Imagine - Kapitel 58
- Dont touch me! sa jag och reste mig upp och fick plötsligt ont i magen
- Elena please, we are made for etacher. You know that to sa Paul och gick fram mot mig
- Aahhh....it hurts...my stomic it hurts sa jag och tog mig på magen
- What? What are you saying? sa Paul och såg på mig
- Something is wrong...it hurts to bad.......
Elenas Perspektiv
- Something is wrong...it hurts so bad..... sa jag och höll mig om magen
- I can drive you to the hospital now sa Paul och hjälpte mig ut till bilen
Jag satte mig i bilen och Paul hoppade in bredvid mig och körde så fort han bara kunde till sjukhuset och parkerade sen bilen utanför. Han skyndade sig att hjälpa mig in och gick fram till receptionen.
- Hi, what can i help you with? sa kvinnan
- She is pregnant and she says that her stomach hurts a lot sa Paul
- How does they hurt? sa kvinnan och såg på mig
- Like knifes throw my body, it really hurts sa jag och tog mig fortfarande på magen
- Ok, we take you in here come with me sa kvinnan och ledde in mig till ett undersökningsrum
- Thank...aaaahh....you sa jag och la mig försiktigt ner på sängen
Jag fick inte vänta länge förens en läkare kom in och undersökte mig. Det visade sig efter ett tag att jag fått sammandragningar i magen. Jag var så glad att jag inte förlorade bebisen för dom sa att det var nära för det.
- Can i go back Home now? sa jag
- No, we want to keep you in here over the night, just in case sa läkaren
- What do you mean with that? sa jag och såg allvarligt på läkaren
- You have been having contractions and just to be sure it's not coming back we want you to stay here sa läkaren
- Ok, but can you get Paul? He is a friend sa jag och såg på läkaren
- I will sa läkaren och gick ut från undersökningsrummet
Jag måste få tag på Eric och berätta vad som hänt här. Men det kunde jag inte göra så länge jag visste att Paul skulle stanna här. Jag tittade mot dörren när den öppnades och Paul kom in.
- Are you ok? I got so scared when you had so much pain sa Paul
- Im fine, but they want me to stay here over the night sa jag
- Thats a good thing. I guess that you want Eric here sa Paul och såg ledsamt på mig
- Please, dont take it bad, you know that i loved you to. Ok? sa jag och tog Pauls hand
- Yes, i do. See you later Elena. sa Paul och reste sig upp
Han böjde sig över sängkanten och gav mig en puss på pannan. Jag såg sen på honom när han gick ut från rummet och jag kände mig väldigt splittrad. Kanske var det för att jag var trött eller bara förvirrad. Men just nu kändes det ändå som jag ville var att få träffa Eric.
Lite senare hemma hos Elenas föräldrars hus - Erics Perspektiv
När jag hade kommit hem så var inte Elena där. Jag förstod ingenting. Lena sa bara att hon visste att Paul varit där förut men inte att Elena gått med honom. Men någonstans var hon ju. Jag började bli orolig för henne. Det ringde sen på dörren och jag gick direkt dit för att öppna. När jag såg vem det var så förstod jag absolut ingenting.
- What are you doing here? sa jag
- I just wanted to tell you that Elena is in the hospital sa Paul
- What? What did you just say? sa jag förvånat
- Her stomich got very bad and she said it hurt really bad so i was going with her to the hospital sa Paul
- Omg, i got to go to her now sa jag och tog snabbt på mig skorna
- Ok, i hope that she will be fine sa Paul och jag gick snabbt ut från huset
Jag sa inget mer utan hoppade bara in i bilen och körde direkt mot sjukhuset där Elena befann sig. Sen när jag kom dit så parkerade jag bilen och sprang det snabbaste jag kunde upp till receptionen och frågade efter Elena. Jag fick veta vart hon fanns och sprang dit direkt och gav henne en kyss när jag såg henne.
- Hur är det med dig gumman? sa jag och satte mig på stolen bredvid hennes säng
- Det är bättre, men hur visste du att jag var här? sa Elena och såg trött på mig
- Paul kom hem till dig och berättade att han körde dig till sjukhuset sa jag
- Gjorde han? Alltså, jag krockade bara med honom sa Elena och såg nervöst på mig
- Han sa att han kom hem till dig. Är det något du inte berättar för mig? sa jag och såg på Elena
- Nej, han kom hem till mig och det var allt. Han ville snacka med mig sa Elena och såg på mig
- Okej, men huvudsaken är att du mår bra och att tjejen mår bra sa jag och la min hand mot hennes mage
- Vi mår bra, men har du tänkt på något namn? sa Elena och log
- Ja, ni är ju min prinsessor så något fint sa jag och log
- Aurora? sa Elena och log
- Perfekt, lilla Aurora sa jag och gav henne en till kyss
- Excause me, but you have to leave because its not visit time right now sa en sköterska
- Ok, im going now, jag hämtar dig imorgon sa jag och gav henne en sista kyss innan jag gick ut från rummet
När jag gick till bilen så tänkte jag på vad Elena sa där inne. Som att hon döljer någonting för mig eftersom hon sa så snabbt att hon inte träffade honom i huset. Jag kanske bara inbillar mig igen men det kändes väldigt jobbigt att jag inte kunde våga lita på henne mer än jag gör. Men för Auroras skull ska jag försöka göra det. Hoppas jag.....
