Imagine - Kapitel 11
- Eric is here sa Lily
- What do you mean? sa jag
- He is sitting on the bench outside, i think he waits for you.....
Elenas Perspektiv
- What do you mean? sa jag och satte mig upp i sängen
- He is sitting on a bench right outside. I think he is waiting for you sa Lily
- I don't wanna talk to him sa jag och såg ner i täcket
- But...i just think you should talk to him sa Lily
- After all that he Said to me? No Thank you sa jag bestämt
- You will regret it. But ok, i will leave you alone sa Lily och gick ut från mitt rum
Jag visste ju att Lily hade rätt. Jag skulle ångra om jag inte pratade med Eric men jag var fortfarande sårad över det han sagt till mig. Jag bet mig lite i läppen och reste mig sen upp från sängen och gick ner för trapporna och tog ett djupt andetag innan jag öppnade dörren och såg Eric stå där.
- Varför satt du på bänken? sa jag
- Jag samlade mod för att gå fram antar jag. Hur mår du? sa Eric
- Vad tror du? Jag mår kanon bra, jag ska precis ut med en annan superstjärna, det är nummer 45 i ordningen faktiskt sa jag lite surt
- Det var inte så jag menade, eller jag blev bara chockad och det kom ut på fel sätt sa Eric
- Kom med in så ska jag visa dig någonting sa jag och släppte in Eric
Han tog av sig skorna och vi gick upp till mitt rum. Eric satte sig ner på sängen och jag tog ner lådan med bilderna som Eric hade hittat förut. Jag satte mig sen framför honom i sängen och såg på honom. Det var nu som han skulle få veta allt, det kanske är det som är bäst ändå.
Erics Perspektiv
När Elena hade släppt mig så hoppades jag att hon skulle förlåta mig. Jag ville inget hellre men det kändes som hon fortfarande var arg på mig eftersom hon sagt det hon sa till mig. Men nu satt jag iallafall i hennes säng och hon tog fram lådan med bilderna som jag hittat förut.
- Jag tänkte att du kanske ville veta mer om mig sa Elena
- Du behöver inte göra det här, jag menade inte vad jag sa sa jag snabbt
- Jag vill, dom här bilderna som du hittade dom är en del av det livet jag levde i L.A. Jag träffade flera kändisar som min pappa jobbade med, men den ända kändis jag dejtade var Harry, det var fyra dejter sen var det inget mer. I L.A. var det ingen som tänkte på vem min pappa var som dom gör här sa Elena
- Så du menar att den bild jag fått när Seth berättade om dig så var det bara en del? sa jag
- Ja, jag var inte Elena Carlsson dotter till Peter Carlsson, men här blir jag det. Jag har träffat alla dom här personerna som jag har tagit bilder med men det är inget mer. Du måste tro mig. Jag ser inte en känd person när jag ser på dig, jag förstår dig mer än du tror sa Elena
- Du blev känd redan innan du var född och jag kommer nog aldrig förstå hur det känns men jag vill att du ska veta att vad jag än sa förut så menade jag det inte sa jag
- Menar du verkligen det? För vet du, ända sedan jag kom hit så har det varit jobbigt och jag har velat åka tillbaka men det fanns hela tiden någonting som gjorde att jag inte kunde och det var du sa Elena och såg ner i täcket
- Vet du, jag är glad att du stannade sa jag och rörde försiktigt hennes kind
Hon log mot mig och jag rörde försiktigt mitt finger över hennes underläpp och vi såg djupt in i varandras ögon. Jag böjde mig sen salta fram mot henne och våra läppar möttes i en öm kyss. Jag fortsatte sen att kyssa henne och hon la sina händer runt min nacke och jag tog bilderna och slängde dom på golvet och la mig över Elena i sängen och vi kysste varandra mer passionerat än någonsin och jag var så glad att allting som varit dåligt mellan oss nu är borta.
Elenas Perspektiv
Det kändes helt fantastisk att få kyssa Eric och inte behöva vara arg eller ledsen på honom mer. Vi kysstes passionerat och jag hade mina händer i Erics hår och han hade sin hand mot min mage och jag log inombords men jag höll på att flyga upp i taket när dörren öppnades.
- Oj, förlåt. Jag kanske stör sa pappa och log
- Nej då, men det finns en anledning till att jag vill att du knackar sa jag och satte mig upp i sängen bredvid Eric
- Ja, jag ska komma ihåg det. Men det är såhär att jag har fått två biljetter till premiären av den nya filmen "Frost" är det något ni vill ha? sa pappa
- Menar du Frozen fast på svenska? sa jag och såg på pappa
- Ja, jag vet att du sett den flera gånger i L.A men vad säger ni? Jag kan ge dom till någon annan sa pappa
- Nej, jag vill gärna gå med Elena sa Eric och tog min hand
- Jag antar att vi går, när är det? sa jag och skrattade
- Idag, om 3 timmar faktiskt sa pappa
- Okej, då måste jag åka hem och göra mig i ordning, jag kommer och hämtar dig sen sa Eric
- Okej, jag måste också göra mig klar sa jag och log mot Eric
- Vi ses snart. Puss sa Eric och gav mig en kyss innan han gick ut
- Elena, din passar verkligen ihop sa pappa och blinkade
Jag log för mig själv och gick sen in till duschen och tog en snabb dusch. Jag sminkade mig lite lätt och gjorde en inbakad fläta och sen gick jag till mitt rum och kollade i garderoben vad jag skulle ha på mig. Jag valde sen ett vitt linne med knäppning fram och ett par gråa slitna jeans och min svarta skinnjacka till. Seth kom in till mitt rum och såg nervöst på mig.
- I guess you and Eric are okay now sa Seth
- Yeah, we are. But i can't believe that you told him all that stuff about me sa jag
- It was stupid. I just wanna let you know that you are my BFF and i love you, so please can you Forgive me? sa Seth
- Of course i will, but i need to go, Eric will come soon sa jag
- Ok, Where are you going? sa Seth
- To Frozen, well the swedish premiere of the movie sa jag
- Ok, but does Eric know that you have been meeting some of them there? sa Seth
- No, and he won't. I have to leave now sa jag och gick ner för trapporna
Det var som att jag började ångra mig att jag valde att gå på det här. Det som Seth menade är att jag träffat någon där i LA och jag tror inte Eric kommer bli så glad över det. Jag orkar inte mer bråk med honom nu och blir det bråk igen...då är det nog kört för oss för alltid.....
Senare på Frost Premiären - Erics Perspektiv
När vi hade kommit dit så hade dom tagit massor av bilder och jag förstod nu vad Elena menade med att dom visste mer vem hon var i Sverige för alla ropade på henne. Jag kände mig nästan lite som den vanliga killen med henne och det var en härligt känsla faktiskt. Men nu var vi inne och minglade med lite andra personer. Jag såg Molly så jag gick fram till henne och gav henne en kram.
- Eric hej! sa Molly och gav mig en kram
- Hej! Jag förstod att du skulle vara här när jag såg att Mimmi gör rösten till Anna sa jag och log
- Ja, man vill ju stötta sin syster. Men är du här ensam? sa Molly
- Nej, Elena! ropade jag och Elena kom fram till oss
- Elena det här är Molly Sanden och det här är Elena Carlsson sa jag
- Hej Elena! Trevligt att äntligen få träffa dig sa Molly
- Detsamma, jag såg att din syster gör rösten till Anna, är du här med din syster? sa Elena
- Nej, jag kom tillsammans med min pojkvän, här kommer han sa Molly och Danny kom fram
- Tjena Danny. Läget? sa jag och såg på Danny
- Bra, och själv? sa Danny
- Kanon bra, vi kanske ska gå in snart sa jag och tog Elenas hand
- Elena? Är det verkligen du? sa Danny och såg på Elena
- Hej Danny, det måste varit ett år sen du och pappa skrev ihop sa Elena
Jag bara stirrade på Elena. Var min haka nere i marken eller kändes det bara som det? När tar överraskningarna slut egentligen?......
Detta är kapitel 11 av Imagine. Förlåt att det blev lite tråkigt och kort men jag hoppas ni ska tycka om det iallafall. Jag vet att det här kapitlet inte blev så bra men ja, hoppas det duger ändå. Kapitel 12 kommer idag (måndag) och då kommer ni bla. Få veta vad Eric känner för Elena när han förstår hur det kommer vara tillsammans med henne? Kan kärleken verkligen övervinna allting? Vart bjuder Eric med Elena på semester? Vad händer när Elena vill att Eric stannar över natten? Och vad händer i skolan och vad gör Eric där igen? Och vad gör Eric för upptäckt om Elena? Det och mycket mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 12 som kommer idag (måndag).
Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333
Kommentarer
Nadja säger:
Jätte bra :D
Josefin säger:
super bra!!!!! <3
Trackback