Love Is Callin - Kapitel 33 - Sista Kapitlet
- ALDRIG! Kom hit då, sa jag och tog tag i Sannas kinder och gav henne en kyss för att bevisa för henne att jag inte kände någonting. Jag hörde hur dörren öppnades och jag släppte Sanna och såg vem det var.
- Nilla, det är inte alls som det ser ut sa jag och fick en chock när jag såg Nilla och hur hennes ögon fylldes av tårar.
Nillas Perspektiv
När jag äntligen kommit till dansstudion så gick jag mot danssalen där vi brukar vara för att träffa Sabina.Jag öppnade dörren och det var som att mitt hjärta sprack i tusen bitar när jag såg dom.
- Nilla, det är inte alls som det ser ut sa Eric och såg på mig
- Fy fan! Hur kunde jag gå på det igen?! sa jag argt
- Älskling, det är inget sånt, jag kysste henne för att bevisa att jag inte vill ha henne sa Eric och försökte ta min hand men jag drog mig undan
- Rör mig inte! Det här var sista gången du ljög för mig! Hoppas ni blir lyckliga sa jag
- Snälla, det är inget mellan oss, det är dig jag älskar sa Eric igen
- Du har just bevisat motsatsen. Fria till henne istället! sa jag och tog av mig ringen och gav den till Eric
- Nilla, du kan inte mena det sa Eric och jag såg tårarna rinna
- Du valde henne och det bevisade du just idag. Jag vill aldrig mer se dig sa jag och sprang ut från danslokalen och tog bussen mot vår lägenhet.
Tårarna rann hela tiden och jag kunde inte förstå hur jag kunnat vara så korkad?! Jag kom hem och packade ner lite kläder och saker till tvillingarna för att sedan åka till pappa och bo där ett tag. Jag orkade inte bry mig om Sabinas möte. Jag ville inte ha med någon att göra mer. Sanna kan ta min plats, då lär Eric bli glad iallafall.
Samtidigt i danslokalen - Erics Perspektiv
Vad har jag gjort?! Jag har förlorat personen som jag älskar mest, och bara för att jag kysste Sanna för att bevisa att jag inte känner något för henne! Jag vände mig om och såg på Sanna såg helt likblek ut.
- Jag är ledsen sa Sanna tyst
- Det är lite försent för det nu! Jag har förlorat henne! sa jag argt
- Det kanske är bäst att jag går sa Sanna
- Dra! Jag vill aldrig mer se dig! sa jag och satte mig mot väggen och kände hur tårarna fortsatte rinna.
Jag tittade på ringen som Nilla gav tillbaka till mig. Jag är så dum! Jag ville lösa allt det här och så slutar det med att jag förlorar henne iallfall och allting är bara mitt fel.
Senare - Nilla kommer till sin pappa - Nillas Perspektiv
Jag ringde på dörren och pappa öppnade och såg förvirrat på mig. Mina ögon var helt rödgråtna och pappa kramade bara om mig.
- Men lilla gumman, vad är det som hänt? sa pappa och släppte mig
- Får jag bo här i ett par dagar? sa jag
- Kom in och ta allting från början sa pappa och vi gick in och satte oss i soffan
- Han kysste henne igen. Jag kan inte fatta att jag varit så korkad sa jag
- Vem kysste vem? sa pappa
- Eric kysste Sanna igen. Jag bad han dra. Jag tog av mig ringen med sa jag och kände hur tårarna började rinna igen
- Lilla gumman, det är klart du, Jamie och Elina får bo här tills du ordnat sig sa pappa
- Jag vill inte se honoom mer. Hur kunde jag tro att allting skulle bli annorlunda? sa jag
- Har han gjort något med henne förr? sa pappa
- Ja, han kysste henne då med. Han ju verkar ju vara kär i henne och då ska inte jag stå i vägen. Dom har ringt och skrivit brev till varandra. sa jag
- Vill du att jag pratar med honom? sa pappa
- Nej, jag vill bara vara ensam en stund sa jag
- Okej, jag går bara ut och handlar lite, ring om det är något sa pappa
- Tack för att jag får bo här. Och det ska jag och försökte le men tårarna rann bara ännu mer
Nillas pappa åker hem till Eric och Nillas lägenhet - Fredrik (Nillas pappas) Perspektiv
Jag vet att Nilla inte ville att jag skulle prata med Eric men jag måste få veta vad det är som hänt ingentligen. Jag har aldrig sett Nilla såhär ledsen förr, hon har gått igenom alldeles för mycket hemska saker och nu det här. När ska det ingentligen få ett slut? Jag ringde på dörren och Eric öppnade. Hans ögon var helt rödgråtna och jag förstod att det här är något han inte ville göra mot Nilla.
- Jag måste prata med dig sa jag och såg på Eric
- Kom in sa Eric och släppte in mig
- Vad är det ingentligen som har hänt mellan dig och Nilla? sa jag och vi gick in och satte oss vid köksbordet
- Sanna, en dansare som hoppade in när Nilla blev sjuk och gravid började bli kär i mig, jag kysste henne en gång och då trodde hon att jag var lika kär i henne som hon är i mig. Och idag ville jag bara få ett slut på allting så jag kysste henne för att visa henne att jag inte var kär i henne sa Eric
- Och det var det Nilla såg? Hon sa att ni haft telefonkontakt och skrivit brev till varandra sa jag
- Ja, hon antog att jag ville ha Sanna, men det är ingen annan än Nilla som jag vill ha sa Eric och tårarna började rinna
- Jag vet att Nilla vill ha dig med, hon bor hos mig just nu sa jag
- Du måste hjälpa mig att få tillbaka henne, jag älskar henne så det gör ont i bröstet sa Eric
- Jag ska prata med henne. Men jag kan inte lova någonting sa jag
- Gör vad du kan, Nilla är mitt allt sa Eric och torkade tårarna
- Jag lovar sa jag och vi började gå mot dörren och jag gick ut och jag lovade Eric att jag skulle få Nilla att prata med honom men jag visste inte hur det skulle gå till ännu?
Samtidigt hemma hos Nillas pappa - Nillas perspektiv
Jag satt med Elina och Jamie på golvet och lekte lite. Men jag försökte att inte tänka på Eric. Jag saknade honom så mycket. Varför var han tvungen att välja Sanna?! Jag hörde hur ytterdörren öppnades och jag förstod att det var pappa som kommit tillbaka.
- Jag är hemma sa pappa och kom in till vardagsrummet utan matkassar
- Vart har du varit? sa jag
- Vad menar du? sa pappa och såg förvånat på mig
- Ja, alltså du skulle handla och du har inga matkassar med dig direkt sa jag
- Nej, alltså jag gick för att prata med din mamma sa pappa
- Okej, men varför sa du inte det på en gång? sa jag och var misstänksam
- Jag hade tänkt handla men det blev inte så bara, jag ska gå och göra i ordning för middag sa pappa
- Okej, sa jag och återgick till barnen
Senare hos Eric - Erics Perspektiv
Jag hade precis ätit middag och det var så tomt utan Nilla och barnen. Jag hade ringt och smsat till Nilla men hon ville inte svara och när hon väl svarade så la hon bara på. Jag förstår att jag sårat henne djupare än jag någonsin gjort förut. Nilla är ju den person jag vill vara med, hur kunde jag vara så korkad?! Kyssa Sanna bara för att få henne att inse att jag inte vill vara henne.
Jag gick in till sovrummet och la mig för att sova. Det var kallt i sängen och tomt. Jag kände hur tårarna började rinna igen och jag visste en sak och det var att nu måste jag få Nilla tillbaka.
2 dagar senare - Nillas mamma och pappa genomför sin plan - Fredriks Perspektiv
Jag och Cecilia, Nillas mamma hade kommit på en plan för hur vi skulle få Nilla och Eric att prata med varandra igen. Jag ska ta med mig Eric ut till parken för en promenad i parken och Cecilia ska göra samma sak fast med Nilla. Och av en slump ska vi möta varandra. Jag gick ut från lägenheten och tog bilen till Eric och Nillas lägenhet. Jag ringde på dörren när jag dit och när Eric öppnade såg han förvånat på mig.
