Winning Ground - Kapitel 15

Jag tog av mig skorna och gick in till Ninas rum. Jag stängde dörren försiktigt bakom mig och gick fram mot hennes säng. Jag satte mig på sängkanten och log mot henne. Hon var så vacker när hon sov. Jag smekte försiktigt hennes kind.
- Nina, gumman, det är jag sa jag och hon öppnade försiktigt ögonen
- AAAAHHH!!!! skrek Nina och hoppade upp och satte sig i hörnet på sängen
- Nina, vad är det för fel? Gumman, det är jag, vad har hänt?.........

  
 
Erics Perspektiv
 
- Nina gumman, det är jag sa jag och såg hur hon öppnade ögonen sakta
- AAAHHHHH!!!!!! skrek Nina och hoppade upp till hörnet av sängen
- Nina, vad är det som är fel? Det är jag. Vad är det som har hänt? sa jag och kom närmare henne
- Eric...Eric det är du. Förlåt jag blev bara förvånad sa Nina och såg trött på mig
 
- Förvånad? Du skrek och hoppade upp hit. Vad är det som är fel? sa jag och såg allvarligt på Nina
- Ingenting. Jag blev bara rädd, är inte van vid att någon väcker mig sådär och sen hade jag haft lite mardrömmar i natt så det var därför. Förlåt, och du behöver absolut inte oroa dig sa Nina och la sin hand mot min
- Okej, men mår du bättre nu? Du skrämde mig också sa jag 
- Ja, det är ingen fara. Men du är tidig, eller så är jag sen sa Nina och skrattade
 
- Det är jag som är tidig. Vad sägs om att jag gör i ordning lite frukost eller ska jag säga brunch till dig? sa jag och skrattade
- Haha, mer än gärna. Jag gör mig klar så länge sa Nina och gav mig en kyss
- Mmm...nu kan jag inte slita mig förstår du väl sa jag och kysste Nina igen
- Haha, gå nu snygging. sa Nina och skrattade
 
- Okej då, men skynda dig. Lova sa jag och gick ut genom dörren och ut till köket.
 
Det där var läskigt. Hon hade verkligen blivit rädd för mig. Någonting måste ha hänt henne för hon skulle väl aldrig hoppa upp sådär och nästan inte vilja se på mig. Eller är det bara jag som inbillar mig? Jag skakade bara på huvudet och började göra i ordning brunchen och jag hoppas det går bra för Nina också. 
 
Ninas Perspektiv
 
Jag hade skrämt livet ur Eric. Jag blev bara så rädd när jag såg att någon satt vid sängen och eftersom jag inte hade vaknat till ordentligt så trodde jag det var någon annan. Jag reste mig upp från sängen och gick fram mot skrivbordet där brevet fortfarande låg och det kändes som det förföljde mig. Jag petade lite på det och tog sen upp det och gick in till badrummet.
 
Jag slog på vattnet i handfatet och borstade tänderna och gjorde mig i ordning innan jag satte mig ner på badrums golvet. Jag hörde hur Eric gjorde frukost utanför så jag bet mig lätt i läppen och såg på kuvertet innan jag öppnade och tog ut brevet som låg i. Jag tog ett djupt andetag och läste det.
 
Brevet:
 
Älskade Nina!
 
Det här kanske kommer som en chock för dig att få ett brev från mig. Men jag är inte arg på dig för det som hände. Du gjorde det som var rätt för dig. Men jag saknar dig och även fast du har släppt mig så kommer jag aldrig ge upp hoppet om dig eller änns släppa taget om dig.Jag sökte upp dig hemma hos din mamma men dom sa att du flyttat. Jag vet att du bor hos din pappa. Jag kommer snart och besöker dig. Kommer alltid älska dig. Glöm aldrig det!
 
Din Jens
 
Ninas Perspektiv
 
Mitt hjärta började slå fortare och hårdare i bröstet och jag började må illa. Jag sprang fram till toan och kräktes. Jens kommer aldrig försvinna ur mitt liv och han kommer hit. Jag måste härifrån och jag exakt vart jag ska. Jag skyndade mig in till mitt rum och tog på mig ett par slitna jeans shorts och en grå tshirt med texten "bye bye perfection" på sen gick jag ut till Eric och han höll en macka i handen som jag tog. 
 
- Tack för mackan sa jag och log stort innan jag tog ett bett av den
- Hey, ge mig den sa Eric och jagade mig runt i köket
- Nej, Hahaha, nej den är min sa jag och Eric ställde sig framför mig och låste in mig mot diskbänken med armarna 
- Okej, den är din men då är det här mitt sa Eric och gav mig en passionerad kyss
 
- Men du det är något jag vill fråga dig om sa jag och log 
- Vadå? Vill du att jag ska gå hem? sa Eric och skrattade
- Haha, nej, men jag undrar om du vill följa med ut till min pappas sommarhus? Bara över helgen sa jag och log blygt
- För vi det? Eller jag menar, det är klart jag vill men varför vill du det? sa Eric förvånat
 
- Ja, jag ska prata med pappa så kan vi åka nu direkt sa jag och kände hur jag ville åka bort härifrån så fort jag bara kunde
- Nu? Men jag måste till studion först. Det går inte sa Eric och såg ledsamt på mig
- Snälla, skivan är ju klar och jag vill vara med dig sa jag och såg med hundögon på honom
- Jag kan inte motstå den där blicken. Men okej, jag måste bara åka hem och packa först men jag kommer och hämtar dig om 30 minuter sa Eric och gick bort från diskbänken
 
- Okej, lova att du kommer om 30 minuter sa jag och såg nervöst på Eric
- Jag lovar, ses sen snygging sa Eric och gav mig en Slängkyss innan han tog på sig skorna och gick ut genom dörren
 
Jag gick in till vardagsrummet och såg på pappa som satt i fotöljen. Jag vet inte hur jag ska kunna övertala honom om att få låna sommarhuset eftersom han kommer vilja veta varför och jag vill inte berätta om Jens. Så hur ska jag göra nu?
 
Senare hemma hos Eric - Erics Perspektiv
 
Jag vet inte vad som var fel med Nina. hon verkade otroligt rädd och jag hade hört att hon kräkts på toan. Jag ville inte fråga henne någonting om det men det är någonting som inte är som det ska. Jag menar varför skulle hon annars vilja åka till sommarhuset så fort? Nej, någonting är fel här men jag tänker inte fråga Nina utan hon måste komma till mig den här gången. Jag gick sakta upp för trapporna och när jag kom till dörren stod det en kvinna där som jag inte kände igen. 
 
- Hej Eric! Jag ringde på här men du var inte hemma sa kvinnan
- Känner jag dig? sa jag och såg förvånat på henne
- Jag är Ninas mamma och jag behöver be dig om en tjänst......

Detta är kapitel 15 av Winning Ground och jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt att det kom så sent men ja, gårdagen var inte världens bästa och lättaste dag och jag har skrivit hela dagen men kom inte på ett bra slut det var därför det tog tid. Men kapitel 16 kommer idag(söndag) och jag hoppas ni ska tycka om det. Det kommer bli väldigt mycket kärlek. Och ni kommer bla. få veta vad Ninas mamma vill Eric? Och kommer Nina berätta om brevet? Det och mycket mycket mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 16 som kommer idag(söndag).
 
TUSEN TUUUSEN TUUUSEN TUUUUUUUSEN MILJONERS TACK för alla era fina kommentarer på bloggen, på instagram, twitter och KIK. Jag blir verkligen helt fantastiskt glad och det betyder verkligen så mycket att ni skriver så fina saker till mig!  Men det är ni som gör att jag kan fortsätta skriva bloggen för om inte ni läste den skulle jag inte kunna skriva den. NI ÄR FANTASTISKA OCH HELT UNDERBARA och stöttande! Att ni tycker om bloggen så mycket värmer i mitt hjärta! TACK TACK, jag kan inte tacka er nog mycket för ni är helt fantastiska!
 
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS!
 
LOVE U ALL SO MUCH!!! ÄLSKAR ER ALLA !!!! <333<3333<3333

Kommentarer
Josefin säger:

super duper bra kapitel!!!! :) <3

2013-08-18 | 10:33:57
Bloggadress: http://www.ericochmolly.bloggplatsen.se
Nadja säger:

Super bra kapitel!!!

2013-08-18 | 11:42:56
Ellen säger:

Jättebra!!

2013-08-18 | 13:53:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback