straffet när man skrämmer livet ur sin flickvän va? sa jag och satte mig på badkarskanten
- Nej, faktiskt inte. Kan du inte visa mig? sa Eric och log
- Gärna sa jag och började skvätta vatten på honom
- Hey! Nu du sa Eric och började skvätta på mig och det slutade med ett vi skvätte massor på varandra innan han drog ner mig i badkaret
- Hahah, det här var inte vad jag menade som straff sa jag och skrattade
- Men det gör jag sa Eric och skrattade och gav mig en kyss
- Du är inte klok! Men det är därför jag älskar dig sa jag och log
- Och jag älskar dig. Men jag vill inte förstöra den här stunden men har du tänkt mer på Sverige och skolan? sa Eric och bet sig lätt i läppen
- Nej, men jag ska sluta på skolan och jag ska hämta mina saker som finns där sa jag
- Okej, ska jag följa med dig? Jag menar så det inte händer dig någonting sa Eric och tog bort en hårslinga ur mitt ansikte
- Nej, det här är någonting jag måste göra själv men tack ändå. Men vi har faktiskt några dagar kvar här så jag tycker vi ser fram mot det först sa jag
- Absolut sa Eric och vi gav varandra en passionerad kyss och jag försökte slappna av igen men hur slappnar man av när man hela tiden blir påmind om sin rädsla?
Tillbaka i Sverige - Nina hämtar sina saker i skolan - Ninas Perspektiv
Jag hade sagt upp min plats här på skola och idag var jag här för att hämta mina saker. Jag kände mig hela tiden rädd och nervös för att han skulle komma men jag hade tagit med mig precis allting och skulle bara gå ner ensam till omklädningsrummet för att hämta det sista. Jag hade försökt få med mig Carro dit ner men hon hade lektion och jag försökte skynda mig så mycket jag bara kunde när jag hörde hur dörren gick igen.
- Hallå? Är det någon där? ropade jag och såg mig omkring
- Men hej Nina! Här nere får du inte vara om det inte är lektion sa Anders
- Jag har hoppat av skolan och skulle bara hämta mina saker sa jag och kände hur mina ben ville vika sig av rädsla
- Har du hoppat av? Varför då? Det har väl ingenting med mig att göra eller vad du och jag känner? sa Anders och gick fram mot mig så jag stod inklämd mellan honom och skåpen
- Vad pratar du om? Jag är rädd för dig! Låt mig vara! sa jag och försökte knuffa undan honom
- Passa dig! Nu gör du mig arg och du borde veta bättre än att göra mig arg sa Anders
- Låt mig gå då! Jag vill gå härifrån!!! sa jag argt
- Du ska få veta vad som händer när du gör mig arg! sa Anders och jag blundade bara och tänkte på Eric för nu var jag ordentligt rädd.
Lite senare på stan - Erics Perspektiv
Jag skulle gå till en tidningsintervju och jag hade försökt ringa till Nina flera gånger men hon svarade inte. Jag är riktigt orolig för att det har hänt någonting eftersom hon skulle till skolan idag och hämta sina saker. Jag gick över Sergelstorg och fick se Nina sitta på en bänk där och jag gick snabbt fram till henne.
- Hej gumman! Varför svarar du inte när jag ringt? sa jag oroligt
- Låt mig vara bara! sa Nina irriterat och började gå därifrån
- Nina!! Vänta! Vad är det som har hänt? ropade jag och sprang efter henne
- Låt mig vara i fred i fortsättningen!! Jag vill aldrig mer se dig!!.......
Detta är kapitel 33 av Winning Ground. Förlåt att det tagit tid att få upp det men med läxor och två dagars svår migrän( ni som inte vet det så lider jag av sjukdomen migrän så jag kan få svår migrän då och då det är därför bloggen kan bli lidande) så det har varit därför som kapitel 33 dröjt men jag hoppas det varit värt väntan. Kapitel 34 kommer idag(torsdag) och då kommer ni bl.a. Få veta vad som hände hos läraren? Är det slut mellan Eric och Nina nu? Vad gör Eric för att få veta vad som hänt? Och framförallt, kommer Nina och Eric bli tillsammans igen om det är slut? Och vad händer om det inte blir så? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 34 som kommer idag (torsdag).
Tuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333
- Det gick fort sa jag för mig själv när jag gick för att öppna dörren men det var inte Leila som stod i dörröppningen och det kändes som jag stelnade i kroppen
- Hej Nina! Vad roligt att se dig igen!.....
- Hej Nina! Vad roligt att se dig igen sa min tränare Anders
- Jag är inte ensam hemma. Min pappa är här sa jag och kände hur jag skakade på rösten
- Det är du ju visst. Kan jag få komma in? Jag behöver prata lite med dig sa Anders
- Nej, det passar inte nu. Kan du vara snäll och gå härifrån? sa jag och svalde hårt
- Nina, är du rädd för mig eller? sa Anders och trängde sig in
- Gå härifrån! Min pappa är hemma och jag har en kompis på väg hit sa jag och han stängde ytterdörren
- Nu ska du ta det väldigt lugnt Nina. Jag är inte farlig jag vill bara prata med dig sa Anders och jag backade in mot väggen
- Lilla vännen, det är inget farligt. Varför har du inte kommit till skolan? sa Anders
- Jag har varit dålig. Jag vill att du går nu sa jag och såg med rädd blick på Anders
- Jag vill bara prata med dig. Fin du är sa Anders och försökte röra min kind
- Rör mig inte! sa jag och knuffade undan honom
- Nu ska du passa dig väldigt noga! sa Anders och tog tag i min arm
- Släpp mig! Släpp! skrek jag rakt ut och han tog ett hårdare grepp
- Tyst! Jag vill bara prata med dig! sa Anders argt och jag fick panik så jag knäade honom och sprang sen mot ytterdörren och sprang det fortaste jag kunde ner för trapporna
Jag sprang ut genom porten och jag krockade med Leila. Jag grät och skakade på samma gång. Jag var livrädd rent utsagt.
- Men gumman! Vad är det som har hänt? sa Leila och kramade om mig
- Kan vi gå hem till dig? Snälla sa jag och såg med vattniga ögon på Leila
- Ja,det är klart vi kan. Kom här sa Leila och vi skyndade oss hem till henne
Jag vände mig om minst 10 gånger för att se att jan inte följde efter mig. När vi kom hem till Leila så satte vi oss på hennes säng och jag skakade fortfarande. Det var som att jag knappt kunde andas ordentligt.
- Ska du berätta för mig vad som har hänt nu? sa Leila oroligt
- Du kommer aldrig tro mig för det är helt sjukt sa jag
- Prova. Jag lyssnar sa Leila och la sin hand mot min axel
- Okej, det helade började med resan till Norge började jag och berättade hela historien för Leila och hon såg helt chockat på mig
- Då förstår jag varför du kom utspringandes. Du måste anmäla honom! Han verkar ju inte vara frisk Nina! sa Leila
- Jag vet, men jag orkar inte ta tag i det just nu. Är det okej om jag sover här i natt? sa jag
- Det är väl klart det är okej. Men klarar du att gå hem imorgon? sa Leila
- Ja, för jag vet vad jag ska göra sen sa jag
- Vadå? sa Leila nyfiket
- En överraskning kan man säga sa jag och log
- Okej, men lova att du gör något åt den där personen sa Leila
- Jag lovar, så fort Eric är tillbaka. Jag behöver allt stöd jag kan få sa jag och log
Leila nickade bara åt mig och jag var så glad att jag hade en så fin vän som henne. Men jag saknade Eric väldigt mycket och jag hade dessutom glömt min mobil hemma. Jag hoppas han inte blir orolig för att jag inte svarar. Men jag får förklara mer imorgon. Men just nu ville jag bara sova.
Lite senare i Dubai - Erics Perspektiv
Klockan var 00.00 här och jag antog att Nina redan låg och sov för jag hade ringt henne flera gånger men hon hade inte svarat på hela kvällen. Först blev jag orolig att det hänt henne någonting men sen lugnade jag ner mig lite och tänkte till lite men nu är jag orolig igen. Jag tog upp mobilen och ringde igen. Och den här gången svarade det någon.
