Still Loving it - Kapitel 35
Jag stannade min jetski framför Stella och jag tittade mig omkring och det var så otroligt vackert. När jag vände mig om mot Stella för att prata med henne så tittade hon med tom blick på mig och hon började vingla lite och jag visste inte vad som hände. Hon hade sagt tidigare under dagen att hon mått lite illa men hon verkade inte må bra nu heller. Helt plötsligt såg jag hur hon föll i vattnet och jag fick panik. Jag såg hur hon åkte ner under vattnet och jag skrek bara rakt ut.
- ALEX! HÄMTA HJÄLP FORT! STELLA!!! STELLA!!!........
Erics Perspektiv
- Alex! Hämta Hjälp! STELLA! STELLA! ropade jag och sen dök jag i vattnet och letade efter henne
- Stella! Hör du mig?! ropade jag igen när jag kom upp till ytan för att hämta luft men dök snabbt ner igen och då såg jag henne och drog med mig henne upp mot ytan men hon andades inte
- Stella! Hör du mig?! Sa jag och försökte göra allt jag kunde för att få upp henne på jetskin och köra henne i land
Efter mycket kämpande fick jag äntligen upp henne och sen fick jag försöka ta mig upp själv och det gick tillslut. Jag körde det snabbaste jag kunde in till stranden och la Stella på stranden. Folk kom runt omkring oss och jag såg efter Alex som kom springandes mot mig.
- Ambulansen är på väg. Hur är det med henne? sa Alex
- Hon andas inte. Hur lång tid skulle det ta innan dom kom? sa jag
- Dom är här om 10 minuter sa Alex
- Stella kom igen nu! sa jag och började göra hjärt och lungräddning på henne men hennes andning kom inte igång
- Gör inte såhär mot mig Stella! Kom igen nu andas! skrek jag och gjorde allt jag kunde
- Eric! Ambulansen kommer därborta! sa Alex och sprang fram mot dom för att visa dom vägen
- Stella!! Kom igen nu! skrek jag igen och en ambulanssköterska kom fram
- Vad är det som har hänt? sa mannen
- Hon svimmade tror jag och ramlade i vattnet och hon måste varit där i 3 minuter sa jag och kände hur tårarna kom och hur mycket jag skakade
- Hur länge har du gjort hjärt-och lungräddning på henne? sa mannen och satte en syrgasmask på Stella
- Sen jag fick upp henne tills ni kom sa jag
- Okej, vi måste skynda oss till sjukhuset och försöka få igång hennes hjärta igen sa mannen
- Kan jag följa med i ambulansen? sa jag
- Jag kan köra dig Eric sa Tomas och la sin hand mot min axel
- Då ses vi där. Vi tar med henne nu sa mannen och dom bar iväg Stella på en när och la in henne i ambulansen sen
Jag kände mig nästan svimmfärdig jag med. Det är mitt fel om Stella dör. Jag visste att hon varit dålig och hade varit yr och illamående hela dagen och sen frågar jag om hon vill följa med ut och åka jetski. Hur korkad är jag!!? Jag tittade med tårfyllda ögon på Tomas och gick snabbt in till konferansrummet där jag bytte om till ett par torra kläder och sen sprang jag ut till Tomas som väntade i bilen och vi körde mot sjukhuset.
- Jag har bett dom att ställa in konserten sa Tomas
- Tack. Jag vill vara hos Stella just nu. Tänk om...om hon sa jag och tårarna började rinna
- Det är klart hon inte gör. Stella är en kämpe och hon kommer inte lämna det här sa Tomas
- Jag hoppas du har rätt. Jag skulle aldrig förlåta mig om någonting hände henne sa jag
- Ingenting av det här är ditt fel Eric sa Tomas
- Hon har ju mått dåligt och idag sa hon att hon var yr och hade jag inte bett henne följa med hade hon inte ramlat i vattnet sa jag
- Eric, du kan inte beskylla dig själv för det här sa Tomas bestämt
- Men det känns som det är mitt fel sa jag
- Men det är det inte. Jag lovar. Kom nu sa Tomas och parkerade bilen på parkeringen och vi gick snabbt in till sjukhuset
Jag sprang upp för trapporna och in till intensivvårdsavdelningen och gick fram till tjejen i receptionen.
- Jag söker min flickvän Stella Eriksson. Hon kom in här för någon minut sen sa jag
- Hon undersöks just nu. Läkaren kommer ut så fort dom vet något. Du får sätta dig ner och vänta sa tjejen
- Du måste säga något! Kommer hon klara sig? sa jag och såg bestämt på kvinnan
- Läkaren berättar för dig så snart han är klar. Du får sätta dig ner nu sa kvinnan och såg surt på mig
Jag sa bara ett irriterat tack för hjälpen och gick för att sätta mig i väntrummet. Tomas satte sig framför mig och det var som att vi var tillbaka där vi var förut. Jag torkade tårarna som rann ner för mina kinder och Tomas tittade lite på mig och jag visste inte vad jag skulle säga, om jag änns ville säga någonting. Efter en liten stund kom läkaren ut och jag reste mig snabbt upp och gick fram till honom.
- Hur är det med henne? sa jag och såg oroligt på honom
- Stella har haft syrebrist i några minuter och det har gjort att hon är medvetslös. Hon har inte fått in vatten i lungorna vilket är en väldig tur för då hade hon kunnat dö. Mensom det ser ut nu vet vi inte om hon kommer vakna över huvudtaget. sa läkaren
- Vad menar du? Kommer hon att...att? sa jag och fick inte fram dom sista orden
- Vi kan bara vänta och se. Men jag ser i Stellas journal att hon varit överansträngd tidigare sa läkaren
- Ja, men hon är frisk förklarad nu sa jag
- Är det vad hon sa till dig? sa läkaren
- Ja, är hon inte det menar du? sa jag och såg förvånat på läkaren
- Stellas läkare sa till henne att pga hennes kropp inte tål stressen måste hon sluta dansa sa läkaren
- Du menar att om hon inte hade dansat idag så sa jag och kände hur mitt hjärta krossades sakta
- Hon skulle ha lyssnat på sin läkare. Men nu kan vi bara vänta. Hon kommer skickas till Stockholm imorgon för då kan hon få mer hjälp sa läkaren
- Får jag gå in till henne? sa jag
- Ja, det går bra. Men hon är som sagt medvetslös sa läkaren
- Det spelar ingen roll. Jag går in iallafall sa jag och gick in till rummet där Stella låg
När jag öppnade dörren och fick se Stella ligga där med slangar i munnen och näsan så fick jag en chock. Det var som att jag gick in i en vägg. Jag satte mig på stolen som fanns bredvid hennes säng och tog försiktigt hennes hand. Det gjorde så ont i mig att se henne såhär. Varför hade hon ljugit för mig om att hon var frisk? Jag la min hand mot hennes panna och smekte sakta undan hennes hår.
- Stella varför sa du inte att du inte fick dansa. Om du inte vaknar kommer jag aldrig förlöta mig själv. Jag älskar dig Stella så snälla vakna igen. Du är mitt allt. sa jag och gav henne en puss på pannan
Jag fällde fler tårar och jag kände hur ont det gjorde i bröstet. Det pep från maskinerna som hjälpte Stella att andas just nu och jag visste inte om jag skulle stanna eller gå. Det knackade på dörren och Tomas och Alex kom in.
- Hur är det med henne? sa Alex och såg på Stella
- Hon är medvetslös och man vet inte om hon kommer vakna eller inte sa jag
- Stackars Stella. Men du ska se att allting ordnar sig sa Tomas och la sin hand på min axel
- Jag hoppas det. Men det är bara så jobbigt att se henne såhär sa jag
- Stella, vi saknar dig redan i dansteamet så kom tillbaka till oss snart igen sa Alex
- Eric saknar dig mer än du anar Stella. Han vill ha dig här hos oss sa Tomas
- Nu ska vi lämna dig ifred sa Tomas och han och Alex gick ut härifrån
- Hörde du? Alla saknar dig redan. Så snälla snälla Stella, kom tillbaka sa jag igen och smekte hennes kind
Jag önskar att jag kunde få veta vad hon tänker eller drömmer om just nu. Hon kanske drömmer om mig eller om dansen. Men jag hoppas hon inte drömmer om olyckan. För då kanske hon aldrig kommer tillbaka.
Några dagar senare - Anton och Eric ses på sjukhuset - Erics Perspektiv
Stellas rum var fullt med blommor och presenter från vänner och släkt. När jag hade kommit hit så var Anton där och satt på stolen bredvid Stellas säng. Hon hade blivit flyttad till Stockholm för någon dag sen. Jag gick fram mot Stella och Anton reste sig snabbt upp från stolen.
- Jag hoppas det är okej att jag är här. Jag ville se hur Stella mådde sa Anton
- Det är okej, det behövs kanske lite friskt blod här inne. Känns som jag suttit här flera år sa jag
- Vi kanske ska gå ner och ta en kaffe sa Anton
- Men jag vill vara här med Stella sa jag
- Du behöver få något i dig. Vad säger du? sa Anton
- Okej jag följer med. Men en liten stund bara sa jag
- Ok, en liten stund sa Anton och vi gick ner till kafeterian
Det kändes inte bra att lämna Stella där uppe ensam men jag behövde få i mig lite kaffe eller något annat i mig för jag har vakat vid Stellas sida flera nätter och dagar och det hemska är att jag nästan börjat ge upp tanken på att hon kommer vakna igen.
Samtidigt i Stellas rum - en sjuksköterska tittar till Stella
- Sådär Stella, jag ska bara titta till dig lite sa sköterskan
- E...ee...viskade Stella
- Sa du något Stella? sa sköterskan
- Eric...Eric....hjälp....Eric.....
Detta är kapitel 35 av Still Loving it. Jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt att det kom för sent men var på stan med mina vänner idag och därför kom det lite sent. Det blev lite sorgligt och kanske lite tråkigt kapitel men jag hoppas ni ska tycka om det iallafall. Kapitel 36 kommer imorgon ( söndag ) . Och då kommer ni bl.a. få veta om Stella håller på att vakna? Vad säger Stella till Eric om hon vaknar? Kommer Eric kunna göra konserterna även fast Stella är sjuk? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 36 som kommer imorgon ( söndag).
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! <333<33<33<333
Kommentarer
Nadja säger:
Jätte bra :D
Ellen säger:
Super bra!!!!<3<3
Trackback