Winning Ground - Kapitel 31
- Det gick fort sa jag för mig själv när jag gick för att öppna dörren men det var inte Leila som stod i dörröppningen och det kändes som jag stelnade i kroppen
- Hej Nina! Vad roligt att se dig igen!.....
Ninas Perspektiv
- Hej Nina! Vad roligt att se dig igen sa min tränare Anders
- Jag är inte ensam hemma. Min pappa är här sa jag och kände hur jag skakade på rösten
- Det är du ju visst. Kan jag få komma in? Jag behöver prata lite med dig sa Anders
- Nej, det passar inte nu. Kan du vara snäll och gå härifrån? sa jag och svalde hårt
- Nina, är du rädd för mig eller? sa Anders och trängde sig in
- Gå härifrån! Min pappa är hemma och jag har en kompis på väg hit sa jag och han stängde ytterdörren
- Nu ska du ta det väldigt lugnt Nina. Jag är inte farlig jag vill bara prata med dig sa Anders och jag backade in mot väggen
- Lilla vännen, det är inget farligt. Varför har du inte kommit till skolan? sa Anders
- Jag har varit dålig. Jag vill att du går nu sa jag och såg med rädd blick på Anders
- Jag vill bara prata med dig. Fin du är sa Anders och försökte röra min kind
- Rör mig inte! sa jag och knuffade undan honom
- Nu ska du passa dig väldigt noga! sa Anders och tog tag i min arm
- Släpp mig! Släpp! skrek jag rakt ut och han tog ett hårdare grepp
- Tyst! Jag vill bara prata med dig! sa Anders argt och jag fick panik så jag knäade honom och sprang sen mot ytterdörren och sprang det fortaste jag kunde ner för trapporna
Jag sprang ut genom porten och jag krockade med Leila. Jag grät och skakade på samma gång. Jag var livrädd rent utsagt.
- Men gumman! Vad är det som har hänt? sa Leila och kramade om mig
- Kan vi gå hem till dig? Snälla sa jag och såg med vattniga ögon på Leila
- Ja,det är klart vi kan. Kom här sa Leila och vi skyndade oss hem till henne
Jag vände mig om minst 10 gånger för att se att jan inte följde efter mig. När vi kom hem till Leila så satte vi oss på hennes säng och jag skakade fortfarande. Det var som att jag knappt kunde andas ordentligt.
- Ska du berätta för mig vad som har hänt nu? sa Leila oroligt
- Du kommer aldrig tro mig för det är helt sjukt sa jag
- Prova. Jag lyssnar sa Leila och la sin hand mot min axel
- Okej, det helade började med resan till Norge började jag och berättade hela historien för Leila och hon såg helt chockat på mig
- Då förstår jag varför du kom utspringandes. Du måste anmäla honom! Han verkar ju inte vara frisk Nina! sa Leila
- Jag vet, men jag orkar inte ta tag i det just nu. Är det okej om jag sover här i natt? sa jag
- Det är väl klart det är okej. Men klarar du att gå hem imorgon? sa Leila
- Ja, för jag vet vad jag ska göra sen sa jag
- Vadå? sa Leila nyfiket
- En överraskning kan man säga sa jag och log
- Okej, men lova att du gör något åt den där personen sa Leila
- Jag lovar, så fort Eric är tillbaka. Jag behöver allt stöd jag kan få sa jag och log
Leila nickade bara åt mig och jag var så glad att jag hade en så fin vän som henne. Men jag saknade Eric väldigt mycket och jag hade dessutom glömt min mobil hemma. Jag hoppas han inte blir orolig för att jag inte svarar. Men jag får förklara mer imorgon. Men just nu ville jag bara sova.
Lite senare i Dubai - Erics Perspektiv
Klockan var 00.00 här och jag antog att Nina redan låg och sov för jag hade ringt henne flera gånger men hon hade inte svarat på hela kvällen. Först blev jag orolig att det hänt henne någonting men sen lugnade jag ner mig lite och tänkte till lite men nu är jag orolig igen. Jag tog upp mobilen och ringde igen. Och den här gången svarade det någon.
- Ninas mobil det här är Fredrik sa Ninas pappa
- Hej det är Eric. Är Nina där? sa jag förvirrat
- Nej, hon sover hos Leila, hon måste ha glömt telefonen här sa Fredrik
- Okej, men kan du be mig ringa så fort hon kommer hem? sa jag
- Det ska jag absolut göra. Hej då sa Fredrik och vi la på
Jag andades ut och var glad att ingenting hade hänt Nina iallafall. Men jag saknade henne så ofantligt mycket. Jag ska vara här i 6 dagar till och det känns som en evighet tills jag får träffa Nina igen. Jag kommer bli galen fram tills dess. Jag gick in till badrummet och borstade tänderna för att sen ta av mig kläderna och krypa ner i sängen. Jag släckte lampan och somnade ganska fort.
Nästa Dag - Sent på eftermiddagen - Erics Perspektiv
Den här dagen hade rullat på och vi hade mest tagit det lugnt mellan mötena och det var riktig trevligt men jag var lite nere för Nina hade inte ringt mig idag heller. Undrar om hon är sur på mig eller någonting? Nej, varför skulle hon vara det? Jag reste mig från solstolen och gick upp till mitt rum och skulle hämta min mobil och när jag skulle gå mot dörren så hörde jag steg utanför.
Knack knack knack
Jag trodde det var städpersonalen som kom så jag öppnade dörren och jag höll på att falla baklänges när jag såg vem som stod där.
- Drömmer jag, har jag kommit till himmelen eller är det verkligt? sa jag chockat
- Hej snygging!.......
Detta är kapitel 31 av Winning Ground. Förlåt att det kom så sent men fick inte riktigt till slutet som jag ville det var därför men jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt om det blev ett ganska tråkigt kapitel men jag lovar att kapitel 32 som kommer idag(lördag) kommer bli roligare. Då kommer ni bl.a. Få veta vem som står utanför Erics dörr? Hur blir det i Dubai? Kommer Nina anmäla sin lärare? Vad är det för erbjudande hon får och vad svarar hon? Vad är det Eric funderar på att fråga Nina? (Inget frieri) det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 32 som kommer idag(lördag). Och det ska komma tidigare jag lovar!
TUUUUUUUSEN TUUUSEN MILJONERS MILJARDERS TACK FÖR ALLT ERT STÖD HÄR PÅ BLOGGEN! Tack för alla fina kommentarer ni skriver både här på bloggen, instagram, Twitter och KIK och tack till er alla som till och med skriver till Eric och säger att han borde läsa bloggen! Det värmer så otroligt mycket och jag vet inte hur jag ska kunna tacka er tillräckligt för allt ni gör! TUSEN TUSEN TUSEN TACK!!
Utan er är bloggen ingenting! Det är ni som gör bloggen till vad den är! Glöm ALDRIG det!
I love you all! Jag älskar er alla!!! <333333<33333<33333
Kommentarer
Nadja säger:
Jätte super duper bra!!
Ellen säger:
sååååååååååååååååååååååå braaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
Josefin säger:
sååååå himla bra och spännande!!!!!!
Trackback