saadestorie

Jag ringde direkt till Bellas mamma så fort jag fick veta att jag kanske kommer missa Bellas överraskningsfest. Jag hoppas verkligen att dom kan skjuta upp det någon timme för annars kommer jag inte hinna dit och jag vill inte missa Bellas födelsedagsfest. Efter ungefär 4 signaler svarde hon.

 

 

Nu var det verkligen bråttom. Jag skulle få jobba hela kvällen och kanske natten för att få klart låten till Bella. Jag ringde J-son som kom ner för att hjälpa mig att spela in sången. Han kom ner till studion ungefär en kvart efter att jag ringt och vi spela in sången. När jag var klar satte vi oss ner för att producera klart den.

 

 

Vi stängde och låste dörren till studion och gick åt varsit håll. Jag tog upp mobilen och smsade ett snabbt sms till Bella för att säga god natt och förklara hur mycket jag saknar henne. Jag skrev " Hej älskingstjejen! Jag vill bara säga att jag saknar dig så mycket! Jag kan inte ses imorgon, jag har en spelning, jag är verkligen ledsen. Sov gott gumman så ses vi i övermorgon! Puss jag älskar dig verkligen! Din Eric". Det kändes verkligen inte rätt att behöva låtas att jag glömt hennes födelsedag. Det gjorde verkligen ont i mig. 

 

 

Mamma hade satt i telefon nästan hela kvällen men jag hade inte hört vad hon pratat om. Det kändes ganska jobbigt just nu för varken Sara eller Eric verkar komma ihåg min födelsedag. Jag satt i soffan bredvid pappa och såg på tv när jag hörde hur min mobil ringde i mitt rum. Jag gick in för att se vad det var och jag fick se ett sms av Eric. Jag läste och jag fick en klump i halsen när jag såg att han inte kunde ses imorgon och då förstod jag att han måste glömt min födelsedag. 

 

 

Jag borstade snabbt tänderna och tog på mig mina vita korta pyjamas shorts och vita linne. Jag tog upp täcket och kröp ner. Jag kan inte förstå att både min bästa vän och min pojkvän har glömt min födelsedag. Jag vände mig snabbt om och precis när jag skulle släcka lampan kom ett nytt sms. Det var från Liam? Jag förstod ingenting jag öppnade snabbt meddelandet och det stod " Hej Bella! Jag undrar om vi kan ses imorgon en stund i parken? Jag ville bara ge dig en present. Kram Liam". Jag förstod fortfarande ingenting men svarade ett snabbt ja och sen släckte jag lampan och somnade.

 

Jag fick gå till Bellas rum för att väcka henne. Jag hade nästan fått dåligt samvete när jag såg hur ledsen Bella är när hon tror att Eric glömt hennes födelsedag men jag vet att hon kommer bli överlycklig när hon får se Eric på överraskningsfesten. Jag knackade på dörren och såg att Bella fortfarande låg och sov.

 

 

Jag gick ut till köket och Bella kom ut och satte sig vid köksbordet och jag satte mig framför henne för att hålla varandra sällskap. Jag såg på Bella att hon var nere och jag hoppas verkligen att hon kommer bli glad när hon kommer hem senare idag. Men nu gällde det att komma på en bra ursäkt så vi kan ordna festen. 

 

 

 

Jag vaknade vid nio för att göra mig redo inför att åka till spelningen och samtidigt lägga ner skivan och kläderna och skulle ha på festen. Jag väntade på att Tomas skulle komma för att hämta upp mig och jag tog ut tårtan ur kylskåpet för att ta med den och lämna den hos Bellas mamma. 

 

 

Jag öppnade snabbt dörren och där stod Tomas. Jag tog min väska och tårtan med mig för att hinna åka förbi Bellas hem. Jag hoppas inte Bella är hemma för då är jag körd. Jag hoppade snabbt in i bilen och vi började köra.

 

 

Vi körde förbi Bellas hem och jag sprang upp för att lämna över tårtan och enligt Bellas mamma så var Bella i parken för att träffa Liam. Det högg i mitt hjärta när jag hörde det. Då var det som att jag ville strunta i spelningen och åka till parken. Men jag vet att dom bara är vänner, kan Bella lita på mig även fast Sara är efter mig så kan jag lita på Bella och det vet jag att jag kan. När vi kom fram till köpcentret där jag skulle spela så skyndade jag mig och jag tänkte på Bella innan jag gick upp på scen och då blev jag extremt laddad och körde verkligen järnet. Men jag ville inget hellre än att få åka till hennes fest och få hålla om henne och bara säga grattis flera tusen gånger.

