saadestorie

 

Jag släckte lampan igen och vände mig om mot väggen. Jag tänkte på det jag sagt till Annie. Jag orkade inte med att vara rädd mer och det värsta är att det kanske bara finns ett sätt att slippa det. Om jag inte vill anmäla honom alltså. Jag måste bestämma mig för någonting. Efter att jag legat och tänkt lite så somnade jag om igen. 

 

 

Jag och Tomas var i ett stort varuhus i Dubai och jag skulle försöka hitta en present till Melanie men det var inte det lättaste. Jag hade kollat på massor med saker men det var ändå inget jag tyckte var bra nog men nu hade Tomas kommit på en idé och vi gick mot butiken så fick jag en liten chock.

 

 

Jag gick in till butiken och tittade mig lite omkring. Det var inte pinsamt eller så men det kändes bara lite konstigt att kolla på sånna här saker till Melanie. Jag hade ju inte kännt henne så länge men när jag fick se på den perfekta presenten så log jag stort för mig själv. Det var en Ruffle Tank Pj Set i svart och rosa. Det var ett par korta shorts med ett linne till med volanger längst ner linnet. Jag letade fram Melanies storlek och gick sen till kassan.

 

 

Jag stod och väntade lite medan hon slog i paketet åt mig. När hon var klar så betalade jag för det och sen gick jag ut till Tomas. Men det var som att jag inte var riktigt nöjd med bara den här presenten så jag tog med mig Tomas till en smyckesbutik som special designade smycken och jag visste precis vad det var jag skulle ge henne.

 

 

 

Jag och Tomas gick ut från butiken och nu var jag riktigt nöjd med presenterna som jag köpt till henne. Jag saknade Melanie väldigt mycket nu och jag hade sovit sämre när inte Melanie låg bredvid mig. Men det var inte det som jag var mest ledsen för utan det var att Melanie inte hade hört av sig ännu. Det är ju visserligen 3 timmar före här men hon borde ju ringt nu. Tänk om det hänt henne något? Jag fick en stor klump i magen och jag försökte tänka att det inte hade hänt något. Men tänk om det faktiskt har hänt henne något? 

 

 

Man kan säga vad man vill om Annie men hon är min bästa vän. Hon fick mig alltid att skratta och det fick hon nu med. Vi satt och åt en ganska sen frukost för vi somnade ju ganska sent igår kväll. Hon hade tagit två gurkskivor och lagt på ögonen och räckte ut tungan till mig och då kastade jag en ost på henne. Men sen skrattade vi mycket.

 

 

 

Jag skyndade mig in till mitt rum och tog snabbt upp mobilen. Jag antog att Eric var lite orolig för mig just nu eftersom jag inte ringt ännu men tyvärr var det för att vi somnade om igen.

 

 

 

 

Jag gick in till Annie igen och käkade klart frukosten och jag saknade Eric ännu mer efter det här samtalet. Mitt hjärta slog fortare när jag tänkte på honom men jag fick försöka få dagen att gå iallafall. Jag och Annie åt upp frukosten och sen ställde vi in det som blev över och diskade. Jag gick sen in till mitt rum för att byta om till mina ryttarkläder och Annie stod sen i hallen och väntade på mig så vi kunde gå. Jag tog på mig mina stallskor och mina korta chaps och sen gick vi ut från lägenheten. Jag låste dörren efter mig och skyndad mig ner för trapporna.

 

 

 

Det var ett tag sedan jag användt min cykel och det var inte så konstigt att det inte fanns någon luft i däcken på den heller. Så jag fick låsa upp den och springa bort till närmaste cykelpump och pumpa däcken och nu var jag riktigt sen till stallet. Men jag har tur som har andra personer som hjälper mig när det krisar. Men jag hoppade till slut upp på cykeln och cycklade iväg. Jag hade bara en liten bit kvar när någo kom och ställde sig mitt framför mig och jag fick tvärbromsa.

 

 

Jag kände hur tårarna började rinna igen och det var faktiskt en sak han hade rätt i. Jag kommer aldrig bli fri från Anton så länge jag bor kvar här och han vet vart jag bor. Jag vet inte vad jag ska göra snart. Jag reste mig upp och cyklade till stallet och torkade tårarna. När jag kom dit var Maximus redan ute i hagen och dom hade släppt ut honom för fem minuter sen så jag lät honom vara en stund. Jag gick in till kaffeterian och tittade lite på en av datorerna som stod där inne. Jag letade efter en lägenhet och jag hittade en och jag ringde till personen som hade den.

 

 

Jag vet vad ni tänker, att jag bara flyr från mina problem. Men vad ska jag göra? Så länge jag finns kvar här så har Anton överhanden om mig och jag kan aldrig komma loss. Det är kanske är det ända sättet för mig att bli fri. Men det jobbigaste fanns fortfarande kvar, att berätta för Eric. 

 

 

Jag hade saknat Melanie så otroligt mycket under tiden jag varit borta. Hon hade kommit hit för ungefär 10 minuter sen men hon verkade ändå så frånvarande. Jag hade inte gett henne presenterna ännu men det ska jag göra. Halsbanden hade blivit jätte fina och jag är så taggad på att få ge henne dom.

 

 

---

 Detta är kapitel 12 av Marching(in the name of love) och jag hoppas ni ska tycka om det. Jag ska försöka få upp kapitel 13 ikväll också annars kommer det upp imorgon(måndag) bitti men hoppas få upp det ikväll :) Det har varit mycket krångel med både internet och blogg.se men nu ska det ordna sig hoppas jag :) Men i kapitel 13 så kommer ni bla. få veta vad som händer mellan Melanie och Eric? Vem besöker Anton? Flyttar Melanie till Norge? Och vem är tjejen som stöter på Eric? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 13 som förhoppningsvis kommer ikväll :)

 

TUUUSEN TUUSEN TUSEN TUSEN TUSEN MILJONERS MILJARDERS BILJARDERS TACK för att ni läser bloggen! Utan er skulle inte jag kunna skriva bloggen och jag är så otroligt tacksam för att ni läser bloggen! Jag kan inte beskriva i ord hur mycket ni betyder för mig och ni är dom bästa läsarna i världen! Jag älskar er alla och tusen tack för alla fina likes och att ni följer på twitter det gör mig jätte glad ! NI ÄR BÄST!