Miss Unknown - Kapitel 41
- Hej. Vad kan jag hjälpa dig med? sa kvinnan
- Jag letar efter ett par ringar sa jag
- Vadå för slags ringar? sa kvinnan
- Jag letar efter förlovningsringar.......
Erics Perspektiv
- Jag letar efter förlovningsringar sa jag
- Va roligt. Är det någon speciell still som du tänkt dig? sa kvinnan
- Nej, lite åt det stilrena kanske sa jag
- Okej, men då ska jag hämta ett par så får du se sa kvinnan och gick iväg
- Ja, då ska vi se. Finns det något här du gillar? sa kvinnan
- Dom här gillar jag sa jag och pekade på ett par ringar och den manliga var slät och den kvinnliga hade en diamantliknande sten på och dom var fina
- Ja, vill du slå till på dom? sa kvinnan
- Ja, det blir jätte bra sa jag
- Då ska vi se det blir 2000 kr sa kvinnan
- Okej sa jag och betalade
- Varsågod och lycka till med friandet Eric Saade sa kvinnan
- Tack, och tack för att du inte sa mitt namn till alla här inne sa jag
- Självklart inte, det syns att du vill vara lite anonym idag sa kvinnan
- Ja, något sådant sa jag och tog sedan asken med ringarna
Jag gick sedan snabbt ut till bilen och jag satt sedan kvar en liten stund och tittade på ringarna. Jag hade tänkt lite på att fria till Hanna men att jag åkte och köpte ringarna nu var bara en slump men jag var redo och jag hoppas att Hanna blir glad och säger ja.
Samtidigt hemma i lägenheten - Hannas Perspektiv
Mamma hade precis kommit tillbaka med testet. Det var ett test som även visade vilken vecka man var i och det värkte lite i magen när jag skulle ta testet. Vad gör jag om jag är gravid igen? När jag gjort testet så gick jag ut till mamma för att vänta på resultatet.
- Tänk om det är positivt. Vad gör jag då? sa jag
- Du har varit en helt underbar mamma till Destiny så varför skulle du inte klara ett barn till? sa mamma
- Men tänk om inte Eric känner samma sak. Han har inte sagt något om mina symptom som du sa jag
- Jag har varit gravid själv. Då känner man på sig sånt där och det var nog mest lakritsen som avslöjade dig sa mamma och skrattade
- Ja, jag kan inte äta något annat just nu. Spyr som en räv om jag inte får lakrits sa jag
- Gumman då sa mamma och kramade om mig
- Tror du testet är klart? sa jag
- Ja, men vill du inte vänta tills Eric kommer hem? sa mamma
- Jag måste få veta nu sa jag
- Okej gå in då gumman sa mamma och väntade medans jag gick in till badrummet och såg på testet
- Nå, vad står det? sa mamma
Jag gick bara ut från badrummet med testet i handen sen lutade jag mig mot väggen och kanade sakta ner och började gråta. Jag grät så det kändes som att kroppen skulle sprängas. Mamma kom och satte sig på huk bredvid mig och kramade om mig.
- Lilla gumman, vad står det? sa mamma
- Jag är gravid i vecka 10-11 sa jag och gav henne testet
- Jag kände det på mig, såja gumman det är ingen fara sa mamma och höll om mig
Några minuter senare - Eric kommer hem - Erics Perspektiv
Jag parkerade bilen och gick sedan upp till lägenheten. Jag gömde asken med ringarna i min jackficka och när jag kom in så fick jag se Hanna gråta. Jag kastade av mig skorna och hängde snabbt upp munkjackan och skyndade mig fram till henne.
- Vad är det som har hänt? Gumman berätta sa jag
- Jag....jag....sa Hanna och gav mig sedan ett graviditetstest
- Grattis Eric, du ska bli två barns pappa sa Maria,Hannas mamma
- Va?! sa jag chockat och säg på testet där det stod Gravid vecka 10-11 på
- Du kanske har märkt att Hanna mått illa, varit trött och ätit lakrits sa Maria
- Ja, men du är alltså gravid igen?! sa jag chockat
- Jag....ja...jag är gravid igen sa Hanna och såg med rödgråtna ögon på mig
- Jag vet inte vad jag ska känna. Jag måste få vara ensam en liten stund sa jag
- Vart ska du? sa Hanna och såg efter mig
- Jag måste få vara ensam bara sa jag och tog på mig skorna och min munkjacka för att sedan gå ut genom dörren
Jag satte mig sedan i bilen och började först åka runt en stund men sen åkte jag hem till Tomas. Jag behövde få prata med någon om det här. Jag älskar Hanna och jag älskar Destiny över allt annat men två barns pappa? Hur ska jag kunna vara en bra pappa till två när jag jobbar så mycket? Det kändes som hela mitt huvud snurrade. När jag körde upp på gatan där Tomas bor och parkerade sedan utanför huset och ringde på.
- Eric, vad gör du här? sa Tomas förvånat och såg på mig
- Jag måste snacka med någon sa jag
- Kom in sa Tomas och släppte in mig. Jag tog av mig skorna och vi satte oss sedan i köket.
- Vill du ha något, ett glas vatten? Läsk? Kaffe? sa Tomas
- Nej, det behövs inte sa jag
- Vad är det ingentligen som har hänt? sa Tomas och satte sig framför mig
- Hanna är gravid igen i vecka 11 sa jag och kände hur tårarna började rinna
- Oj, ja, jag vet inte vad jag ska säga. sa Tomas
- Jag vet inte om jag är redo för det. Med mitt jobb och allt sa jag
- Eric, vad jag har sett så är du en fantastisk pappa till Destiny och det syns att du älskar henne sa Tomas
- Men tänk om jag är borta mer? Vad gör jag då? sa jag
- Dom får följa med oss, allting går att lösa Eric. Är Hanna hemma? sa Tomas
- Ja, hon är hemma med sin mamma. Det komiska eller hur man ska se det är att jag tänkte fria till Hanna sa jag och visade ringarna som låg i min ficka
- Men Eric, förändrade det här beskedet dina känslor för Hanna? sa Tomas
- Nej, självklart inte. Jag älskar henne över allt annat sa jag
- Det kanske är bäst om du berättar det för henne och vill du ha det här barnet? sa Tomas
- Ja, jag vill det. Jag måste åka hem och berätta det innan hon gör något dumt sa jag
- Gör det och du Eric, Grattis sa Tomas och log
- Tack sa jag och skyndade mig sedan ut till hallen
Jag tog snabbt på mig skorna för att sedan springa ut till bilen och köra hem. Det ända jag tänkte på nu var att jag hoppas att det inte ska vara försent.
Tidigare i lägenheten - Hannas Perspektiv
Mamma hjälpte mig sedan upp från golvet och jag torkade tårarna. Jag försökte sedan att ringa till Erics mobil men den var avstängd. Jag förstod inte vart han hade tagit vägen. Destiny låg och sov fortfarande och jag började få panik.
- Vart är han någonstans? sa jag
- Han kommer hem gumman sa mamma
- Kan jag bo hos er i någon dag? sa jag
- Det är väl klart gumman, jag hjälper dig att packa ihop lite saker sa mamma och log
- Tack mamma sa jag och sen packade vi ihop lite kläder och andra saker till Destiny
Jag skrev en lapp till Eric där det stod "Jag har åkt till mina föräldrar med Destiny. Vi kanske behöver vara ifrån varandra. Kommer alltid älska dig. Din Hanna ". Sen lyfte jag upp Destiny i famnen och hon sov fortfarande. Sen gick vi ner till bilen och åkte hem till mina föräldrar. Det här var inte vad jag hade tänkt mig. Men jag visste att även om jag ska bli ensam så ska jag behålla det här barnet men helst av allt önskar jag att Eric var här med mig.
Senare hemma i lägenheten - Erics Perspektiv
När jag kom hem så tog jag av mig skorna och hängde upp munkjackan i hallen igen. Sen gick jag runt i lägenheten för att hitta Hanna men hon var ingenstans och inte Destiny heller. Jag förstod ingenting, sen såg jag lappen som låg på soffbordet. När jag läste den så kände jag klumpen i magen. Vad har jag gjort?! Jag skyndade mig ut till hallen och medans jag tog på mig skorna och munkjackan ringde jag till Hannas mobil men hon svarade inte.
Då sprang jag ner för trapporna och hoppade in i bilen. Innan jag åkte till Hannas föräldrars lägenhet så åkte jag förbi en godisbutik och köpte en stor godispåse med bara lakrits till Hanna. Men sen åkte jag raka vägen hem till Hannas föräldrar. När jag sedan kom dit så ringde jag på dörren och Hannas pappa öppnade.
- Hej Eric. Söker du Hanna? sa Jim
- Ja, är hon hemma? sa jag
- Hon är på sitt rum sa Jim
- Tack sa jag och gick sedan in till Hannas rum
- KOM IN ropade Hanna när jag knackade på dörren
- Får jag komma in? sa jag
- Visst, jag trodde inte du ville se mig igen sa Hanna
- Det är väl klart att jag vill. Förlåt att jag bara stack förut sa jag
- Jag förstår att du blev chockad sa Hanna
- Det blev jag men jag vill vara tillsammans med dig, det vet du och nummer två är mer än välkommen sa jag
- Menar du det? sa Hanna och satte sig upp i sängen
- Ja, jag älskar ju dig. Sen tog jag med den här till dig, den är fylld med bara lakrits sa jag
- Åh, du vet att jag inte kan vara arg på dig när du är så gullig sa Hanna
- Så du förlåter mig alltså? sa jag och satte mig framför Hanna i sängen
- Det är klart jag gör. Och Grattis till dig för du ska bli två barns pappa sa Hanna
- Och Grattis till dig som ska bli två barns mamma. Vår egna familj sa jag och la sedan min hand runt hennes nacke och vi gav varandra en passionerad kyss
Sen la vi oss båda ner i sängen och Destiny kröp upp mot oss och la sig sedan över mig. Jag tittade sedan mot Hanna och hon var så underbar. Jag visste inte när jag skulle ta mod till mig och fria till henne men jag vet att jag måste göra det som en överraskning. Men frågan är bara hur och när?
2 månader senare - Hanna blir iväg skickad med Destiny - Hannas Perspektiv
Eric hade bettet sig kanske konstigt i morse. Jag och Destiny hade blivit iväg skickade för att hitta på något för han behövde förbereda något. Jag hade tagit med mig Destiny till lekparken och vi skulle vara här en liten stund. När vi kom dit så satte jag henne i gungan och det var hennes första gång i gungan.
- Är det roligt gumman? sa jag och Destiny skrattade
- Haha....mama....dadadada sa Destiny när hon gungade
- Ja, är det roligt sa jag och skojade lite med henne och hon skrattade bara.
Jag hade kommit i femte månaden i min graviditet och vi skulle på ultraljud nästa vecka och hoppas få veta vad det är för kön. Men det märktes lite på Destiny att hon skulle bli stora syster för varje gång Eric la sina händer mot min mage så skrek hon och ibland försökte hon ta bort hans händer vilket var väldigt gulligt.
Men efter att vi varit i lekparken i nästan en timme så bestämde vi oss för att gå hem. Jag ställde vagnen utanför dörren och tog upp Destiny och sedan satte jag henne på marken och öppnade dörren. Hon sprang in direkt och när jag kommit in genom dörren så fick jag se Eric stå och le stort mot mig.
- Vad är det som har hänt? sa jag och såg förvånat på Eric
- Kom, jag har en fråga till dig sa Eric och tog min hand
- Va? Vad håller du på med? sa jag och skrattade medans Eric ställde sig framför mig
- Jo, det är såhär att jag älskar dig mest av allt och du är den ända som jag vill vara med. Och att vi ska bli fyra gör saken bara bättre. Du, Destiny och bebisen är dom ända jag vill vara med. Därför frågar jag dig. Vill du gifta dig med mig? sa Eric och ställde sig sedan på ett knä
- Ursäkta? sa jag och såg på Eric
- Hanna Laklie, vill du gifta dig med mig?.......
Detta är kapitel 41 av Miss Unknown. Jag hoppas ni ska tycka om det och förlåt om det blev lite tråkigt men jag hoppas ni ska tycka om det iallafall. Kapitel 42 som kommer imorgon(torsdag) får ni bla. veta om Hanna säger ja till Eric? Hur går det på ultraljudet? Vad är det för något som Issa berättar för Hanna? Det och mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 42 som kommer imorgon (torsdag).
TUSEN TUUUSEN TUUUUUSEN MILJONER MILJADERS BILJARDERS TACK till er ALLA som läser bloggen! Och TUSEN TUSEN TUSEN TACK för alla era underbara kommentarer. Jag är så otroligt tacksam för allt ert stöd och ni är dom BÄSTA läsarna som finns! Utan er skulle inte bloggen finnas! NI är fantastiska!! Tusen tack åter igen! Jag älskar er alla som läser bloggen!! Tack igen :)
Utan er skulle inte bloggen finnas !!
LOVE U ALL SO MUCH!!! <3333<333<33333<333
Kommentarer
Nadja säger:
Så himla bra!!
Ellen säger:
Det är så sjukligt bra!!!!!!!!:)<3<3<3 varför trodde du att det här vas tråkigt för?!:)<3
Josefin säger:
Åh herregud va fint! :D LÄNGTAR! <3
Trackback