Imagine - Kapitel 16

- Okej, inget dåligt hoppas jag sa jag och log
- Nej, absolut inte...jo, det är så att, eller ja började Elena 
- Gumman, det är jag. Vad är det som har hänt? sa jag och la min hand mot Elenas kind
- Jag undrar bara om du vill vara min dejt på balen?.......

  
 
   
 
Elenas Perspektiv
 
Det var nu eller aldrig. Jag måste berätta om klassresan. Jag kan inte vara feg mer. Jag såg in i Erics ögon och log försiktigt.
 
- Jo, det är så att...eller jag började jag och det kändes som hjärtat skulle hoppa ur bröstet på mig
- Gumman, det är jag. Säg nu vad som har hänt. sa Eric och la sin hand mot kind
- Jag undrade bara om du vill vara min dejt på balen? sa jag och det kändes som att jag ville ge mig själv en örfil när jag inte sa som det var
- Det är klart jag vill vara din dejt. Puh, jag trodde det var något allvarligt sa Eric och gav mig en kyss
 
- Haha, sjävklart inte. Eller vad menar du med allvarligt? sa jag nervöst
- Som att du skulle ställa in resan eller något sa Eric och skrattade
- Jaha, nej det skulle jag aldrig göra. Jag måste bara gå och säga en sak till mamma. Väntar du här? sa jag och reste mig från sängen
- Absolut, skynda dig tillbaka innan jag saknar dig för mycket sa Eric och log
 
Jag log stort tillbaka och stängde dörren bakom mig och tog ett djupt andetag. Det kändes som att mitt hjärta hade stannat när han sa att jag skulle ställa in resan. Det här kommer inte sluta bra. Jag sprang ner för trapporna och ut till trädgården där mamma satt.
 
- Vi måste göra någonting nu sa jag snabbt
- Vad är det som har hänt? Du är helt likblek i ansiktet sa mamma
- Klassresan, resan med Eric, vi måste göra någonting. Jag pallar inte att behöva ljuga för Eric sa jag
- Jag förstår dig, jag ringer till dom direkt och sen kommer jag upp till dig och ger dig ett besked okej? sa mamma
 
- Ja, men lova att göra allt du bara kan sa jag 
- Jag lovar att jag ska göra allt som står i min makt att du ska få åka med Eric sa mamma och gav mig en kram
- Tack! sa jag och sprang upp till mitt rum igen och satte mig gränsle över Erics knä och la mina armar runt hans nacke
 
- Någon verkar gladare nu. Var det något speciellt du sa till din mamma? sa Eric nyfiket
- Nej, jag behövde fråga henne en sak. Men jag är så glad att du blir min dejt på balen, du kommer väl till avslutningskonserten med? sa jag
- Självklart, vad ska du göra? sa Eric och la sina händer mot mina höfter
- Jag ska sjunga duett med Matte, en kille i våran klass sa jag
 
- Va? Men varför då? sa Eric förvånat
- Han frågade och jag sa ja, det var en rolig ide bara sa jag och la min panna mot Erics panna
- Jaha, då får man önska er lycka till. Jag måste tillbaka till studion en stund till sa Eric och jag satte mig på sängen
- Blev du sur nu? sa jag och såg allvarligt på Eric
 
- Absolut inte. Jag måste jobba bara. Jag ringer dig sen. Älskar dig sa Eric och gav mig en kyss
- Älskar dig med sa jag och såg han gå ut genom dörren
 
Jag kan bli så sjukt trött på att Eric alltid ska bli så pass svartsjuk. Jag menar han kan kyssa en tjej i en musikvideo, ja, jag såg hans gamla musikvideor när jag ville veta mer om honom men jag bryr mig inte om det. Det är ett jobb, det är samma sak här. Jag kommer göra det även om inte Eric vill det.
 