- Ninas mobil det här är Fredrik sa Ninas pappa
- Hej det är Eric. Är Nina där? sa jag förvirrat
- Nej, hon sover hos Leila, hon måste ha glömt telefonen här sa Fredrik
- Okej, men kan du be mig ringa så fort hon kommer hem? sa jag
- Det ska jag absolut göra. Hej då sa Fredrik och vi la på
Jag andades ut och var glad att ingenting hade hänt Nina iallafall. Men jag saknade henne så ofantligt mycket. Jag ska vara här i 6 dagar till och det känns som en evighet tills jag får träffa Nina igen. Jag kommer bli galen fram tills dess. Jag gick in till badrummet och borstade tänderna för att sen ta av mig kläderna och krypa ner i sängen. Jag släckte lampan och somnade ganska fort.
Nästa Dag - Sent på eftermiddagen - Erics Perspektiv
Den här dagen hade rullat på och vi hade mest tagit det lugnt mellan mötena och det var riktig trevligt men jag var lite nere för Nina hade inte ringt mig idag heller. Undrar om hon är sur på mig eller någonting? Nej, varför skulle hon vara det? Jag reste mig från solstolen och gick upp till mitt rum och skulle hämta min mobil och när jag skulle gå mot dörren så hörde jag steg utanför.
Knack knack knack
Jag trodde det var städpersonalen som kom så jag öppnade dörren och jag höll på att falla baklänges när jag såg vem som stod där.
- Drömmer jag, har jag kommit till himmelen eller är det verkligt? sa jag chockat
- Hej snygging!.......
Detta är kapitel 31 av Winning Ground. Förlåt att det kom så sent men fick inte riktigt till slutet som jag ville det var därför men jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt om det blev ett ganska tråkigt kapitel men jag lovar att kapitel 32 som kommer idag(lördag) kommer bli roligare. Då kommer ni bl.a. Få veta vem som står utanför Erics dörr? Hur blir det i Dubai? Kommer Nina anmäla sin lärare? Vad är det för erbjudande hon får och vad svarar hon? Vad är det Eric funderar på att fråga Nina? (Inget frieri) det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 32 som kommer idag(lördag). Och det ska komma tidigare jag lovar!
TUUUUUUUSEN TUUUSEN MILJONERS MILJARDERS TACK FÖR ALLT ERT STÖD HÄR PÅ BLOGGEN! Tack för alla fina kommentarer ni skriver både här på bloggen, instagram, Twitter och KIK och tack till er alla som till och med skriver till Eric och säger att han borde läsa bloggen! Det värmer så otroligt mycket och jag vet inte hur jag ska kunna tacka er tillräckligt för allt ni gör! TUSEN TUSEN TUSEN TACK!!
Utan er är bloggen ingenting! Det är ni som gör bloggen till vad den är! Glöm ALDRIG det!
I love you all! Jag älskar er alla!!! <333333<33333<33333
Vad menar du? sa jag och kände hur mitt hjärta slog hårdare- Jag kom också försent men fick bara en varning. Men Nina en kvarsittning. Hon har blivit ombedd att stanna för extra lektioner förut och det är något konstigt sett han ser på Nina sa Carro
- Åh nej!! Jag är en idiot! Nu vet jag vem som låste in henne.....
Lite tidigare i träningslokalen - Ninas Perspektiv
- Så, vad ska jag göra under kvarsittningen? sa jag och såg på våran tränare, Anders
- Jag vill veta hur du trivs här. Jag hörde det där om omklädningsrummet sa Anders och ställde sig framför mig
- Vadå om omklädningsrummet? sa jag och fick en obehaglig känsla i kroppen för jag hade inte sagt till någon om att jag blivit inlåst
- Det här med att någon låste in dig. Det måste varit en hemsk upplevelse eller hur? sa Anders och gick runt mig och ställde sig bakom mig och la sina händer mot mina axlar
- Ja, det var det. Men hur vet du det? sa jag och förstod hur nu.
- Din vän Carro nämde det förut. Men nu ska vi inte prata om det. Du är ju här av en anledning sa Anders
- Ja, men min pojkvän väntar på mig så vi får nog ta den här kvarsittningen en annan dag sa jag och reste mig från stolen
- Det går inte. Den måste ske nu. Din vän får helt enkelt vänta tills du och jag pratat färdigt sa Anders och jag önskade av hela mitt hjärta att Eric skulle komma nu.
