Coming Home - Kapitel 39
- Shit vad du skräms. Jag tror hjärtat stannade. Kan du göra hjärt-o lungräddning då? sa jag och skrattade
- Vad ska det här betyda? sa Lovisa och höll upp min mobil med sms från Alice och nu förstod jag att jag var körd.......
Lite tidigare - Lovisas Perspektiv
Eric reste sig från soffan och jag satt kvar för att vänta på honom. Men medan jag satt och försökte fokusera på tv:n så blinkade Erics mobil hela tiden. Jag försökte att inte titta men det gick inte att undgå vad som stod och jag kände hur mitt hjärta gick i tusen bitar. Jag tog mobilen och gick ut till köket och när Eric stängde kylskåpsdörren så tittade jag bara på honom.
- Shit, vad du skräms. Jag tror jag fick en hjärtattack. Kan du göra hjärt-och lugnräddning? sa Eric och skrattade
- Vad ska det här betyda? sa jag och höll fram mobilen
- Det är verkligen inte som du tror. Jag lovar sa Eric snabbt
- Sandra sa att hon sett er tillsammans igen. Går du bakom ryggen på mig med en av mina bästa vänner? sa jag och försökte trycka tillbaka tårarna
- Verkligen inte. Alice har fått för sig att jag känner som hon gör och hon har smsat mig och ringt flera gånger. Vi sågs på fiket en gång för att jag skulle få slut på det sa Eric och gick närmare mig
- Jag vet inte vad jag ska tro om dig längre. Det här kanske är mina gravidhormoner som pratar men jag kan inte vara här just nu sa jag och gick in i sovrummet och packade ner lite kläder
- Vad menar du? Ska du bara sticka? Det är ingenting mellan oss jag lovar det! sa Eric igen
- Vet du, jag försökte verkligen tabort min svartsjuka men det kanske fanns en anledning till varför den fanns där. Jag behöver tänka. Ensam. Du måste bestämma dig, en gång för alla. Mig eller Alice sa jag och tog väskan och gick ut till hallen för att ta på mig skorna
- Jag har redan valt dig Lovisa! Det är bara dig jag älskar och vill vara med. snälla gå inte sa Eric och ställde sig bakom mig
- Vi kanske behöver vara i från varandra för jag pallar inte mer sa jag och öppnade dörren och gick sen ut och stängde dörren bakom mig
Jag pallade inte att vara kvar som det kändes just nu. Jag ville inte gå hem eller till morfar för Eric skulle säkert bara gå dit och prata med mig. Jag tog bussen och åkte hem till Gabriel. Förhoppningsvis kan jag sova där. Han bor ensam nu och jag hoppas det är okej för honom. Jag la handen mot min mage och jag visste inte vad jag skulle känna just nu. Jag tror på vad Eric säger men jag blev bara så ledsen. Finns det ingen tjejkompis man kan lita på längre?
Samtidigt hemma hos Eric - Erics Perspektiv
Jag satt mot väggen i hallen och jag var förkrossad. Lovisa hade bara dragit och jag visste inte vart. Jag ville egentligen springa efter henne men det gick inte. Jag reste mig upp från golvet och gick in till köket och tog upp mobilen och slog Alices nummer. Jag vet att det var dumt för jag var väldigt arg så egentligen skulle jag väntat med att ringa men jag var tvungen.
- Hej det är Alice sa Alice när hon svarade
- Förstår du vad du har gjort!? Alla dina sms och samtal har gjort att Lovisa dragit sa jag argt
- Vad snackar du om? Jag kan väl inte rå för om hon drog. Det jag skrev i smsen var till dig och inte till henne sa Alice surt
- Hon såg dom! Det här måste få ett slut nu!! Möt mig utanför Joes Juicebar imorgon kl 12.00 sa jag
- Ok, det kan jag gärna göra sa Alice och lät glad
- Bra. Hej då sa jag och la sen på
Jag ska få ett slut på det här nu. Det måste jag. Jag satte mig sen i soffan och ringde till Lovisas föräldrar och hennes morfar för att se om hon var där men dom hade inte hört eller sett henne. Vart sjutton kan hon vara!? Jag ringde till Gabriel men hon var inte där heller. Åh, jag pallar inte mer. Jag måste få veta att hon är okej. Lovisa vart är du?
Samtidigt hos Gabriel - Lovisas Perspektiv
Jag gick upp för trapporna till Gabriels lägenhet och ringde på dörren. Han öppnade och såg förvånat på mig.
- Hej, kan jag få sova här i några nätter? sa jag och såg på Gabriel
- Självklart, kom in sa Gabriel och släppte in mig
- Tack. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen sa jag och tog av mig skorna och la väskan i hallen
- Har det hänt någonting? Varför är inte du hos Eric? sa Gabriel
- Han fick sms av Alice där det stod massor av kärleksgrejer sen har dom träffats utan att säga det till mig sa jag ledsamt
- Va? Men det låter ju inte klokt. Så du har bara dragit? sa Gabriel
- Ja, jag orkade inte höra på hans bortförklaringar sa jag och gick med ut till köket
- Stackars dig gumman. Men du ska se att allting ordnar sig. Men du får stanna så länge du behöver du vet det va? sa Gabriel snällt
- Tack. Du är verkligen bäst sa jag och log
- Du också. Men du får ta min säng så tar jag soffan eftersom du är gravid sa Gabriel
- Är det säkert? Jag vill inte vara till något besvär? sa jag blygt
- Det är du inte. Det går bra. Jag ska jobba tidigt imorgon så jag borde sova sa Gabriel
- Jag är jätte trött också. Men tack igen sa jag och gick in i badrummet för att borsta tänderna
Jag bytte om till ett par pyjamas byxor och ett linne som gick över hela magen. Sen gick jag ut till Gabriels sovrum och han låg i soffan. Jag log lite för mig själv för jag minndes mina och Erics första övernattningar. Jag saknade honom så mycket men jag orkar inte med mer drama just nu. Och Alice som jag trodde var min vän. Jag hade tydligen fel. Jag kröp sen ner under täcket och släckte lampan. Jag såg på mobilen som visade 9 missade samtal från Eric. Jag tryckte bara bort det och somnade.
Nästa dag på JoesJuice bar - Erics Perspektiv
Jag stod och väntade på att Alice skulle komma. Jag hade lite bråttom för jag skulle till Vännersborg för en spelning direkt efter detta så det vore inte så bra om jag missade flyget. Men Alice kom och när hon försökte krama om mig så ryggade jag tillbaka.
- Vad är det som är fel? Jag trodde det var vi nu sa Alice
- Nej, det kommer aldrig bli du och jag! Jag älskar Lovisa. Jag har förlorat henne för alla dina sms och jag ska göra allt för att vinna henne tillbaka! Och det jag vill berätta är låt mig vara i fortsättningen sa jag bestämt
- Du vet att hon bor hos Gabriel va? sa Alice och såg på mig
- Ja, det gör jag sa jag och kände hur det högg till i bröstet
- Hon har gått vidare det kanske du också borde sa Alice och log
- För det första så tror jag dig inte och för det andra hej då sa jag
- Tror du jag bryr mig eller?! ropade Alice efter mig medans jag gick därifrån
Nu vet jag iallafall var hon är men hon vill inte träffa mig mer. Jag önskar att jag kunde åka till Gabriel och reda ut det här med Lovisa direkt men då missar jag planet och det får jag inte. Jag hoppade in i bilen och Tomas såg på mig.
- Är allting okej? sa Tomas
- Ja, det är ingenting fel. Ska vi åka? sa jag
- Eric, jag är inte dum och inte blind. Vad har hänt? sa Tomas
- Lovisa har flyttat, eller jag vet inte. Vi bråkade. Men det löser sig sa jag
- Det vet jag att det kommer göra. Ni är som gjorda för varandra sa Tomas
- Tack, jag hoppas vi löser det sa jag och log innan han startade bilen och vi åkte iväg
Jag tittade ut genom fönstret och jag hoppas av hela mitt hjärta att det ska ordna sig med Lovisa. Jag vill vara med henne och Romeo för alltid och jag ska inte Alice få förstöra det. Både hon och Sandra försökte göra det men dom ska inte lyckas den här gången. Jag hoppas jag inte kommer försent bara...
