Imagine - Kapitel 38

- I will go buy some water, be nice now sa Paul till mig och gick iväg
- Vad f*n sysslar du med? Försöker du göra mig svartsjuk?! sa jag argt
- Nej, det gör jag verkligen inte. Varför kom du hit? sa Elena och såg på mig
- Måste du verkligen fråga det?.....

    
  
 
Lite tidigare - Elenas Perspektiv
 
När jag såg Eric stå framför mig och Paul så fick jag en chock. Vad sjutton gjorde han här? Paul tittade lite på Eric och jag ställde mig upp bredvid honom.
 
- I recognize you, oh you are the guy from Elena's birthday party sa Paul
- Yes, that's me. So Elena can I talk to you? sa Eric
- Why? What are you doing here again? sa jag och ställde mig vid Pauls sida
- I think its good if you leave sa Paul och såg på mig
 
- Excause me? Im not leaving before i get to talk with Elena sa Eric och såg irriterat på Paul
- Its ok honey, i will be ok sa jag och gav Paul en kyss mitt framför näsan på Eric
- I will go buy some water, be nice now sa Paul till mig och gick iväg
- Vad f*n sysslar du med? Försöker du göra mig svartsjuk?! sa Eric argt
 
- Nej, det gör jag verkligen inte. Varför kom du hit? sa jag och såg förvånat på Eric
- Måste du verkligen fråga det? sa Eric och såg på mig
- Ja, annars hade jag väl knappast frågat sa jag och svalde hårt
- Du vet lika väl som jag vad jag gör här sa Eric och gick närmare mig
 
- Du borde inte göra såhär, Paul blir inte glad om du gör något sa jag och ryggade tillbaka
- Så du är verkligen tillsammans med honom? Han verkar ju iallafall vara kär i dig sa Eric
- Och det skulle inte jag vara? sa jag och kände hur jag ångrade orden
- Jag vet vad du känner för mig. Du skrev det i brevet du skickade. Jag klarade inte att vara ifrån dig. Stina och jag är inte tillsammans mer. Jag kom hit för din skull sa Eric bestämt
 
- Snälla sluta. Jag kan inte. Jag är tillsammans med Paul nu sa jag 
- Elena, jag älskar dig och du älskar mig. Varför kan vi inte bara göra det bra igen? sa Eric och smekte min kind
- Jag ber dig. Det går inte sa jag och sen såg jag hur Paul kom fram springandes mot mig
- What the heck are you doing?! sa Paul och knuffade undan Eric
 
- Paul, please it was nothing. I Promise you sa jag och ställde mig framför Paul
- It was something! I love her and she Loves me sa Eric och jag blundade för att dölja tårarna
- Is it true? sa Paul och såg på mig
- You know what i feel sa jag och såg djupt i Pauls ögon
 
- Ok, can you please leave now? sa Paul igen
- Im not going anywere Without Elena sa Eric och försökte komma närmare mig
- You dont touch her again! I will just say it one More time leave sa Paul och Eric och Paul stod nära varandra
- Please stop This! I dont wanna go through This again sa jag och försökte gå emellan
 
- Elena, come with me now sa Eric och försökte ta min hand 
- Ok, thats it sa Paul och hoppade på Eric
 
Dom hamnade i sanden och jag försökte göra allt för att dom att släppa varandra men dom fortsatte bara att slåss. Jag sprang för att hämta någon som kunde hjälpa mig och det kom två killar och hjälpte mig att sära på dom.
 
- Hey, Hey, easy guys. sa en av killarna
- Whats going on here? sa den andra killen
- I want him to leave us alone and he dont understand that sa Paul
- I think its time for you to leave now sa killen
 
Eric tittade på mig med ett svullet öga och det blödde lite från läppen. Jag såg ledsamt på honom och Paul tryckte hårt min hand. Jag kände mig splittrad i hela kroppen. Han gick sen iväg och jag visste inte vad jag skulle göra nu.....
 
Erics Perspektiv
 
Jag gick med sakta steg från stranden. Det värkte lite i ögat men det var inte så farligt. Det gjorde mest ont i mitt hjärta. Elena hade inte vågat visa någonting för mig. Och sen helt plötsligt flyger han Paul på mig. Det här kunde inte gått sämre. Jag fick hem till Elenas hus och ringde på dörren igen och Elenas pappa öppnade. 
 
