Miss Unknown - Kapitel 19
- Snälla, se på mig. Älskar du mig inte lika mycket som jag älskar dig? sa jag
- Det är klart jag gör sa Hanna
- Snälla, kan du inte stanna här då? sa jag....
Hannas Perspektiv
- Snälla, varför kan du inte stanna isåfall? sa Eric
- Jag kan tyvärr inte. Jag älskar dig så mycket men kan vi inte fortsätta när jag kommer tillbaka? Sa jag
- Nej, det kommer inte funka. Hanna jag ber dig här på Arlanda att stanna kvar här hos mig sa Eric igen
- Jag är verkligen glad att du kom men det går inte. Vi ses när jag kommer tillbaka sa jag
- Säg inte sådär! Jag vill att du stannar, det finns väl bra skolor här med? Sa Eric
- Snälla, gör inte såhär mot mig. Jag vill stanna men jag vill samtidigt åka. Jo,men den här skolan är en av dom bästa sa jag
SISTA UTROPET TILL DUBLIN , IRLAND KL 12.00 kom det ur högtalarna
- Jag måste gå nu sa jag
- Hanna, stanna snälla sa Eric och höll hårt i min hand
- Jag älskar dig mer än något annat men jag måste åka sa jag åter igen och gav honom en sista kyss och jag kände hur tårarna rann ner för både mina och Erics kinder
- Hanna....Hanna snälla! HANNA! Ropade Eric efter mig när jag gick för att gå ombord på planet
Jag satte mig sedan på min plats i planet och tårarna ville inte sluta gråta. Hur korkad kunde jag vara egentligen?! Eric hade kommit ända hit för att be mig stanna och jag går iallafall. Jag tog på mig säkerhetsbältet och flygvärdinnan gjorde sina visningar och jag orkade inte bry mig om det. När planet sedan lyfte och vi var på väg så kände jag nästan att jag ångrade mig.
Tidigare på flygplanet - Erics Perspektiv
- HANNAH! HANNA! Ropade jag efter Hanna medans hon gick mot flygplanet
Men hon vände sig inte om iallafall. Jag kände hur tårarna rann ner för mina kinder. Jag vände mig om och sparkade till en pappers soptunna så den välte och det var ingen som tittade mot mig vilket var skönt. Jag gick snabbt ut från Arlanda och hoppade sedan in i bilen. F******************N! Nu var det verkligen kört.
Hanna satt just nu på ett flyg till Dublin och hon kommer vara där i 1 år. Jag satt kvar en liten stund i bilen och tittade ut genom rutan och startade sedan bilen och åkte hem till min lägenhet. Jag parkerade bilen och gick med sakta steg upp för trapporna. Jag låste upp dörren och gick in och sparkade av mig skorna och hängde av mig min kofta.Jag satte mig i soffan och zappade mellan kanalerna på tv:n. Jag var helt tom i hela kroppen. Det finns ingenting kvar inom mig. När mobilen sedan ringde så svarade jag med dämpad röst.
- Ja,det är Eric sa jag med dämpad röst
- Hej det är Alex, vad nere du låter. Har det hänt något? Sa Alex
- Nej, det är okej. Lite trött bara sa jag
- Okej, men har du lust att hänga med ut en sväng? Sa Alex
- Nu? Sa jag
- Ja, ta en fika eller en lunch sa Alex
- Ja, okej då. Jag kommer till det vanliga stället om 20 minuter sa jag
- Då ses vi då sa Alex och vi la på
Jag reste mig sakta från soffan och tog på mig skorna och koftan igen. Jag tog nycklarna och gick sedan ut genom dörren. Jag låste och skyndade mig sedan ner för trapporna och hoppade senare in i bilen för att åka till fiket där jag skulle träffa Alex,J-son, och Edin. När jag kom fram parkerade jag bilen och gick sedan till fiket. Jag såg killarna direkt när jag kom in men köpte en flaska Ramlösa och satte mig sedan ner med killarna.
