Miss Unknown - Kapitel 31
- Visst är hon fin? sa Hanna och log
- Den vackraste bebisen som finns sa jag och gav både Destiny och Hanna en puss
- Välkommen till världen Destiny Rose Saade sa Hanna och log mot mig
3 dagar senare - Hannas Perspektiv
Idag skulle vi äntligen få åka hem. Destiny var tre dagar gammal och vi hade satt Destiny i sitt babyskydd(bilbarnstol) och vi nu gick vi ner till bilen. Det var skönt att Eric och min pappa hade rätt ut allting och att Eric skulle få stanna hos oss ett tag. Vi spände fast Destiny i baksätet och sedan åkte vi hem till mig.
- Gumman, du har inte tänkt fira din födelsedag nu? sa Eric i framsätet
- Nej, det har inte varit direkt läge för det sa jag
- Men nu är du inte gravid och det är ändå 18 år du fyllt sa Eric
- Det är väl inget märkvärdigt med det sa jag och skrattade
- Haha, det är klart det här sa Eric och skrattade
- Nej, jag vill bara ta det lugnt nu sa jag och log
Eric fortsatte sedan att köra hemåt och jag somnade nästan i baksätet. Fast Eric kanske hade rätt ändå, jag kanske borde fira min 18:de födelsedag. Jag fyllde ingentligen år i Juli men eftersom jag var gravid i 8 månaden så var det inte direkt läge att fira födelsedagen då men jag hade ingen direkt lust nu heller. Att föda Destiny var bland det tuffaste jag gjort och just nu kändes det bara som att jag ville sova i hundra år.
Några timmar senare - Hemma hos Hannah - Erics Perspektiv
Hanna låg och sov och Destiny sov i sin inomhusgunga. Jag hade smsat till Issa för jag hade en idé. Även om Hanna inte vill fira att hon fyllt 18 så ska jag se till att hon får en födelsedagsfest som hon inte kommer glömma men jag behöver lite hjälp med det och vem känner inte Hanna bättre än hennes bästa vän Issa. Jag smög ut från Hannas rum och gick sedan ut till hallen. Issa hade lovat att komma hit och förhoppningsvis kommer inte Hanna förstå vad det är vi pratar om.
KNACK KNACK KNACK
Jag skyndade mig att öppna innan hon skulle väcka Destiny. Vi gav varandra en lätt kram och vi gick sedan in till köket för att snacka om hur vi skulle lägga upp Hannas överraskningsfest.
- Vad hade du tänkt dig? sa Issa och log mot mig
- Jag har redan pratat med Hannas föräldrar så dom kan ta hand om Destiny den kvällen och vi kan vara hemma hos mig sa jag
- Okej, men vad ska vi ha att dricka och sånt då? sa Issa
- Jag tycker att champange är okej eftersom det är ändå Hannas 18 års dag vi ska fira men typ lätt öl och sånt där sen läsk till Hanna eftersom hon ammar sa jag
- Ja, det låter bra. Ska vi ha någon mat eller ska vi skippa det helt? sa Issa och skrev ner vad vi bestämt
- Vi kan ha lite plockmat bara sa jag
- Mm..det kan jag fixa sa Issa
- Bra, då fixar jag alkoholen sa jag och skrattade
- Haha, ja det hade du behövt göra iallafall sa Issa och log blygt
- Ja, men då är vi väl klara för den här gången? sa jag
- Ja, men när ska vi ha festen? sa Issa
- Jag ska till Norge om några veckor så antingen innan dess eller efter det sa jag
- Vi kanske kan ta det efter? sa Issa
- Det blir kanon, men vi kanske kan ses på tisdag eftermiddag och prata mer då? sa jag
- Gärna sa Issa och blev generad
- Jag ringer dig då sa jag och följde med Issa till hallen
- Bra, öh...ja, jag ska gå till Nicklas nu sa Issa
- Ja, och jag till Hanna sa jag och log
Okej, inbillar jag mig bara eller flörtade Issa med mig? Nej, det kan hon inte ha gjort. Hon är ju Hannas bästa vän så varför skulle hon flörta med mig? Jag skakade av mig den konstiga känslan och smög försiktigt in till Hanna och Destiny som låg och sov. Jag kröp försiktigt ner bredvid Hanna och la min arm över hennes midja. Eftersom Hanna var så otroligt vältränad när hon blev gravid så har hennes mage sjunkit in väldigt fort. Men det fanns fortfarande en bula men det är ändå häftigt hur fort kroppen återhämtar sig från en förlossning.
Några timmar senare - Hannas Perspektiv
Jag hade precis ammat, bytt blöja och lagt Destiny i sin spjälsäng för att sova för natten men hon kommer säkert vakna senare i natt men nu hade Eric och jag lite egen tid. Issa hade tydligen varit här nästan hela förmiddagen utan att säga hej till mig. Eric hade varit lite konstig också, jag vet inte om det är för att Destiny kommit eller om det är något annat men någonting säger mig att det är något som inte stämmer.
- Vad är det gumman? sa Eric och smekte min kind
- Du har varit så konstig hela dagen sa jag
- Nej, det har jag inte. Jag är bara så glad sa Eric
- Varför sa inte Issa hej till mig? sa jag
- Hon visste kanske inte att du var vaken, jag menar du sov förut sa Eric och la en del av mitt hår bakom mitt öra
- Kanske, ni har inget på gång va? sa jag och såg allvarligt på Eric
- Vad menar du? sa Eric förvånat
- Ni dejtar inte bakom ryggen på mig va? sa jag
- Älskling, har du blivit galen? sa Eric och såg djupt i mina ögon
- Kanske sa jag och skrattade
- Jag älskar dig, bara dig och det är ingenting, jag säger det igen, ingenting mellan mig och Issa sa Eric
- Jag får tro dig då sa jag och la min hand runt hans nacke
- Mm..för jag älskar bara dig sa Eric och kom närmare mig med sitt ansikte
- Jag älskar dig mer sa jag och vi möttes i en passionerad kyss
Vi fortsatte att kyssas passionerat och kelade en stund till innan vi gick in till badrummet för att göra oss iordning. Eftersom Eric skulle upp tidigt imorgon för en tv intervju så fick vi gå och lägga oss tidigt. När vi var klara gick vi in till min säng och vi fick verkligen tränga ihop oss. Men det var bara mysigt. Jag låg uppkrupen mot Erics bröst och han höll sina armar runt mig. Jag släckte sedan lampan och vi somnade på två sekunder.
1 månad senare - Eric är i Norge - Erics Perspektiv
Det hade gått 1 månad nu och jag var på jobb i Norge. Jag skulle stanna här i två dagar till för jag hade varit här i nästan 3 veckor för att spela in musik till kommande skivan, tv-intervjuer, tidningsintervjuer och flera spelningar. Men jag saknade Hanna och Destiny jätte mycket. Jag hade också haft kontakt med Issa och varje gång hon ringt så betedde hon sig konstigare och konstigare. Jag vet att den här gången är det inte inbillningen, hon flörtar med mig. Jag visste inte hur jag skulle hantera det men jag är absolut inte intresserad av henne.
- Hei Eric! Hva er det? sa Tone som betyder Hej Eric, vad är det
- Min flickväns bästis flörtar med mig sa jag
- Ok, men du ikke er interessert i henne? sa Tone som betyder Ok, men du är inte intresserad av henne
- Nej, absolut inte. Men tänk om hon säger något till Hanna som inte är sant då? sa jag
- Men hvorfor skulle hun det? sa Tone som betyder Men varför skulle hon det?
- För att hon tydligen har känslor för mig och då kan man ju säga vad som helst sa jag
- Ikke bekymre deg. Men vi må være nede bilen nå sa Tone som betyder Oroa dig inte. Men vi måste vara nere vid bilen nu
- Okej, jag kommer, jag ska bara ringa Hanna sa jag
- Jeg går ned og vente så lenge sa Tone som betyder jag går ner och väntar så länge
Jag slog snabbt nummret till Hanna och hon svarade inte första gången så jag ringde en gång till och då svarade hon äntligen.
- Hej älskling! Hur mår ni? sa jag
- Hej snygging. Vi mår bra, Destiny ligger i babygymmet och leker medans jag pluggar sa jag
- Jag ville bara säga att jag saknar er sa jag
- Vi saknar dig med. Hur går det där borta? sa Hanna
- Det går bra men jag vill ingentligen bara åka hem sa jag
- Men du kommer om två dagar älskling,då ska jag ordna en hemmakväll för bara dig och mig sa Hanna
- Nu vill jag ju åka hem ännu mer busfrö sa jag och skrattade
- Haha, jag måste tyvärr fortsätta att plugga sa Hanna
- Okej, jag måste också åka, Pussa Destiny från mig. Jag älskar dig mest sa jag
- Älskar dig mer sa Hanna och vi la sedan på
Jag fick sedan skynda mig ner till bilen som väntade på mig. Tomas såg lite irriterat på mig för att jag var sen men jag förklarade varför jag blev sen och då var det lite mer okej men vi fick skynda oss till tv-studion och när vi kom dit så fick vi köra igång nästan direkt men allt jag kunde tänka på var Hanna. Tänk om Issa säger något till Hanna? Vad gör jag då?
2 dagar senare - Hanna pratar med Issa - Hannas Perspektiv
Jag höll på att stoppa om Destiny som låg i vagnen för att gå en promenad när Issa kom ut från Nicklas rum. När jag var klar så skulle jag ta på mig skorna när Issa ställde sig framför mig.
- Det är något jag måste prata med dig om sa Issa
- Jaha, vadå? Jag ska gå ut på en promenad sa jag
- Jag har gjort slut Nicklas sa Issa
- Varför då? Hade inte ni det bra? sa jag förvånat
- Jo, men jag har fått känslor för någon annan sa Issa
- Vem då? sa jag och tog på mig jackan
- Det är det som är det jobbiga sa Issa
- Du behöver inte säga något mer, det är Eric eller hur? sa jag
- Ja, jag trodde aldrig jag skulle få dom känslorna för honom, förlåt sa Issa
- Jag vill ALDRIG MER SE DIG! Och gör du någonting med Eric så förlåter jag dig aldrig sa jag
- Hanna, vänta sa Issa
Men jag brydde mig inte utan jag tog barnvagnen med Destiny i och skyndade mig sedan ut från lägenheten. Jag hade det på känn, jag visste att det var någonting mellan Issa och Eric. Jag vet inte om dom gjort något men det gjorde bara så ont i mig för har dom gjort något så förlåter jag dom aldrig. Jag gick en lång promenad ända till VitaBergsparken och när jag kom till träddungen där Eric först bjudit ut mig så högg det till mitt hjärta. Jag kände hur tårarna började rinna och jag såg på Destiny som sov i vagnen.
- Det var här som din pappa bjöd ut mig första gången. Han krockade med mig. Men nu finns det någon annan som han kommer bjuda ut sa jag till Destiny som fortsatte sova och snutta på sin napp
- Vad menar du med att jag ska bjuda ut någon annan? sa en bekant röst bakom mig och när jag vände mig om fick jag syn på Eric......
Detta är kapitel 31 av Miss Unknown. Förlåt om det blev lite tråkigt men jag lovar att dom kommande kapitlen ska bli roligare. :) Men jag hoppas ni ska tycka om det ändå :) Men i kapitel 32 som kommer imorgon(fredag) så kommer ni bla. få veta Vad som händer på Hannas födelsedagsfest? Kommer allting splittras nu? Varför blir Hanna så ledsen? Och vart är det hon åker med Destiny och varför? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 32 som kommer imorgon(fredag).
TUUUSEN TUUSEN TUUUUUUSEN TUSEN MILJONER MILJARDER TRILJARDERS TACK för att ni läser bloggen! Ni betyder så otroligt mycket för mig och bloggen! Utan er skulle jag inte kunna skriva bloggen! Jag älskar er alla som läser bloggen och ni är dom BÄSTA OCH MeST FANTASTISKA läsarna som finns!! TUUSEN TUSEN TACK ÅTER IGEN!!!!!!
Utan er skulle inte bloggen finnas!! <3<3<3
LOVE U ALL SOOOO MUCH!!!! <33<33<33<33<33<3<3
Kommentarer
Nadja säger:
Gud så bra!!!
Lina säger:
Jättebra! Du är jätteduktig på att skriva, längtar tills nästa kapitel. :)
Ellen säger:
I'm speechless!!!!<3<3<3<3<3<3<3<3<3
Josefin säger:
Åh va bra! :) MER MER MER! <3
Trackback