Miss Unknown - Kapitel 39

- Varför då? Vad har den här bilden på dig och Eric Saade och vad jag antar är din dotter med Miss Unknown att göra? sa Martin
- Jag ÄR Miss Unknown. Mitt namn är Hanna Laklie och är 18 år och det är jag som är Miss Unknown......

    
 
 
Hannas Perspektiv
 
- Jag ÄR Miss Unknown. Mitt namn är Hanna Laklie och är 18 år och det är jag som är Miss Unknown sa jag
- Du är Miss Unknown? Du skulle bara veta hur många som sagt det dom senaste veckorna sa Martin
- Jag menar allvar! Jag är Miss unknown. Det här är min och Erics dotter Destiny sa jag och höll i Destiny som lekte med sin bitring
- Jag är ledsen, jag kan tyvärr inte tro dig. sa Martin och då kastade Destiny bitringen i hans huvud
- Oj, förlåt sa jag och försökte hålla mig för skratt
- GÅ HÄRIFRÅN! OCH TA MED UNGEN HÄR IFRÅN! sa Martin argt
 
Erics Perspektiv
 
När jag kom fram till tidningen och jag såg Destinys barnvagn i receptionen så skyndade jag mig upp till Martins skrivbord och jag hörde Hannas röst och då skyndade jag mig dit.
 
- GÅ HÄRIFRÅN OCH TA MED DIG UNGEN HÄR IFRÅN! sa Martin argt
- DU pratar inte så till min flickvän och dotter sa jag argt och ställde mig framför Hanna och Destiny
- Är hon din flickvän?! sa Martin och såg chockat på mig
- Ja, det är min flickvän Hanna sa jag
 
- Jag sa ju det. sa Hanna bakom min rygg
- Jaha, ja jag natar att jag får säga tack för informationen sa Martin
- Det var så lite så sa jag och tog sedan med mig Hanna och Destiny ner till receptionen

Jag tog sedan vagnen och vi gick till bilen. Hanna satte och spände fast Destiny i bilbarnstolen medans jag la in vagnen i bagageluckan. Sen hoppade vi båda in i bilen och jag körde hemåt. Jag vet inte varför jag var så arg men det kändes inte bra alls att Hanna gått hit.
 
Jag tänkte på både henne och Destiny, deras liv kommer förändras väldigt mycket. Vi sa ingenting till varandra på hela resan hem och när vi väl kom hem så parkerade jag sedan bilen och vi gick upp till lägenheten. Hanna gick in till sovrummet för att lägga Destiny som sov och sen kom hon ut till mig.
 
- Varför är du så tyst? sa Hanna och såg på mig
- Vad tror du själv? Du gick dit utan att prata med mig och sa att du var Miss Unknown, tror du att jag ska vara glad för det? sa jag irriterat
- Jag var tvungen att göra det. Jag har mått jätte dåligt i flera dagar sa Hanna
- Det ända jag ville var att du berättade det för mig sa jag
 
- Men nu gjorde jag inte det, kan du inte bara vara glad för att jag berättade?! sa Hanna irriterat
- Jo, men fattar du inte att ditt liv och Destinys med kommer bli helt annorlunda nu?! sa jag argt
- JO! Men det var för att jag ska må bra också! Tror du Destiny mår bra av att se mig må dåligt?! sa Hanna argt
 
- Det är klart hon vill se dig glad men fattar du vilken chock det blev för mig sa jag
- Förlåt förlåt förlåt då! Men jag gjorde det för mig okej?! sa Hanna argt
- BRA FÖR DIG DÅ! sa jag argt och Hanna gick sedan in till sovrummet och smällde igen dörren

Jag slog till soffbordet och gick sedan runt i lägenheten. Varför varför hade jag behövt bli så arg på Hanna?! Jag är glad att hon gjorde det men det är just att jag är så orolig för henne. Tänk om alla börjar skriva om henne och Destiny? Ska Destiny bli ett kändis barn? Jag kunde inte sluta tänka på det men jag lugnade sedan ner mig lite och öppnade försiktigt dörren till sovrummet.
 
Hannas Perspektiv
 
Hur kunde Eric vara så taskig? Jag hade gjort det här för både han, min och Destinys skull. Jag orkade inte gå runt och må såhär dåligt och det var ju därför jag gjorde det. Destiny skulle inte må bra av att ha en ledsen mamma så därför hade jag sagt sanningen. Jag stod och tittade ut genom sovrumsfönstret när jag hörde någon öppna dörren. Jag tittade inte mot dörren utan fortsatte bara att titta ut när Eric la sina armar runt min midja.
 
- Förlåt, kan du någonsin förlåta mig? sa Eric och började kyssa min hals
- Du vet att jag inte kan säga nej när du gör såhär sa jag och skrattade
- Så du förlåter mig alltså? sa Eric och la sitt huvud över min axel
- Ja, det är klart sa jag och vände mig om mot honom och vi gav varandra en kyss
 
Eric och jag kysstes och sen gav han mig en kram. Vi stod kvar en liten stund och bara höll om varandra. Vi gick sedan ut till köket för att hjälpas åt att laga spagetti med köttfärssås. Destiny sov fortfarande när vi åt men precis när vi var klara så vaknade hon och jag gick in till henne och tog upp henne. Jag satte henne sedan i matstolen och gav henne mat. Eric plockade sedan in disken och när vi var klara så hjälptes vi åt att bada Destiny.
 
- Jo, det är en student bal för alla som tar studenten i sommar och jag vet att du varit min dejt förut och jag undrar om du vill vara min dejt igen? sa jag och log försiktigt
- Du behöver inte ens fråga om det, det är ju klart jag vill vara din dejt sa Eric och gav mig en snabb puss innan vi fortsatte bada Destiny
 
Sen tog vi upp Destiny och gjorde henne klar för natten. Hon fick välling och sen somnade hon helt utan att vara ledsen. Jag och Eric satte oss och myste lite i soffan och tittade på tv. Eric hade lite spelningar i helgen och på måndag ska jag till skolan igen. 
 
Jag hoppas att allting ska bli bättre men nu ska jag bara visa att jag är stolt över att vara Eric Saades flickvän. Efter att vi myst en liten stund så gick vi och gjorde oss i ordning för att sedan gå och lägga oss. Vi släckte lampan och Eric la sin arm runt min midja och då tog jag hans hand och sen somnade vi båda två.
 
2 dagar senare - Hannas Perspektiv
 
Eric hade lämnat Destiny hos dagmamman och vi skulle få vara ensamma ikväll och imorgon eftersom Eric ska åka till Göteborg för en spelning och jag kommer sakna honom så mycket. Eric hade precis släppt av mig vid skolan och vi gav varandra en passionerad kyss och sen hoppade jag ur bilen och gick in till skolan. När jag la in min väska och tog mina böcker så tittade folk lite på mig.
 
- Vad kollar ni på egentligen? sa jag lite irriterat
- Ingenting. Såg dig i tidningen sa Madde
- Okej, och? sa jag 
- Förlåt att vi retat dig men det är bara coolt sa Madde
 
- Det är okej, men jag har lektion nu sa jag och log
- Okej, men vi kanske ses senare sa Madde
- Ja kanske det sa jag och log
 
Jag gick sedan mot lektionen och det kändes faktiskt väldigt bra. Dom tittade lite på mig men jag brydde mig faktiskt inte. Jag log lite för mig själv när jag satte mig ner och när jag sedan vände mig om så tittade Issa mot mig och log försiktigt. 
 
Jag log lite tillbaka och jag visste inte varför men det kändes konstigt att inte sitta bredvid henne. Jag tror faktiskt att jag saknar henne. När läraren kom in och började lektionen så kom en lapp mot mig. Jag öppnade den och läste den och det stod "kan vi prata efter lektionen? Kram Issa". Jag vände mig försiktigt mot Isaa och nickade mot henne. Jag har ingen aning om varför jag sagt ja. Har jag gjort ett stort misstag?
 
Senare i Göteborg - Erics Perspektiv
 
Jag hade precis kommit till Göteborg och jag skulle ha en spelning här imorgon. Jag hade kommit till hotellet och satt nu på sängen en stund innan jag skulle åka till en signering. Jag saknade Hanna redan och det var så att varje sekund som jag var ifrån henne så saknade jag henne. 
 
- Eric, vi måste åka nu sa Tomas
- Kommer sa jag och hoppade upp ur sängen 
 
Jag gick sedan ut till hallen och tog på mig skorna. Sen gick jag med Tomas ner till bilen och vi åkte ut till köpcentret där jag skulle ha signeringen. Innan jag gick upp på scenen så kollade jag på mobilen ifall Hanna ringt men inget sms eller samtal. Jag hoppas det har gått bättre i skolan idag för henne men min magkänsla sa mig något helt annat. Jag vet inte varför men det var bara något som sa mig att hon höll på att göra ett stort misstag.
 
Samtidigt i skolan - Hannas Perspektiv
 
När lektionen tagit slut så kom Issa och ställde sig bredvid mitt skåp. Jag såg mot henne och jag visste inte om hon skulle säga något eller om jag skulle säga något.
 
- Vad ville du prata om? sa jag
- Jag saknar dig, det är tråkigt. Jag umgås inte med någon annan och du är/var min bästa vän sa Issa
- Du var min bästa vän också. Jag kunde inte förstå att du kunde vara så elak att du kysser min sambo sa jag
 
- Jag förstår det men jag vill att du ska förlåta mig, det kommer aldrig hända igen. sa Issa
- Vad får dig att tro att jag ska kunna lita på något av det du säger? sa jag
- Det förstår jag men jag hoppas du kan ge mig en chans sa Issa och började gå mot matsalen
 
- Issa! ropade jag och hon vände sig om
- Ja,? sa Issa
- Du kan få EN chans till. Eric är bortrest ikväll och imorgon så du kanske kan sova hos mig i natt sa jag
- Gärna sa Issa och gav mig en kram

Jag hoppas jag kan lita på Issa igen men rör hon Eric igen så var det sista gången som jag litade på henne. Vi gick sedan till matsalen för att käka lite lunch och det kändes faktiskt riktigt bra. Den här skoldagen skulle kanske inte bli så dålig som jag först trodde. Jag bjöd även in Issa till Destinys födelsedagskalas. Och jag hoppas att vi kommer kunna hålla sams till dess. 
 
3 månader senare - Hanna gör sig klar för studentbalen - Hannas Perspektiv

Mamma hjälpte mig med håret och hon hade lockat det lite och sen satt upp det. Hon hade även satt i lite blommor och det kändes lite spänt men samtidigt väldigt roligt. Jag hade sovit hos mina föräldrar i natt för att Eric inte skulle se mig innan balen. Det kändes nästan som att vi skulle gifta oss. 
 
- Sådär, då är det bara klänningen kvar sa Mamma och log
- Okej, säg till om Eric kommer sa jag och log
- Självklart sa mamma och gav mig en kram
 
Sen gick jag in till mitt rum och tog på mig min klänning. Jag hade valt en mörklila/mörkblå långklänning. Den var öppen i ryggen och med några band i ryggen och ett runt nacken. Jag tittade en sista gång i spegeln och när jag hörde att det ringde på dörren så började mitt hjärta slå lite hårdare. Nu var det dags.
 
Erics Perspektiv
 
Jag ringde på hemma hos Hannas föräldrars lägenhet och det var Hannas mamma som öppnade. Hon gav mig en kram och ropade sedan på Hanna. Det kändes lite konstigt att hon inte sovit hemma ikväll men jag var väldigt spänd på att få se henne. Jag hade på mig en svart kostym och ett par vita sneakers. Jag vet att det kanske inte är vad man brukar ha men jag är som jag är helt enkelt. 
 
- HANNA! Eric är här nu! sa Maria
- Jag kommer ropade Hanna från sitt rum
 
Destiny kom krypandes mot mig och jag tog upp henne i famnen medans jag väntade på Hanna. När hon kom ut så var det som att min mun gick ner till knäna. Hon var så otroligt vacker, det var som att det lyste om henne.
 
- Vad tycker du? sa Hanna och log stort
- Du är det vackraste jag sett. WOW! sa jag och log stort
- Tack, vad tycker du gumman? Är mamma och pappa fina? sa Maria och skrattade mot Destiny
- Haha....gagaga sa Destiny och skrattade
- Ja, vi är fina eller hur sa jag och pussade Destiny 
 
Jag gav sedan Destiny till Hannas mamma. Sen tog Hannas pappa en bild av oss för att sedan låta oss gå till bilen. Vi hoppade in och körde sedan till balen. När vi kom fram satt vi kvar en liten stund innan vi skulle gå in. Jag tog Hannas hand och tittade lite mot henne.
 
- Klarar du att gå hit med mig? sa jag
- Jag har aldrig varit mer redo. sa Hanna och gav mig en kyss för att sedan gå ur bilen och gå mot skolan.
 
20 minuter senare - Hannas Perspektiv
 
Vi hade det skit kul. Folk tittade mycket på oss i början men jag kunde inte vara mer stolt. Jag älskar Eric mest av allt och det kunde jag äntligen visa här. Vi dansade och vi kysstes passionerat ibland men när vi sedan gick för att ta något att dricka så började en välbekant låt spelas. 
 
- Säg att dom driver med oss sa Eric och började gå mot Dj:båset
- Vänta, vi bryr oss inte. Kom nu sa jag och tog Erics hand för att sedan gå ut på dansgolvet igen
 
Dom spelade "Imagine" och det var nu eller aldrig. Jag skulle visa för dom att vad dom än gjorde för att få mig ledsen eller arg så funkade inte det. Jag ställde mig framför Eric och la mina armar runt hans hals och sjöng med i låten.
 
- Everytime we touching sa jag och lekte med Erics hår och han la sina händer mot mina höfter
- Everytime we kissing sa Eric och lutade sig fram mot mig och vi började kyssas passionerat.....

 Detta är kapitel 39 av Miss Unknown. Jag hoppas ni ska tycka om det och förlåt att det tagit tid att få upp det men jag hoppas att mitt nya internet kommer snart för då lovar jag att allt ska bli som vanligt igen. Jag var nästan helt klar igår när mitt internet dog så därför blev det såhär tyvärr :( Men jag hoppas ni ska tycka om det iallafall :) Kapitel 40 kommer redan ikväll och då får ni bla. veta hur Hannas student blir? Hur blir Destinys första födelsedag?Varför börjar Hanna må fysiskt dåligt igen? Och varför är Eric i en smyckesbutik? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 40 som kommer redan ikväll :)

 
TUSEN TUUUSEN TUUUUUSEN MILJONER MILJADERS BILJARDERS TACK till er ALLA som läser bloggen! Och TUSEN TUSEN TUSEN TACK för alla era underbara kommentarer. Jag är så otroligt tacksam för allt ert stöd och ni är dom BÄSTA läsarna som finns! Utan er skulle inte bloggen finnas! NI är fantastiska!! Tusen tack åter igen! Jag älskar er alla som läser bloggen!! Tack igen :)
 
Utan er skulle inte bloggen finnas !!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! <3333<333<33333<333

Kommentarer
Josefin säger:

JÄTTESUPERDUPERBRA! :D <3

2013-01-15 | 18:38:51
Bloggadress: http://erickhaledsaadeforever.blogg.se
Ellen säger:

Naw!!:)<333333

2013-01-15 | 18:51:25
Bloggadress: http://ensaadesaga.blogg.se
Nadja säger:

Aaaaw så sött slutet blev!!!

2013-01-15 | 19:13:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback