Without you im nothing - Kapitel 30
- Vadå gör du slut nu eller? sa Eric och jag såg hur ledsen han blev
- Ja, det kanske är det som är det bästa! Att vi gör slut med varandra sa jag
- Du kan inte mena allvar! Jag älskar dig! sa Eric
- Det spelar ingen roll, det är slut sa jag och sprang ut i hallen och försökte dölja mina tårar.
När jag var på väg ut så såg jag mig inte tillräckligt mycket omkring för jag gick in i någon. Jag tittade upp och såg att det var Martin. Jag orkade inte prata med honom just nu eftersom det rev upp minnen från bråket med Eric igår.
Även om jag skulle försöka ha roligt med Martin så gick det inte. Jag kunde inte sluta tänka på det som Tomas berättat om Eric. Det kändes så hemskt att han inte svarade i telefon och tänk om han mår sämre än jag gör just nu. Martin försökte verkligen pigga upp mig men jag kunde inte vara glad när jag mådde så dåligt.
Det skulle bli väldigt skönt att få prata ut med någon om allt som hänt med Eric. Jag önskar jag inte hade gjort slut med honom men nu behöver jag bara tänka ut hur jag ska kunna få honom tillbaka. Nu har jag slutat med musiken och ska försöka sluta träffa Martin om det är det som krävs för att jag ska få tillbaka Eric igen.
Detta är kapitel 30 av Without you im nothing. Jag hoppas ni ska tycka om det och kapitel 31 kommer senare ikväll och det lovar jag er :) Men kan inte säga när utan bara att det kommer ikväll. Och då får ni den spännande fortsättningen och då får ni bla. veta om Jossan och Eric blir tillsammans igen? Varför öppnar Martin dörren utan tröja? Och vart är det Jossan följer med Eric till? det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 31 som kommer redan ikväll :)
Samtidigt hos Eric - Erics Perspektiv
- JOSSAN! Du kan inte bara gå ropade jag och jag hörde hur ytterdörren smälldes igen
Hur kunde jag vara så dum?! Det är inte konstigt att Jossan blev så arg på mig för det jag sa om henne och Martin. Och nu är allting över, men jag tänker inte ge upp henne för det. Jag älskar Jossan över allt annat och jag tänker inte förlora henne för en sån här sak. Jag la mig ner i sängen igen och tog en kudde framför mitt ansikte och kände hur tårarna började rinna. Jag är en sån idiot som gjort såhär. Vad ska jag göra nu då? Jossan, varför varför blev det såhär?!
Senare hemma hos Jossan - Jossans Perspektiv
Jag hade aldrig varit så arg,besviken och ledsen på samma gång. Jag smällde igen dörren hårt när jag kom hem och låste. Jag tog av mig kläderna och bytte om till ett par shorts och jag tog på mig ett linne som Eric hade glömt här och jag la mig sedan i sängen. Jag ville ingentligen inte göra slut med honom men jag orkade inte med att han anklagade mig för att flörta med Martin. Jag gillade ju inte äns honom på det sättet.
Jag kände hur tårarna rann och jag kände Erics parfym från tröjan och då kom tårarna ännu mer. Hur kunde jag vara en sån idiot som gjorde slut med honom när jag älskar honom så mycket som jag gör?! Jag kollade mobilen men ingenting, jag ville inte smsa heller för jag visste inte hur Eric skulle reagera om jag gjorde det. Jag släckte sedan lampan och la mig till rätta i sängen och innan jag somnade så visste jag vad jag skulle göra imorgon. Musiken gjorde så jag förlorade Eric, den person som jag älskar mest av allt och jag tänker sluta med det nu för jag vill vara med Eric mer än jag vill ha musiken.
Nästa dag - Jossan kommer till skivbolaget - Jossans Perspektiv
Jag hade gått upp tidigt för jag ville prata med Tomas så fort som möjligt. Jag skulle be honom riva kontraktet, jag ville inte hålla på med musiken längre. Det finns ingenting roligt med det längre när jag förlorat Eric. Jag gick fram till tjejen som satt i receptionen och hon såg glatt på mig.
- Hej, vad ka jag hjälpa dig med? sa tjejen
- Hej, jag vill prata med Tomas Lingman, är han inne? sa jag
- Ja, vänta så ska jag ringa honom sa tjejen och jag väntade
- Han kommer om 5 minuter så du kan vänta här sa tjejen
- Tack sa jag och log för att sedan gå och sätta mig på soffan
Jag fick vänta i säkert 10 minuter innan Tomas kom och vi gick sedan upp på ett rum och jag visste inte hur jag skulle börja eftersom jag inte visste hur mycket Eric berättat om vad som hänt mellan oss.
- Vad ville du berätta? sa Tomas och satte sig
- Jag vet inte om Eric har berättat men vi är gjort slut, och det är mycket pga musiken sa jag
- Jaha, då förstår jag varför han inte svarar i telefon sa Tomas
- Ja, så jag vill hoppa av, jag vill bryta kontraktet, jag vet att det ställer till massor med problem för er men jag vill inte mer sa jag
- Det är verkligen jätte tråkigt att du vill sluta, du har verkligen talang sa Tomas
- Tack, men jag har redan förlorat den som betyder mest av allt för mig så därför kan jag inte fortsätta sa jag
- Jag förstår, men jag släpper dig från kontraktet och jag hoppas du och Eric kan lösa det här sa Tomas
- Det önskar jag också men det blir nog svårt sa jag
- Jossan, Eric älskar dig och du älskar honom, det kommer lösa sig sa Tomas och la sin hand mot min axel
- Jag hoppas du har rätt, tack igen för hjälpen sa jag
- Det var så lite, sa Tomas och jag gick sedan ner i till receptionen igen
När jag var på väg ut så såg jag mig inte tillräckligt mycket omkring för jag gick in i någon. Jag tittade upp och såg att det var Martin. Jag orkade inte prata med honom just nu eftersom det rev upp minnen från bråket med Eric igår.
- Oj, hej vad roligt att se dig igen sa Martin
- Hej, detsamma sa jag och försökte vara naturlig
- Vad är det som har hänt? sa Martin
- Ingenting, hurså? sa jag
- Det syns på dig att någonting har hänt sa Martin
- Eric och jag har gjort slut sa jag
- Va? Varför då? sa Martin och såg oroligt på mig
- Vi bråkade och jag gjorde slut och nu mår jag dåligt sa jag
- Jag förstår, men jag har ingenting att göra idag så vad sägs om att åka och göra någonting roligt? sa Martin
- Vadå? sa jag
- Vi åker till Grönan och har en rolig dag bara, vad säger du? sa Martin
- Okej, det låter som en bra idé sa jag och vi gick sedan ut till Martins bil
Även om jag skulle försöka ha roligt med Martin så gick det inte. Jag kunde inte sluta tänka på det som Tomas berättat om Eric. Det kändes så hemskt att han inte svarade i telefon och tänk om han mår sämre än jag gör just nu. Martin försökte verkligen pigga upp mig men jag kunde inte vara glad när jag mådde så dåligt.
Senare på grönan - Eric är där med Alex - Erics Perspektiv
Alex hade tvingat med mig ut till Grönan för att ha lite roligt idag. Jag hade inte svarat på något samtal på hela dagen. Jag hade inte orkat, jag saknar Jossan så det värker i bröstet och jag vill inget hellre än att ha henne tillbaka. Men nu hade Alex ändå tvingat med mig ut till Grönan för att pigga upp mig men det funkade inte. Jag fick inte Jossan ur mitt huvud ändå.
- Vad säger du? Ska vi gå och ta en kaffe eller te? sa Alex
- Ja, visst sa jag och vi gick mot ett fik som låg inne på grönan och när vi var på väg dit så fick jag syn på dom. Jossan och Martin. Det högg till i hjärtat och Alex tittade på mig
- Eric, det behöver inte betyda något sa Alex
- Säkert, det bevisar bara att jag hade rätt hela tiden sa jag lite irriterat
- Skärp dig. Det bevisar ingenting, han kanske också försöker muntra upp henne som jag gör med dig sa Alex
- Okej, men varför just HAN?! sa jag argt och då såg jag rakt in i Jossans ögon
- Kan vi gå härifrån nu? sa jag och gick åt andra hållet
Jag gick snabbt därifrån och jag kände Jossan blick i ryggen. Hon såg mig rakt i ögonen när jag höjde rösten och jag kände hur tårarna ville fram men jag blinkade snabbt bort dom när jag såg att Alex kom springandes efter mig.
- Eric, Eric vänta! Det här är ju löjligt, han är hennes vän sa Alex
- Visst, det är roligt att dom är vänner, vänner som blir tillsammans och som tror att deras kärlek är evig sa jag
- Jag förstår att du är ledsen, men du måste släppa det här innan du går under sa Alex
- Jag kan inte! Jag älskar henne så frukansvärt mycket och jag kan inte bara låta henne försvinna sa jag
- Jag förstår det men som din vän så borde du släppa det sa Alex
- Du fattar ingenting! Låt mig vara ! sa jag och sprang bort från Alex och ut genom entrén
Jag gick med snabba steg mot bilen och när jag fick syn på Martin och Jossan stå vid Martins bil så högg det i hjärtat igen. Och den här gången var det verkligen som någon tagit en kniv och kört in i mitt hjärta och sen vridit om flera varv. Jag såg dom hålla handen och jag hoppade sedan snabbt in i bilen och åkte med en rivstart därifrån. Jag tänker inte låta henne göra såhär. Jag ska få henne tillbaka om det så är det sista jag gör.
Samtidigt hos Jossan och Martin - Jossans Perspektiv
När jag hade sett Eric med Alex på Grönan för en liten stund sen så kändes det så hemskt. Speciellt jobbigt var det att jag såg hur arg och ledsen han var och jag förstår varför. Han måste trott att jag och Martin är tillsammans nu när det är slut mellan oss och så är det ju inte. Varför måste allt negativt hända just nu?! Jag är så korkad, en korkad dum idiot rent ut sagt. Jag stod med Martin vid hans bil och han försökte hela tiden ta min hand.
- Jag vet att jag inte borde säga det här men jag gillar dig väldigt mycket sa Martin
- Det är jätte gulligt av dig men jag älskar fortfarande Eric och det är han jag vill vara med sa jag
- Jag såg det idag, han blev verkligen arg på att se oss ihop sa Martin
- Ja, jag vet att jag borde berättat för dig att det var dig vi bråkade om men jag kunde inte sa jag
- Det är lugnt, men vad säger du om att åka hem till dig och bara ta en kaffe och snacka lite? sa Martin
- Visst, det vore skönt att få prata med någon sa jag
- Bra, då åker vi sa Martin och vi hoppade sedan in i bilen och åkte hem till mig
Det skulle bli väldigt skönt att få prata ut med någon om allt som hänt med Eric. Jag önskar jag inte hade gjort slut med honom men nu behöver jag bara tänka ut hur jag ska kunna få honom tillbaka. Nu har jag slutat med musiken och ska försöka sluta träffa Martin om det är det som krävs för att jag ska få tillbaka Eric igen.
Senare hemma hos Jossan - Eric ringer på dörren - Erics Perspektiv
Efter att jag sett Jossan och Martin på Grönan så visste jag att Jossan är den jag vill vara med och jag tänker inte låta Martin förstöra det. Jag hade åkte och köpt en bukett rosor till henne och nu hade jag åkt hela vägen hem till Jossans lägenhet och nu försökte jag tänka ut vad jag skulle säga till henne. När jag kommit på det så ringde jag på dörren och när jag hörde steg från insidan så kände jag hur hårt mitt hjärta slog. Men när dörren öppnades så var det inte Jossan som stod där. Det var Martin som stod i dörröppningen i bar överkropp och nu kände jag mig bara arg och ledsen. Hur kunde hon göra såhär mot mig?!
Detta är kapitel 30 av Without you im nothing. Jag hoppas ni ska tycka om det och kapitel 31 kommer senare ikväll och det lovar jag er :) Men kan inte säga när utan bara att det kommer ikväll. Och då får ni den spännande fortsättningen och då får ni bla. veta om Jossan och Eric blir tillsammans igen? Varför öppnar Martin dörren utan tröja? Och vart är det Jossan följer med Eric till? det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 31 som kommer redan ikväll :)
TUUUSEN TUSEN TUSEN TUSEN MILJONERS MILJARDERS TACK för att ni läser bloggen och för alla era underbara kommentarer! Ni är verkligen dom bästa läsarna som man kan ha!NI ÄR DOM MEST FANTASTISKA LÄSARNA! TACK FÖR ATT NI FINNS OCH LÄSER BLOGGEN!
UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS! <333<33<3333<33
LOVE U ALL SO MUCH! <3333<3333<33
Kommentarer
Rebecca säger:
gud vad bra! riktigt spännande nu juh :) <33
Ellen <3 säger:
Riktigt riktigt riktigt spännande!!!!!! I hate Martin!!
:)<3<3<3<3
Nadja säger:
Jätte spännande!!!
Trackback