We are Beautiful - Kapitel 2
Vi gick in och det var massor med folk överallt men vi gick fram till baren och köpte varsin öl innan vi gick till en soffa och satte oss ner. Medan vi satt där kom det in fler och fler till klubben och det ena var ett killgäng. Jag tyckte jag kände igen en av personerna men jag hade nog bara fel. Dom köpte något och sen gick dom förbi oss och den killen jag tyckte jag känt igen stannade vid oss och stirrade på mig och Lucy.
- Eric! Kommer du? ropade några killar
- Förlåt men känner jag dig, du skrämmer mig lite när du tittar sådär på mig sa jag och såg nervöst på Lucy och sen på killen
- Det är ju du...tjejen från tidningen.......
Lite tidigare - Erics Perspektiv
Vi hade kommit till klubben och vi köpte oss något och dricka och när vi gick förbi två tjejer så tvärstannade jag. Jag kunde inte tro det men tjejen jag sett på tidningen satt framför mig. Jag visste inte vad jag skulle säga utan bara tittade på henne.
- Eric! Kommer du? ropade J-son
- Förlåt men känner jag dig för du skrämmer mig lite sa tjejen och såg på mig och sen på hennes vän
- Det är ju du....tjejen från tidningen sa jag och fortsatte titta
- Va? sa tjejen och såg förvånat på mig
- Det är ju du, jag såg dig på ett omslag av en tidning idag. Det är du sa jag igen
- Okej, va roligt att du tyckte om bilden ändå. sa tjejen
- Det gjorde jag verkligen, Eric förresten sa jag och sträckte fram handen
- Ellen sa tjejen och tog min hand
- Hoppas vi ses fler gånger sa jag och log stort innan jag gick till dom andra
- Vad gör du? sa Alex och såg mot tjejen
- Ingenting, jag tyckte jag kände igen henne bara sa jag
- Jaha, då förstår jag sa J-son och skrattade
- Vad snackar du om? sa jag lite irriterat
- Det är hon från tidningen va? Du stod och tittade på en bild hur länge som helst. Det är ju hon eller hur? sa J-son
- Nej, det gjorde jag inte alls. Sluta nu sa jag lite irriterat igen
- Okej, men eller nej jag säger inget sa Alex och såg på mig
Jag skakade bara på huvudet och log lite innan jag tog lite av min mojito och såg mot Ellen och hennes kompis. Hon tittade lite på mig också och jag ville egentligen bara gå fram dit till dom men jag ville inte verka för på. Men jag vill ju träffa henne igen och hur ska jag annars kunna göra det om jag inte pratar med henne?.....
Ellens Perspektiv
- Vad handlade det där om? sa Lucy och såg på mig
- Ingenaning, jag förstod inte riktigt vad han menade men han verkar bekant på något sätt sa jag
- Du skojar va? Det är Eric Saade, du vet artisten sa Lucy och såg allvarligt på mig
- Just det, undrar varför han blev så konstig förut sa jag
- Det är ju inte så svårt att räkna ut. sa Lucy och skrattade
- Äh, sluta säg inte sådär sa jag och knuffade till henne
- Men hallå, det syntes ju på mils avstånd att han tycker om dig sa Lucy
- Han känner mig inte sa jag
Lucy slog handen i pannan och suckade. Hon tyckte inte det spelade någon roll för det kanske faktiskt handlade om kärlek vid första ögonkastet. Men jag trodde inte på sånt där tyvärr. Men han fortsatte att titta på mig och jag log tillbaka mot honom. Han är ju väldigt söt ändå.
Någon timme senare - Ellens Perspektiv
Jag och Lucy hade skilts åt utanför min lägenhet och jag hade gått upp till lägenheten på en gång. När jag kom in så borstade jag snabbt tänderna och bytte om till en pyjamas och flög rakt ner i sängen. Det kändes som jag kunde vara törnrosa just nu och sova i 100 år, jag var hur trött som helst och imorgon ska man upp och jobba lite på förmiddagen i butiken. Det fanns inget jobbigare just nu. Men efter en sekund så somnade jag.
Nästa dag - Erics Perspektiv
Jag var på väg till studion när jag såg henne komma gående på andra sidan vägen. Jag ropade flera gånger men hon verkade inte höra mig så jag sprang efter henne. Jag hoppade över staket, ner för trapporna och allt bara för att komma ikapp henne. Jag hann före henne och jag ställde mig framför henne när hon gick.
- Shit, vad du skräms sa Ellen
- Förlåt, det var verkligen inte meningen. Jag ropade men du hörde ingenting sa jag
- Nej, jag hade dom här i, så vi ses tydligen igen sa Ellen och skrattade
- Ja, jag tänkte faktiskt bara fråga om du vill gå och ta en fika? sa jag och log
- Det är jätte snällt att du frågade men jag måste jobba tyvärr sa Ellen
- Vart jobbar du? sa jag snabbt
- Är du alltid såhär nyfiken? sa Ellen
- Alltid sa jag och log
- Jag jobbar extra på Kicks butiken här nere sa Ellen
- Okej, men vi kanske kan göra något när du har tid istället sa jag
- Ja, kanske det. Men måste tyvärr gå nu, vi ses sa Ellen och skyndade sig sen förbi mig
Hon gick snabbt mot butiken och jag såg hur hon tappade något ur sin väska. Jag sprang fram och tog upp ett anteckningsblock. Jag ropade flera gånger efter henne men hon hörde mig inte. Jag tittade försiktigt i blocket och såg en adress. Det måste vara hennes adress. Jag log lite för mig själv och jag ska ge henne den här imorgon. Allt för att träffa henne igen....
Lite senare i butiken - Ellens Perspektiv
Jag hade jobbat på ganska mycket och jag stod just nu i kassan och hjälpte flera kunder. Jag försökte vara närvarande men jag kunde inte sluta tänka på Eric. Han hade bara dykt upp helt plötsligt igen och jag vill inte säga att jag blev skrämd eller någonting men han är lite på. Fast han är ju väldigt söt ändå.
- Ellen, kan du skriva ner lite av vad vi behöver köpa in? sa Olivia(min chef)
- Absolut, gör det på en gång sa jag och gick ut till omklädningsrummet för att ta mitt block
- Men...vart är mitt block? sa jag för mig själv
- Är något fel? sa Olivia
- Mitt block är borta, jag måste ha tappat det. Vad ska jag göra nu? sa jag och suckade tungt
- Gör såhär, låna mitt under tiden så ska du se att det kommer fram snart sa Olivia och gav mig hennes
Jag log mot henne och började sen skriva ner allt vi behövde beställa in. Jag var så irriterad över att mitt block var borta. Det stod ju massor i det. Det var allt från modelljobb till små saker och nu är det bara borta. Åh!! Jag måste ju ha det.....
Nästa morgon - Ellens Perspektiv
Jag låg och sov när det helt plötsligt ringde på dörren och jag kände verkligen inte för att gå upp och öppna. Jag hade sovit dåligt för allting snurrade runt i mitt huvud just nu. Men det slutade inte ringa på dörren så jag slet av mig täcket och gick upp ur sängen och gick irriterat mot dörren.
- JAAAA!! Jag kommer sa jag irriterat
- Kan du inte lugna....dig? sa jag när jag öppnade dörren
- Förlåt, jag visste inte att du fortfarande sov sa Eric och såg på min pyjamas
- Först, hur visste du var jag bodde och två, förföljer du mig?........
Detta är kapitel 2 av We Are Beautiful. Förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt för att det är så sent. Jag vet att det skulle kommit i tisdags men jag har skrivit om kapitlet 3 gånger för blev inte helt nöjd :( Förlåt det är därför. Men nu ska jag skärpa mig på riktigt. Kapitel 3 ska komma imorgon(lördag) och då kommer ni bla. Få veta om det blir en första dejt mellan Eric och Ellen? Vad är det för jobb dom gör tillsammans? Hur kommer det sig att Ellen är hemma hos Eric och vad händer där? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 3 som ska komma idag (lördag).
Glöm aldrig att UTAN ER ÄR JAG INGENTING!
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333
Kommentarer
Josefin säger:
Lika bra som alltid<3
emelie säger:
känner på mig att det här kommer bli en bra novell :) :)
emelie säger:
känner på mig att det här kommer bli en bra novell :) :)
Nadja säger:
Jätte bra!!!
Trackback