Coming Home - Kapitel 6
- Vadå? sa jag och svalde hårt. Vi såg djupt in i varandras ögon och jag hörde inte att någon kom in genom ytterdörren
- Det här sa Eric och lutade sig närmare mig och det var så nära att våra läppar möttes när vi hörde någon hosta till
- Och vad sjutton tror ni att ni håller på med?..........
Lite tidigare - Erics Perspektiv
Vi satt i soffan och jag lutade mig fram mot henne och la min hand runt hennes nacke. Jag kände hur hårt mitt hjärta slog och jag kunde känna hennes hjärta slå mot mig också.
- Det är någonting jag velat göra väldigt länge sa jag och log
- Vadå? sa Lovisa och såg djupt in i mina ögon
- Det här sa jag och lutade mig närmare Lovisa och våra läppar möttes nästan när vi hörde någon som hostade till och vi vände oss båda mot en man
- Och vad sjutton tror ni att ni håller på med? sa mannen
- Pappa! Vad gör du här!? sa Lovisa och reste sig upp från soffan
- Trevligt att träffa dig igen Sandra, du har förändrats sa Lovisas pappa och såg irriterat på mig
- Jag kanske ska gå sa jag och reste mig upp från soffan
- Nej, Eric vänta. Du behöver inte gå sa Lovisa och tog min hand
- Gå härifrån nu Eric! sa Lovisas pappa irriterat
- Vi ses sa jag och gick därifrån
Jag gick ut till hallen och tog på mig skorna innan jag gick ut genom dörren. Jag hade varit så nära att äntligen få kyssa henne när hennes pappa kommit. Men jag ska inte ge upp. Men det blir nog inte till att vara hemma hos Lovisa på ett tag nu. Men jag måste träffa henne på något sätt. Frågan är bara hur?
Samtidigt uppe i lägenheten - Lovisas Perspektiv
Jag hade blivit jätte arg på pappa när han var så otrevlig mot Eric. Visst jag hade inte sagt att det var han jag skulle träffa men han behöver inte bete sig såhär för det.
- Varför körde du bara ut honom?! sa jag argt
- Jag vill inte att du träffar honom och så gör du det iallafall och bakom min rygg dessutom sa pappa argt
- Jag tycker om honom! Vad är det för fel på det? sa jag
- Förstår du inte att han bara utnyttjar dig? sa pappa och jag kände hur det högg i bröstet
- Vad menar du med det? För att jag tycker om honom som artist!? Skulle han utnyttja mig för det? sa jag och försökte hålla tillbaka tårarna
- Ja, det skulle han kunna göra! Jag förbjuder dig att träffa honom hör du det?! sa pappa bestämt
- JAG HATAR DIG! sa jag och gick mot mitt rum
- Du får utegångsförbud resten av helgen! sa pappa och jag smällde igen dörren bakom mig och satte mig på sängen
Jag tittade på affischerna i mitt rum och jag kände hur det sved inom mig. Jag fick inte in i mitt huvud vad pappa sagt. Hur kunde han vara så elak?! Han känner inte Eric så hur kan han då bara få för sig att döma honom? Det var vid sånna här tillfällen som jag brukade ringa Sandra men nu när hon inte pratar med mig så kan jag inte det heller. Men jag tänker inte bry mig om pappas förbud, jag ska träffa Eric igen. Men frågan är bara hur?
2 dagar senare - Lovisa är i skolan - Lovisas Perspektiv
Den här helgen hade varit både bra och dålig. Jag hade nästan kysst Eric, min pappa förbjöd mig att träffa honom igen och jag hade varit inne hela söndagen. Jag pratade inte med min pappa och mamma försökte göra allt bra men det gick inte. Men nu var det iallafall skola och jag stod vid mitt skåp och tog ut mina böcker. Jag gick sen mot lektionssalen när Gabriel kom springandes mot mig.
- Tjena! Läget? sa Gabriel
- Sådär, lite jobbigt hemma bara sa jag och såg ner i golvet
- Vad tråkigt. Förlåt för det där på festen. Det var inte meningen. Men vi kanske kan göra någonting någon dag? sa Gabriel och log
- Jag tror inte det sa jag och gick vidare
- Du kanske kan tänka på det iallafall sa Gabriel och log
- Kanske det sa jag och gick mot salen och Sandra kom gående förbi mig och jag såg inte att hon fällde krokben för mig så jag flög fram på golvet och mina böcker flög ur mina händer och alla skrattade.
- Oj, se dig för nästa gång va sa Sandra hånfullt och gick vidare
Jag reste mig snabbt upp från golvet och försökte trycka undan tårarna. Jag var redan ledsen och nere för det här med Eric och det blev inte bättre av att Gabriel var på mig och att Sandra var elak. Och det hjälpte verkligen inte att nästan hela min klass skrattade åt mig.
- Är du okej? sa Wilma ( en tjej i min klass)
- Ja, det är okej. Det är lektion nu sa jag och gick mot rummet
- Men Lovisa, du blöder sa Wilma
- Va? Det kan jag inte göra sa jag och såg på mig och då såg jag blod fläcken på jeansen.
- Oj då, ja, det är bara ett skrubbsår sa jag och drog upp byxbenet och tittade på knät
- Okej, men kom så går vi in sa Wilma och vi gick in till salen
Jag satte mig på min vanliga plats och Wilma satte sig bredvid mig. Jag kände hur det sved på såret jag fått på knät men jag ville inte gå till skolsyster så jag fick stå ut, även fast det sved. Men det sved mer inom mig för den här dagen började inte bra och det känns inte som det kommer bli bra heller. Speciellt inte eftersom jag förmodligen aldrig mer kommer få se Eric igen.
Senare på lunchrasten - Erics Perspektiv
Jag hade tagit reda på vilken skola Lovisa gick på och tro mig det var inte lätt men det var värt det. Jag hade parkerat bilen på parkeringen och sen gått ut mot skolgården och jag såg inte Lovisa någonstans först men sen såg jag henne och jag gick mot henne.
- Lovisa! ropade jag och hon vände sig mot mig och sa något till sin kompis och kom fram till mig
- Eric, men vad gör du här? Hur visste du att jag gick här? sa Lovisa förvånat
- Jag letade länge. Sen ville jag väldigt gärna träffa dig igen. Det blev ju lite konstigt där med din pappa sa jag och log
- Ja, jag trodde inte du ville träffa mig mer efter det. Han har förbjudit mig att träffa dig igen sa Lovisa och såg ledsamt på mig
- Va? Det är ju inte klokt! Men jag antar att det betyder hej då sa jag och såg ledsamt på Lovisa
- Vänta, jag tänker inte bry mig om det. Jag vill fortsätta träffa dig sa Lovisa och tog min hand
- Och jag dig. Men det var någonting som jag ville ge dig men fick aldrig chansen till det sa jag och log snett
- Det minns jag inte riktigt. Du får friska upp mitt minne sa Lovisa och gick närmare mig
- Det var det här sa jag och lutade mig mot henne och våra läppar möttes i en öm helt fantastisk kyss.......
Detta är kapitel 6 av Coming Home och jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt att det kom lite sent men hade dans efter skolan så det var därför. Men jag hoppas ni ska tycka om det iallafall. Men ni får tyvärr vänta tills på lördag för nästa kapitel. Då är det dags för kapitel 7 och så kommer ni bl.a. Få veta om Lovisa och Eric blir tillsammans efter kyssen? Kommer dom kunna träffa varandra utan Lovisa pappas vetskap? Kommer Sandra kunna förlåta Lovisa eller förstör hon ännu mer för Lovisa och Eric? Och hur ska Lovisa förklara att hon ska vara borta några dagar med Eric? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 7 som kommer först på lördag.
Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333
Kommentarer
Nadja säger:
Gud vad jag älskar denna novellen haha :P du skriver verkligen den super bra!!!
Josefin säger:
Älskar den!!! <3 längtar tills nästa kommer :)
Trackback