- Oj, jag hörde av Lena att du var här. Det där ser inte alls bra ut sa Peter
- Nej, kanske inte. Hon har ju världens trevligste pojkvän nu sa jag ironiskt 
- Är det han som har gjort sådär mot dig? sa Peter och släppte in mig
- Ja, jag försökte prata med Elena, fast när han såg att jag rörde hennes kind så ja, du ser ju själv sa jag
 
- Jag ska prata med Elena ska du se. Men har du någonstans att bo nu? sa Peter
- Ja, jag har tagit in på ett hotell, jag måste gå nu iallafall. Men du får hälsa Elena sa jag och gick mot dörren
- Eric, oavsett vad som hänt och händer mellan dig och Elena så ska du veta att jag hoppas det blir ni till slut ändå sa Peter och jag log 
 
Jag nickade bara lite innan jag tog mina väskor och gick ut genom dörren. Sen ringde jag efter en taxi som kom ganska snabbt och jag åkte iväg. När den åkte såg jag Elena komma gående mot sitt hus och det sved lite inom mig. Jag måste göra någonting som visar vad jag känner henne. Och jag tror jag vet hur.
 
Lite senare hemma hos Elena - Elenas Perspektiv

Det var hemskt att komma hem igen. Paul och jag hade skiljts på stranden för jag ville vara ensam och han förstod varför. När jag hade gått hem så såg jag Eric komma i taxin. Det sved och skrek inom mig när jag såg in i hans ögon. När jag sen kom så tog jag av mig skorna och precis när jag skulle gå upp till övervåningen ropade pappa på mig från köket.
 
- ELENA! Kan du komma in hit en stund? ropade pappa
- Ja, vad är det? sa jag och gick in till köket
- Eric var här nyss. Jag såg hur han såg ut också sa pappa bestämt
- Ja, det var inte meningen men han kom lite för nära och Paul missförstod situationen sa jag och såg på pappa
 
- Han missförstod? Missförstod han så mycket att han var tvungen att slå ner Eric? sa pappa
- Han bad Eric att gå sen så blev dom arga på varandra sa jag 
- Elena, vad är det du sysslar med egentligen? Eric är här och du säger till andra att du är tillsammans med Paul sa pappa argt
- Jag är tillsammans med Paul och jag vet inte varför Eric är här. Slagsmålet var inte mitt fel! sa jag argt
 
- ELENA! Du vet lika väl som mig varför Eric är här! Du måste faktiskt skärpa dig nu! sa pappa argt
- DU HAR INGEN ANING OM VAD KÄNNER ! sa jag argt och gick ut från köket
- BERÄTTA FÖR MIG DÅ! ropade pappa när jag gick upp för trapporna
- HEJ DÅ ! sa jag och smällde igen dörren bakom mig

Jag kastade mig på sängen och tårarna kunde inte sluta rinna. Det kändes som att allting bara gick utför just nu. Varför var han tvungen att komma hit?! Jag hade precis börjat komma över honom och nu står han här igen och allting bara vänds upp och ner. Jag har ingenaning om vad jag ska göra nu. Vem ska jag välja, vem älskar jag mest? Åh! Varför måste kärlek vara så komplicerat?!...

Samtidigt på Erics hotell - Erics Perspektiv

Jag hade hyrt en bil här i LA för var det någonting jag lärt mig efter dom gånger jag varit här så är det viktigt att han en bil. Och nu skulle jag åka runt i LA för att hitta sakerna jag behöver för att få Elena tillbaka. Jag hoppade in i bilen och körde till första stället. Jag köpte presentkorgar, eller ska jag säga jag älskar dig present korgar. Jag ska skicka flera stycken tills hon förstår hur mycket jag älskar henne. 

Jag köpte 10 stycken på det första stället och sen åkte jag vidare och gjorde samma sak på nästa plats. Jag valde bara saker som jag vet att hon tycker om och jag hoppas hon ska förstå hur mycket jag faktiskt älskar henne nu och att hon också kan förstå att jag vill ha en tillbaka. Och att hon ska lämna Paul. Jag fick gå med solglasögon hela tiden för mitt öga var mindre svullet men det gjorde fortfarande ont. 

Fast jag kan inte klandra honom att han gjorde som han gjorde. Hade det gällt mig och någon ville ha Elena så hade jag nog gjort samma sak. Fast nu är det inte så, det är han som har Elena som flickvän och inte jag. Men det ska jag ändra på, hoppas jag iallafall....

