Coming Home - Kapitel 13
- Är du redo? sa jag och ringde på dörren
- Jag kan inte bli mer redo sa jag och då öppnades dörren och en äldre farbror öppnade dörren
- Lovisa! Är det du? Vad roligt att se dig! sa farbrorn
- Ja, det var längesen morfar.........
Lovisas Perspektiv
- Lovisa! Är det du? Vad roligt att se dig sa morfar
- Ja, det var längesen morfar men jag kände att jag behövde träffa dig sa jag och tog Erics hand
- Självklart kom in bara sa morfar och släppte in oss och Eric haltade sig fram
- Jo, det här är Eric, Eric det här är min morfar Gustav sa jag
- Hej Eric, sa Eric och skakade hand med min morfar
- Gustav, jag har sett dig i tidningar och på tv. Sen har Lovisa pratat om dig sa morfar och log
- Morfar! Ska vi sätta oss? sa jag och skrattade
- Absolut, sätt er i soffan så ska jag hämta lite fika sa morfar och jag och Eric satte oss i soffan
- Han verkar väldigt trevlig din morfar. Men jag förstår inte riktigt varför vi är här sa Eric
- När mina föräldrar träffades så var han lika hård mot dom som min pappa är mot mig idag sa jag
- Du skojar? Men han verkar inte vara sån sa Eric förvånat
- Sådär. lite saft och bullar, eller du kanske dricker kaffe? sa morfar och såg på Eric
- Nej, det här blir jätte bra sa Eric och log
- Ja, vad får mig den äran att träffa er? sa morfar och log
- Pappa har förbjudit mig att träffa Eric. Och jag kan inte det sa jag och såg på morfar
- Så du är inte bara hennes vän antar jag? sa morfar och såg på Eric
- Nej, inte direkt. Jag är hennes pojkvän sa Eric och log
- Ja, jag känner igen det här. Men jag tror att din pappa gör det för att han är rädd om dig sa morfar
- Men jag tycker om Eric, och han säger att jag inte får vara tillsammans med Eric för att han ska uttnytja mig. Eftersom jag varit ett fan av honom sa jag
- Och det skulle jag aldrig göra! sa Eric och tog min hand
- Men jag kan försöka prata med honom, och du kan sova här i några nätter om du vill slippa bråk sa morfar
- Eller hos mig? sa Eric och log
- Okej stopp, stopp, och igen stopp. Antingen här eller hemma sa morfar och skrattade
- Tack, men jag kan sova här i någon dag tills du pratat med din pappa sa morfar
- Tack! Det betyder jätte mycket. sa jag och log mot Eric
- Det var så lite.Men berätta mer om hur ni träffades sa morfar
Vi berättade massor om hur vi träffades och hur allting varit fram tills nu och Eric berättade om bilolyckan och varje gång han pratade om det så fick jag en klump i halsen för jag tycker fortfarande att det är mitt fel. Fast det kanske inte är det. Men jag var glad att jag får vara hos morfar i någon dag men jag hoppas det går bra för mina föräldrar för jag orkar inte med mer bråk just nu.
Samtidigt hemma hos Lovisa - Sandras Perspektiv
Jag hade kommit hem till Lovisa för jag ville prata med henne men när jag ringde på dörren så öppnade hennes pappa dörren.
- Hej Sandra. Du söker Lovisa förstår jag sa Martin
- Ja, precis är hon hemma? sa jag och log
- Nej, hon är hos sin morfar sa Martin
- Vad konstigt för hon sa att vi skulle träffas hos henne nu sa jag och såg frågande på Martin
- Jaha, men då kommer hon nog snart. Du kan gå in på hennes rum och vänta om du vill sa Martin
- Tack. Det var väldigt snällt sa jag och gick in till lägenheten och tog av mig mina skor
Jag gick sen in till Lovisas rum och jag stängde sen dörren. Det gjorde ont när jag såg alla bilder på Eric för då mindes jag att det var hon som fick vara med honom och inte jag. Jag slet ner alla affischerna och andra saker hon hade och rev sönder dom och förstörde dom.
Det var inte genomtänkt först men det gjorde bara ont i mig. Jag tog en penna och skrev på en av dom sönder rivna affischerna " såhär slutar ert förhållande" och sen gick jag ut från hennes rum igen.
