Miss Unknown - Kapitel 20
- HANNA! HANNA! STANNA! HAAAANNAA! ropade jag en sista gång och då stannade hon och vände sig om och såg in i mina ögon och jag visste inte vad jag skulle säga mer till henne. Hon såg på mig och jag på henne och jag såg hur ledsen hon var och nu kändes det som att allting var förlorat, föralltid......
Hannas Perspektiv
- HANNA! HANNA! STANNA! HAAANNAA! ropade Eric efter mig och då vände jag mig om och såg mot honom. Jag kände hur tårarna började rinna igen och hade jag inte åkt hade jag inte förlorat den jag älskar.
- Du måste lyssna på mig. Jag hade ingenaning om att du kom tillbaka sa Eric
- Du har rätt, du gjorde slut med mig så du får såklart träffa en ny flickvän när du vill sa jag
- Men hon är inte min flickvän. Hon var bara någon jag träffade på krogen sa Eric
- Varför stod hon i underkläder då? Och du med för den delen?! sa jag argt
- Jag sov på soffan, hon sov i sängen inte visste jag att hon var i underkläderna, du måste tro mig sa Eric
- Jag måste ingenting. Jag kysste en kille på Irland men när jag förstod att det var fel så åkte jag tillbaka hit för att få vara med dig men nu har jag förstått att det är för sent sa jag och skulle precis gå när Eric tog tag i min arm igen
- Jag har inte legat med den där tjejen! Hanna du måste tro mig. Du har ju själv kysst en annan kille och det gör ont i mig men jag har inte legat med henne sa Eric
- Jag kan faktiskt inte tro dig! Jag är ledsen men det är verkligen slut mellan oss, det trodde jag aldrig jag skulle säga sa jag och drog åt mig armen för att gå
- JAG KOMMER INTE GE UPP HOPPET OM DIG! Hörde jag Eric ropa efter mig
Jag skyndade mig sedan hem och när jag kom hem tog jag snabbt av mig skorna och min jacka för att sedan gå in på mitt rum och jag slog igen dörren bakom mig. Jag kastade mig på sängen och jag grät så kudden blev blöt.
Knack knack
- Kom in sa jag och vände mig mot dörren
- Vad är det som hänt gumman? Sa Issa och kom in
- Det gick inte som jag trodde iallafall sa jag
- Vad menar du? Sa Issa och kramade om mig
- Det var en tjej där, i underkläderna, Eric säger att han inte legat med henne men det verkar inte sant sa jag
- Men vadå vad Eric också i underkläder? Sa Issa
- Ja, det var ju det som talade mot honom sa jag
- Jo, det förstås. Men skulle han verkligen ligga med en annan tjej när han sagt att han älskar dig på flygplatsen? Sa Issa
- Jag vet inte, konstigare saker har väl hänt sa jag och torkade tårarna
Knack knack knack
- Vad är det? Sa jag och såg på Nicklas
- Du har besök sa Nicklas och Eric kom in i mitt rum
- Jag ska lämna er ifred sa Issa och viskade "Lyssna på honom" innan hon reste sig upp och gick ut
Eric och jag tittade bara på varandra och ingentligen ville jag bara be honom dra ut här ifrån men det var som att det inte gick. Det var som att jag fått munntorka. Eric satte sig sedan på min skrivbordsstol och jag tittade bara ner på mina jeans.
Tidigare på dagen - Erics Perspektiv
Jag såg Hanna springa iväg igen och jag fattade inte varför hon inte trodde på mig. Fast det måste ju ha sett konstigt ut när Hanna såg både mig och den där tjejen i underkläder. Men jag hade inte gjort något. Jag skulle aldrig kunna ligga med en annan tjej för det är bara Hanna jag älskar. När jag gått en stund utomhus så kom jag på en plats där jag visste att Hanna måste vara, nämligen hemma. Jag var inte så långt därifrån så jag små joggade dit och när jag väl kom dit så skyndade jag mig upp för trapporna och ringde på dörren.
- Hej Eric. Jag antar att du vill träffa Hanna sa Nicklas som öppnade dörren
- Ja, är hon hemma? sa jag
- Ja, men jag tror inte hon vill träffa dig. Hon är jätte ledsen sa Nicklas
- Jag vet det och det är just därför som jag måste prata med henne sa jag
- Okej, men säg inte att jag inte varnade dig sa Nicklas och släppte sedan in mig
Jag tog av mig skorna och hängde upp min kofta i hallen och sen följde jag med Nicklas till Hannas rum. Nicklas knackade på Hannas dörr som stod öppen och när jag hur rödgråtna hennes ögon var så förstod jag hur sårad hon måste känna sig.
- Vad är det? sa Hanna och såg på Nicklas och mig
- Du har besök sa Nicklas och jag gick in till Hannas rum
- Jag ska lämna er ifred sa Issa och gick snabbt ut från rummet
Hanna såg in i mina ögon men hon sa ingenting. Jag satte mig sedan på skrivbordstolen och Hanna tittade bara ner på hennes jeans och pillade lite på dom och jag visste inte vad jag skulle säga ingentligen. Jag försökte möta Hannas blick men det gick verkligen inte.
- Vad gör du här? sa Hanna och fortsatte att se ner på sina byxor
- Jag måste få prata med dig. Det hände ingenting med den där tjejen sa jag åter igen
- Jag såg vad jag såg och jag förstår inte heller varför du berättar det här igen? Du gjorde slut och är fri att göra vad du vill sa Hanna
- Hanna, det var ett misstag att göra slut, men bara för att jag gjorde slut betyder inte det att jag går och ligger med en annan tjej sa jag
- Kan du gå nu? Jag orkar inte prata med dig mer sa Hanna
- Gumman, jag älskar dig och ingen annan! Jag kommer komma tillbaka hela tiden tills du lyssnar på mig sa jag och reste mig från stolen
- Gå är du snäll. Bara gå sa Hanna och jag såg hur tårarna började rinna för hennes kinder
- Jag kommer kämpa för dig, jag kommer inte låta dig gå sa jag och gick sedan ut från Hannas rum
Jag orkade inte se på Nicklas och Issa som satt i köket. Jag skyndade mig bara ut från lägenheten. Hur kan allting bara falla sönder? Det är som att kakan som var hel förut hade blivit sönder smulad i miljon bitar som kommer ta miljoner år att få ihop igen. Eller är det kanske som Alex sagt förut att det kanske inte ska vara Hanna och jag trots allt.
2 dagar senare - Hanna ska på intagningsintervju - Hannas Perspektiv
Eric hade ringt, skickat sms, skickat blommor i 2 dagar nu men jag hade inte svarat på varken telefonsamtal eller sms. Jag orkade inte höra mer att det inte hade hänt någonting mellan han och den där tjejen för det gjorde bara ont i mig. Bilden jag hade i huvudet ville aldrig släppa. Men idag skulle jag iallafall på en intagningsintervju för en annan skola och jag hoppas det ska gå bra.
Jag hade tagit på mig ett par svarta läder imiterade byxor och en lång vit/beige t-shirt med spets upp till och ner på ärmarna. Jag tog på mig mina svarta converse och min svarta skinnjacka för att sedan gå ut och låsa dörren och sen små sprang jag ner för trapporna och när jag kom ut genom porten så krockade jag med Eric.
- Jag var precis på väg upp till dig sa Eric
- Jaha. Jag har bråttom så jag hinner inte prata sa jag
- Hanna, jag har ringt, smsat och kommit hit men du har inte velat träffa mig. När ska jag få tid att prata med dig? sa Eric
- Jag ska på en intagningsintervju. Jag hinner inte nu sa jag
- Det ända jag vill är att få dig tillbaka sa Eric och försökte ta min hand
- Sluta! Jag orkar inte höra mer! Hej då sa jag och sprang därifrån
- HANNA! HANNA! Vänta! Hörde jag Eric ropa efter mig
Jag vände mig inte om utan försökte springa det fortaste jag kunde men när jag vände mig om så fick jag se att Eric sprang efter mig också men det fick mig bara att springa ännu snabbare. När jag såg bussen stå vid busshållplatsen så hopade jag snabbt på och när jag såg Eric komma mot bussen så åkte den mot skolan.
Jag kände hur tårarna började rinna igen och jag ville ju såklart inget hellre än att vara med Eric men det är för jobbigt när jag inte vet om det faktiskt hände något med den där tjejen. Även fast Eric säger att det inte hände något så skulle jag vilja höra det från den där tjejen också för jag orkar inte må såhär dåligt mer.
Senare på skolan - Hannas Perspektiv
Jag satt utanför rektorns kontor och väntade på att hon skulle komma ut för det ända jag visste var just det, att det var en hon. Medans jag satt och bläddrade i en gammal tidning så öppnades dörren och rektorn kom ut. Och det kändes som att mitt hjärta frös till is när jag såg vem det var.
- Hanna Laklie? sa rektorn
- Ja, det är jag sa jag och såg på tjejen som varit hemma hos Eric
- Hejsan! Jag tycker jag känner igen dig sa rektorn
- Det var jag som kom hem till Eric när du var där sa jag
- Jaha, han verkade faktiskt bli upprörd när du kom sa rektorn
- Okej. men jag ska inte ta upp din tid mer sa jag och skulle precis gå när hon stoppade mig
- Vart ska du? sa hon
- Jag vill inte gå i en skola där du är rektor det borde du förstå sa jag
- Jag vet inte vad du tror hände mellan mig och Eric men vi kysstes en gång och då drog han sig tillbaka. Det märktes att han var kär i någon annan. Någon han pratade om hela kvällen, det är du eller hur? sa rektorn
- Jag vet inte, men ni kysstes bara alltså? sa jag
- Han pratade om en tjej som heter Hanna, och ja vi kysstes bara. Sen somnade jag i hans säng och han på soffan, vi låg absolut inte med varandra sa tjejen
- Okej, det är mig han pratade om. Och jag antar att jag får vara tacksam för att du också sa som det var sa jag
- Hanna, Eric älskar dig väldigt mycket och jag hoppas du ger honom en chans sa tjejen
- Jag måste nog gå sa jag och skyndade mig sedan ut från skolan
Eric hade alltså talat sanning hela tiden och nu hoppas jag inte att han gett upp hoppet om mig ännu. Jag tog först bussen hem till honom men när det inte var någon som öppnade så förstod jag att han inte var hemma så åkte jag tillbaka hem. Och nu ville jag inget hellre än att få tag i Eric så jag kan lösa allting.
Senare - Eric kommer till Hannas lägenhet - Erics Perspektiv
Hanna hade sprungit iväg från mig, ignorerat mig men jag ville inte förlora henne. Jag älskar ju den där tjejen mest av allt och nu var jag på väg hem till Hannas lägenhet igen för att göra ett sista försök att få henne tillbaka. Jag skulle precis ringa på dörren när Nicklas kom utspringande.
- Oj, förlåt. Jag har lite bråttom till fotbollsträningen sa Nicklas
- Okej, men är Hanna hemma? sa jag
- Hon är på sitt rum, vi ses sa Nicklas och sprang ner för trapporna
Jag gick in i hallen och stängde dörren bakom mig. Jag tog av mig skorna och gick in till Hannas rum. Hon satt på sängen och reste sig upp när jag kom in genom dörren. Hon såg på mig och log för första gången på väldigt länge. Jag log tillbaka och gick närmare henne. Vi sa ingenting utan hon lät mig lägga mina armar runt hennes midja och jag kunde känna hur hårt hennes hjärta slog. Vi lutade oss mot varandra och våra läppar möttes i en kyss och nu kändes det som att allt äntligen hade löst sig.
Detta är kapitel 20 av Miss Unknown. Hoppas ni ska tycka om det och förlåt att det tog sån tid att få klart det men har haft lite skrivkramp igår men nu är allt på gång igen. Kapitel 21 kommer imorgon(onsdag) och då kommer vi bla. få veta om Eric och Hanna är tillsammans igen? Vad gör Eric och Hanna hela helgen? Och varför börjar Hanna och Issa bråka med varandra? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 21 som kommer imorgon(onsdag).
TUUUSEN TUUSEN TUUUUUUSEN TUSEN MILJONER MILJARDER TRILJARDERS TACK för att ni läser bloggen! Ni betyder så otroligt mycket för mig och bloggen! Utan er skulle jag inte kunna skriva bloggen! Jag älskar er alla som läser bloggen och ni är dom BÄSTA OCH MeST FANTASTISKA läsarna som finns!! TUUSEN TUSEN TACK ÅTER IGEN!!!!!!
Utan er skulle inte bloggen finnas!! <3<3<3
LOVE U ALL SOOOO MUCH!!!! <33<33<33<33<33<3<3
Och glöm inte att skicka frågor till frågestunden :)
Kommentarer
Nadja säger:
Jättebra!!!!
Ellen säger:
*leeeeeeeeeer* riktigt jävla fucking bra!!!" :)<3<3<3<3<3
Josefin säger:
JÄTTEBRA! Längtar till nästa kapitel. <3
Trackback