saadestorie

 

 

Det kändes som jag ville falla ihop på stranden. Det gjorde så frukansvärt ont i hela kroppen att behöva säga dom orden till Eric. Men jag älskar honom så mycket det gör jag verkligen, men problemet är att jag älskar Paul och jag vill få det förhållandet att fungera. Fast någonting i mig sa att Eric inte kommer ge sig för att få mig tillbaka. 

 

Jag var arg, ledsen, besviken och ledsen igen. Det syntes i Elenas ögon att hon känner någonting för mig. Det var just det som var det värsta med hela den här grejen. Det hade varit mycket skönare om hon inte hade haft känslorna för mig men nu hade hon ju det. Och så länge hon har det kan jag inte bara ge upp henne. Jag gick tillbaka mot hotellet och när jag kom upp till mitt rum så la jag mig på sängen. 

 

Det var verkligen så det kändes just nu. Jag önskar bara hon kunde känna samma som jag och glömma honom. Jag tänkte på hur jag kunde få henne att förstå att jag är the one. Och jag fick faktiskt en ny ide men jag vet bara inte hur det ska gå till. Eftersom hon kan vara med Paul just då....

 

Jag och Paul låg i soffan och myste tillsammans medan mina föräldrar lagade mat. Paul skulle äta middag här och det kändes nästan konstigt eftersom inte Eric var här just nu. Fast det skulle nog bara bli bråk om han var det. 

 

Jag suckade tungt och gick mot dörren. Jag visste inte hur jag skulle bete mig eller någonting nu. Tack mamma och pappa för det här. Jag öppnade sen dörren och såg mot Eric. 

 

Paul såg med frågande och lite sur blick på mig. Ja, hur sjutton ska jag kunna förklara det här nu? Lixom mina föräldrar bjöd in min ex pojkvän till middag för att vi skulle bli sams igen typ. Nej, det låter konstigt.

 

 

 

Det kändes väldigt konstigt att stå i köket med både Eric och Paul. Det var som att någon hade hittat min värsta mardröm och nu gjort den till verklighet. Pappa tittade på mig och jag gav honom en arg blick. Jag kunde inte förstå hur dom kunde göra såhär mot mig. När maten sen var framdukad så gick vi för att sätta oss och äta. Jag kände under bordet hur Erics fötter rörde vid mina och jag drog snabbt undan dom. 

 

 

 

Jag sprang upp till mitt rum och smällde igen dörren bakom mig. Jag kunde inte vara mer ledsen och besviken på mina föräldrar men mest på mig själv tror jag. Det var som att jag fick se en helt ny bild av hur mitt liv ser ut nu. Det värkte bara inom mig. Jag visste inte hur jag skulle göra nu.

 

 

Det hade blivit ganska jobbigt när Elena och Paul var så där gulliga mot varandra. Dom gav varandra kyssar och det kändes hela tiden som att det var kört mellan oss.  Och nu hade Elena gått upp till sitt rum. Jag satt kvar med Lena, Peter och Paul. 

 

 

Jag gick mot hallen och tog sen på mig skorna. Jag tittade upp mot trappan och det gjorde bara mer ont när jag tänkte på att Elena var där uppe med honom just nu. Jag gick ut genom dörren och gick mot bilen. Men vänta, det finns en sak jag glömt. Jag gick tillbaka mot huset men jag gick runt istället. Det var just det jag visste. Elena hade en spaljé för klätterväxter mot husväggen som gick upp mot hennes rum. Nu vet jag hur jag kan göra. Men jag måste bara vara tillbaka här sen så jag vet att inte Paul är kvar här. För det kan förstöra allting.

Vi myste en liten stund innan Paul var tvungen att gå. Jag gick med honom ner till hallen och vi gav varandra en sista kyss innan han gick ut genom dörren. Jag ropade god natt till mina föräldrar innan jag gick upp till mitt rum. Jag borstade sen tänderna och satte upp håret i en lös toffs innan jag tog på mig min pyjamas med små blommor på. Sen öppnade jag fönstret för det blev så varmt på nätterna här annars och sen kröp jag ner i sängen. Och jag somnade direkt. 

Jag hade gömt mig bakom några buskar som fanns framför Elenas hus och när jag fick se hur Paul gick ut från huset så visste jag att jag hade min chans iallafall. Jag väntade lite till och sen smög jag fram mot huset. Jag gick mot Elenas fönster och jag hade tur det var öppet. Jag tittade på spaljen och det såg inte direkt hållbart ut men det var värt ett försök ändå.

Jag klättrade upp och fick nästan kasta mig upp för att komma in genom fönstret. När jag kom in så låg Elena och sov i sin säng. Det kändes som det jag gjorde förra gången jag var här. Jag log för själv och sen gick jag försiktigt fram mot hennes säng och jag lutade mig sen över henne och gav henne en puss på kinden och hon vaknade till med ett ryck och såg sen på mig. 

Jag såg på Elena innan jag klättrade ner från fönstret igen och gick mot bilen. Jag menade det, jag ska inte ge mig. Jag ska få Elena tillbaka. På ett eller annat sätt. För jag älskar henne och jag åker inte härifrån förens hon förstår det. Jag startade sen bilen och åkte mot hotellet. Nu måste jag bara tänka ut en ny plan. Men vad?.....

Idag skulle jag åka med Paul till Atlanta. Jag hade inte sagt något om att Eric varit här för en natt sen för jag orkade inte med bråket. Fast jag blev faktiskt berörd av det Eric sa till mig men jag kan inte bara kasta bort det jag känner för Paul heller. Jag blir så arg på mig själv. Jag drog täcket över mig och jag hörde hur någon kom in på mitt rum.

Lily nickade och sen gick jag upp och packade ner min väska som jag skulle ha med mig. Sen tog jag på mig ett par slitna ljusa jeans och ett linne med stora färgglada hjärtan på innan jag gick ner till nedervåningen för att vänta på att Paul skulle hämta upp mig. Det kommer bli skönt att få komma bort i någon dag och bara få tänka på vad jag vill. 

Jag hade varit hemma hos Elena idag igen men hon var inte där. Hennes föräldrar ville inte säga vart hon var för dom hade lovat Elena att inte göra det och jag blev lite små irriterad. Jag vet inte hur mycket mer jag ska behöva visa för Elena att jag menar allvar. Ju mer jag kämpar desto jobbigare blir det. Jag tog upp mobilen och ringde till Elenas mobil.