- Ska du redan gå? sa Eva (Lovisas mamma)
- Ja, jag kanske tog fel på tiden. Jag ringer henne sen sa jag och log
- Okej, ska jag hälsa henne någonting? sa Eva
- Nej, det behövs inte. Vi ses sa jag och tog snabbt på mig skorna och skyndade mig ut genom dörren
Jag skyndade mig därifrån för jag ville inte krocka med Lovisa för då skulle hon förstå att jag varit hemma hos henne. Hon kommer bli otroligt arg på mig när hon förstår att det är jag som förstört hennes saker. Så, i och med det här är nog vår vänskap över för alltid.....
Senare utanför Lovisas hus - Lovisas Perspektiv
- Ska vi mötas utanför Grönan sen? sa Eric och log
- Absolut, jag ska bara smyga mig förbi pappa sa jag och skrattade
- Du kommer ordna det. Vi ses där om 30 minuter sa Eric och gav mig en kyss innan jag gick ur bilen
Eric körde i väg och jag gick upp till lägenheten. Det lät innefrån vardagsrummet och jag brydde mig inte riktigt om att gå in och säga något så jag gick in till mitt rum och när jag såg på alla mina affischer och saker var sönderivna och mina saker förstörda. Jag tittade bara rakt fram tills jag satte mig på sängen och tog upp en av dom sönder rivna affischerna och såg att någon skrivit " Såhär slutar ert förhållande". Jag reste mig snabbt upp och gick ut till vardagsrummet.
- Har någon varit här? sa jag
- Ja, Sandra var här tidigare men hon gick sen för ni måste ha missförstått varandra om tiden sa pappa
- När gick hon? sa jag och kände hur jag blev sjukt irriterad och ledsen
- Hon gick för någon timme sen. Har det hänt någonting? sa mamma förvånat
- Nej, men jag ska sova hos morfar i natt sa jag
- Varför i hela friden då? sa pappa förvånat
- För så länge som du vägrar låta mig träffa Eric så kommer jag vara där i natt sa jag lite irriterat
- Gör vad du vill. Det är upp till dig nu sa pappa och tittade sen på tv:n
Jag skakade bara på huvudet och gick in till mitt rum och packade ner mina saker. Jag ville ut härifrån så fort som möjligt eftersom jag bara blev ledsen när jag såg att någon eller rättare sagt Sandra förstört mina saker. Jag tog min väska och gick ut till hallen och tog på mig skorna innan jag tog mina andra saker som nycklar m.m innan jag gick ut genom dörren. Jag tog sen bussen till morfar och lämnade väskan där och nu skulle jag möta Eric på grönan för lite ensamtid.
Senare på Grönan - Erics Perspektiv
Lovisa hade varit ganska ledsen och arg när hon kommit hit men det gick över sen. Fast hon berättade vad som hände hemma och jag kan inte förstå hur någon vill göra något sådant. Men jag ville inte tänka på det mer. Nu ville jag bara ha roligt och jag hade fått tillåtelse av läkaren att gå utan kryckor om jag var försiktig med knäet och det kändes bra.
- Så, nu är det bara du och jag. Och vi ska ha kul sa jag och tog Lovisas hand
- Absolut, men isåfall så kör vi sa Lovisa och vi gav varandra en kyss innan vi gick till lite olika attraktioner
Hon tvingade med mig på fritt fall, Eclipse och flera av berg och dal banorna. Jag har nog aldrig varit så skakig i hela mitt liv efter det men det var samtidigt roligt att se Lovisa såhär glad. Vi gick sen och köpte sockervadd och delade på. Jag tog en bild av oss och jag kommer spara den föralltid. Hon var så otroligt söt.
- Vad tittar du på? Har jag sockervadd i ansiktet? sa Lovisa och skrattade
- Så söt som du är måste du ha det sa jag och log
- Va knäpp du är. Men du är min knäppis sa Lovisa och gav mig en kyss
- Och du är min. Vill du följa med hem till mig? sa jag och log flörtigt
- Absolut, men jag kan inte stanna så länge sa Lovisa och log
- Det förstår jag men att gosa med sin flickvän behöver inte ta lång tid sa jag och skrattade
- Hey, jag blir generad här sa Lovisa och såg ner i marken
- Det är meningen för du är som sötast när du blir det sa jag och smekte hennes kind
Hon log stort mot mig och jag mot henne. Vi reste oss sen från bänken vi satt oss på och sen gick vi mot utgången. Vi hade haft hur roligt som helst tillsammans. Och jag hade varit så nära att säga att jag älskar henne flera gånger men det gick lixom aldrig. Men jag ska försöka när vi kommer hem till mig. Hoppas bara det kommer ut den här gången och inte blir tunghäfta igen.....
Hemma hos Eric - Lovisas Perspektiv
Vi låg på Erics säng och jag la mina händer i hans hår och han la sina händer bredvid mitt huvud. Jag log stort mot honom och han mot mig innan han gav mig en kyss. Sen började han kittla mig massor och jag kunde inte sluta skratta. Men han fick igen sen också och sängen såg helt obäddad ut efter all brottning och kittling.
- Jag måste nog gå nu. Men vi kan väl ses efter skolan imorgon? sa jag och log blygt
- Det behöver du inte änns fråga. Jag kan komma och hämta dig sa Eric
- Absolut, det blir jätte bra. sa jag och gav Eric en kyss innan jag reste mig från sängen men Eric drog ner mig igen
- Haha, jag måste faktiskt gå nu sa jag och skrattade
- Okej då, men jag vill helst att du stannar sa Eric och la sin arm över min midja
- Det vill jag med, men imorgon ska jag se till att stanna sa jag
- Lovar du det? Sa Eric och såg allvarligt på mig
- Ja, jag lovar. Lika säker som att... sa jag och stannade mitt i meningen
- Lika säker som vadå? sa Eric nyfiket
- Nej, ingenting. Vi ses imorgon sa jag och gav Eric en sista kyss
Jag skyndade mig sen ut från lägenheten och gick snabbt ner för trapporna. När jag kom ut på gatan så försökte jag få ner pulsen. Jag hade varit så nära att säga till Eric att jag älskar honom. Det här är ju hopplöst. Jag måste ju kunna säga det någongång. Jag sparkade till en lyckstolpe medan jag gick mot bussen. Jag älskar dig, hur svårt ska det vara att säga det egentligen?!
Nästa dag i skolan - Lovisas Perspektiv
Jag hade knappt sovit i natt. Jag hade bara tänkt på hur jag skulle kunna säga som det är till Eric, vad han betyder för mig. Jag tog ut mina böcker och pärmen som jag behövde för nästa lektion och jag gick ut från skolbyggnaden. Jag skulle till B-huset och därför var jag tvungen att gå på utsidan. När jag gick över parkeringen såg jag Eric och förstod ingenting. Jag skyndade mig fram till honom och gav honom en halv kram eftersom jag höll i böckerna.
- Hej snygging! Vad för dig hit? Jag slutar inte änn på ett tag sa jag och log
- Nej, men jag är tvungen att träffa dig för jag måste säga en ska till dig sa Eric och jag kände hur hårt mitt hjärta slog
- Okej, är det något allvarligt, har det hänt någonting? sa jag och svalde hårt
- Nej, eller jo kanske.., eller jo det är såhär att jag.......
Detta är kapitel 13 av Coming Home. Jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt att det inte kom igår(lördag&söndag) men jag ändrade mig flera gånger och skrev om 2 gånger så det var därför. Men jag hoppas ni ska tycka om det och förlåt för det kanske tråkiga slutet. Men kapitel 14 kommer idag (måndag) och så kommer ni bla få veta vad Eric säger? Kommer Lovisas morfar kunna övertala hennes pappa att låta Lovisa och Eric att träffas? Vad händer på halloween festen hemma hos Fredrik? Och kommer Sandra ge upp drömmen att få Eric? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 14 som kommer idag (måndag).
Tuuuuusen TUUUSEN tusen tuuuuusen miljoners miljarders tack för alla era fina kommentarer och för allt ert stöd ni ger mig! Jag skulle inte klara att skriva bloggen om det inte vore för er! Ni är helt fantastiska och jag är så otroligt glad för allt fint ni skriver till mig på bloggen, instagram, Twitter och Kik. Att ni försöker få Eric att läsa bloggen gör mig tårögd! NI BETYDER ALLT FÖR MIG OCH BLOGGEN! Ni är dom fantastiska här!!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! GLÖM ALDRIG DET!!!
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅ MYCKET!!!! <33333<33333<333
Kommentarer
Josefin säger:
så himla bra!! <3
Trackback