2 dagar senare - Elenas Perspektiv

- Thank you so much sa jag och tog emot en till korg från budet
- Hur många har han skickat nu? sa pappa 
- Jag vet faktiskt inte, det känns som flera hundra sa jag och suckade
- Elena, ser du inte hur mycket han kämpar? sa pappa

- Jo, det gör jag. Men jag kan inte rå för vad jag känner för Paul heller. Det hade varit enklare om jag inte kände något för honom men nu gör jag det sa jag och satte mig ner i soffan
- Jag förstår, men det här kanske är för privat, men har du...ja varit nära Paul? sa pappa
- Pappa! Sluta! Det har ingenting med det att göra. Jag....jag älskar honom ändå sa jag och såg ledsamt på pappa
- Oj, ja det var värre det. Men du borde kanske prata med Eric sa pappa och log

Jag nickade lite bara och sen hörde jag hur det ringde på dörren. Jag orkade inte öppna igen för det var säkert bara ett till presentbud. Men mamma öppnade och sen kom Paul in till vardagsrummet. 

- Hi darling. Wow, who are all these from? sa Paul och satte sig bredvid mig
- Eric, he have been sending them for Two days now sa jag
- When is he gonna stop? I can see how sad you get sa Paul och smekte min kind
- I know, i think i need to go and talk to him sa jag och såg på Paul

- Are you sure? I can follow you if you want me to sa Paul och log
- Thansk honey, but This is something i have to do myself sa jag och gav honom en kyss innan jag reste mig upp från soffan

Jag gick ut till hallen och tog på mig mina tingeling flip flops och smsade Eric om han kunde komma till stranden för jag behövde prata med honom och han skulle komma direkt och jag hoppas det ska gå bra. Jag stod och väntade på att han skulle komma och när jag såg honom så kändes det som att allting inom mig brast. 

- Hej! Så du fick presenterna? sa Eric och log
- Ja, jag är jätte glad för dom, det var jätte fint gjort men jag måste be dig sluta sa jag
- Ursäkta? Varför då? sa Eric och såg förvånat på mig
- Paul uppskattar det inte sa jag och såg ner i sanden

- Paul uppskattar det inte? Vad har han med dig och mig att göra? sa Eric bestämt
- Han är min pojkvän! Han har med mig att göra och du skickar presenter där det står att du älskar mig sa jag
- Tror du att det är så lätt för mig då? Att komma ner hit och vill inget mer än att vi ska bli tillsammans igen men du är med honom sa Eric och vände sig mot mig
- Du kan inte bara förvänta dig att du kan komma ner hit och förvänta dig att allting ska vara precis så som det var förut! sa jag och tårarna började rinna ner för mina kinder

- Såja, förlåt jag menade inte så. Förlåt mig Elena sa Eric och tog mig i sin famn
- Jag älskar dig men jag älskar honom också. Jag...jag kan inte välja. sa jag och la mina händer mot Erics rygg
- And what the f*ck is going on here?.......

Detta är kapitel 38 av Imagine. Jag är jätte ledsen att det inte kom upp igår( måndag) men jag hade så ont i huvudet att jag inte orkade. Men nu är det uppe och jag hoppas att ni ska tycka om det. Kapitel 39 kommer idag(onsdag) om inget annat händer och då kommer ni bla. Få veta vem som ser Elena och Eric? Vad gör Eric mer för att få träffa Elena? Kommer Elena göra slut med Paul och gå tillbaka till Eric? Vad gör Elena i Atlanta och varför åker Eric efter henne? Vad är det för chock händelse som händer Elena? Och framförallt, kan hon välja, Paul eller Eric? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 39 som kommer idag( onsdag). 
 
Jag vet att jag säger det här i varje kapitel men jag menar varje ord !! Utan er finns inte bloggen! Ni ger mig så mycket stöd och fina ord! På riktigt: Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!! Tack för att ni gör bloggen levande!!!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333333

Kommentarer
Nadja säger:

Jätte jätte bra!!!!

2014-04-09 | 07:01:01
Josefin säger:

Så bra!!!!<3<3<3

2014-04-09 | 17:43:49
Bloggadress: http://www.ericochmolly.bloggplatsen.se
emelie säger:

:O:O:O:O omg!!!!! så BBBRRRRRRAAAAAA!!! ;)

2014-04-09 | 18:36:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback