Without you im nothing - Kapitel 25
- Stanna! Jag vill prata färdigt med dig sa Magnus och la handen mot dörren
- Jag har bråttom, låt mig gå nu! sa jag argt
- Jag vill bara prata med dig. Så du stannar här! sa Magnus och nu kunde jag inte hålla tillbaka min rädsla.
Jossans Perspektiv
- Jag har bråttom, låt mig gå nu! sa jag argt
- Jag vill bara prata med dig. Så du stannar här! sa Magnus och nu var jag rädd.
- Släpp ut mig nu! sa jag argare
- Lugna dig, jag vill bara titta på dig, kanske kyssa dig sa Magnus och la sina händer mellan mig
- Rör mig inte ! sa jag och gav honom en örfil
- Vad håller du på med?! sa han och gav mig en örfil och jag kände hur tårarna ville börja rinna men jag höll dom tillbaka
- Släpp ut mig NU! Jag har bråttom! sa jag och försökte butta bort honom
- Vart ska du då? Jag vet att du vill vara här med mig sa Magnus och försökte kyssa mig igen
- LÅT BLI MIG ! sa jag och gav honom en örfil till
- NU SLUTAR DU! Hör du det? sa Magnus och höll i mitt ansikte
- Låt bli mig nu! Jag tänker inte låta dig vara såhär mot mig ! sa jag argt
- Lilla gumman, jag kommer inte göra dig illa, det ända jag vill är att du ska förstå hur mycket jag älskar dig sa Magnus
Samtidigt på mötet - Erics Perspektiv
Jag förstår inte varför Jossan inte kommit hit än. Mötet är ju jätte viktigt för henne och hon brukar inte missa viktiga tider. Nej, det måste ha hänt någonting. Jag såg på Tomas att han undrade vart Jossan är någonstans och eftersom jag inte berättat för honom om den där Magnus.
- Vart är hon ingentligen? sa Tomas lite irriterat
- Jag tror jag vet, men jag kan åka och kolla sa jag
- Ja, gör det. Hoppas ni hinner tillbaka i tid sa Tomas
- Det gör vi, jag kommer snart och då har jag Jossan med mig sa jag och sprang ner till bilen sen
Jag hoppade snabbt in i bilen och åkte mot H&M butiken mne när jag kom fram så fick jag syn på Jossan som stod utanför butiken och hon var helt röd i ansiktet. Jag stannade bilen snabbt och parkerade den för att sedan springa fram till henne och krama om henne. Jag såg att hon grät och jag kramade om henne det hårdaste jag kunde kändes det som.
- Vad har hänt? sa jag och tittade i hennes ögon
- Magnus var där, han vägrade låta mig gå sa Jossan
- Har han gjort dig något? Jossan, se på mig, har han rört dig?! sa jag
- Nej, han försökte kyssa mig och han gav mig några örfilar bara sa Jossan
- Vart är han? Är han där inne? sa jag och kände hur arg jag blev
- Ja, men du går inte in dit, kom nu vi måste åka till mötet sa Jossan och tog min hand
- Jossan, han ska inte komma undan, vad är det här? sa jag och såg dom röda märkena på Jossans nyckelben och bröstkorg
- Eric, snälla, det är ingenting, kan vi bara åka till mötet nu? sa Jossan
- Nej, han har ju slagit dig, du kan inte bara låta det vara sa jag
- Snälla, jag orkar inte bråka med dig också sa Jossan och försökte gå
- Jossan, vänta sa jag och tog hennes hand
- Vadå? Jag har ett möte som jag snart missat, jag har blivit misshandlad och du vill bråka med mig sa Jossan och jag såg hur hennes tårar började rinna
- Älskling, jag gör det här för att jag älskar dig sa jag
- Kan vi inte bara åka till det där mötet nu? sa Jossan
- Jag ringer Tomas och säger att vi blir sena för vi måste åka till polisen nu, det här håller inte sa jag
- Jag vill inte polisanmäla honom sa Jossan
- Varför då? sa jag
- Jag vill inte bara, är det konstigt? sa Jossan
- Ja, har han hotat dig?! sa jag
- Nej, jag vill bara inte sa Jossan och drog sig ifrån mig och sprang neråt drottninggatan
- JOSSAN! JOSSAN FÖRLÅT! ropade jag men hon fortsatte bara springa
Jag slog till biltaket och kände mig så jäkla dum. Jag ville ju bara skydda henne. Hur ska hon någonsin kunna förverkliga sina drömmar om hon ändå inte ville anmäla honom? Jag är så jäkla dum. Jag hade fått nog av den där Magnus och jag måste snacka med honom. Jag gick in på H&M och upp till hans kontor och jag struntade faktiskt i att knacka.
- Eric var det va? sa Magnus och lutade sig bakåt i stolen
- Vad har du gjort mot Jossan ingentligen?! sa jag argt
- Ingenting, vad har hon sagt till dig ingentligen? sa Magnus
- Jag såg med egna ögon vad du gjort mot henne, Kan du inte vara så snäll och låta henne vara?! sa jag
- Varför då?! sa Magnus
- För att hon är livrädd för dig. Hon är inte kär i dig och låt henne vara nu! sa jag argt
- Okej, jag lovar att inte störa varken dig eller Jossan okej? sa Magnus
- Om du aldrig mer söker upp henne eller mig okej? sa jag
- Okej, jag ska glömma henne och det lovar jag, efter det hon gjorde mot mig så vill jag inte se henne mer heller sa Magnus
- Vad menar du? sa jag förvånat
- Det får du fråga din flickvän om sa Magnus och vände sig mot datorn
- Okej, men då låter du oss vara? sa jag
- Ja, det lovar jag sa Magnus
Jag gick ut till butiken igen och nu gällde det bara att hitta Jossan. Jag var verkligen orolig för vart hon har tagit vägen. Om något händer henne något så kommer jag aldrig förlåta mig själv. Jag sprang ut till bilen och började leta i genom nästan hela stan efter henne men jag hittade henne ingenstans. Vart kan hon vara?!
Jossans Perspektiv
Jag hade sprungit nästan hela tiden tills jag kom på en buss och åkte mot mötet jag hade med Tomas. Även om Eric och jag bråkat så var det här en stor chans för mig men samtidigt var det så sjukt jobbigt att inte han inte skulle vara där på mötet för jag ville ingentligen ha honom där som stöd för jag var väldigt nervös. När jag kom till kontoret så satt Tomas och väntade på mig och jag bad om ursäkt att jag var sen.
- Förlåt att jag är sen, jag hade fått problem på mitt förra jobb sa jag
- Det är okej, men nu får vi prata lite om din sångröst sa Tomas och vi satte oss i ett konferansrum
- Ja, Eric sa att du tyckte om låten sa jag
- Det är en underdrift, du har en unik röst och jag gillade det jag hörde sa Tomas
- Tack, jag har drömt om att få sjunga länge men har aldrig riktigt vågat visa det sa jag
- Det är verkligen tråkigt för du har talang, och jag vill faktiskt jobba med dig, det var därför jag bad Eric att ordna det här mötet sa Tomas
- Va? Du skojar? Vill du jobba med mig? sa jag förvånat
- Ja, jag vill gärna jobba med dig, men vill du jobba här? sa Tomas
- Ja, det är en dröm, så du vill signa mig? sa jag förvånat
- Ja, det är just det vi vill, så vad säger du om att börja jobba med musik? sa Tomas
- Absolut, jag är så glad, ja jag vill verkligen jobba med er och musik sa jag
- Bra, kan du komma hit imorgon så kan vi prata mer om hur vi ska lägga upp det? sa Tomas
- Ja, det blir hur bra som helst sa jag
- Bra, då säger vi så, välkommen till musikbranchen sa Tomas
- Tack sa jag och tog hans hand och sedan gick jag ut genom byggnaden
Jag kunde knappt fatta det. Jag skulle få jobba inom musikbranchen, det är verkligen helt sjukt. Jag fattar ingenting. Jag sprang till bussen och jag visste precis vem jag skulle åka hem till och berätta det här för, jag vet att han kanske är sur på mig men jag hoppas verkligen inte det. När jag kom fram så hoppade jag snabbt av bussen och sprang det fortaste jag kunde och jag ringde på. Och när Eric öppnade i bar överkropp så log jag stort.
- Brukar du öppna sådär? sa jag och skrattade
- Alltid när jag vet att det är du som kommer sa Eric och skrattade
- Förlåt att jag blev så sur förut sa jag och såg på Eric
- Det är jag som ska be om ursäkt, jag älskar ju dig sa Eric och log
- Jag älskar dig med sa jag och la mina armar runt Erics hals
- Men jag pratade med Magnus, vad var det du gjorde mot honom ingentligen? sa Eric
- När han försökte kyssa mig och jag inte kom loss så sparkade jag till honom mellan benen sa jag
- Hahaha,Du gjorde vadå? sa Eric och skrattade
- Ja, men han släppte inte ut mig sa jag och log oskyldigt
- Du är verkligen min egna lilla kämpe sa Eric och vi gav varandra en kyss
Vi började kyssas passionerat och Eric lyfte upp mig i famnen och stängde igen ytterdörren. Han satte mig på köksbänken och vi tog av oss våra tröjor och Eric kysste min hals medans jag la mina händer mot hans bröst. Vi fortsatte kyssas och sedan hoppade jag ner från köksbänken och vi backade in i sovrummet.
Han la mig ner på sängen och han började kyssa mig på magen. Vi hjältpes åt att ta av oss våra andra kläder och Eric såg djupt in i mina ögon och jag tog mina händer i hans hår och drog ner hans ansikte mot mig och vi började kyssas igen och vi hade sedan sex.
40 minuter senare - Erics Perspektiv
Vi hade tagit på oss våra underkläder och nu låg vi och myste i sängen tillsammans. Jag var hur glad som helst att Jossan ska bli signad av Tomas. Det är ju helt fantastiskt. Men jag hade något jag behövde berätta för henne och jag visste inte riktigt hur jag skulle göra det. Vi hade redan varit ifrån varandra i nästan 2 veckor och nu skulle vi vara ifrån varandra igen. Jag skulle åka till Paris för jobb i ungefär 1 vecka och jag visste inte hur jag skulle berätta det för Jossan.
- Vad tänker du på? sa Jossan och kysste mig på bröstet
- Jag har något att berätta sa jag och smekte hennes rygg
- Vadå? sa Jossan och log
- Jag ska åka till Paris i en vecka för jobb och jag åker i övermorgon sa jag
Detta är kapitel 25 av Without you im nothing. Jag hoppas ni ska tycka om det och jag är ledsen att det kom sent idag med men jag lovar och det menar jag verkligen den här gången att kapitel 26 som kommer imorgon(fredag) kommer att komma ut tidigare. Då kommer ni bla. få veta Vad Jossan tycker om att Eric ska åka till Paris? Vad är det för överraskning Jossan gör för Eric? Det och mycket mycker mer kommer ni få veta i kapitel 26 som kommer imorgon(fredag).
TUUUSEN TUSEN TUSEN TUSEN MILJONERS MILJARDERS TACK för att ni läser bloggen och för alla era underbara kommentarer! Jag läsar dom alla och blir alltid lika glad av att se att ni tycker så mycket om bloggen! NI ÄR DOM BÄSTA OCH MEST FANTASTISKA LÄSARNA! TACK FÖR ATT NI FINNS OCH LÄSER BLOGGEN!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! <333<33<3333<33
LOVE U ALL SO MUCH! <3333<3333<33
Kommentarer
Nadja säger:
Love it Love it!!!!
Trackback