Imagine - Kapitel 51
- Hey. Taskigt sagt sa Elena och skvätte vatten på mig
- Nej nu ska du få sa jag och lyfte uppe henne och gick ner mot vattnet
- Nej...hahaha.. Jag ger mig ropade Elena och skrattade
- Så, vad händer nu? sa jag och såg på Elena
- Jag tror jag vet......
Elenas Perspektiv
- Så vad händer nu? sa Eric och såg på mig
- Jag tror jag vet vad som väntar sa jag och gick ännu närmare honom
- Och det är vadå? sa Eric och la sina händer mot mina höfter
- Jag tror det är det här sa jag och la mina armar runt hans hals och kysste honom passionerat
Eric drog mig ännu närmare honom och det kändes som tiden stannade. Jag kände mig hel igen. Det var en konstig känsla på ett sätt men väldigt fantastisk ändå. Vi släppte sen varandra och såg på varandra.
- Vi kanske borde gå tillbaka. Paul har nog kommit sa Eric
- Ja, det kanske är lika bra. sa jag och såg ner i sanden
- Elena, jag menade inget illa. Men han vill nog prata med dig. Han sa det igår sa Eric snabbt
- Ok,det gör ingenting. Kom så går vi sa jag och gick tillbaka mot huset
Eric skyndade sig efter mig och tog min hand i sin och log mot mig. Jag log tillbaka och vi gick sen hand i hand hem till mig. När vi kom dit så var dörren olåst och vi gick in. Vi tog av oss skorna och gick in till vardagsrummet där Paul satt och väntade på mig.
- I thougth you would be here sa Paul till Eric
- Im gonna go so you can talk alone sa Eric och såg på mig
- Ok, ses vi sen? sa jag och såg nervöst på Eric
- Självklart. Lycka till nu sa Eric och gick ut till hallen
- So, we can go up to my room sa jag och Paul följde efter mig till mitt rum
- So, what happend yesterday and also, can you tell me what kind of Game you are playing sa Paul
- I got chocked when Eric came to the Church and i then you, or both of you pusched me into the corner. Im not playing any Game sa jag
- Yeah right Elena. You have me here, you go to Stockholm and then you sleep with your ex-boyfriend and when you are Coming back here with me you say yes to Marry me sa Paul argt
- I know how it sounds but i loved you, i still do but its Eric that i love More. He is the one i Imagine sa jag ledsamt
- so what was i? Just someone to have fun with and then Break my heart? sa Paul
- Of course not. I never meant This to happen. You have to believe me sa jag ledsamt
- I dont have to believe anything. You really are a maneather. Someone who is spoiled and Whats everything and everyone sa Paul
- That is not true! I did love u! Cant you listen to what im saying? sa jag och kände hur tårarna började rinna
- Im so Done with you Elena. And you can keep it. Give it to Eric so he can propose to you and then you can break his heart to sa Paul och gav mig ringen
- Paul...please dont do This sa jag och gick efter honom
- Elena. I hoped that you would be honest with me but you are not. Leave me alone. You are not the Girl i fell in love with sa Paul och smällde igen dörren bakom sig
Jag satte mig på trappan och tårarna bara forsade ner för mina kinder. Det var jobbigt att höra hans ord men jobbigast var nog att Eric sagt samma sak till mig förut. Det kanske verkligen är så trots allt. Att jag bara är en bortskämd person. Jag reste mig från trappen och tog på mig skorna och gick ut genom dörren och jag behövde vara ensam.
Senare hemma hos Elena - Erics Perspektiv
Jag hade inte ringt Elena och hon hade inte ringt mig heller. Det som hade hänt på stranden var ingenting som vi hade planerat men jag kan förstå om hon trodde att jag ångrade mig när jag varit lite frånvarande när vi gick tillbaka till deras hus. Men det gjorde jag absolut inte. Jag var jätte glad för det som hände men jag tror hon måste klara upp allting med Paul först. Och eftersom hon inte hade ringt så gick jag dit istället. När jag kom fram så ringde jag på dörren och det var Lena som öppnade.
- Hej Eric. sa Lena och såg på mig
- Hej, är inte Elena hemma? sa jag
- Nej, hon gick ut här förut men hon sa inte vart hon skulle sa Lena
- Hade hon pratat med Paul? sa jag
- Ja, dom pratade och sen gick hon härifrån. Men jag vet inte vart hon är någonstans tyvärr sa Lena
- Men det gör jag tror jag sa jag och log
- Ok, men hoppas du hittar henne sa Lena och jag gick iväg
- Det gör jag säkert sa jag
Jag gick med snabba steg ner mot stranden. Jag hade mina aningar om vart Elena var någonstans och jag gick ner mot livräddarhuset. Och hon stod där och tittade ut på vattnet.
- Jag trodde jag skulle hitta dig här sa jag och gick upp mot henne
- Paul sa samma som du. Att jag är en bortskämd person som bara vill ha allting sa Elena
- Gumman, det är inte sant. Jag sa så när jag var ledsen. Det gjorde han också sa jag
- Inte? Eric, du och Paul har rätt. Jag är bortskämd och en hemsk person. Jag har inte kunnat se det förut sa Elena ledsamt
- Det är du verkligen inte. Elena, jag har kämpat och gjort allt för att få dig tillbaka. Hade jag gjort det om jag tyckt dom där sakerna om dig? sa jag och ställde mig framför henne
- Kanske inte. Eller nej, det hade du inte. Men du åker ju tillbaka till Sverige imorgon sa Elena
- Ja, och därför ska du och jag ha en speciell middag tillsammans sa jag och log hemlighetsfullt
- Är du säker på att du vill det då? sa Elena och såg ner i golvet
- Kan det här bevisa det? sa jag och gav henne en passionerad kyss
Jag tryckte upp henne lite mot väggen och tog hennes ben mot min höft. Det kändes helt underbart att äntligen få vara såhär nära henne igen för jag älskar henne mer än någonting annat. Vi släppte sen varandra och Elena såg på mig.