2 dagar senare - Elena och Eric går på överassknings baby shower - Elenas Perspektiv
Idag var en babyshower som mina vänner hade ordnat åt mig och Eric. Allting hade varit upp och ner sen han besökte mig på sjukhuset. Jag var så rädd att han skulle få veta varför Paul hade kommit hem till mig och nu måste han antingen tro att jag är galen eller så måste han misstänka någonting. För han hade inte pratat med mig om det sen han hämtade mig i förrgår. Men nu var vi hemma hos Lily och allting var verkligen hur fint som helst och dom hade gjort allting var i prinsess tema.
Men efter att vi kommit och det hade varit lite tävlingar och sånt där så gick jag och Lily iväg en liten stund för hon ville prata med mig ensam.
- Whats going on with you and Eric? sa Lily
- What do you mean? sa jag och såg förvånat på Lily
- Im not blind Elena, has it something to do with Paul? sa Lily
- He wants me back and he tried to get me back when i got my pain sa jag
- What? Does Eric knows about that? sa Lily och såg frågande på mig
- Are you crazy? No, he dosent but i dont know sa jag
- But you have No contact with Paul right now right? sa Lily
- No, he havent contacted me sa jag
- Good, come on now, lets Open some presentes sa Lily och tog ned mig igen igen
- Haha, yes we do that sa jag och skrattade åt Lily
Vi gick in till dom andra och jag gav Eric en kyss innan jag satte mig på stolen bredvid honom. Eric var inte lika konstig just nu men det kändes som jag var stel. Jag hade inte varit ärlig mot Lily, jag hade smsat lite med Paul i hemlighet och även Ian för det kändes som att det inte fanns någon annan jag kunde prata med just nu.
- So, here is your first gift sa Lily och gav oss första presenten
- Aw, Thank you so much sa jag och tog fram en body med texten Daddys Princess på.
Eric log stort mot mig och jag var faktiskt lycklig just nu. Vi fick massor med saker. Allt från leksaker till kläder och tillbehör. Mycket av det var Disney eller Disney Princess på och det var bara gulligt. För hon kommer garanterat bli en riktigt prinsessa för mig och Eric. Men jag önskade bara att jag fick veta vad Eric tänkte på. Speciellt nu...för vi åker till Sverige imorgon och jag måste reda ut det här innan det blir för stort. Men hur då?.....
2 dagar senare i Sverige - Erics Perspektiv
Jag låg och sov när jag hörde hur Elena gick upp ur sängen. Jag vände mig snabbt om och tog Elenas arm och skrattade.
- Vad gör du? sa Elena och skrattade
- Försöker få dig att stanna i sängen tillsammans med mig sa jag och skrattade
- Haha, jag önskar jag kunde men jag ska gå på en anställningsintervju sa Elena och skrattade
- Åh, okej men bara lite...lite till? sa jag och såg bedjande på henne
- Jag önskar jag kunde men måste gå. Jag kommer sakna dig massor sa Elena och gav mig en kyss innan hon gick in till badrummet
Jag låg kvar i sängen och hörde hur hon tog på duschen och jag hörde hela tiden hur hennes mobil pep och jag försökte att inte bry mig om den men jag orkade inte höra hur den pep hela tiden så jag vände mig om mot den och när jag skulle stänga av ljudet så fick jag se mitt namn. Jag vet att det var fel av mig men jag var tvungen att läsa.
Jag öppnade sms:en och det var från Ian Somerhalder. Jag visste inte att hon fortfarande pratade med någon som var vän med Paul. Och det blev inte bättre när jag läste smsen.
Sms:en
Ian
I know that Paul wants you back More Than anything. And when you are texting with him you give him hope
Elena
I know that, but the thing is that im so confused right now. I miss him is that so wrong?
Ian
No, but i think you should tell Eric how you feel
Elena
I cant, how can i tell him that...that i
Ian
That you still love Paul, and that you love both of them
Elena
You are right...i love them both...
Erics Perspektiv
Jag kände hur tårarna rann ner för mina kinder. Det var som att mitt hjärta hade gått i tusen bitar. Elena är verkligen inte tjejen för mig trots allt. Jag trodde det verkligen men hon är fortfarande kär i honom! Hur kunde jag vara så dum!!!
- Vad är det som har hänt? sa Elena och såg på mig när hon kom in till sovrummet
- Vad som har hänt? VAD SOM HAR HÄNT?! sa jag argt och ledsamt
- Varför....har du...läst mina sms? sa Elena........
Detta är kapitel 58 av Imagine. Förlåt att det inte kom upp igår(söndag) men återigen krånglade blogg.se men nu är det uppe och jag hoppas ni ska tycka om det. Ja, jag vill göra det så spännande som det bara går in till slutet det är därför jag rör till det lite extra nu :) Men hoppas ni ska tycka om det ändå. Kapitel 59 kommer idag(tisdag) och jag kan inte avslöja vad som kommer hända då tyvärr för så kanske spänningen försvinner. Men jag hoppas ni ska tycka om det också. Senare i veckan kommer info om första give away novellen också :) Men kapitel 59 kommer alltså idag(tisdag).
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333
Kommentarer
Nadja säger:
Bra!
emelie säger:
super!!:D
Josefin säger:
Meeeer nu, super spännande <3
Trackback