Imagine - Kapitel 61 - Del 1 - Sista kapitlet
- Du är kall mot mig, egoistisk och verkar inte alls bry dig om mig alls. Hej då Elena. Jag tänker inte bråka med dig mer nu sa Eric och gick ut från Auroras rum
- " Forgive me, i am sorry fucked up all we had, question tell me, can we go back" sjöng jag och såg på Erics ryggtavla
- Men....men hur kan du veta om den här låten?........
Erics Perspektiv
- Forgive me, i am sorry fucked up all we had, question tell me, can we go back sjöng Elena och jag vände mig om
- Men...men hur kan du veta om den här låten? sa jag och såg förvånat på Elena
- När jag kom till Sverige, hade jag ingen aning om vem du var, men när du inte vill se mig så började jag söka efter flera låtar av dig för jag ville att Aurora skulle få känna igen någonting om dig sa Elena och tog upp Aurora i famnen och satte sig i amningsfotöljen
- Så, du lärde dig mina låtar? sa jag och såg förvirrat på Elena
- Ja, för du betyder allt för mig och tyvärr så kunde du inte förstå det när du inte ville lyssna på mig sa Elena
- Alltså Elena, på riktigt sluta nu. Jag orkar inte sa jag och såg allvarligt på Elena
- Bra, då kan du väl passa på att gå isåfall sa Elena surt
- Jag har faktiskt all rätt att träffa min dotter sa jag irriterat
- Eric, snälla gå för vill du fortfarande inte prata med mig så kan du lika gärna gå sa Elena
- Bra, då går jag då. hej då Aurora. Vi ses snart sa jag och gav henne en puss på pannan
Jag gick ut från Auroras rum och ner för trapporna. Det kändes som att jag och Elena aldrig kommer bli sams igen. Vad vi än gör så bråkar vi bara. Jag hade nästan hoppats på att vi skulle bli sams igen men sen började vi bara bråka igen. Jag hoppade sen in i bilen som jag hade hyrt och åkte tillbaka till mitt hotell. Jag var både arg och ledsen för vad som hände hemma hos Elena. På något sätt måste jag förlåta henne. Men hur?.....
3 dagar senare - Elenas perspektiv
Jag satt i köket med Aurora i sin babysitter och läste igenom lite papper som jag skulle fylla i. Hon var så otroligt söt i sin blå vit prickiga klänning/body med en rosa rosett på. Hon tittade lite på mig och jag log mot henne.
Knack knack knack
Jag brydde mig inte när det knackade på dörren för Eric hade inte ringt eller hört av sig på något sätt på nästan tre dagar nu. Jag vet ärligt talat inte vad jag känner snart. Jag har gjort allt för honom för att visa vad han betyder men han vill inte.
- Elena, du har besök sa mamma och kom in till mig i köket
- Ok, kan det vara pappa som kommer? sa jag och rörde vid Aurora
- Hi, its just me sa Lily och kom in till köket
- Hi, i just thougth that it was someoneelse sa jag ledsamt
- Like who? sa Lily och log mot Aurora
- Eric, we got in to a new fight a couple of days ago sa jag ledsamt
- Oh, i feel so sorry for you. Did you say anything to him? sa Lily
- I tried but then he turned everything against me again. I know i did wrong. Im not saying that i didnt but i just wish that he could leave it sa jag
- The problem is that he might never going to sa Lily och kramade om mig
- I know, and that is was hurting me the most sa jag och tårarna rann ner för mina kinder
Knack knack knack
- Are you not going to Open the door? sa Lily förvånat
- No, my mom will take it, so cant we do something? sa jag och log
- Yeah, but what? sa Lily och log stort
- I dont....know sa jag och såg på mamma som kom in i köket
- Ännu fler som vill besöka sa mamma och släppte in Eric
- I was just leaving, i call you later sa Lily och gav mig en kram
- Jag trodde inte du skulle våga dig hit igen sa jag
- Inget kan hindra mig från att träffa Aurora, hur mår hon? sa Eric och gick fram mot oss
- Bra, hon är 1 vecka gammal nu. Ville du träffa henne eller var det något annat? sa jag och bet mig lite lätt i läppen
- Jag skulle behöva prata med dig, kan vi ta en promenad? sa Eric
- Visst, jag ska bara göra Aurora klar så kan vi gå sen sa jag och tog upp Aurora i famnen
- Okej, jag kan vänta här utanför sa Eric och gick ut
Jag gick upp till Auroras rum och bytte hennes blöja och tog på henne en body med texten Mommys Sweetie och ett par grå/blå randiga byxor med en cupcake på rumpan. Det var väldigt varmt ute men ville inte att hon skulle få sol på sig. Men hon trivdes nog i det för så fort jag la ner henne i vagnen så somnade hon. Jag tog på mig mina skor och gick sen ut till Eric med Aurora i vagnen. Jag var väldigt nervös för vad han skulle säga just nu....
Lite senare - Eric och Elena går med Aurora på Santa Monica Piren - Erics Perspektiv
Jag och Elena hade gått en bra stund på Santa Monica piren och Aurora låg och sov i sin vagn hela tiden och det kändes väldigt bra eftersom det kändes som jag ville prata ut med Elena nu. Vi hade inte sagt något till varandra under tiden vi gått här men nu måste någon av oss säga någonting.
- Så, jag trodde inte du vågade dig hit igen efter det som hände förra gången? sa Elena
- Jag kände att jag var tvungen att prata med dig igen innan jag måste tillbaka till Sverige för lite jobb sa jag
- Okej, det är jätte tråkigt att du ska behöva åka. Speciellt för Aurora, men du kommer förhoppningsvis tillbaka sa Elena
- Det är klart jag kommer tillbaka. Men du tycker inte vi har viktigare saker att prata om än ifall jag kommer tillbaka? sa jag
- Så nu vill du prata med mig om det. Okej, jag lyssnar sa Elena lite irriterat
- Jag vet att jag var taskig och orättvis mot dig förut men jag blev bara chockad när jag såg att Paul var där igen efter att du sagt att du älskar oss båda sa jag
- Okej, alltså ärligt talat, jag kunde inte veta att han skulle dyka upp och för det andra så har jag sagt förlåt minst 10 000 gånger sa Elena och stannade vid staketet
- Jag förstår piken, men nu vill jag reda ut det här, du sårade mig och gjort det flera gånger innan, det är inte så lätt att förlåta det sa jag lite surt
- Ärligt talat, antingen så får du faktiskt acceptera mig för den jag är eller så är vi bara föräldrar till Aurora för vi plågar bara varandra med att göra såhär sa Elena
- Okej, men vad sägs om att vi slutar prata och går direkt till handling? sa jag och gick närmare henne
- Va? Vad snackar du om? sa Elena och såg förvirrat på mig
- Jag menar det här........
Detta är kapitel 61 och det sista kapitlet av Imagine MEN det här är bara del 1. Så det kommer faktiskt en del 2 och eftersom jag ska på bal imorgon(onsdag) så kan jag inte skriva klart det då. Men del 2 kommer på torsdag och på fredag ska första kapitlet av Without you komma upp :) Men jag kan tyvärr inte avslöja vad som händer i del 2 heller men jag hoppas ni ska tycka om det också. Men del 2 kommer alltså inte förens på torsdag :)
Och för alla som älskar Imagine så kan jag berätta att det kommer en uppföljare av den men det kommer inte förens senare :) Men som sagt del 2 av Kapitel 61 kommer som sagt på torsdag :)
Glöm aldrig att UTAN ER ÄR JAG INGENTING!
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333
Kommentarer
Nadja säger:
Super bra!!
Josefin säger:
Super bra<3
emelie säger:
Gud va spännande!!!!!:D:D:D:D
Trackback