- Ja, det bevisade en hel del sa Elena och skrattade
- Bra, och det kanske är bra om jag gör middagen hos er eftersom jag inte har någon annanstans att sova sa jag och skrattade
- Haha, det går kanon bra. Kom så går vi sa Elena och tog min hand
Vi gick tillbaka till huset och jag skickade upp Elena till hennes rum och jag gick sen ut i köket. Det Elena inte visste var att jag hade fått hjälp av Elenas pappa, Peter att göra maten. Det ända jag gjorde var att duka fram allting och hällde sen upp pastan på en stor tallrik och sen la jag över frikadellerna och tomatsåsen över. Det var meningen att det skulle bli en riktigt lady och Luffsen middag. När allting var klart så ropade jag ner Elena och hon kom ner.
- Har du gjort allt det här för mig? sa Elena förvånat
- Ja, jag ville att vi skulle få en speciell middag tillsammans. Eftersom jag åker tidigt imorgon bitti sa jag
- Du är verkligen världens sötaste sa Elena och satte sig ner
- Inte lika söt som du sa jag och satte mig ner bredvid henne
Vi åt från samma tallrik och det var hur mysigt som helst. Jag tog till och med upp ett spagetti strå och delade det med Elena så vi åt tills vi kom till slutet och gav varandra en kyss. Det var verkligen en fantastisk kväll. Det är bara jobbigt att jag måste åka tidigt imorgon bitti och lämna Elena kvar här. Om det ändå fanns någonting jag kunde göra...
Lite senare - Elena ska gå och lägga sig - Elenas Perspektiv
Jag ville sova ensam i natt för det skulle bara bli jobbigt om jag sov bredvid Eric och att jag sen visste att han skulle åka. Jag hade tagit på mig min pyjamas och jag tittade ut mot gästhuset innan jag gick till sängen och kröp ner. Det hade verkligen varit helt fantastiskt. Eric hade gjort världens finaste middag. Men jag önskade jag kunde följa med honom. Jag släckte sen lampan och det tog en stund innan jag somnade men tillslut gjorde jag det.
Samtidigt utanför gästhuset - Erics Perspektiv
Jag hade samlat ihop varenda bild jag kunde hitta på mig och Elena. Jag hade faktiskt en liten ide på en överraskning för Elena. Jag smög försiktigt ut från gästhuset och sen gick jag bort mot en av staketväggarna och satte upp bilderna så dom skulle bilda en stor bild av oss. Det tog sin tid och jag hade inte fått någon sömn på hela natten när jag var klar men det var verkligen värt det. Jag gick in till gästhuset och väntade på att jag var tvungen att åka. Och på att jag skulle få göra första delen av överraskningen......
Lite senare på morgonen - Elenas Perspektiv
Pip pip pip
Jag vaknade av att min mobil pep och jag förstod ingenting. Jag tittade vad klockan var och hon var 10.00 på morgonen. Det betyder att Eric åkt iväg till Stockholm. Men jag tog upp mobilen och såg att det fanns ett sms från Eric och jag öppnade det och det stod bara " Se ut genom fönstret". Jag förstod ingenting. Jag reste mig upp från sängen och gick fram mot fönstret och fick världens chock när jag såg bilden.
Han är inte klok. När gjorde han det här? Jag måste springa ner och se det här närmare. Jag slet upp dörren och nästan hoppade ner för hela trappan och öppnade snabbt ytterdörren och tvärstannade när jag såg att någon stod där.
- Men....men har inte du åkt? sa jag och såg förvirrat på Eric
- Jag kom på att jag hade glömt något.......
Detta är kapitel 51 av Imagine. Förlåt förlåt att det tagit tid att få upp det. Jag vet att det skulle kommit i söndags men blogg.se raderade det jag skrivit när det inte gick att spara sen i måndags så hade jag inget internet. Men nu är det iallafall uppe och jag hoppas det är okej och att ni ska tycka om det. Kapitel 52 ska jag göra allt i min makt att få upp idag(onsdag) och då kommer ni bla. Få veta om Elena kommer med Eric till Sverige? Om hon gör det vart ska hon bo? Vad får hon för jobb erbjudande? Kommer Eric och Elena hålla ihop sitt förhållande nu? Eller kommer det fler hinder? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 52 som jag ska jobba stenhårt på så det kommer upp idag(onsdag).
Tack igen för allt er stöd! Ni är dom bästa som finns på riktigt!
Tusen tusen tack för att ni står ut med mig! För jag inte alltid hinner få upp kapitlen när jag säger att dom ska vara här. Jag är så OTROLIGT GLAD för att ni STANNAR KVAR här på bloggen iallafall! Tuuuusen TUUUSEN tack för det! Jag ska skärpa mig jag lovar!
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333
Kommentarer
Josefin säger:
Grymt bra!!!<3
Nadja säger:
Jätte bra!!!!
Trackback