Samtidigt på parkeringsplatsen- Erics Perspektiv
- Åh Nej! Jag är en idiot! Nu vet jag vem som låste in henne sa jag
- Låste in henne? Vad snackar du om? sa Carro förvirrat
- Jag förklarar sen. Vart är dom just nu? sa jag och såg allvarligt på Carro
- I träningshallen. Vad är det som är fel? sa Carro och jag sprang därifrån
- Jag förklarar allting senare! ropade jag och sprang det snabbaste jag kunde till träningslokalen.
Jag hade ingenaning vart dom kunde vara men jag slet upp alla dörrarna som fanns här och när jag kom till den sista så var den låst och jag förstod att det var här inne dom var. Jag försökte göra allt för att få upp dörren men det gick inte. När jag tog sats för att få upp dörren så hörde jag ett klickande och dörren öppnades.
- Nina! Åh Nina är du okej? sa jag när jag fick se Nina
- Jag vill härifrån nu sa Nina och jag såg hur rädd hon var
- Nina, vi får fortsätta vårat samtal en annan gång sa tränaren
- Du ska låta henne vara! Hör du det?! sa jag argt och tog Nina i min famn och kramade om henne
Vi gick sen ut från träningslokalen och Nina skakade. Jag stannade och höll om henne hårt så hon inte skulle falla ner på marken. Hon kändes tung och jag förstod att det var rädslan som gjorde henne såhär.
- Vad hände? sa jag och såg på Nina
- Det är han....det är han som låst in mig sa Nina och hon föll ihop i mina armar
- Nina! Nina snälla säg någonting! ropade jag och tillslut vaknade hon till
- Förlåt, jag måste ha svimmat. Kan vi åka hem? sa Nina och såg trött på mig
- Det är klart vi kan sa jag och vi gick sakta mot min bil
Vi satte oss i bilen och jag körde hem henne till sin pappas lägenhet. Jag fick hjälpa henne ur bilen och upp till lägenheten. Hennes pappa var inte hemma ännu men jag bäddade ner Nina och satt hos henne en stund tills hon somnat. Jag gick ut och satte mig i vardagsrummet en stund och jag var irriterad på mig själv för att jag inte förstått det här tidigare. Jag hörde hur någon låste upp ytterdörren och jag reste mig snabbt upp.
- Hallå? Nina är du hemma? ropade hennes pappa
- Nina sover. Hon eller jag vet inte riktigt vad som hände men jag tror det har med hennes tränare att göra sa jag
- Vad pratar du om? sa Ninas pappa
-Hon får kvarsittningar och enligt en i hennes klass tittar han konstigt på henne. Hon blev inlåst i omklädningsrummet för några dagar sen också sa jag och svalde hårt
- Menar du att han skulle vara ute efter henne på något sätt? sa Ninas pappa allvarlig
- Ja, faktiskt sa jag
- Nej, det tror jag inte. Dom vet nog vad dom gör på den där skolan ska du se. Och kvarsittningen var ju nödvändig när hon kom försent sa Ninas pappa
- Men du förstår inte. Carro i hennes klass kom med försent men hon fick igen kvarsittning sa jag
- Eric, det är jätte bra att du bryr dig om Nina. Men hon har inte sagt något om det här själv så jag kan tyvärr inte tro på det sa Ninas pappa
- Men det är sant! Du måste tro mig. Jag går in till Nina sa jag och gick mot Ninas rum
-Eric, det kanske är bäst om du inte sover här på dagarna. Helgerna går bra men på veckodagarna så blir det bäst om ni inte sover ihop sa Ninas pappa och jag nickade bara till svar
Jag gick sen in till Nina och hon var vaken. Hon tittade bara rakt ut i luften och jag satte mig på sängkanten och smekte försiktigt hennes arm. Hon tittade lite på mig och jag log försiktigt mot henne.
- Är du okej? sa jag och rörde hennes arm
- Jag antar det. Jag hörde att du berättade för pappa men det behövde du inte. Ingenting hände sa Nina och såg på mig
- Men han försökte ju låsa in dig. sa jag chockat
- Ja, men jag vill inte gå vidare med det. Ingenting har hänt okej. Lovar du mig det? sa Nina
- Jag lovar. Men händer det någonting så måste du lova mig att du ringer mig direkt sa jag
-Jag lovar. Tack för att du tog mig hem. Men nu måste jag till cheerleadingen sa Nina och reste sig upp från sängen
- Du, din pappa sa att jag inte får stanna i natt så jag antar att vi inte ses förens på bröllopet imorgon sa jag
- Jag ska prata med honom. Men vi kan väl höras ikväll ändå? sa Nina och la sina händer runt min nacke
- Det gör vi. Jag älskar dig Nina sa jag och gav henne en kyss
- Och jag älskar dig Eric. Vi ses imorgon. På bröllopet sa Nina och gav mig en till kyss
- Du kommer vara den vackraste där sa jag och log stort - Inte lika snygg som du kommer vara sa Nina och log
- Kom, vi måste åka nu. Annars kommer vi försent igen sa Eric och log
- Okej sa Nina och vi gav varandra en kyss innan vi gick ut från hennes rum
Vi gick sen ner för trapporna och Nina gick återigen mot bussen och jag hoppade in i bilen för att åka till studion och spela in det sista på albumet och det skavde inom mig att inte Ninas pappa trodde mig och att inte Nina ville gå vidare med det men jag får acceptera det, men tänk om det händer något mer igen?
Senare på Cheerleadingen - Ninas Perspektiv
Jag hade tappat några lektioner men jag hade tur för dom skulle börja på en ny koreografi idag och vi hade strechat upp lite och nu var vi i fullgång. Men jag var samtidigt lite virrig. Även fast jag satte det mesta så var jag ändå lite yr. Det hade hänt alldeles för mycket just nu för att jag skulle kunna koncentrera mig till hundra procent.
Jag ville inte vara ensam i omklädningsrummet idag. Jag var den som var först klar och var snabbt ute. Jag kommer nog aldrig bli av med den rädslan att bli instängd igen men jag antar att jag måste det om jag inte ska behöva förklara för alla varför jag är så harig och rädd av mig. Jag tog sen bussen hem och när jag kom hem så kastade jag träningsväskan i ett hörn i hallen och min pappa kom ut från vardagsrummet.
- Gick träningen bra? sa pappa och log
- Ja, det var jätte roligt att få träna igen. sa jag och log
- Va roligt! Jag vet inte om du hörde det men Eric får inte sova här på vardagarna mer sa pappa
- Ja, han sa det. Men det är okej sa jag och gick in till mitt rum
- Nina, innan du går in på ditt rum. Kan du förklara en sak för mig? sa pappa och jag stannade utanför mitt rum
- Ja, vadå? sa jag och svalde hårt
- Varför sa Eric att du blir trakasserad av din tränare?........
Detta är kapitel 28 av Winning Ground. Jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt att det tog tid men blogg har varit irriterande idag. Varje gång jag sparat det så har all text satt ihop sig så det inte går att läsa och jag har fått ordna det minst 10 gånger men nu hoppas jag att det ska funka. Men kapitel 29 kommer imorgon(tisdag) och då kommer ni bl.a. Få veta vad Nina svarar sin pappa? Vad händer på Ninas mammas bröllop? Vad sjunger Eric? Varför börjar Nina och Eric bråka? Vad är det Eric missförstår? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 29 som kommer imorgon ( onsdag ).
TUSEN TUUUSEN TUUUSEN TUUUUUUUSEN MILJONERS TACK för alla era fina kommentarer på bloggen, på instagram, twitter och KIK. Jag blir verkligen helt fantastiskt glad och det betyder verkligen så mycket att ni skriver så fina saker till mig! Men det är ni som gör att jag kan fortsätta skriva bloggen för om inte ni läste den skulle jag inte kunna skriva den. NI ÄR FANTASTISKA OCH HELT UNDERBARA och stöttande! Att ni tycker om bloggen så mycket värmer i mitt hjärta! TACK TACK, jag kan inte tacka er nog mycket för ni är helt fantastiska! UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA !!!! <333<3333<3333
- Eric, vi kan inte vänta längre. Vi har en lång resa framför oss sa Tomas
- Men hon kommer snart. Det måste ha hänt henne någonting. Hon skulle aldrig glömma bort att komma sa jag och nu började jag bli riktigt orolig
- Jag är ledsen, men vi väntar 5 minuter till och har hon inte hört av sig så måste vi åka utan Nina, jag är ledsen Eric sa Tomas och gick in till turnébussen igen
- Åh, Nina vart sjutton är du någonstans?.........
Samtidigt i skolan - Ninas Perspektiv
Jag hade slutat med att försöka ta mig härifrån. Det kändes som att det inte fanns någon idé att göra det för ingen hör mig iallafall. Jag satt i mot dörren och jag kände hur tårarna började rinna. Eric hade säkert åkt till Norge utan mig för länge sen och jag kommer garanterat få sitta här hela helgen om ingen hittar mig snart.
Samtidigt utanför Nina - Erics Perspektiv
- Eric, kom nu. Nina kommer inte sa Tomas
- Något har hänt. Vi åker till hennes skola innan vi åker. Jag måste det sa jag bestämt
- Då får det gå snabbt, vi har en tid att passa sa Tomas
- Ja, men Nina är viktig! Jag vet att något hänt henne så kör nu mot skolan sa jag och hoppade in i bussen och vi körde dit
Jag hoppade snabbt ur bussen och sprang runt överallt för att se om det var öppet någonstans eller om jag kunde hitta Nina någonstans men hon fanns inte här heller. Vad sjutton ska jag göra nu då?
Ninas Perspektiv
- Nina? Är du här? hörde jag någon ropa på utsidan och jag sprang direkt fram till dörren
- Hallåå!! Jag är här inne!!! Hallåå!!! ropade jag och bankade på dörren
- Nina!!! Vart är du?! ropade en bekant röst
- Här nere! I omklädningsrummet! Hallå?! Ropade jag igen
- Eric, hon är inte här heller och vi måste åka nu sa Tomas
- Eric!! ERIC JAG ÄR HÄR NERE!!!! skrek jag det högaste jag kunde och bankade ännu fler gånger på dörren
- Hörde du det där? Vänta jag måste kolla sa Eric och jag hörde steg utanför dörren och jag bankade flera gånger till
- Nina? Nina är det du? sa Eric och jag log för mig själv
- Eric! Åh Eric! Jag är inlåst! Jag kommer inte ut härifrån sa jag och kände hur tårarna började rinna igen och den här gången av lycka
- Vänta där! Jag ska hitta något att få upp dörren med sa Eric
Och jag stannade kvar på insidan medan jag hörde hur Eric försökte få upp dörren när han fick det så kastade jag mig i hans armar.
- Åh Eric! Jag trodde du åkt till Norge redan sa Jag och höll hårt i Eric
- Jag skulle aldrig kunna åka utan dig och det vet du. När du inte kom så förstod jag att det hade hänt dig någonting sa Eric och log
- Det var tur att du förstod det. Fast det kanske är bäst om jag inte följer med till Norge nu, eller ska jag åka med träningskläderna och bara detta? sa jag och skrattade
- Ja, det får bli så för du ska åka med mig till Norge. Kom nu sa Eric och tog min hand och vi fick skynda oss till bussen.
Lite senare i bussen på väg till Norge - Erics Perspektiv
Nina satt i sovrummet eller vad man ska kalla det och hon hade varit lite skakig efter att jag fått ut henne ur omklädningsrummet. Jag förstår inte hur någon kan komma på tanken att göra sådär mot någon. Fast jag hade mina misstankar om vem det skulle kunna vara. Fast jag hade inte berättat för Nina att dörren inte bara varit låst utan att det även satt en planka upptryckt mot handtaget. Det var någon som ville vara säker på att Nina inte skulle få komma ut men jag visste inte om jag skulle säga som det är eller om jag ska hålla det för mig själv.
- Hur mår du? sa jag och satte mig på sängen bredvid henne
- Jag mår bättre, jag var bara så skakig efteråt men det börjar ge med sig nu sa Nina och log
- Jag är bara så glad att jag hittade dig i tid, Jag kan inte förstå hur någon kan göra så mot dig sa jag
- Mmm....jag vill helst inte tänka mer på det. Jag hoppas det inte händer igen sa Nina och lutade sitt huvud mot min axel
- Okej, då ska jag inte prata om det mer. Men nu ska det bara vara du och jag sa jag och log stort
- Du och jag för alltid sa Nina och gav mig en kyss innan vi reste oss upp från sängen och gick ut till dom andra.
Vi satte i en film och kollade på den allihopa och Nina och jag myste mer än såg på filmen tillslut. Klockan började bli sent på kvällen och vi hade fortfarande en bit kvar men snart jag hoppas vi snart är framme så vi får frisk luft igen. Fast jag kunde inte sluta tänka på om jag borde berätta om plankan under handtaget. För om det var så som jag tror så..nej, det kan inte stämma. Det får inte stämma helt enkelt. Men tänk om det är så ifall.
Nästa dag - Eric soundcheckar och Nina står nedanför scenen - Ninas Perspektiv
Jag hade sovit dåligt i natt för jag hade känt mig ingstängd. Jag vet inte om det beror på det som hände när någon låste in mig eller om det var någonting annat men nu stod och bakom kravallstaketet och såg på Eric när han repade.
- Eric! Aah! Jag älskar dig! ropade jag och log stort
- Vi har visst fått besök av världens finaste fan sa Eric och hoppade ner från scenen och gick fram till mig
- Och världens finaste artist kom just fram till mig sa jag och la min hand bakom Erics nacke
- Jag älskar dig, du vet det va? sa Eric och log stort
- Och jag älskar dig. Gå upp nu och gör det du är bäst på sa jag och vi gav varandra en kyss innan Eric sprang upp på scenen igen
Jag stod kvar hela soundchecken och jag var så otroligt stolt över Eric. Jag kunde inte fått en bättre pojkvän. När han sen var klar gick vi runt lite och sen var det dags för Eric att byta om. Vi träffade sen Tone och jag blev lite blyg för jag tycker om henne mycket men det släppte sen när man märkte hur snäll och rolig hon var. Dom gick både upp på scenen och jag gav Eric en sista kyss innan han gick upp och körde järnet.
Efter spelningen - Nina läser i bussen - Erics Perspektiv
Jag hade tagit en dusch och bara gjort mig i ordning i logen men nu hade jag sprungit tillbaka till bussen där Nina väntade på mig. Dom andra skulle ut och käka men jag vill hellre vara med Nina så vi hade hela bussen för oss själva. När jag kom in satt Nina och läste i en bok och jag satte mig framför henne.
- Är den bra? sa jag och log
- Ja, väldigt bra. Så du får inte störa nu sa Nina och log sitt sneda leende
- Kan du inte ägna lite tid åt mig istället? sa jag och skrattade
- Nej, inte nu sa Nina och log flörtigt
- Då ger du mig inget val sa jag och tog boken ur hennes händer och kastade den på golvet och lutade mig över Nina
- Hey, nu vet jag ju inte var jag var sa Nina och skrattade och tog sina händer runt min nacke
- Det ordnar vi sen sa jag och vi började kyssa varandra passionerat
Hon la sina händer i mitt hår och jag la försiktigt min ena hand mot hennes mage och sen mot hennes höft. Hon drog upp ena benet mot min höft och jag la min hand mot hennes lår. Jag log mot henne innan jag började kyssa henne på halsen och hon hjälpte mig sen av med tröjan och jag hjälpte av med hennes och hon la sina händer mot min rygg och jag rös till och vi kysstes mer passionerat än någonsin. Vi hjälptes sen åt att ta av varandra resten av kläderna för att sen ha sex. Vi stönade tyst och hade det helt underbart.
40 minuter senare - Ninas Perspektiv
Jag hade inte fått med mig några kläder förutom mina träningskläder och dom jag hade på mig så jag hade fått låna en av Erics tshirts och det var hur mysigt som helst. Vi låg i sängen i turnébussen och jag låg lutad mot Erics bröst och han lekte med mitt hår. Vi hade fått på oss våra underkläder och vi hade det bara hur mysigt som helst just nu.
- Jo, Nina, det är någonting jag kanske borde berätta för dig sa Eric
- Vadå? sa jag och såg upp mot Eric
- När jag kom dit till omklädningsrummet och det var låst sa Eric
- Ja, det minns jag, vad är det med det? sa jag förvirrat
- Det var inte bara låset som var låst, någon hade ställt en planka under handtaget så du inte skulle komma ut hur som helst sa Eric
- Vad menar du? Menar du att någon vill hålla mig instängd? sa jag och försökte förstå allting
- Ja, jag tror det är någon som vill ha dig för det själv och därför ville personen hålla dig instängd, väldigt länge......
Detta är kapitel 26 av Winning Ground och jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt att det tagit tid att få upp det men det har varit strul med internet i två dagar så jag har fått skriva allting på mobilen och det tar lite tid som ni kanske förstår. Men jag hoppas det är okej och kapitel 27 kommer idag (fredag) det lovar jag. Och då kommer ni bl.a. Få veta vem som stängde in Nilla? Varför beter sig tränaren konstigt? Vad händer på Ninas mammas bröllop? Kommer Eric sjunga där? Och vad säger Carro till Eric som gör honom upprörd? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 27 som kommer idag (fredag).
TUSEN TUUUSEN TUUUSEN TUUUUUUUSEN MILJONERS TACK för alla era fina kommentarer på bloggen, på instagram, twitter och KIK. Jag blir verkligen helt fantastiskt glad och det betyder verkligen så mycket att ni skriver så fina saker till mig! Men det är ni som gör att jag kan fortsätta skriva bloggen för om inte ni läste den skulle jag inte kunna skriva den. NI ÄR FANTASTISKA OCH HELT UNDERBARA och stöttande! Att ni tycker om bloggen så mycket värmer i mitt hjärta! TACK TACK, jag kan inte tacka er nog mycket för ni är helt fantastiska!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA !!!! <333<3333<3333
Hej alla fantastiska och underbara läsare!!
Jag vet att det finns många som skriver novellbloggar som jag och jag är inte den bästa på att skriva (enligt mig själv) men jag skulle vilja ge mina tips på skrivandet och hur jag får min ispiration och lite sånt. Jag hoppas mina tips ska gillas :)
Mina tips:
1. Om du vill att novellen ska vara så realistisk som möjligt så ta reda på allt du kan om Eric. Även om det verkar vara onödig fakta så ta reda på det ändå. Allting som kan få din novell att bli realistisk kan vara bra fakta.
2. Använd din fantasi. Det kan vara drömmar du har eller bara tagna i luften. Låt din fantasi flöda fritt.
3. Lyssna på musik, se på film och läs böcker. Du kan få massor av inspiration från film eller böcker och även musik. Jag får massor med inspiration av musik och film. Så, det är ett jätte bra råd jag kan ge er. Jag lyssnar mycket på Erics musik när jag skriver och många gånger är det just därifrån som jag får min inspiration.
4. Hitta på storyn gång på gång. Välj inte hur det ska se ut direkt utan börja med kapitel 1 och fortsätt sedan på det och om du inte bestämmer dig direkt så kan du ändra och forma det så du får det till precis som du själv vill ha det.
5. Om du fastnar någonstans så ta en paus i några minuter och gör någonting helt annat. Tillslut kan det komma till dig vad det var du skulle skriva på just den raden. Gå ut och ta en promenad, du kanske får din idé just då.
Ja, detta är mina tips till hur du kan/ eller skriver en novell. Jag hoppas ni ska tycka om dom och ha hjälp av det! Men det är som sagt mina tips och jag säger inte att dom är rätt eller någonting men det är såhär jag brukar göra när jag skriver och tänkte dela med mig till er om det.
Kapitel 26 av Winning Ground är lite sent. Har inte haft något internet på hela dagen och kvällen så jag har skrivit på mobilen men det tar lite längre tid då så ja, men det är på väg helt enkelt 😊
Kom ihåg att UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! Ni gör bloggen till vad den är!!!!
Stora Bamse kramar från Natalie