- Tja! Vi trodde du var med Hanna sa Alex
- Nej, det skulle vara lite svårt sa jag
- Vad menar du? sa Edin
- Hon har åkt till Dublin för att plugga i ett år sa jag och kände hur det högg till i hjärtat igen
- Du skojar? Har hon stuckit igen? sa Alex
- Sluta säg sådär sa jag surt
- Men först åker hon till USA och nu Dublin, jag menar bara att hon inte kan älska dig lika mycket som du älskar henne om hon gör såhär mot dig hela tiden sa Alex
- Det gör hon, det vet jag att hon gör. Men det var faktiskt jag som gjorde slut sa jag
- Va? Men Eric! Det är ju bara ett år, kärleken försvinner väl inte bara för att hon är borta i ett år sa J-son
- Vad vet du om det ingentligen?! Hon kanske träffar en ursnygg irländare sa jag
- Jaja, det är ingen idé men det syns ju på dig att du nte mår bra sa Edin
- Jag orkar inte snacka om det. Jag åker hem igen sa jag
- Nej, stanna här. Du behöver komma ut och tänka på lite andra saker sa Alex
- Jag har ingen lust. Jag går nu sa jag och reste mig från stolen och gick ut från fiket
Jag gick snabbt mot min bil igen. Jag orkade inte träffa någon just nu och det skulle inte hjälpa mig ett dugg att träffa andra. Det var bara Hanna som gällde för mig och även om Hanna är i Dublin nu så hoppas jag av hela mitt hjärta att det kommer bli vi två igen när hon kommer tillbaka till Sverige.
Några dagar senare - Hanna är på en skolfest - Hannas Perspektiv
Jag hade kommit in i skolan väldigt bra och folk var riktgit snälla. Men jag tänkte bara på Eric hela tiden. Jag drömde om honom på nätterna och det var alltid samma dröm, när han stod på flygplatsen och bad mig stanna. Det kändes faktiskt som jag höll på att bli galen. Ibland kändes det till och med som att jag såg honom i skolans korridorer. Jag bodde på skolans stundent hem och trivdes väldigt bra. Men idag var det skolfest och jag hade dansat med en av killarna och jag mådde nog inte så bra eftersom jag inte kunde sluta tänka på Eric heller.
- Hi Sweetie! You look sad sa Liam( killen jag dansat med)
- Yes, i just miss someone sa jag
- Really? Who? sa Liam
- Someone that lives in Sweden sa jag
- Ok, a friend? sa Liam
- Yeah, you can call him a friend sa jag
- Oh, your boyfriend? sa Liam
- No, he broke up with me before i left sa jag
- Sad for him but good for me sa Liam och kom närmare mig
Jag stod mot en vägg och Liam kom närmare mig och jag hann inte reagera innan han kysste mig. Jag kunde inte röra mig för jag kände hur fel det var och vilket fel beslut jag tagit som åkt hit. Jag knuffade snabbt undan Liam och sprang därifrån. Jag sprang det fortsatte jag kunde till studenthuset och in till mitt rum. Jag tog fram mina väskor och packade ner alla mina saker.
Jag ringde efter en taxi och ringde och köpte en sista minuten biljett till Sverige. Eric hade rätt, jag skulle ha stannat i Sverige och inte åkt till Dublin. När jag packat ner allt så gick jag snabbt ner till taxin som väntade utanför huset. Jag hoppade sedan in i bilen och åkte mot flygplatsen. Jag skulle be mina föräldrar ringa skolan att jag hoppat av när jag kom hem till Sverige för jag hade ingen tid att förlora. Jag försökte ringa Eric flera gånger men han svarade inte. Antingen så vill han inte svara för att det är jag som ringer eller så hör han den inte. När taxin kommit fram till flygplatsen så skyndade jag mig att checka in och efter en halvtimmes väntan fick jag äntligen gå på planet och jag åkte hem till Sverige.
Några timmar senare - Hannas Perspektiv
Jag hade tagit en taxi hem för klockan var runt tolv på natten när jag landat så mina föräldrar låg och sov. Så när jag kom hem så låste jag upp dörren försiktigt och smög mig in till mitt rum. Det var släckt i hela lägenheten när jag kom in och jag bytte snabbt om till pyjamas för att sedan krypa ner i sängen. Jag tittade på mobilen igen men Eric hade fortfarande inte svarat. Men det första jag skulle göra imorgon är att besöka honom för jag vill verkligen bli tillsammans med honom igen.
Samtidigt hemma hos Eric - Erics Perspektiv
Jag hade varit ute med J-son och Alex. Jag hade suttit hemma i flera dagar och bara varit nere för att jag saknar Hanna så mycket och idag hade dom dragit med mig ut på krogen och jag hade faktiskt träffat en tjej. Hon hade följt med mig hem men vi hade inte gjort någonting. Jag hade kysst henne men det kändes bara så fel. Det var Hanna jag älskade och vill vara med så därför hade jag somnat på soffan medans den där tjejen somnat på min säng.
Jag tittade på mobilen innan jag somnade och jag såg att Hanna ringt mig flera gånger men jag hade inte hört det och jag kände hur det högg till i hjärtat på mig när jag såg hennes namn på skärmen. Jag kan inte fatta att jag varit så dum som kysst en annan tjej. Jag la mobilen på soffbordet igen och somnade.
Nästa dag - Eric väcks av tjejen från kvällen innan - Erics Perspektiv
Jag kände hur någon smekte min kind och jag vände mig om och innan jag öppnade ögonen så måste jag drömt något för tjejen såg konstigt på mig när jag väl öppnade ögonen.
- Jag är vaken Hanna sa jag
- Vem är Hanna? sa tjejen
- Va? Vem är du och vad gör du här? sa jag chockat när jag såg tjejen
- Jag följde med dig hem igår, vi kysstes sa tjejen
- Jaha, ja då minns jag. Men det är nog bäst om du går snart sa jag
- Varför då? Har du flickvän eller? sa tjejen
KNACK KNACK KNACK
- Jag kan öppna sa tjejen och innan jag hann resa mig så hade hon öppnat dörren.
- Hej. Är Eric hemma? sa en bekant röst
- Vem är du då? sa tjejen
- Vem är du själv? sa Hanna och jag flög upp ur soffan när jag hörde att det var hon
- Hanna?! Vad gör du här? sa jag förvånat
- Jag kom tillbaka för din skull men det var tydligen försent sa Hanna och sprang snabbt ner för trapporna
- HANNA! HANNA STANNA! ropade jag i trapphuset och kom sen på att jag bara hade kalsonger på mig
- Kan du gå nu är du snäll?! sa jag
- Vadå var det där din tjej? sa tjejen
- Jag hoppas det fortfarande sa jag irriterat och skyndade mig att ta på mig ett par svarta jeans, ett vitt linne och min gröna kofta för att sedan springa ut ur lägenheten och låsa dörren.
Tjejen från kvällen innan hade gått före mig och nu var det bråttom. Jag sprang och praktiskt taget hoppade ner för trapporna och sen sprang jag det fortaste jag kunde för att leta rätt på Hanna. Men jag såg henne ingentingstans. Jag stannade sedan en stund och lutade mig mot en vägg för att sedan lägga händerna i mitt ansikte. HUR KUNDE JAG VARA SÅ DUM!? Jag kan ha förlorat Hanna för alltid och för vad? En flört? Jag tog sedan ner händerna och då såg jag henne. Jag sprang det fortsatte jag kunde och ropade hennes namn men hon vände sig inte om.
- HANNA! HANNA! STANNA! HAAAANNAA! ropade jag en sista gång och då stannade hon och vände sig om och såg in i mina ögon och jag visste inte vad jag skulle säga mer till henne. Hon såg på mig och jag på henne och jag såg hur ledsen hon var och nu kändes det som att allting var förlorat, föralltid......
Detta är kapitel 19 av Miss Unknown. Förlåt att det inte kom förens sent men har haft problem med internet och blogg har loggat ut mig flera gånger av någon anledning så jag har fått skriva om flera gånger men hoppas ni ska tycka om det ändå. Kapitel 20 kommer redan imorgon(måndag) och då får ni bla. veta om Eric och Hanna blir tillsammans igen? Var ska Hanna gå i skolan? Och vad är det för romantisk helg Eric planerar och för vem? Det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 20 som kommer imorgon(måndag).
TUUUSEN TUUSEN TUUUUUUSEN TUSEN MILJONER MILJARDER TRILJARDERS TACK för att ni läser bloggen! Ni betyder så otroligt mycket för mig och bloggen! Utan er skulle jag inte kunna skriva bloggen! Jag älskar er alla som läser bloggen och ni är dom BÄSTA OCH MeST FANTASTISKA läsarna som finns!! TUUSEN TUSEN TACK ÅTER IGEN!!!!!!
Utan er skulle inte bloggen finnas!! <3<3<3
LOVE U ALL SOOOO MUCH!!!! <33<33<33<33<33<3<3
Och glöm inte att skicka frågor till frågestunden :)
Kommentarer
Nadja säger:
Underbart bra!!!
Ellen säger:
Jag gråter!!!!! Så underbart bra men såååååå sorgligt! <3
Josefin säger:
SUPER DUPER! <3
Trackback