 

 

Jag gick mot parken för att träffa Liam. Jag hade inte träffat Liam sen vi gjorde slut på maskeradbalen och jag var verkligen nervös inför att träffa honom eftersom jag inte visste hur han skulle reagera när vi sågs igen. Jag gick in i parken och jag såg att han stod vid en av bänkarna och jag gick snabbare dit.

 

 

Vi började gå mot ett fik och det var faktiskt väldigt roligt att prata med Liam igen. Vi snackade massor om vad som hänt oss den senaste tiden och jag berättade om Sara. Han kunde inte tro att det var sant. Han trodde inte Sara var sån men samtidigt så hoppades han på att hon skulle låta Eric vara nu. Men när jag pratade om Eric med Liam så kände jag hur det stack till i mitt hjärta för jag saknade honom verkligen. Jag hade hoppats på att det här skulle bli min bästa födelsedag någonsin men nu visste jag inte längre. Han hade glömt min födelsedag och jag försökte att inte tänka mer på det men det var svårt att inte låta bli.

 

 

Efter att ha gjort klart spelningen och signeringen så var det dags att springa in på en av toaletterna och byta om snabbt som tusan. Jag drog på mig mina svarta byxor med hängslen som jag lät hänga längs sidorna och mitt vita linne. Jag packade ner mina andra kläder i väskan och sprang ner till bilen för att hinna till Bellas hem innan Bella kommer. Jag tittade på klockan och såg att jag hade 20 minuter på mig. Jag startade snabbt bilen och åkte mot Bellas hem. 

 

 

Jag parkerade snabbt bilen och jag fick springa upp för trapporna eftersom jag bara hade 5 minuter på mig. Jag ringde på dörren och jag hörde steg från insidan. 

 

 

Bellas mamma, pappa, familj och vänner hade gjort så himla fint. Dom hade även satt på ljussiffrorna på tårtan så det stod 19 och Grattis Bella på. Vi fick gömma oss i hela vardagsrummet och jag hoppas verkligen att Bella ska bli glad över att se mig. Hon tror nog att jag glömt hennes födelsedag så jag hoppas verkligen att hon inte blir arg när hon ser mig här.

 

 

Jag hade fikat med Liam en stund och nu skulle jag hem och äta men jag var fortfarande ledsen över att jag inte skulle få fira min födelsedag med Eric idag. Jag gick in genom porten och upp för trapporna. När jag kom upp tryckte jag ner handdtaget men det var låst. Det var konstigt, varför skulle jag komma hem för lunch om dom inte änns är hemma? Jag låste upp och tog av skorna i hallen. 

 

 

Jag öppnade presenter och det var kläder, smycken och massa mer. När jag såg tårtan som jag hjälpt Eric baka så skrattade både han och jag. Jag visste att det var något konstigt med det där. Jag pratade med min familj och Sara som också var där. Hon hade med lurat mig totalt.

 

 

Jag gick och pratade med pappa när jag kände hur någon la sina armar runt mina axlar. Jag log och även om jag varit så ledsen och besviken för att jag trott att Eric glömt min födelsedag så kunde jag vara arg på honom.

 

 

Jag sprang in till mitt rum och la skivan på mitt skrivbord. Jag kunde inte förstå att Eric gjort en låt till mig. Det var verkligen den finaste presenten jag fått idag. Jag gick ut till dom andra igen och vi åt tårta och Erics och min tårta var faktiskt väldigt god.

 

 

Vi stod och hade det verkligen hur roligt som helst. Jag vände mig om och såg på Sara som tittade på mig. Jag log mot henne och hon mot mig. Jag hoppas verkligen att hon har haft det lika roligt som jag.

 

 

Jag ville inte vara kvar här längre. Det var som att min svartsjuka blossade upp inom mig igen och jag ville gå nu innan jag gör något dumt igen. Jag gick fram mot Bella och Eric som stod och gav varandra tårta och jag kände hur det svartnade i mig. 

 

 

Jag gick ut till hallen för att ta på mig skorna. Och när jag såg in i vardagsrummet och såg hur Eric kysste Bella så blev jag alldeles svart inom mig. Jag tittade in i Bellas rum för hon verkade glömt stänga dörren och såg hur skivan Eric gett henne låg där på hennes skrivbord. Jag tittade in i vardagsrummet och ingen såg mig så jag smög in i Bellas rum och tog skivan och la ner den i min väska jag hade haft med mig. Jag smög ut från Bellas rum och öppnade ytterdörren och sprang ner för trapporna och ut genom porten. När jag gick ner för gatan så var det som att en sten släppte från mitt hjärta och jag glömde nästan bort skivan som låg i min väska.