Imagine - Kapitel 13
- Men lilla gumman, jag förstår att det är jobbigt men du och Eric är som gjorda för varandra sa pappa
- Inte längre, jag vill inte snacka om det, vet du hur det var när vi kom hit? sa jag
- Ja, du var väldigt arg och ville åka tillbaka direkt men när du träffade Eric så var du en annan tjej sa pappa
- Jag ville inget hellre än att stanna här men inte längre, snälla kan vi inte flytta tillbaka til L.A.?.......
Elenas Perspektiv
- Jag vill inget hellre än att inte behöva stanna här längre, snälla kan vi flytta tillbaka till L.A.? sa jag
- Jag förstår att du mår dåligt just nu men ingenting blir ju bättre av att vi flyttar tillbaka sa pappa
- Jag skulle inte behöva vara orolig att träffa Eric mer sa jag ledsamt
- Vet du, jag tror han är lika ledsen som dig, du kanske borde prata med honom ändå? sa pappa
- Ser det ut som jag vill det? sa jag och såg på pappa
- Jag ska lämna dig ifred, men tänk på hur glad du skulle bli om du förlåter honom sa pappa och stängde dörren bakom sig
Seth, Lily och Sarah ska åka tillbaka om några dagar och jag ska snart tillbaka till skolan. Det blir precis som förut, som första dagen vi flyttade hit. Ett liv utan Eric, jag vet att jag skulle må bättre om jag redde ut allting med honom men jag pallar inte att göra det som det ser ut nu. Och det värsta är att som det känns nu kommer jag aldrig reda ut det....
4 dagar senare - Eric väntar utanför Elenas skola - Erics Perspektiv
Jag stod vid skoldörrarna och väntade på Elena. Jag hade ringt henne och sms:at flera gånger på fyra dagar och även varit hemma hos henne men hon vägrar att prata med mig just nu. Så nu åkte jag till hennes skola innan jag behöver jobba. Det finns inget viktigare för mig än Elena just nu. Jag såg flera personer komma mot skolan men ingen Elena. Jag stod i minst 30 minuter och när jag tillslut hörde ett motorljud så tittade jag mot vägen och jag såg henne komma med....nej det är inte sant...
Lite tidigare hemma hos Elena - Elenas Perspektiv
Jag hade försovit mig i morse och jag hade fått vräka i mig frukosten och tagit på mig mina slitna gråa jeans, ett grått linne med hjärtan som blev som leopard mönster och min svarta Snövit munkjacka. Jag tog sen på mig mina svarta converse och tog snabbt väskan och sprang det snabbaste jag kunde till bussen. Jag såg hur den skulle lämna.
- Hallå!!! Stanna!!! Men stanna då! ropade jag men bussen åkte i väg
Kanon. Nu kommer jag försent också. Mamma och pappa var på jobbet så det gick inte att få skjuts av dom direkt. Jag får gå då. Jag suckade tungt och började gå mot skolan som låg ganska långt bort kändes det som. Jag hade gått en bit och jag hörde motorljud bakom mig och jag vände mig om och en kille på motorcykel stannade brevid mig.
- Tjena Elena. Missat bussen? sa Erik Segerstedt
- Ja, det kan man lugnt säga. Så nu kommer man för sent till skolan och min favoritlärare kommer säga sitt berömda för sent tal sa jag och skrattade
- Haha, men jag kan köra dig om du vill sa Erik och log
- Jag vet inte, det är jätte snällt och allt men jag tror jag går sa jag
- Du får låna hjälmen, jag lovar att köra försiktigt sa Erik
- Okej då, men det är bara för att inte bli försenad sa jag
- Självklart, hoppa på sa Erik och gav mig hjälmen
Jag tog på mig hjälmen och sen satte jag mig bakom Erik. Jag var glad att han hade kommit i rätt tid för jag orkade inte med utskällningen som jag skulle få av min lärare om jag kom försent. Erik startade och körde mot skolan. Det kändes först lite obehagligt men sen blev det bättre. När vi körde in på skolgården så fick jag syn på Eric. Jag visste inte hur jag skulle bete mig nu.
- Tack snälla för skjutsen sa jag och klev av och tog av mig hjälmen
- Det var så lite, hoppas du slipper utskällningen nu sa Erik
- Hoppas kan man alltid, men tack igen det var verkligen urgulligt sa jag och såg i ögonvrån på Eric och la min hand mot Erik Segerstedts arm
- Ja, jag måste sticka men vi hörs kanske snart igen, du kanske behöver skjuts mer gånger sa Erik och tog emot hjälmen
- Haha, ja, kanske det. Tack igen sa jag och gav honom en kram
- Vi ses Elena! sa Erik och körde i väg
Jag svalde sen hårt och gick mot dörrarna där Eric stod och han såg argt på mig. Jag öppnade den ena dörren och Eric ställde sig bredvid dörren och la handen mot dörren för att sen stänga den framför mig.
