Without you im nothing - Kapitel 14
- Jaha, men en liten stund kanske? sa Frida
- Okej, 5 minuter sa jag och släppte in henne
- Tack sa Frida och direkt när jag stängde dörren så drog hon mig intill sig och kysste mig.
Erics Perspektiv
- Tack sa Frida och direkt när jag stängde dörren så drog hon mig intill sig och kysste mig.
Jag vet att jag borde tryckt bort henne ifrån mig men det var ändå någonting som gjorde att jag ville fortsätta kyssa henne så jag besvarade kyssen och när jag hörde hur dörren öppnades så försökte jag dra mig ifrån Frida men hon släppte inte och jag fick panik.
Jossan kommer hem till Erics lägenhet - Jossans perspektiv
Jag gick snabbt upp för trapporna för jag ville inget hellre än att få träffa min underbara pojkvän. Men när jag kom upp och öppnade dörren och fick se Eric stå och kyssa den där tjejen som han snackat med på krogen. När jag såg det så var det som att som att en del av mig dog inombords. Jag hade aldrig känt mig så sviken och bedragen i hela mitt liv. Hur kunde han?!
- Eric?! Vad f*n händer här?! sa jag och kände hur tårarna rann ner för mina kinder
- Det är inte som det ser ut sa Eric och försökte ta min hand
- Nehe, du står ju och hånglar upp tjejen från krogen! Som du sa att du inte flörtade med! sa jag argt
- Ursäkta men vem är du?! sa Frida(tjejen från krogen)
- Det här är min flickvän sa Eric och såg på mig
- Snarare ex-flickvän! Det är så slut mellan oss och jag vill inte se dig mer sa jag och gick snabbt ut genom dörren
Jag hörde hur Eric ropade mitt namn men jag ville inte vända mig om för det gjorde så ont. Hur kunde han?! Hur kunde han stå och hångla med den där tjejen?! Jag visste väl att han flörtade med henne, det syntes lång väg och nu står han och hånglar upp henne! Jag skyndade mig hem och tårarna ville verkligen inte sluta rinna för jag hade aldrig i hela mitt liv kännt mig så sviken av någon.
Tidigare - Erics Perspektiv
När dörren öppnades så släppte Frida mig men det var för sent. Jag vände mig om och såg på Jossan som hade tårar som rann ner för hennes kinder. Det högg så hårt i mitt hjärta och jag visste inte vad jag skulle säga.
- Eric?! Vad f*n händer här?! sa Jossan
- Det är inte som det ser ut sa jag och försökte ta hennes hand men hon drog den bara ifrån sig
- Nehe, du står ju och hånglar upp tjejen från krogen! Som du sa att du inte flörtade med! sa Jossan argt
- Ursäkta men vem är du?! sa Frida
- Det här är min flickvän sa jag och såg på Jossan
- Snarare ex-flickvän! Det är så slut mellan oss och jag vill inte se dig mer sa Jossan och innan jag hann reagera så var hon ute ur lägenheten
- JOSSAN! JOSSAN VÄNTA! JOSSAN! ropade jag ner i trapphuset men jag fick inget svar och jag kände hur mina tårar rann ner för mina kinder och jag gick in igen och såg på Frida som såg förvånat på mig
- Varför sa du inte att du hade flickvän? sa Frida förvånat
- Jag trodde inte du skulle komma hit och kyssa mig! Vi snackade en gång och nu har du kommit hit och förstört mitt förhållande sa jag irriterat
- Men jag trodde du kände något för mig! Du får skylla dig själv när du inte sa att du hade en flickvän! sa Frida argt
- GÅ! Jag vill vara ensam! GÅ! sa jag argt och såg hur Frida gick ut genom dörren och sedan slog jag igen dörren hårt efter henne
Jag visste inte vad jag skulle göra just nu. Det gjorde så ont i hjärtat och det kändes som att jag skulle kräkas. Jag satte mig snabbt i soffan och började ringa till Jossan men hon svarade inte men jag tänker inte ge mig. Jag ringde flera flera gånger men hon vägrade fortfarande att svara. Jag måste få tag i henne, det får inte sluta såhär.
Jag ringde återigen och nu äntligen svarade hon.
- Ja, det är Jossan sa Jossan
- Hej det är Eric, och snälla lägg inte på nu! sa jag snabbt
- Vad vill du? Jag vill inte prata med dig sa Jossan och jag hörde hur hon grät
- Jag älskar dig och du måste tro på det. Den där Frida kom hit och hon kysste mig sa jag
- Måste man besvara den då?! sa Jossan irriterat
- Nej, jag vet inte vad som hände, skulle jag kunna göra det ogjort så skulle jag göra det sa jag
- Men det kan du inte, du kysste henne! Jag visste att det var något mellan dig och den där tjejen. Jag fattar inte hur jag kunde vara så dum sa Jossan
- Snälla gumman, jag älskar dig och det jag gjorde var fel och jag vill inget annat än att få dig tillbaka sa jag
- Jag kan inte tro på dig längre. Det är slut, hej då sa Jossan och la på innan jag hann säga något mer
Jag lutade mig tillbaka mot soffan och det kändes verkligen som att loppet var kört. Men jag kommer inte ge upp Jossan, aldrig! Det jag gjorde mot Jossan är det dummaste jag gjort och jag förstår inte varför jag gjorde som jag gjorde heller men det var som att när hon kysste mig så tänkte jag på Jossan och det var som att jag hade kysst henne och nu är allting förstört.
Senare hemma hos Jossan - Jossans Perspektiv
Efter att Eric hade ringt så var det som att jag inte kunde sluta gråta. Jag älskar honom så frukansvärt mycket men ändå kan jag inte förlåta honom. Jag skyndade mig att borsta tänderna för att sedan gå och lägga mig. Men jag kunde inte sova överhuvud taget. Varje gång jag tänkte på Eric så gjorde det ont i hela kroppen och tårarna verkade aldrig vilja ta slut heller. Men när jag väl somnade så drömde jag bara om Eric.
Tidigare hos Eric - Erics Perspektiv
Jag hade precis gjort mig i ordning för att gå och lägga mig. När jag hade sett mig i spegeln så var mina ögon helt rödgråtna och jag tog lite vatten i ansiktet och sen gick jag in i sovrummet och la mig i sängen. Jag hade svårt att sova och jag låg och tittade på bilder av mig och Jossan och det knöt sig i magen. Jag saknar henne verkligen och varje gång jag såg på bilderna så kände jag hur tårarna rann ner för mina kinder. Jag la sedan ifrån mig mobilen och sedan somnade jag men det ända jag drömde om var Jossan.
Nästa dag - Jossan är på jobbet - Jossans Perspektiv
När jag hade vaknat i morse så var det som att jag bara ville dra täcket över mig och bara glömma bort den här dagen också för jag hade ingen lust att gå till jobbet och höra på Jonas när han frågade mig massa saker om Eric. Jag ville inte tänka på Eric efter det jag varit med om igår. Det var slut mellan mig och Eric och jag orkade inte prata om honom men tyvärr så var jag tvungen att gå till jobbet och Jonas hade pratat lite mer om Eric idag och det hade varit väldigt svårt att hålla tillbaka tårarna men det gick ändå.
- Så, hur var det igår kväll med Eric? sa Jonas
- Hur så? sa jag lite mer irriterat än jag menat
- Jag bara undrade, det var inget illa menat sa Jonas
- Förlåt, det är bara det att jag och Eric har gjort slut sa jag
- Ursäkta? sa Jonas förvånat
- Han hånglade med en annan tjej igår och jag gjorde slut och jag vill aldrig mer se honom sa jag
- Shit, stackars dig sa Jonas och såg på mig
- Det är okej, men det här kanske låter jätte konstigt men vill du ta en fika efter jobbet? sa jag
- Absolut, det vill jag gärna sa Jonas
- Okej, då är det bestämt sa jag och log
Jag vet att jag inte borde fika med Jonas men jag ville inte vara hemma ensam idag. Och det är ingen dejt, inte för mig iallafall. Jag önskar verkligen att jag kunde lita på Eric för jag saknar honom så mycket att det gör ont och mina ögon var hur röda som helst efter att jag gråtit nästan hela natten. Så jag försökte att inte se folk i ögonen så mycket och idag hade jag tur för jag skulle mest packa upp kläder vilket var skönt och jag behövde inte tänka så mycket. För tänker jag så tänker jag bara på Eric och det orkar jag inte just nu.
Senare i studion - Erics Perspektiv
Jag fick ha solglasögon på mig hela dagen idag och J-son hade frågat mig lite om Jossan men jag hade inte velat prata om det för jag är fortfarande ledsen över det. Jag hade sovit hur dåligt som helst och jag hade gråtit nästan halva morgonen och nu står jag i en studio och sjunger in mina nya låtar. Och det ända jag kunde tänka på var Jossan.
- Eric? Eric? Mår du bra? sa Jason Gill i micken in till sångbåset
- Va? Vad är det som händer? sa jag och kom tillbaka till verkligheten
- Du slutade helt plötsligt. Har det hänt något? sa Jason
- Nej, jag mår bra, jag bara tänkte på något annat sa jag
- Okej, men ska vi köra igen då? sa Jason
- Ja, vi kör sa jag
Jag kunde inte koncentera mig överhuvudtaget idag och det höll på att göra dom andra galna. Och det kan inte fortsätta såhär heller. Jag måste få tillbaka Jossan på ett eller annat sätt och det första jag måste göra är att få träffa henne och jag måste åka hem till henne efter att jag är klar här. För jag snart kommer jag bli knäpp om jag inte får vara med henne igen. Hon är ju min drömtjej och det måste jag försöka få henne att förstå, på ett eller annat sätt.
Senare på fiket - Jossans Perspektiv
Jag och Jonas hade det hur roligt som helst. Men det jobbiga var att jag hade inte lika roligt med Jonas som med Eric. Jonas märkte nog inte att jag tänkte på Eric hela tiden och jag önskade bara att jag kunde sluta vara så nere hela tiden.
- Jo, har du lust att följa med hem till mig och prata lite? sa jag och såg på Jonas när vi kommit ut från fiket
- Gärna, det låter väldigt trevligt. sa Jonas och log stort
- Va kul! Ska vi gå? sa jag och log försiktigt
- Absolut!, vet du om att du har en väldigt söt dialekt? sa Jonas och blev generad
- Tack, när jag var yngre så var det bara jobbigt för när man pratade med andra som inte bodde i Kattarp så skämdes man lite sa jag och log
- Varför då? Det är verkligen en gullig dialekt sa Jonas igen
- Tack, alltså jag vill bara göra det här klart att det känns som du flörtar lite med mig och jag är inte redo för det, jag älskar Eric fortfarande och jag vill bara ha dig som vän sa jag
- Jag förstår, det var inte meningen att vara framfusig sa Jonas
- Det är okej, jag ville bara säga det sa jag
- Det är lugnt, men vad säger du? Ska vi gå hem till dig en sväng? sa Jonas
- Gärna sa jag och vi gick ut från fiket och började gå hem mot mig
Det kändes på ett sätt väldigt bra att säga till Jonas att jag inte var intresserad av honom på det sättet för att jag fortfarande älskar Eric vilket jag verkligen gör men jag kan inte lita på honom än. Jag vet ju inte om det kommer hända igen och att se honom kyssa den där Frida så var det som att mitt hjärta gick i tusen bitar och dom bitarna hade inte satt ihop sig än men jag önskade verkligen att man kunde spola tillbaka tiden och att jag hunnit hem tidigare så hade jag kanske inte mått såhär dåligt.
Senare i Jossans trapphus - Erics Perspektiv
När jag äntligen var klar i studion så hade jag åkte till Jossans lägenhet direkt men hon var tydligen inte hemma. Jag hade suttit på trappan i hennes trapphus i ungefär 1 timme nu och Jossan hade fortfarande inte kommit och jag började faktiskt känna mig nervös. Jag visste vad jag skulle säga och när jag hörde hur porten öppnades så reste jag mig upp direkt och ställde mig vid Jossans dörr och när jag fick se vem hon kom hem med så var det som att mitt hjärta slog tusen miljoner gånger fortare. JONAS!? Har hon börjat dejta han nu?! Jag försökte dölja mina tårar och när Jossan fick syn på mig så tittade hon bara chockat på mig.
- Eric? Vad gör du här? sa Jossan och jag såg hur hennes ögon vattnades
Detta är kapitel 14 av Without you im nothing och jag hoppas ni ska tycka om det. Förlåt att det kom så sent idag med men det blev lite längre än jag först trott men jag hoppas ni ska tycka om det ändå. Kapitel 15 som kommer imorgon(måndag) får ni bla. veta om Jossan och Eric blir tillsammans igen? Kommer Jossan någonsin kunna lita på Eric igen? Och varför fortsätter Jonas att flörta med Jossan? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 15 som kommer imorgon(måndag).
TUUUSEN TUSEN TUSEN TUSEN MILJONERS MILJARDERS TACK för att ni läser bloggen och för alla era underbara kommentarer! Jag läsar dom alla och blir alltid lika glad av att se att ni tycker så mycket om bloggen! NI ÄR DOM BÄSTA OCH MEST FANTASTISKA LÄSARNA! TACK IGEN!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! <333<33<3333<33
LOVE U ALL SO MUCH! <3333<3333<33
Kommentarer
Nadja säger:
Bra!!!! Mer mer mer !!!
Ellen <3 säger:
Varför tror du att i inte skulle gilla kapitleta bara för att dom e långa??? :)<3<3<3<3<3 man vill ju bara läsa mer och mer hela tiden för det är så jäkla bra! :)<3<3
Trackback