More Than This - Kapitel 32
- Eric öppnar du dörren? ropade mamma
- Ja, vem kan det vara? sa jag till mina småsyskon och log
- TOMTEN! ropade mina små syskon och jag gick för att öppna dörren och jag blev så chockad att det kändes som jag fick en hjärtattack
- Hej älskling! God Jul!.........
Tidigare - Moa har landat i Sverige - Moas Perspektiv
Jag hade precis landat på Kastrup flygplats och nu skulle jag ta en bil som stod utanför och väntade på mig. Jag skulle åka över till Sverige men inte tills vilket ställe som helst utan jag ska åka till Kattarp. Jag ska överraska Eric men på ett lite annorlunda sätt. Jag ska klä ut mig och har med mig peruk,linser, smink och en klänning men jag skulle inte behöva göra mig redo förens vi kom till Sverige. Jag tog min väska och sen var det bara att gå ut till bilen och resan mot Sverige började.
1 1/2 timme senare - Moa gör sig klar på hotellet....
Jag sminkade mig efter en film på youtube som visade hur jag skulle sminka mig som ingen mindre än Rapunzel. Jag hade köpt en riktig Rapunzel klänning i USA, en riktigt fin Rapunzel peruk och även Disney Eyes linser. Jag gjorde mig i ordning helt och hållet och tog sedan på mig min klänning och sen tog jag på mig peruken och satte in mina linser.
Dom gjorde så att jag fick större ögon och dom blev extremt gröna som Rapunzels. Det här kommer blir så roligt för Eric har ju faktiskt ingenaning om det här. När jag var klar tog jag på mig min jacka över och mina sneakers och ringde en taxi för att sedan åka till Erics föräldrars hus.
Jag betalade taxin och gick sedan fram till huset. Det här kändes lite konstigt men samtidigt väldigt roligt. Jag tror inte Eric kommer känna igen mig och jag hade inte riktigt planerat vad jag skulle säga men det hoppas jag att jag kommer på nu. Jag tog av mig min vinterjacka och la den på en stol som fanns där sen ringde jag på dörren. När jag hörde steg från insidan så kände jag hur hårt mitt hjärta slog i bröstet. När Eric öppnade dörren så tittade han förvånat på mig och jag tror inte han förstod att det var jag.
- God Jul. Jag är nära vän med tomten och han har skickat hit mig för att ge er en speciell julklapp sa jag med en ändrad röst
- Vänta lite, är du Rapunzel? sa Eric förvånat
- Ja, det är jag. Och tomten kommer snart men han bad mig komma hit först för att ge er en speciell julklapp sa jag
- Okej, kom in Rapunzel sa Eric och släppte in mig och jag tog av mig skorna
Jag försökte hålla mig för skratt för Eric kände verkligen inte igen mig alls. Han visade mig vägen in till deras vardagsrum och hans små syskon tittade förvånat på mig.
- Rapunzel? Wow, det är verkligen du sa Erics lillasyster
- Ja, jag är här för att tomten skickat mig att ge en viss person en väldigt speciell julklapp sa jag
- Kommer tomten sen? sa Erics lillebror
- Ja, han är på väg men han ville först att jag skulle komma sa jag
- Men vad är presenten då? sa Eric och satte sig ner i soffan
- Presenten är någonting som jag vet att någon här inne har önskat sig sa jag
- Vem då? sa Erics lillasyster
- Eric, jag har hört att det finns någonting du önskat dig mer än något annat den här julen sa jag
- Hur kan du veta det? sa Eric förvånat
- För, mitt namn är ingentligen inte Rapunzel. Mitt namn är....Moa sa jag och drog av mig peruken och släppte ut mitt vanliga hår
Erics Perspektiv
När jag hade öppnat dörren och jag fått se Rapunzel stå där så var det som att jag fick en hjärtattack av chocken. Jag förstod ingenting men när hon gått in och mina småsyskon var helt lyriska för att få träffa henne men det var någonting som inte stämmde med henne. Först och främst finns hon inte i verkligenheten men det var något bekant över henne men vad visste jag inte.
- Eric, jag har hört att det finns någonting du önskat dig mer än något annat den här julen sa tjejen
- Hur kan du veta det? sa jag förvånat
- För, mitt namn är ingentligen inte Rapunzel,Mitt namn är....Moa sa Moa och drog av sig peruken och släppte ut sitt vanliga hår
Jag såg med stora ögon på Moa och det var som att jag blivit stelfrusen och inte kunde inte röra mig. Moa, är det verkligen hon? Är hon verklige här? Jag förstod ingenting och det var som att jag hade drömt alltihop. När jag fått tillbaka känseln i kroppen så reste jag mig upp från soffan och ställde mig framför Moa.
- God Jul älskling! sa Moa och log stort
- Jag kan inte förstå att det är sant, är det verkligen du? sa jag och rörde vid Moas kind
- Ja, jag är här. Jag ville inte vara ensam på julafton och då bestämde jag mig för att åka till dig sa Moa
- Du gav mig en chock! Jag kände inte igen dig överhuvudtaget. Jag blev jätte chockad sa jag och skrattade
- Det var det som var meningen. God Jul iallafall sa Moa och log
- Åh jag älskar dig mest av allt! sa jag och lyfte upp Moa i famnen och gav henne en kyss
- Hhmm, vem är det här? sa mamma
- Det här är min flickvän Moa som kommit hit från USA sa jag och log stort
- Hej Moa, Marlene heter jag sa mamma och räckte fram handen mot Moa
- Hej, Marlene. sa Moa och log för att sedan skaka hand med mamma
- Du får gärna stanna här, eller hur mamma? sa jag och såg på mamma
- Ja, det ska nog gå bra sa mamma och log
- Men jag bor på hotell just nu. Men om det är okej kanske jag kan stanna här ikväll ändå? sa Moa
- Absolut, det är klart det går bra sa mamma och log
KNACK KNACK KNACK
- Nu ska vi se vem det kan vara sa Mamma
- TOMTEN! ropade Erics småsyskon
- Ja, ni får gärna sätta er ner sa mamma och Moa satte sig bredvid mig i soffan
Tomten(min mammas man) kom och det var jätte roligt. Alla öppnade sina julklappar men jag hade redan fått den bästa julklappen och det var Moa. Att hon hade kommit hit ända från New York bara för att vara med mig var helt underbart. Det här var garanterat den bästa julaftonen som jag fått vara med om hittills.
Senare på natten - Eric och Moa myser i Erics säng - Erics Perspektiv
Moa låg lutad mot mitt bröst och jag smekte försiktigt hennes hår. Jag var nog fortfarande lite chockad att hon faktiskt var här hos mig. Jag var sjukt trött men det var som att somnade jag nu skulle den här drömmen försvinna för det var så det kändes. Som en dröm som försvinner om jag somnar. Även fast jag vet att det är verkligt så kan jag fortfarande inte sova.
- Jag tror aldrig jag sett dig så förvånad sa Moa och log
- Haha, jag blev sjukt chockad när Rapunzel stod utanför dörren. Jag kände verkligen inte igen dig sa jag
- Det var det som var meningen. Men det var mycket eftersom Anthony skulle fira med sin familj ville jag inte sitta ensam så därför planerade jag och Anthony det här sa Moa
- Har jag världens bästa flickvän eller? sa jag och gav henne en passionerad kyss
- Och jag har världens bästa pojkvän som jag kan göra allting för sa Moa och la sin hand mot bröst
- Du ser trött ut sa jag
- Ja, kallas Jet-lag vettu sa Moa och skrattade
- Hmm...jag tror jag har hört talas om det. Men lovar du att det här inte är en dröm och att du kommer vara här imorgon när jag vaknar? sa jag
- Jag lovar på heder och samvete att jag stannar här och att det inte är någon dröm sa Moa och skrattade
- Okej, då får du somna sa jag och gav Moa en sista kyss innan vi somnade i varandras armar
Nästa dag - Eric och Moa myser i soffan - Moas Perspektiv
Jag hade fått sova över hos Eric och vi hade haft en helt underbar juldag. Vi satt just nu i soffan och tittade på filmen "Edward ScissorHands" som jag tycker är jätte bra och vi hade det jätte mysigt. Jag satt lutad mot Erics bröst och Eric höll om mig med sina armar.
- Vad är det Noorah? sa Eric och såg på sin syster
- Om du är från New York varför pratar du inte engelska? sa Noorah och såg på mig
- Haha, jag är född i Stockholm och bor i New York just nu för att plugga i 2 år sa jag och log
- Det är coolt. Eric har hållit dig hemlig sa Noorah
- Har han? Varför har du gjort det? sa jag och log med ett snett leende
- Ja, Eric varför har du det? sa Lina, Erics storasyster
- Vad är det här? Varför är alla mot mig nu? sa Eric och skrattade
- Vi är bara nyfikna sa Lina och log
- För om jag hade berättat om Moa hade ni velat träffa henne och haft korsförhör sa Eric och log
- Jag kanske borde åka tillbaka till hotellet då sa jag och skrattade
- Nej, du stannar här hos mig sa Eric och kramade om mig hårdare
- Ja, ja jag ska inte gå någonstans då sa jag och skrattade
- Ursäkta om jag stör, men jag tänkte bara fråga om du Moa ville äta här ikväll? sa Marlene
- Ja, gärna om det inte är för mycket besvär sa jag
- Absolut inte. Maten kommer vara klar om 30 minuter sa Marlene
- Okej, vi kommer då sa Eric och kramade fortfarande om mig
Vi fortsatte att titta på filmen och Lina satte sig bredvid oss i soffan och vi kollade klart på filmen. Jag hade det hur mysigt som helst och Erics familj var verkligen urgulliga mot mig och det syntes att han stod sin familj nära. Jag hoppas att jag slipper korsförhöret som Eric pratat om för jag visste inte vad som menades med det. Men det kan väl inte vara något jobbigt eller?
Senare vid middagen - Erics Perspektiv
- Så, Moa vad hade du tänkt göra när du kommer hem från New York? sa Mamma
- Jag pluggar musik och dans så det blir nog något inom det området sa Moa
- Okej, vad hade du tänkt dig då? sa mamma och såg på Moa
- Jag vet inte riktigt än. Jag kan inte svara på det ännu sa Moa och såg med bedjande blick på mig
- Så du har inte tänkt be Eric hjälpa dig med den saken? sa mamma
- Men sluta nu! Alltså låt Moa vara sa jag och blev lite irriterad
- Eric, du är min son och jag vill inte att du ska bli utnyttjad av någon! Nå Moa, vad säger du?......
Detta är kapitel 32 av More Than This. Förlåt att det inte kom igår men jag hann inte igår och sen hade jag så frukansvärt ont i halsen igen så därför kom det inte upp men nu är det uppe och för att gottgöra er ska ni få kapitel 33 ikväll också :) Då kommer ni bla. få veta vad Moa säger till Erics mamma? Vad händer när Moa åker till baka till New York? Vad får dom veta att dom ska få göra i skolan? Och vad har Moa för framtidsplaner ingentligen? Och varför är Eric så hemlighetsfull? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 33 som kommer ikväll :)
TUSEN TUUUSEN TUUUUUSEN MILJONER MILJADERS BILJARDERS TACK till er ALLA som läser
bloggen! Och TUSEN TUSEN TUSEN TACK för alla era underbara kommentarer. Jag är så otroligt tacksam för allt ert stöd och ni är dom BÄSTA läsarna som finns! Utan er skulle inte bloggen finnas! NI är fantastiska!! Tusen tack åter igen! Jag älskar er alla som läser bloggen!! Tack igen :) Jag kan inte tacka er nog mycket för att ni läser bloggen! Allt ert stöd gör det lättare för mig att skriva :)
Utan er skulle inte bloggen finnas !!
LOVE U ALL SO MUCH!!! <3333<333<33333<333
Kommentarer
Nadja säger:
Underbart fantastiskt bra!!!
Ellen säger:
Underbart bra!!
Trackback