Knack knack
 
- Kom in ropade jag
- Sådär gumman, nu har jag ringt och pratat med rektorn och din lärare sa mamma allvarligt
- Okej, och? sa jag och blev nervös igen
- Dom sa att....
 
Lite senare i studion - Erics Perspektiv
 
När jag kom in i studion så hörde jag Peter stå och prata med någon i telefon. Jag satte mig på stolen vid mixerbordet och väntade på att han skulle bli klar. 
 
- That is great, Elena is going to be so Happy. See you then sa Peter och la sen på
- Eric, jag trodde vi skulle jobba imorgon sa Peter och såg förvånat på mig
- Ja, men jag fick lite tid över. sa jag och såg ner på bordet
- Låt mig gissa, Elena? sa Peter och skrattade
 
- Det syns så tydligt alltså. Jag försöker verkligen att inte bli irriterad när hon ska göra skolgrejer med killar men det är som att det inte går att styra sa jag 
- Ja, det där känner jag igen. Jag var väldigt svartsjuk när jag var tillsammans med Elenas mamma i början. Men idag så är det som bortblåst, det var som att jag helt plötsligt förstod att om jag fortsätter såhär kommer jag förlora henne tillslut sa Peter
- Ja, jag tänkte nog inte på det sättet ändå. Men det kanske är bäst att jag åker tillbaka till Elena då? sa jag 
- Det är upp till dig, men jag tror inte du kommer förlora Elena, så vad sägs om att jobba lite? Du ska ju vara borta en vecka snart sa Peter
 
- Ja, okej vi kör sa jag och log
- Bra, men hur går det med klassresan nu då? sa Peter
- Klassresan? Vad snackar du om? sa jag förvånat
- Elenas klass ska ju på klassresa till Barcelona när ni ska åka och det var visst obligatoriskt att följa med sa Peter
 
- Det har hon inte sagt något om till mig. Så hon kommer åka med dom istället? sa jag och kände hur det sved i hjärtat
- Jag vet inte. Förlåt, jag trodde du visste om det sa Peter
 
Jag sa ingenting utan bara tittade rakt fram i studion. Varför hade hon inte sagt någonting? Hade hon tänkt låta mig stå där på flygplatsen helt ensam medans hon åker på klassresa med Matte. Jag kände hur besviken och sårad jag var. Ibland undrar jag om jag verkligen känner Elena....
 
Nästa dag - Elena och Matte över till skolavslutningen - Elenas Perspektiv
 
Mamma hade pratat med rektorn igår och han hade sagt att det var okej att jag tog ledigt. Det känns faktiskt riktigt bra. Nu behöver jag inte säga någonting om det till Eric. Men jag försökte ringa honom flera gånger igår kväll men han svarade aldrig. Jag hoppas han inte är arg på mig. Jag satt på en av bänkarna utanför skolan med Matte och vi pratade om duetten vi skulle göra.
 
- Jag hörde att du inte ska vara med på klassresan sa Matte blygt
- Nej, det blev inte så. Fast vem vet jag kanske springer på er där nere ändå sa jag och skrattade
- Haha, ja man kan alltid hoppas. Men vad tycker du om duetten? sa Matte
- Ja, det vore roligt med något nytt. Jag vet, Love is an Open door sa jag och log
 
- Menar du den från filmen Frost? sa Matte
- Ja, och vi kan göra den på svenska om du hellre vill, det vore nytt och vi kan göra scenen i filmen också sa jag och log
- Gärna, det kommer bli hur bra som helst. Fast jag förstår om du inte hinner öva idag sa Matte
- Jag hinner, du kanske kan komma hem till mig efter skolan så kan vi öva då sa jag
 
- Gärna, men jag ska nog gå för du verkar ha besök sa Matte och reste sig från bänken
 
Jag förstod ingenting men när jag vände mig om så fick jag syn på Eric. Han såg allvarligt på mig och jag visste inte om jag skulle krama honom eller bara stå still och vara tyst.
 
- Jag vill bara önska dig en trevlig klassresa sa Eric
- Ursäkta? sa jag förvånat
- Ha en trevlig klassresa. Vi kan ju resa någonannan gång sa Eric
- Först så vill jag veta vem som sagt det här och för det andra så ska jag åka med dig. Jag har fått ledigt sa jag bestämt 
 
- Eftersom du inte verkar ha tänkt säga något så sa din pappa det istället. Och vad menar du med att du fått ledigt? sa Eric förvånat
- Jag bad mina föräldrar om hjälp och dom såg till att jag fick ledigt så jag kunde åka med dig. Men du kanske inte vill det längre sa jag och vände mig om så jag vänd bort från honom
- Det är klart jag vill. Förlåt, jag blev bara förvånad sa Eric och la sina armar runt min midja och la huvudet över min axel
- Är du verkligen säker på det nu? Jag menar min klass kommer ju också vara där nere sa jag och vände mig mot Eric igen

- Ja, det är säkert, och i värsta fall får vi vara på hotellrummet en vecka sa Eric och skrattade
- Haha, du är inte klok. Men det är därför jag älskar dig sa jag
- Och jag älskar dig. Jag måste nog tillbaka till studion sa Eric

Ring ring ring ring ring (skolklockan)

- Okej, jag har lektion. Vi ses ikväll sa jag och gav Eric en passionerad kyss innan vi skiljdes åt

Jag skyndade mig in till skolan för att ta mina kemi böcker och sprang det fortaste jag kunde till rätt sal. Jag satte mig sen bredvid Stina och Ellie och våran lärare kom in och såg allvarligt på oss.

- Jaha, och vart har vi Mattias någonstans? sa Anders
- Han var med Elena på rasten sa Klas (en kille i klassen)
- Han gick in förut. Jag har inte sett honom sen dess sa jag snabbt 
- Jaha, ja då får vi börja lektionen utan honom sa Anders

Anders började sen lektionen och det var bara så otroligt tråkigt. I LA fick man dissikera grodor och sånt och även om man tyckte det var sjukt tråkigt så är det ingenting jämfört med Anders prat framme vid tavlan. Men det var faktiskt lite konstigt att inte Matte var här. Han brukar alltid vara den som är här först av alla.....

Samtidigt utanför skolan - Erics Perspektiv

När jag gick mot bilen så fick jag syn på killen som Elena snackade med när jag kom. Jag sprang i kapp honom och stannade sen framför honom.

- Ursäkta, är det du som är Matte? sa jag
- Ja, det är jag sa killen
- Som ska sjunga duett med Elena Carlsson? sa jag
- Det stämmer. Känner vi varandra? sa Matte

- Nej, men jag har ett erbjudande till dig som jag hoppas du ska gilla sa jag och log
- Okej, och vad är det? sa Matte
- Jo, det ligger till såhär.........

 Detta är kapitel 16 av Imagine. Jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt förlåt förlåt att det tagit så lång tid att få upp det men det har krånglat med blogg appen och sidan på nätat, matteprov och sen hade jag tänkt att skriva lite mer på det här kapitlet men kände att jag måste få upp det så ja, här är det. Men jag hoppas att i kapitel 17 som kommer imorgon(söndag) så kommer ni bla. Få veta vad det är för plan Eric gör upp med Matte? Vad händer i Spanien? Hur blir Skolbalen? Och vad är det egentligen som händer på avslutningskonserten? Hur blir Elenas student och vilka eller vem är det som är i studion när Elena och Eric kommer dit?Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 17av Imagine som kommer imorgon(söndag).

Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333
 
 

Kommentarer
Nadja säger:

Super duper jätte bra!!!!

2014-02-15 | 09:21:57
Josefin säger:

grymt bra som vanligt <3

2014-02-15 | 19:13:15
Bloggadress: http://www.ericochmolly.bloggplatsen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback