We are Beautiful - Kapitel 18
- Vad såg jag i dig egentligen? sa Eric argt
- Jag kan säga samma sak! Du är bara elak och taskig! sa jag
- Är jag? Du är inte mindre elak om du tror det! Jag kan inte förstå att jag älskar dig över huvudtaget sa Eric argt
- Vad sa du? sa jag och kände hur allting bara rasade inom mig
- Ja, Ellen. Det är sant, jag älskar dig.......
Erics Perspektiv
- Är jag? Du är inte mindre elak om du tror det! Jag kan inte förstå att jag älskar dig sa jag argt och ångrade mig när jag sa det
- Vad sa du? sa Ellen och tittade förvånat på mig
- Ingenting viktigt. Du har ju James, så vad spelar det för roll vad jag säger sa jag surt
- Eric, du ska veta en sak och det är att jag älskar dig också. Jag behövde bara få vara ensam en tid efter allt det som hände mig men det betydde inte att jag slutade tycka om dig sa Ellen och gick fram till mig
- Så istället gick du till James. Det verkar ju vara rimligt sa jag
- Om du inte vill förstå så strunta i det då! Men jag älskar dig faktiskt också! sa Ellen och gick iväg
Jag ville ropa efter henne men det var som att rösten inte kom fram. Så jag sprang ikapp henne istället och tog tag i hennes hand och hon vände sig om mot mig och jag rörde försiktigt hennes kind och la sen min hand runt hennes nacke och gav henne en passionerad kyss. Det kändes som allting bara försvann runt omkring oss och jag var så glad att få vara nära henne igen. Vi släppte sen varandras läppar och hon tittade på mig.
- Så, är allting bra mellan oss nu? sa jag och log
- Ja, men jag måste prata med James. Kanske jag kan komma hem till dig ikväll efter jag pratat med honom sa Ellen
- Absolut, och du det kommer ordna sig, jag lovar sa jag och kramade om henne
Ellen log mot mig och vi gick sen för att ta dom sista bilderna. Men det kändes hela tiden som det var någonting som gjorde Ellen så ledsen. Jag förstår att det inte kan vara lätt att berätta för James men jag vill inget mer än att få vara tillsammans med henne igen. Och även om det betyder att jag måste få henne att krossa någons hjärta så....är det nog....på ett sätt värt det....
Lite senare - Ellens Perspektiv
Jag stod utanför James lägenhet och jag skulle ringa på dörren men jag visste inte vad jag skulle säga till honom. Jag tycker ju så mycket om honom och att bara säga att det är över det känns så hårt. Jag ringde sen på dörren och James öppnade. Han gav mig ett stort leende och gav mig en kyss innan han släppte in mig.
- Du lät så allvarlig på telefon. Behöver jag vara orolig? sa James och såg på mig
- Nej, jag var nog bara lite trött när jag ringde sa jag och bet mig i läppen
- Okej, så hur gick modelljobbet idag? sa James och gick in till vardagsrummet
- Det gick okej, Eric var den manliga modellen och det berättade dom inte för mig sa jag
- Va? Men shit vad dåligt! Hur gick det då? sa James och satte sig i soffan och jag satte mig brevid honom
- Det blev stelt och vi började bråka sa jag och såg ner i golvet
- Stackars dig gumman, men nu behöver du inte träffa honom mer sa James och la sin arm runt mina axlar
Jag nickade och tänkte bara hur fel han hade. Varför måste jag vara så feg? Det var ju bara att säga som det var, att jag älskar Eric. Men jag kunde inte göra det, tänk om....tänk om jag aldrig klarar det?
Sent på kvällen - Ellen kommer till Eric - Erics Perspektiv
Det ringde på dörren och jag skyndade mig dit för att öppna och Ellen såg med lite ledsen min mot mig och jag förstod att hon sagt som det var till James. Jag kramade om henne och gav henne en kyss. Hon tog sen av sig skorna och hängde upp jackan innan hon följde med in till vardagsrummet. Vi tittade på varandra och jag log mot henne. Hon var så fantastiskt vacker.
- Vet du hur vacker du är? sa jag och log mot Ellen
- Då har du inte sett dig själv sa Ellen och log blygt
- När jag ser dig finns det ingen vackrare. Vill du stanna här i natt? sa jag och rörde försiktigt hennes kind
- Jag vill inget hellre sa Ellen och tog min hand och gav mig en kyss
Jag la försiktigt min hand runt hennes nacke och flyttade lite på hennes här och vi kysstes mer passionerat. Hon la sina händer i mitt här och jag ryste till och vi backade mot väggen. Ellen stod mot väggen och jag la mina händer mot hennes höfter och hon rörde sina händer under min tröja och jag tog snabbt av den och kysste sen försiktigt hennes hals och lyfte upp henne mot mig och hon la sina ben runt min midja.
Jag la sen försiktigt ner henne på sängen och jag la mig över henne. Hon rörde sina händer mot min rygg och jag la min ena hand mot hennes mage och tog försiktigt av hennes tröja. Hon tittade lite mot mig och log stort. Jag var så glad och lycklig just nu. Vi hjälptes sen åt att ta av varandra våra andra kläder och hade sen sex. Vi stönade tyst och hade det helt fantastiskt tillsammans.
