Imagine - Kapitel 28
- Vänta, du skrev inte in dig för att du är tillsammans med Eric? Nej, jag förstår inte sa pappa förvirrat
- Jag kan inte gå i en skolan och sen inte började jag
- Du behöver inte säga mer. Jag vet redan vad du vill säga och fråga sa pappa
- Vadå? Vad skulle jag fråga? sa jag lite surt
- Elena, du flyttar inte med Eric till Sverige innan du är myndig och skolan ska du skriva på.......
Elenas Perspektiv
- Vadå? Vad skulle jag fråga? sa jag surt
- Elena, du flyttar inte med Eric till Sverige innan du är myndig och skolan ska du skriva på sa pappa bestämt
- Jag hade inte tänkt fråga det sa jag och försökte spela oberörd
- Jo, det var just det du tänkte göra. Men svaret är nej sa pappa och höjde på ögonbrynen
- Men jag vill vara med honom. Ska jag sitta här i ett halv år medans han är i Sverige? sa jag och gick efter pappa in till vardagsrummet
- Det är tyvärr så det får bli gumman, du är inte myndig förens om ett halvår. Då får du bestämma över dig själv men inte innan dess sa pappa igen
- Bra, lycka till med allt då sa jag och gick snabbt upp för trapporna
Det var som att det kokade inom mig. Jag ville inte stanna här om Eric ska åka tillbaka till Sverige. Det finns inte en chans. Jag måste prata med mamma istället men det kan jag inte göra nu. Jag måste göra mig i ordning inför festen. Jag sprang in i duschen och tog en snabb dusch. När jag var klar så sminkade jag mig lite lätt och sen stod jag och tittade på vad jag ville ha på mig.
Jag valde tillslut en beige spets klänning med ett brunt läder bälte i midjan. Den var lite längre i bak än vad den var i fram. Men jag gillade den så jag tittade mig i spegeln och gick sen ner till hallen. Eric var så otroligt snygg. Han hade tagit på sig en vit skjorta och ett par jeans shorts. Han hade lite uppknäppt i skjortan och det var så otroligt snyggt mot hans bruna brända hud.
- Wow, du ser fantastisk ut sa Eric och gav mig en kyss
- Tack, men då har du inte sett dig själv sa jag och log
- Haha, vart finns spegeln då? sa Eric och skrattade
- Hey, taskigt. Ska vi gå? sa jag och skrattade
- Absolut, men först det här sa Eric och gav mig en kyss
- Det var starttecknet, kom så går vi sa jag och tog hans hand
Sarah bor inte så långt ifrån mitt hus så vi kunde gå dit och vi var framme efter ungefär 20 minuter. Det var hur mycket folk som helst här och Eric gick åt ett håll medans jag gick och pratade med Sarah. Vi snackade på ganska länge men när jag sen fick se Eric stå och prata eller rättare sagt flörta som jag tyckte det såg ut som med Taylor så svartnade det för mina ögon. Ingen ska få ta Eric ifrån mig!
Erics Perspektiv
Jag stod och pratade lite med Elenas vänner när det kom fram en tjej och vi snackade och hade det jätte roligt men hon var väldigt på. Hon flörtade och tog på mig hela tiden och jag kände mig inte alls bekväm i det men hon gav sig inte.
- So, you most be new here sa tjejen
- Kinda, im here with Elena sa jag
- Oh, poor thing. But its good for you that im here now sa tjejen
- You know what, im gonna go sa jag och försökte gå
- No, stay. I can Imagine how it would be to kiss you sa tjejen
- Good for you but im not intrested sa jag
- I can see it in your eyes that you are sa tjejen och tog ett hårt tag i min nacke och kysste mig och jag försökte göra allt för att komma loss
- Och vad händer här då? sa Elena argt
- Hon kysste mig, hon lät mig inte gå sa jag och försökte få ner pulsen
- Jag såg det, And Taylor, leave now! sa Elena surt
- Du måste tro mig, hon flörtade med mig hela tiden och sen tog hon tag i mig och kysste mig sa jag snabbt
- Ok, men isåfall kanske du kan stanna kvar här och kyssas med henne för jag går hem nu sa Elena
- Elena, vänta! Du kan inte bara gå sådär sa jag stressat
- Inte? Det är just det jag gör nu! sa Elena bestämt och gick iväg
- Elen, snälla sa jag och gick snabbt efter henne
När jag kom ut på gatan så fanns hon ingenstans. Det var som att hon blivit uppslukad av jorden. Jag stod kvar en liten stund innan jag också gick tillbaka till Elenas hus. När jag kom dit gick jag direkt in i gästhuset och satte mig på sängen. Det här händer bara inte.....
