Marching(in the name of love) - Kapitel 3
- Är du galen? Nej, jag håller mig till musiken sa Eric och skrattade
- Okej då. Men jag måste fortsätta sa jag
- Men kommer jag få se dig igen sa Eric
- Vill du komma på fest imorgon?.....
Erics Perspektiv
- Vill du komma på fest imorgon? sa Melanie och log försiktigt
- Vadå för fest? sa jag och log
- En av mina bästa vänner Annie ska ha fest hemma hos sig imorgon sa Melanie
- Det vore jätte roligt att få komma dit. Men vart bor hon? sa jag
- Om du orkar vänta här så kan du få hennes adress sa Melanie och log
- Ja, jag har ingen brådska sa jag
- Bra, vi ses sen då sa Melanie och satt upp på Maximus igen
Jag log stort när jag såg henne rida iväg. Jag lutade mig fram mot staket och såg på Melanie medan hon hade hoppträning. Hon var så otroligt vacker och grymt duktig på det hon gör. Medan jag tittade på henne kom en annan tjej och ställde sig bredvid mig. Jag vände försiktigt på huvudet för att se vem det var och det var den tjejen som jag frågat om hon visste vart Melanie var förut.
- Så du hittade henne tillslut sa tjejen och log mot mig
- Ja, hon är riktigt duktig sa jag
- Hon är den bästa ryttaren här. Förlåt, jag kanske ska presentera mig, Mia heter jag sa tjejen
- Eric sa jag och skakade hennes hand
- Så hur känner du Melanie? sa Mia
- Hennes hund sprang till mig helt enkelt sa jag
- Jaha, hundtricket alltså. Jag skojar bara. Dolly är ju busig sa Mia
- Hur vet du vad hon heter ? sa jag förvånat
- Jag är en av Melanies bästa vänner så jag har träffat Dolly flera gånger sa Mia
- Jaha, då förstår jag sa jag och såg på Melanie som skrittade av Maximus
- Så hur kommer det sig att du sökte upp Melanie igen då? sa Mia
- Jag kan inte sluta tänka på henne och hon är söt sa jag och log lite generat
- Men du vet väl om att... Började Mia
- Vet om vadå? sa jag när Melanie kom ut från hoppbanan och hon ledde Maximus
- Ville du ha adressen? sa Melanie
- Ja självklart. Sa jag och log stort
- Kom med här så ska du få den sa Melanie och hon gick mot stallbyggnaden
- Kan du bara stanna här och titta till honom medan jag skriver ner adressen? sa Melanie medan hon ställde upp Maximus i skötspiltan
- Okej, ska jag göra någonting? sa jag
- Nej, det räcker med att klappa om honom. Jag är tillbaka om 2 minuter sa Melanie och skyndade sig ut till hobbyrummet
Jag stod kvar med Maximus och han var större än jag först trodde. Jag var inte så van vid hästar så varje rörelse eller ljud Maximus gjorde så ville jag backa. Men efter 1 minut kom Melanie tillbaka med en lapp och gav mig den.
- Tack. När börjar festen? sa jag
- Runt 19.00. Jag hoppas du kommer sa Melanie och sadlade och tränsade av Maximus
- Det är klart jag kommer sa jag
- Då ses vi imorgon. Kul att du kom hit och säg till när du vill ha din första ridlektion med sa Melanie och skrattade
Det lär nog dröja. Ses imorgon sa jag och vinkade mot Melanie medan jag gick ut genom stalldörren. Jag gick mot bilen och bag höll hårt i lappen med adressen på. Jag hoppade in i bilen och jag log stort för mig själv. Jag ska träffa Melanie imorgon igen. Men det fanns en sak som jag funderade över och det var vad Mia skulle säga. Tänk om hon redan har en pojkvän? Nej, nu går jag för långt fram men tänk om hon ändå har det?
Samtidigt i stallet - Melanies Perspektiv
Mitt hjärta slog hårt i mitt bröst efter att Eric hade gått. Jag hade bjudit honom till festen. Annie hade inte bjudit Anton eftersom hon visste att vi hade bråkat igen. Så därför hoppades jag att han inte får reda på att bjudit Eric för isåfall kommer han och göra mig riktigt illa.
- Visst var han söt Maximus? sa jag och spolade av honom efter träningspasset
- Pust och gnägg kom det från Maximus
- Du är sötare gubben jag lovar sa jag och tog skrapan för att ta bort det sista vattnet på hans kropp
- Jag såg att Eric var här sa Mia och klappade om Maximus
- Ja, och jag visste inte att han skulle komma innan du säger något om det sa jag och la ett kombitäcke på honom
- Jag hade inte tänkt säga något om det. Han berättade hur ni träffades också. sa Mia och följde efter mig när jag ledde in Maximus i boxen
- Vart är det du försöker komma? sa jag och klappade om Maximus
- Vet han om att du har en pojkvän redan? sa Mia
- Nej, och det behöver han inte veta heller. Jag tycker jätte mycket om Eric men jag måste reda ut det där med Anton först sa jag
- Var det därför du bjöd med honom på festen? sa Mia
- Snälla, gör inte allting så otroligt komplicerat nu sa jag och stängde boxdörren och gick in till foderkammaren
- Det är inte jag som gör det komplicerat det är du sa Mia
- Jag ska prata med Anton okej? Kan jag inte bara få vara glad en sekund?! sa jag och gick ut med fodret till Maximus
- Förlåt, jag tycker bara inte du ska föra någon av dom bakom ljuset sa Mia
- Ja ja ja ja! sa jag och gav Maximus hans mat och sen gick jag ut till den andra stallpersonalen så dom kunde ta av Maximus täcket senare.
Dom lovade att göra det så jag bestämde mig sen för att åka hem. Mias ord satt som taggar inom mig och det var som att det inte kunde sluta rivas inom mig. Jag vet att jag inte borde gå bakom ryggen på varken Eric eller Anton men jag och Anton har varit med om så mycket tillsammans och helt plötsligt kommer Eric in i bilden och blir som den räddande ängeln. Jag och Anton har det inte lika perfekt som vi borde ha det utan nu för tiden är det bara bråk och jag blir mer och mer rädd för honom. Är det dåligt av mig att träffa Eric då?
Nästa dag på kvällen - Eric kommer till Annies fest - Erics Perspektiv
Jag stod utanför lägenhetsdörren och jag skulle snart ringa på men jag var faktiskt lite nervös. Jag brukar inte bli det men det var som att varje gång jag tänkte på Melanie så blev jag nervös. Jag ringde sedan på dörren och jag hörde steg från insidan och jag började känna hur fort och hårt mitt hjärta började slå.
- Hejsan. Har du kommit rätt verkligen? sa en tjej i dörren
- Ja, jag söker Melanie sa jag
- Jaha, hej Annie heter jag. Hon är där inne någonstans sa Annie och släppte in mig
- Okej, tack sa jag och tog av mig skorna och gick in till vardagsrummet
Folk stod och snackade och pratade med varandra. Jag fick en öl av Annie och när jag tittade mig omrking så fick jag tillslut se henne. Hon hade en mellanblå knyt t-shirt med ett par svarta slitna korta jeans shorts och jag kände hur mitt hjärta slog. Jag fick nästan en klump i halsen för jag ville bara springa fram och krama om henne hårt.
- Hej! Gud va kul att du kom! sa Melanie när hon kom fram till mig och gav mig en kram
- Trodde du inte jag skulle det? sa jag och skrattade
- Jag hoppades iallafall. Man kan ju inte alltid vara säker sa Melanie
- Kanske det, men vem tar hand om din häst ikväll? sa jag
- Det finns annan stallpersonal som sköter dom på kvällarna när jag inte kan vara där sa Melanie
- Okej, du såg helt fantastisk ut på honom. sa jag och kände hur det hettade i mina kinder
- Tack. Det var väldigt snällt sagt sa Melanie och tittade ner i golvet
- Det här kanske låter lite framfusigt men kan inte jag få ditt nummer? sa jag
- Här, skriv in ditt i min mobil så kan jag skriva in mitt i din sa Melanie och gav mig hennes mobil
- Bra idé sa jag och gav henne min mobil och vi skrev in varandras nummer
- Kolla här sa Melanie och tog tillbaka sin mobil och tog en bild av mig
- Din tur nu sa jag och tog en bild av henne och la in den som bild när hon ringer
- Vi kanske kan hitta på något någon dag? sa Melanie och log stort
- Mer än gärna sa jag
- Ursäktar du mig lite bara? sa Melanie
- Självklart sa jag och såg Melanie gå iväg och ställa sig framför en annan kille
Jag tittade länge på dom men han la sedan armen runt hennes axlar och gick iväg. Jag förstod ingenting och det var då som min största rädlsa kom i tankarna. Tänk om det där var hennes pojkvän. Nej, bara för att någon lägger en arm runt någon betyder det inte att man är tillsammans.
- Vet du vem killen är? sa jag till Annie som stod bredvid mig
- Det är Anton, Melanies pojkvän sa Annie
- POJKVÄN!? sa jag chockat och det kändes som hjärtat i bröstet sjönk ner genom skorna
Tidigare - Melanie får se Anton - Melanies Perspektiv
När jag fick se Anton komma in till vardagsrummet så stelnade alla mina organ till i kroppen. Jag fick panik för om han får se mig prata med Eric så kommer jag få ångra mig för resten av livet.
- Ursäktar du mig en sekund? sa jag till Eric
- Självklart sa Eric och jag skyndade mig till Anton och kramade lätt om honom
- vadgör du här? sa jag förvånat
- Du bjöd ju inte in mig så Alex ringde och berättade om festen så jag beslöt mig för att komma sa Anton
- Du verkar inte så glad att jag kom sa Anton
- Jo, det är klart jag är. Jag blev lite överraskad bara sa jag
- Okej, men vem var det du pratade med när jag kom in? sa Anton och såg mot Eric och Annie
- Annie, jag pratade med Annie bara sa jag snabbt
- Okej, men kom nu så går vi sa Anton och la sin arm runt över mina axlar
- Visst sa jag och jag vände mig om mot Eric och jag kände hur en stor klump samlades i halsen. Varför gör jag såhär mot både han och Anton......
Detta är kapitel 3 av Marching(in the name of love) förlåt att det inte kom upp igår men jag hann inte skriva klart hela det var därför. Men jag hoppas ni ska förlåta mig :) Kapitel 4 kommer imorgon(torsdag) och då kommer ni få den spännande fortsättningen. Då kommer ni bla. få veta Bestämmer sig Melanie för antingen Anton eller Eric? Vad händer på hösskullen mellan Eric och Melanie? Vad är det Melanie lovar Anton? Varför vill inte Melanie kyssa Eric? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 4 som kommer imorgon(torsdag). Och återigen, förlåt att det tog tid att få upp kapitel 3 :(
TUSEN TUUUSEN TUUUUUSEN MILJONER MILJADERS BILJARDERS TACK till er ALLA som läser
bloggen! Och TUSEN TUSEN TUSEN TACK för alla era underbara kommentarer. Jag är så otroligt tacksam för allt ert stöd och ni är dom BÄSTA läsarna som finns! Utan er skulle inte bloggen finnas! NI är fantastiska!! Tusen tack åter igen! Jag älskar er alla som läser bloggen!! Jag kan inte tacka er nog mycket för att ni läser bloggen!
Utan er skulle inte bloggen finnas !!
LOVE U ALL SO MUCH!!! <3333<333<33333<333
Kommentarer
Nadja säger:
Fantastiskt !!!
Ellen säger:
Underbart<3
Trackback