Imagine - Kapitel 50
- Jag sa som det var till Paul, han vill aldrig mer se mig säkert och det är ett under att du änns kan säga att du älskar mig efter allting som jag gjort dig sa jag och försökte hålla tillbaka tårarna
- Jag vet, han blev väldigt ledsen och arg. Men han letar också efter dig. Snälla Elena, kan du inte följa med hem? sa Eric och såg allvarligt på mig
- Inte efter det jag gjort. Det går inte...jag kan inte det sa jag
- Jag kan inte säga mer än att jag älskar dig så mycket. För vet du vad Elena, oavsett vad som hänt mellan dig och mig så har det alltid varit du. sa Eric och reste sig upp och gick ner för rampen
- Eric........
Erics Perspektiv
- Jag kan inte säga mer än att jag älskar dig så mycket. För vet du vad Elena. Oavsett vad som har hänt mellan oss så har det alltid varit du sa jag och gick ner för rampen
- Eric...vänta. sa Elena och gick ner för rampen
- Ja, följer du med tillbaka? sa jag och log
- Ja, jag följer med tillbaka hem sa Elena och log mot mig
Vi gick sen en promenad hem till Elenas hus igen. Dom andra hade kommit hem ännu men jag följde med Elena upp på hennes rum. Hon satte sig på sängen och jag satte mig framför henne.
- Tack för att du följde mig hem sa Elena trött
- Det är klart. Jag skulle inte låtit dig gå ensam. Vill du ha någonting? sa jag
- Nej, helst vill jag bara sova sa Elena och reste sig upp från sängen
- Ok, jag ska väl gå ner igen sa jag och såg mot dörren
- Nej, snälla. Kan du inte stanna tills jag somnat? sa Elena
- Jo, det är klart jag kan sa jag och satte mig på sängen
Elena bytte om till en pyjamas och kröp sen ner bredvid mig i sängen. Jag lekte lite med hennes hår och smekte försiktigt hennes kind. Efter en stund somnade hon och jag log för mig själv. Hon var så otroligt söt när hon sov och jag kunde titta på henne hur länge som helst. När jag sen hörde hur ytterdörren öppnades så flyttade jag mig försiktigt från sängen och gick ner till hallen.
- Åh, Eric. Har du hittat henne? sa Peter
- Ja, hon är där uppe och sover nu sa jag och log
- Did you find her? sa Paul och såg på mig
- Yes, but she is Sleeping right now sa jag
- I have to talk to her right now sa Paul
- No, like i just Said she is Sleeping! sa jag surt
- Try and stop me sa Paul och såg argt på mig
- I will do that if i have to sa jag
- Boys! Boys! Its like Eric says. I think its good if she can sleep for now. I think you can come back tomorrow and see Elena then sa Lena
- Ok, i will come back tomorrow. Im just Happy she is back Home sa Paul och gick sen ut genom dörren
- Tack för att du fick med henne hem Eric. Sa Peter
- Det var en självklarhet. Men jag kanske ska gå nu då sa jag
- Men jag hörde att du skulle åka tillbaka till Sverige idag. Har du någonstans att bo då? sa Peter
- Nej, det har jag inte men kan nog sova hos Seth eller någon annan sa jag
- Du stannar här. Gästhuset är ledigt. sa Peter
- Jag vet inte. Det känns som jag tränger mig på sa jag
- Det gör du verkligen inte. Det är tack vare dig som Elena är hemma igen. Seså, gå in och lägg dig där nu sa Lena
- Är det säkert att det är okej då? sa jag
- Absolut, gå iväg nu sa Peter och jag gick ut till gästhuset
Jag gick in till gästhuset och tog av mig kläderna och kröp sen ner under täcket. Det kändes lite overkligt att jag sov här igen. Men samtidigt väldigt bra. Jag hoppas bara att allting ska lösa sig mellan mig och Elena nu och att hon inte går tillbaka till Paul imorgon. Nej, det kan hon inte göra. Hoppas jag....
Nästa morgon - Elenas Perspektiv
Jag vaknade sakta och det kändes nästan som jag drömt allting som hände igår. Det kändes bara så overkligt. Jag satte mig upp i sängen och sen steg jag upp. Jag tog på mig ett par svarta jeans shorts och ett vitt linne med Minnie Mouse på. Sen gick jag försiktigt ner för trapporna och in till köket.
- Åh lilla gumman! Förstår du hur oroliga vi varit för dig? sa pappa
- Förlåt, men jag behövde vara för mig själv en stund sa jag
- Det är förståeligt sa Eric och ställde sig i dörröppningen
- Stannade du här? sa jag förvånat
- Ja, vi bad honom stanna här. Vi kanske ska lämna er ensamma sa mamma och dom gick ut från köket
- Tack igen för att du tog med mig tillbaka igår. sa jag och log
- Det var ingenting. Vad sägs om att käka frukost tillsammans? sa Eric och log flörtigt
- Jag vet inte...är det så bra? sa jag
- Jag bjuder sa Eric och skrattade
- Haha, okej då. Kom så går vi sa jag och skrattade
Vi gick ut till hallen och tog på oss skorna för att sen gå till piren och satte oss på fiket där. Vi beställde lite frukost och det var väldigt mysigt. Det kändes precis som förut mellan oss. Men jag vågade inte prata om det eftersom jag gjort så många dumma saker mot honom. Han kommer aldrig mer vilja se mig så varför skulle han då vilja börja om igen?
Erics perspektiv
Vi hade det väldigt roligt och romantiskt tillsammans. Jag märkte på Elena att hon var lite nervös och jag förstår henne. Men jag menade det jag sa till henne igår och jag vill faktiskt vara med henne oavsett vad hon tror. Visst hon har gjort dumma saker men det har jag med gjort. Och jag älskar henne så mycket. När vi hade ätit klart så gick vi ner mot stranden och tog en promenad tillsammans.
- Så, jag antar att Paul blev arg på dig igår sa Elena
- Ja, men han ville mest prata med dig om det som hände men du sov så han kommer tillbaka idag sa jag
- Jag förstår det. Jag vet bara inte vad jag ska säga. Allting känns så upp och ner just nu sa Elena
- Ja, den känslan känner jag igen. Men ska du gifta dig med honom trots allt? sa jag och såg nervöst på Elena
- Nej, det kan jag inte göra. Jag menade det jag skrev i brevet till dig. Det är du som är nummer ett för mig. Sa Elena och stannade
- Och du är den jag vill vara med för alltid. Jag var en idiot som inte förstod det tidigare. sa jag
- Är det någon som varit en idiot här så är det jag sa Elena
- Så, vad ska vi två idioter göra nu då? sa jag och skrattade
- Hey. Taskigt sagt sa Elena och skvätte vatten på mig
- Nej nu ska du få sa jag och lyfte uppe henne och gick ner mot vattnet
- Nej...hahaha.. Jag ger mig ropade Elena och skrattade
- Så, vad händer nu? sa jag och såg på Elena
- Jag tror jag vet......
Detta är kapitel 50 av Imagine. Förlåt att det blev lite kortare och tråkigare. Men jag hoppas ni ska tycka om det ändå. Kapitel 51 kommer idag(söndag) och då kommer ni bla. Få veta om det blir Eric och Elena igen? Vad händer med Paul? Vad säger Elena till honom? Vad gör Elena på stranden igen? Och kommer Eric resa hem ensam till Sverige? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 51 som kommer idag (söndag). Och det kommer bli längre :)
Tack igen för allt er stöd! Ni är dom bästa som finns på riktigt!
Tusen tusen tack för att ni står ut med mig! För jag inte alltid hinner få upp kapitlen när jag säger att dom ska vara här. Jag är så OTROLIGT GLAD för att ni STANNAR KVAR här på bloggen iallafall! Tuuuusen TUUUSEN tack för det! Jag ska skärpa mig jag lovar!
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333
Kommentarer
Nadja säger:
Super bra!!!!!
Josefin säger:
Super bra!!!❤️
emelie säger:
super BRRRRRRRAAAA!!! och så romantiskt också;)
Trackback