40 minuter senare - Ellens Perspektiv
Vi hade tagit på oss våra underkläder igen och jag hade fått låna ett av Erics linnen som jag låg i. Jag höll min arm över hans bröst och han smekte försiktigt min rygg. Allting hade kunnat varit så fantastiskt om jag inte hade den där stora svarta klumpen i magen. Eric trodde nog att jag pratat med James men jag kunde inte. Jag vet att det var dåligt gjort men jag kunde bara inte.
- Nu är det äntligen vi igen sa Eric och log
- Mmm...det är det sa jag och kände hur klumpen växte
- Vad är det som är fel? Var James elak? sa Eric oroligt
- Nej, det är ingenting. Lite trött bara, men vi kanske inte måste prata om James just nu sa jag och log
- Det kan jag hålla med om. Men han vet iallafall om det? sa Eric
- Ja, han vet och det är slut. Nu är det bara vi sa jag och försökte att inte visa hur jag egentligen kände för allt det här
-Okej, du ser lite trött ut. sa Eric och såg på mig
Jag nickade lite och han gav mig en puss på pannan innan han släckte lampan. Jag vände mig om och han la sin arm runt min midja. Jag log lite innan jag förstod att Eric somnat. Jag själv kunde inte sova överhuvudtaget. Det värkte i hela bröstet på mig, hur korkad är jag? Två killar samtidigt....jag är ju inte liten längre när man kunde vara tillsammans med många på dagis. Just nu vet jag inte vad jag ska göra. Men någonting måste jag iallafall göra...jag låg och tänkte länge innan kroppen tillslut sa ifrån och jag somnade jag också.
I drömmarnas värld -Ellens Perspektiv
Jenny visste hur allting låg till och hon försökte förstå vilken mardröm jag satt fast i. Jag hade inte sagt som det var till James och samtidigt går Eric och tror att jag gjort det. Jag kände mig bara som en dum person, en elak människa just nu.
- Alltså det du borde göra är att säga som det är till James, för ju längre du drar ut på det desto sämre kommer du må sa Jenny
- Jag vet, men jag vågar inte. Han kommer bli så otroligt ledsen sa jag
- Det är klart, men du kan inte fortsätta att vara tillsammans med dom båda sa Jenny och såg över min axel
- Jag ska prata med James jag har ju sagt det sa jag
- Prata om vadå? sa James och la sina armar runt min midja när han kom fram till oss bakifrån
- Om att Jenny ska börja dejta igen sa jag och såg på Jenny
- Ja, du vet det har ju varit länge sen man haft en pojkvän nu sa Jenny och spärrade ögonen i mig
- Vad säger du om att gå och göra någonting? Bara du och jag? sa James och vände mig mot sig
- Mm..vi kanske kan ta en fika sa jag och log
- Gärna, men först måste du få detta sa James och gav mig en kyss
Vi stod och kysstes en stund och tillslut sa hostade Jenny till och jag släppte James och då såg jag Eric stå en liten bit bort. Det var som jag ville svimma och sjunka under jorden på samma gång. Han såg så besviken och ledsen ut. Vad hade jag gjort? Jag såg hur han gick iväg och jag sa till James att jag var tvungen att gå och sprang det snabbaste jag kunde efter Eric men det var som att det var lönlöst. Ju mer jag sprang desto längre ifrån honom kom jag. Men sen stannade jag och Eric vände sig om mot mig.
- Förlåt, jag vet att du såg vad som hände sa jag
- Hände? Ja, du menar kyssandet, det var väl bara vänskapligt sa Eric
- Snälla, det var inte meningen sa jag
- Det spelar ingen roll. Jag litade på dig men inte mer. Försvinn från mig! sa Eric argt
- Nej, nej! Du kan inte mena allvar! Eric! Eric! Nej! skrek jag
I verkligheten -Erics Perspektiv
- Eric! Nej! Eric! Nej! skrek Ellen och satte sig spikrakt upp i sängen
- Gumman, vad är det? Du drömde bara en mardröm sa jag och satte mig upp brevid henne
- Va...? Varför....vad händer? Vad gör jag här?.......
Detta är kapitel 18 av We are beautiful. Förlåt om det blev kort och tråkigt. Också förlåt att det tagit så lång tid att få upp det men har haft världens skrivkramp och ingen inspiration alls. Jag har gjort allt för att få den tillbaka men det har gått trögt men hoppas ni ska tycka om det iallafall. Jag ska skärpa mig nu. Kapitel 19 kommer tidigast idag(lördag) annars kommer det på söndag. Och då kommer ni bla. Få veta om Ellen säger sanningen till James? Varför måste Eric och Ellen vara ifrån varandra så länge och kommer kärleken verklige hålla på avstånd? Vad händer egentligen på en fest som Jenny ordnar? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 19 som kommer tidigast idag(lördag) och senast söndag.
TUUUSEN tusen tusen tuuuuusen miljoners miljarders triljarders tack för allt ett fantastiska stöd och fina vackra och underbara kommentarer! Jag är så otroligt glad och tacksam att jag har alla er och det är ni som gör det möjligt för mig att ha bloggen! Utan er skulle den aldrig finnas!! Tack! Ni är dom bästa som finns!!!
Love you all! Älskar er alla av hela mitt hjärta!! Elsker Er!!!! 💕💕💕❤️❤️❤️
Kommentarer
emelie säger:
gud va bra!! älskar triangel drama
Nadja säger:
Bra :)
Asil säger:
Sjukt bra kapitel. Längtar till nästa 😊
gabriella neuman säger:
hej natalie du kanske känner igen mig du från insta jag heter gabriella neuman och det jag ville säga var att jag gillar din blogg och storie jätte mycket
Trackback