Nästa dag - Hemma hos Gabriel - Lovisas Perspektiv
Gabriel skulle snart gå tillbaka till sitt jobb och jag satt uppkrupen i soffan med en filt över mig och tittade på bilder av mig och Eric tillsammans. Det gjorde så ont i mig att det kanske skulle vara såhär. Jag utan Eric. Gabriel satte sig bredvid mig i soffan och såg på mig.
- Du borde inte plåga dig såhär sa Gabriel
- Jag vet, men jag saknar honom hela tiden sa jag och såg på mobilen igen
- Ni ser väldigt lyckliga ut tillsammans sa Gabriel och la sin hand mot min arm
- Det är vi. eller va. Jag älskar honom av hela mitt hjärta men jag tror inte vi kommer bli tillsammans igen sa jag
KNACK KNACK KNACK
- Gumman, det kommer ni visst. Det är meningen att det ska vara ni två. Vänta bara så ska jag öppna sa Gabriel och gick därifrån
- Jag hoppas det också sa jag tyst och la ifrån mig mobilen
- Lovisa, du har besök sa Gabriel och Alice kom in
- Vad får dig att komma hit?! Du tycker inte du har förstört tillräcklgit sa jag irriterat
- Att du stack från Eric är faktiskt inte mitt fel. Jag hade känslor för honom och jag vet att jag inte borde berättat det men nu gjorde jag det och jag är ledsen för det sa Alice
- Kan du inte låta mig vara? Jag vill inte höra mer om dig och Eric! Förstår du det?! sa jag argt
- Jag ska lämna er i fred sa Gabriel och gick ut till köket
- Jag träffade Eric igår och han bad mig lämna han i fred. Jag är ledsen för det som hände men du måste prata med honom sa Alice
-Du har ingen rätt att komma hit och säga vad jag borde göra. Du har förstört för mig och nu....aj...ajjj sa jag och kände hur det knöt sig i magen
- Vad är det? sa Alice och såg på mig
- Aaaaahh....Gabriel!! skrek jag och det värkte rejält i magen
- Vad är det som händer? Vad har du gjort? sa Gabriel och såg på Alice
- Jag har inte gjort någonting. Hon bara skrek sa Alice och såg allvarligt på mig
- Ring ambulansen! Hon måste till sjukhuset ropade Gabriel och såg på mig och sen på Alice
- Det kommer ordna sig gumman, allting kommer att bli bra sa Gabriel och log mot mig
Samtidigt i Vännersborg - Erics Perspektiv
Jag hade precis kommit av scenen och skulle gå tillbaka till logen när min mobil ringde. Det var Gabriels nummer och jag ville inte svara. Jag tror inte på det som Alice sa att Lovisa är tillsammans med honom men det kändes ändå som att jag blev irriterad av tanken. Och jag ville inte svara men problemet var att jag kände att jag var tvungen. Så jag svarade iallafall även fast jag helst av allt bara ville strunta i det.
- Ja, vad vill du? sa jag lite irriterat
- Eric, oavsett vad du tycker om mig så måste du komma sa Gabriel
- Vad menar du med det? sa jag förvånat
- Lovisa fick svåra smärtor i magen och vi är nu på sjukhuset sa Gabriel
- Va? När vad hände? sa jag chockat
- För en liten stund sen. Och dom vet inte om hon kommer kunna behålla barnet......
Detta är kapitel 39 av Coming Home. Förlåt att det tog tid men har varit så sjukt trött och skulle ha skrivit klart det redan igår men somnade bara ifrån det. Och förlåt om det blev lite tråkigt. Men jag hoppas ni ska tycka om det iallafall. Kapitel 40 kommer imorgon (måndag) om det så är det sista jag gör. Och då kommer den spännande fortsättningen. Kommer Eric och Lovisa bli tillsammans igen? Förlorar dom bebisen? Kommer Lovisa flytta tillbaka till Eric? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 40 som kommer imorgon (måndag).
Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<33
Kommentarer
Nadja säger:
Fy sjutton vad bra det är!!!
Josefin säger:
Du är grym på att skriva, man lever sig in i novellerna!! <3
längtar alltid till nästa kapitel för det är så himla bra!!
Trackback