Samtidigt inne i huset - Elenas Perspektiv
När jag kom hem så sprang jag upp till mitt rum och bytte snabbt om till min Mulan pyjamas och tog på mig mina uggs och satte mig i min fotölj som jag har och bara tittade mot väggen. Tårarna började rinna och det skrek inom mig att jag inte skulle vara ledsen. Eric känner ju inte Taylor som jag gör men ändå. Taylor är en tjej som jag känt sen dagis. Jag har aldrig tyckt om henne och inte hon mig. Hon var alltid otrevlig och den som retades hela tiden. Det var riktigt hemskt och hon hade fått ett av mina ex att bli kära i henne så jag fick som en återblick hur det kunde bli när hon tog Eric och därför sprang jag hem. Det knackade på dörren och mamma kom in.
- Men lilla gumman, hur mår du? sa mamma och satte sig på huk framför mig
- Som jag förtjänar. Allt elakt och dumt som jag gjorde mot Eric det fick jag tillbaka ikväll sa jag
- Vad menar du? sa mamma och såg oroligt på mig
- Taylor flörtade med Eric och kysste honom. Det var som att mitt hjärta krossades mitt framför näsan på mig sa jag
- Jag förstår det, och jag vet också om vad Taylor gjorde med Liam mot dig, men du måste tänka att Eric skulle aldrig göra så mot dig sa mamma
- Mamma, det spelar ingen roll längre, pappa har sagt att jag inte kan flytta med Eric till Sverige förens om ett halv år och varför skulle han vilja vara tillsammans med mig då? sa jag
- Jag ska prata med pappa, men jag vet om att din pappa har ordnat en väldigt speciell överraskning till dig och Eric eller ja, kanske mest Eric imorgon sa mamma
- Menar du att pappa har ordnat med? sa jag och såg lite gladare på mamma
- Ja, precis. Så det kanske vore bra om du och Eric fick prata sa mamma
- Du har nog rätt, jag ska gå ner dit nu sa jag och reste mig upp från fotöljen
Jag gick sen ner till gästhuset och jag kände på dörren som var öppen. Eric satt i sängen och jag tog av mig mina uggs och gick fram mot honom och satte mig bredvid honom i sängen. Han tittade bara på mig som att han inte visste vad han skulle säga.
- Jag är ledsen att jag blev så arg sa jag och såg på Eric
- Det är okej, jag minns själv hur jag reagerade när jag såg dig och Anton kyssas i den där videon sa Eric
- Ja, fast jag borde förstått att inte du ville kyssa henne, men jag känner Taylor och hon fick ett av mina ex att bli kär i henne medans han var tillsammans med mig sa jag
- Men det skulle jag aldrig göra. Jag skulle aldrig kunna lämna dig för någon annan sa Eric
- Jag var bara rädd, kan du förlåta mig? sa jag och log blygt mot Eric
- Det är klart jag kan, kom här sa Eric och la sin arm runt mina axlar och jag la mig mot hans bröst
- Jo, det är en sak som jag måste säga sa jag och försökte se allvarlig ut
- Åh nej, det är något hemskt när du säger så sa Eric och såg nervöst på mig
- Inte direkt, men jag har en överraskning till dig imorgon. Jag fick lite hjälp av pappa sa jag
- Vadå? Snälla berätta sa Eric och såg nyfiket på mig
- Nja, jag tror jag väntar till imorgon sa jag och skrattade
- Nej, snälla säg. sa Eric och kittlade mig
- Haha, okej, okej, okej, jag säger.. sluta kittla mig sa jag och skrattade
- Okej, berätta sa Eric och log stort mot mig
- Du och jag ska åka till ett ställe och träffa......
Detta är kapitel 28 av Imagine och jag är så ledsen att jag inte kunde få upp det i torsdags men jag har varit så otroligt trött så jag orkade inte skriva klart det men nu är det uppe och jag ska skärpa mig det har ni mitt ord på. Kapitel 29 av Imagine kommer imorgon (söndag) och då kommer ni bla. få veta vem som Eric kommer få träffa? Kommer Elena åka med Eric till Sverige? Och om inte vad händer när Eric åker tillbaka? Går förhållandet att ha när man bor så långt ifrån varandra? Och varför ringer Peter (Elenas pappa) Eric och vad är det egentligen som har hänt? Det och mycket mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 29 som kommer imorgon(söndag).
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333
Kommentarer
Josefin säger:
super bra!!!!!<3
Nadja säger:
Super fantastiskt bra!!!!
Trackback