- Hej Fredrik, vad gör du här? sa Eric förvånat
- Jag tänkte bara fråga om du vill gå och ta en promenad? sa jag och log
- Ja, det kan jag gärna göra sa Eric och tog snabbt på sig skorna och sedan gick vi mot parken och nu gäller det bara att Cecilia får med sig Nilla.
Samtidigt hos Nilla - Nillas Perspektiv
Pappa hade gått ut en sväng och jag var ensam hemma med tvillingarna när det plötsligt ringde på dörren. Jag gick snabbt för att öppna och där stod min mamma. Jag förstod ingenting.
- Hej gumman! sa mamma och gav mig en kram
- Hej mamma! Vad gör du här? sa jag och såg förvånat på henne
- Jag tänkte fråga om du ville följa med på en promenad med tvillingarna? sa mamma och log
- Det gör jag gärna sa jag och log
Vi gjorde iordning tvillingarna och gick sedan ut mot parken för en promenad. Vi hade det verkligen hur trevligt som helst. Vi gick en bra stund när vi mötte pappa och Eric. Det högg till i mitt hjärta när jag fick se honom. Han tittade ner i marken när vi möttes.
- Hej vad gör ni här? sa mamma och log
- Hej! Vi är på en promenad sa pappa och log
- Va trevligt! Vad säger du Fredrik, ska vi ta tvillingarna till lekplatsen? sa mamma
- Ja, det gör vi så får ni prata ifred sa pappa och dom gick och då förstod jag att dom planerat det här
- Visste du om att det här? sa Eric och såg på mig
- Nej, dom har planerat det här själva sa jag och log lite försiktigt
- Jag har saknat dig sa Eric och försökte ta min hand och jag lät honom göra det
- Vad var det ingentligen som hände mellan dig och Sanna? sa jag och nu ville jag veta sanningen
- Hon skickade först ett brev till mig som jag rev sönder, sen ringde hon mig flera gånger och till slut ville jag bara få ett slut på allt det här och då ringde jag till Sanna som kom och jag sa till henne att jag kunde kyssa henne för att visa henne att jag inte kände något för henne och då kom du, men det är bara dig jag vill ha sa Eric och jag såg hur tårarna började rinna
- Jag har saknat dig också sa jag försiktigt och torkade Erics tårar
- Jag är en idiot som gjorde så mot dig men jag ville bara få ett slut på det sa Eric
- Du är ingen idiot, du är min idiot isåfall sa jag och skrattade
- Hahaha, Ja, jag vill ge dig den här igen sa Eric och tog fram ringen
- Tack sa jag och tog faktiskt på mig ringen igen
- Så, du har förlåtit mig? sa Eric och log
- Ja, jag har förlåtit dig, jag älskar dig alldeles för mycket för att inte göra det sa jag och kramade om Eric som höll om mig hårt. Och nu hoppades jag verkligen att det här skulle hålla i alla våra lyckliga dagar.
SLUT
Detta blev tyvärr det sista kapitlet av Love Is Callin. Jag kunde tyvärr inte göra fler för risken blev stor att det skulle bli utdraget och dåligt därför blev det slutet nu. Men nästa novell kommer redan imorgon. Den kommer heta Timeless och det kommer lite info om den kommer ikväll :) Hoppas ni gillat Love Is Callin och att ni kommer tycka om TimeLess :)
TUSEN TUUUSEN TUSEN TACK för att ni läser bloggen och för alla era super fina kommentarer! Jag blir alltid så glad när jag ser era super fina kommentarer! Tusen tack ännu en gång för att läser! Ni är fantastiska!!
LOVE U ALL SO MUCH! <333<333<333333
Kommentarer
Ellen<3 säger:
Så sjukt bra novell! :)<3 Kommer sakna Nilla ! :)<3<3<3<3<3<3<3
Trackback