- Vad håller du på med? Jag kommer försent sa jag surt
- Du tror inte jag ser vad du håller på med. Försöker du såra mig? sa Eric
- Nu vet jag inte vad du snackar om sa jag och spelade oförstående
- Du flörtade med Erik hur mycket som helst mitt framför näsan på mig. Försöker du spela oberörd eller vad håller du på med? sa Eric
- Du får tro vad du vill, jag måste få gå in nu sa jag och försökte öppna dörren
- Jag vill prata med dig först, jag vill inget hellre än att vara med dig så därför kom jag hit sa Eric
- Det spelar ingen roll, vi funkar inte ihop och och det måste vi acceptera sa jag
- Elena, du menar det inte, jag vet att du inte menar det sa jag och öppnade dörren och skulle gå in
- Men för f*n Elena jag är ju här för att jag älskar dig sa Eric och jag stannade i dörren
Jag vände mig sen om och såg på Eric. Han sa att han....jag förstod ingenting. Händer det här verkligen eller drömmer jag bara?
Erics Perspektiv
När jag hade sett henne vara så flörtig mot Erik Segerstedt så hade det visserligen huggit i mitt hjärta men ändå stod jag kvar för den här gången kommer jag inte låta någonting eller någon få förstöra något mer mellan oss. Men när hon skulle gå in i skolan ställde jag mig framför den och vi hade börjat gräla igen men när hon tillslut skulle gå in så vet jag inte vad som hände men jag ville bara förstå hur mycket hon betyder för mig.
- Men för f*n Elena jag är ju här för att jag älskar dig sa jag och Elena stannade i dörren
Jag vet inte vad jag skulle säga just nu men jag såg hur Elena vände sig om och såg på mig. Jag vet inte om det var posetivt eller negativt ännu men hon gick sen fram mot mig och kramade om mig. Jag la mina armar runt hennes midja och kramade om henne hårt. Sen släppte hon mig och gav mig en passionerad kyss. Vi släppte varandras läppar och Elena log blygt på mig.
- Jag älskar dig också sa Elena och log
- Det var inte tanken att jag skulle säga det nu men jag var tvungen, för jag älskar dig verkligen sa jag och log
- Och jag älskar dig, och nu vill jag inte att någonting händer mellan oss igen sa Elena
- Samma här, men det finns faktiskt en sak jag behöver fråga dig om sa jag
- Okej, kör på, innan jag blir ännu mer sen till lektionen sa Elena och skrattade
- Jag ska på semester i Spanien och jag hoppades att du vill följa med sa jag och bet mig lite lätt i läppen
- Det är klart jag vill, när är det? sa Elena
- Om 1 vecka, funkar det? sa jag
- Ja, jag ska bara prata med pappa och mamma så jag kan ta ledigt från skolan. Men vad säger du om jag frågar dig ifall du vill stanna hos mig i natt? sa Elena och log
- Det vill jag mer en gärna, jag kan komma hem till dig runt halv fem? sa jag
- Absolut sa Elena och gav mig en till kyss
- Ja, jag ska inte underhålla dig mer, vi ses sen sa jag och gav henne en sista kyss innan hon gick in till skolan och jag till bilen
Nu var allting bra igen och jag hoppas av hela mitt hjärta att det inte kommer bli mer bråk mellan oss och att vi bara kan få vara tillsammans helt enkelt. Fast då måste jag ta kontroll över min svartsjuka. Hur jag nu kan göra det?
Senare runt 16.00 - Hemma hos Elena - Elenas Perspektiv
Allt känns bara så perfekt. Inget mer bråk med Eric och vi är tillsammans igen. Sen att vi ska åka på semester nästa vecka är ju inget dåligt heller. Men jag vet inte hur jag ska få pappa att låta Eric stanna här över natten. Han ser mig som den lilla 5-åriga flickan som lärde sig cykla fortfarande. Jag svalde hårt innan jag gick in till köket och lutade mig mot diskbänken bredvid pappa.
- Jag är glad att det löste sig mellan dig och Eric tillslut sa pappa och log
- Ja, det är jag också. Så eftersom vi vill spendera tid med varandra så kommer han hit snart och ska stanna över natten sa jag och såg ner i golvet
- Vänta lite nu, vad sa du? Ska din pojkvän Eric sova över här i natt? sa pappa och såg både chockat och lite argt på mig
- Ja, det är väl inga problem, eller?....
Detta är kapitel 13 av Imagine. Jag är ledsen att det inte kom upp igår men sidan funkade inte. Det gick inte att spara eller publicera. Men nu är det här och jag hoppas ni ska tycka om det. Kapitel 14 kommer imorgon (fredag) och då kommer ni bla få veta om Eric får stanna hos Elena? Och vad händer på semester i Spanien? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 14 av Imagine som kommer imorgon (fredag).
Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333
Kommentarer
Josefin säger:
lika bra som vanligt <3
Nadja säger:
Gudomligt bra!!!
Trackback