Love Is Callin - Kapitel 30

- Mamma? sa jag och såg på mamma
- Nilla, du måste hjälpa mig nu sa Cecilia, Nillas mamma

     
 
 Nillas Perspektiv
 
- Mamma? sa jag och såg på mamma
- Nilla, du måste hjälpa mig nu sa mamma och när hon tittade upp på oss så fick jag se att hon hade blå märken i ansiktet
- Vi kanske ska gå in, kom mamma sa jag och hon följde med oss in
- Jag kan ta Elina om ni vill prata ifred sa Eric och såg på mig
- Tack sa jag och gav honom en kyss och han tog Elina och Jamie för att sedan gå in i sovrummet 
- Vad är det ingentligen som har hänt? sa jag
- När jag fick se dig och Eric, att se att ni fått tvillingar, barnbarn som jag aldrig kommer få träffa. Det var som att jag fick ett wake up call, jag förstod vad jag valt bort. Jag valde bort dig och mina barnbarn och en svärson som jag ser att du älskar så mycket. sa mamma och jag såg hur tårarna började rinna
- Okej, men det förklarar inte varför du är här eller blåmärkena? sa jag 
 
- När jag förstod att jag ville flytta från Peter så misshandlade han mig, han skrek att jag inte fick lämna honom, att jag var hans föralltid, och jag skrek tillbaka att jag ville ha min dotter tillbaka och han slog mer och mer tills jag tillslut kunde fly, jag sprang och jag ringde din pappa, frågade vart du bodde och gick raka vägen hit sa mamma
- Hur ska jag veta att du talar sanning den här gången? sa jag och såg på mamma och jag kände hur tårarna brännde bakom ögonen
- Jag skulle aldrig ljuga för dig mer, jag har varit en hemsk mamma, men jag förstår nu vad jag valde bort och när jag väl ville lämna honom så förstod jag vem han verkligen var sa mamma
- Okej, jag vet inte vad jag ska tro, har du anmält honom? sa jag
 
- Nej, det har jag inte sa mamma
- Jag kan tro dig, men då följer du med till polisen nu, och gör en polisanmälan sa jag
- Okej, ska vi gå på en gång? sa mamma
- Ja, jag ska bara säga till Eric sa jag
- Okej sa mamma och väntade medans jag gick in i sovrummet till Eric
- Hur går det? sa Eric och såg oroligt på mig
- Hon säger att han slagit henne, att hon har lämnat honom, men jag vet inte vad jag ska tro sa jag
- Gumman, vad säger ditt hjärta? sa Eric och kramade om mig
- Att hon talar sanning, men jag ska gå med henne till polisen och göra en anmälan med henne sa jag
- Okej, ska jag följa med? sa Eric 
- Nej, det behövs inte, stanna hemma med tvillingarna så kommer jag snart sa jag och gav honom en kyss för att sedan gå ut till mamma som stod i hallen och väntade
 
- Är du klar? sa mamma och såg på mig
- Ja, är du? sa jag
- Ja, jag är redo att börja mitt nya liv, och jag hoppas jag ska få vara en del av ditt,Erics och tvillingarnas liv sa mamma
- Jag hoppas du talar sanning nu, för om du gör det så vill jag ha dig i mitt liv igen sa jag
- Åh gumman, sa mamma och kramade om mig och jag kände hur tårarna rann ner från mina och mammas kinder
 
På polisstationen - Nillas Perspektiv

När vi kom till polisstationen så fick vi vänta en liten stund men när det väl var vår tur så gjorde mamma en polisamälan mot Peter. 
 
- Jag vill göra en anmälan sa Mamma
- Okej, vad gäller anmälan? sa kvinnan 
- Misshandel sa mamma
- Okej, då får du skriva i lite uppgifter här och sen lämnar du bara in den här när du är klar sa kvinnan och gav mamma ett papper och penna
 
Hon fyllde snabbt i det och nu förstod jag verkligen att hon talade sanning. Jag log mot mamma och hon log mot mig. Vi fyllde i pappren och lämnade sedan in dom och dom lovade att hämta Peter senare idag och dom tog även bilder av hur mamma såg ut nu efter misshandeln. Jag var glad för att allting äntligen började få ett slut. 
 
Samtidigt hos Eric och Nilla - Erics Perspektiv
 
Jamie och Elina hade precis somnat och jag satt nu i soffan och tittade lite på tv medans jag väntade på att Nilla och hennes mamma skulle komma tillbaka från polisen. Jag hoppas verkligen hennes mamma talar sanning nu för jag ser på Nilla att hon behöver sin mamma, speciellt nu när hon själv blivit mamma.
 
KNACK KNACK KNACK
 
Jag gick för att öppna och jag hoppades verkligen det var Nilla men det vore konstigt om det var hon eftersom hon faktiskt har nyckel hit. Jag öppnade dörren och när jag fick se vem det var så ville jag inget hellre än bara stänga dörren igen.
 
- Vad gör du här? sa jag och såg på Sanna
- Vad tror du?, ska du inte låta mig komma in? sa Sanna och log
- Helst inte, sa jag
- Men Eric, vad är det du har på fingret? sa Sanna och såg irriterat på mig
- Sanna, gå nu är du snäll sa jag
- Har du förlovat dig? MED HENNE?! sa Sanna argt
- Sanna, gå nu är du snäll sa jag igen
- Jag är kär i dig, det vet du, när vi kysstes så kände jag att du ville ha mig med sa Sanna 
- Det är inte sant, jag älskar Nilla, annars hade jag inte förlovat mig med Nilla sa jag
- Du ljuger, du har inte förlovat dig, du ljuger sa Sanna och såg argare på mig
- Sanna, gå nu sa jag och stängde dörren
- ERIC! ERIC! hörde jag Sanna ropa från utsidan av dörren
 
Jag orkade inte med mer problem nu. Jag älskar Nilla och jag vill inte att någonting ska komma i mellan oss. Jag satte mig åter i soffan och jag hörde hur brevinkastet öppnades men jag orkade inte gå för att hämta vad det var som hade kommit ner genom brevinkastet.  Jag hörde hur dörren öppnades och jag reste mig upp från soffan igen.
 
- Hallå? Älskling? sa Nilla när hon kom in genom dörren
- Hej älskling! Hur gick det? sa jag och gav Nilla en kyss som hon snabbt besvarade
- Mamma gjorde en anmälan och dom hämtade Peter för en stund sen sa Nilla
- Så, det var sant det hon sa? sa jag och såg oroligt på Nilla
- Ja, hon talade sanning, jag har äntligen fått tillbaka min mamma sa Nilla och log
- Det är ju helt fantastiskt sa jag och kramade om Nilla
- Ja, jag är verkligen glad, som har både dig,pappa, mamma och Jamie och Nilla, men du det här verkar vara åt dig sa Nilla och gav mig ett kuvert
- Släng det sa jag och såg på Nilla
- Men du vet ju inte vad det är? sa Nilla och såg chockat på mig
- Jo, eller, jag kan ta det sa jag och tog kuvertet
- Okej, jag går in och tar en dusch sa Nilla och gav mig en kyss innan hon gick in till badrummet
 
Jag öppnade kuvertert och jag läste brevet som låg där i. Det var från Sanna. Såhär stod det i brevet.
 
Eric, jag vet att du kände något när vi kysste varandra. Jag vet att du förlovade dig med henne för att du fick barn med henne men det är mig du älskar ingentligen. Annars hade du inte kysst mig. Jag kommer finnas här för dig när du förstår dina riktiga känslor för mig. Puss din Sanna.
 
Jag rev sönder brevet och kastade det i soporna. Jag ville inte ha fler brev från Sanna. Jag älskade henne inte ju, jag älskade Nilla, att jag kysste henne var ett misstag och ingenting jag ville göra igen. Jag ville bara komma bort här ifrån ett par dagar. Jag hörde att Nilla var kvar i duschen så jag bestämde mig för att ringa till Fredrik. Nillas pappa. Jag tror han kan hjälpa mig med en liten romantisk helg med Nilla.
 
- Hej, det är Fredrik sa Fredrik
- Hej Fredrik, det är Eric sa jag och lyssnade hela tiden om Nilla var på gång ut från duschen
- Hej Eric, vad kan jag göra för dig? sa Fredrik och skrattade
- Hahaha, hörs det så väl att jag behöver din hjälp? sa jag och skrattade
- Nja, men jag anade det. sa Fredrik
- Jo, jag vill göra något romantiskt för Nilla, typ en lång helg, bara hon och jag sa jag och log
- Okej, men jag vet vad ni ska göra sa Fredrik
- Vadå? sa jag och log
 
- Jag har en stuga, eller ett hus en bit utanför stan, det ligger precis vid vattnet och det är verkligen helt fantastiskt såhär på sommaren, tror du det skulle passa? sa Fredrik
- Det låter fantastiskt. Men skulle du kunna tänka dig att vara barnvakt imorgon samt fredag till söndag kväll? sa jag
- Det gör jag mer än gärna, kom hit med dom imorgon bitti innan Nilla vaknar så får du nyckeln av mig och jag lovar att ni kommer få en underbar lång helg tillsammans sa Fredrik
- Okej, jag kommer imorgon, måste gå, Nilla kommer viskade jag 
- Okej, ses imorgon sa Fredrik och vi la på
 
Nilla kom ut från badrummet och gick snabbt in i sovrummet och jag sprang efter henne och la mina armar runt hennes midja. Hon hade handduken och underkläder på sig under och jag började kyssa hennes hals och jag var så lycklig som fick vara med henne.
 
Nillas Perspektiv
 
Eric började kyssa mig på halsen och jag skrattade. Jag vände mig om och vi började kyssas. Vi släppte varandras läppar och han log mot mig och jag mot honom medans jag lekte med hans hår. 
 
- Du kan verkligen inte motstå mig va? sa jag och skrattade
- Knappast, måste du ta på dig något mer? sa Eric och skrattade
- Hahaha, nja, jag ska ju sova nu så ett linne behöver jag nog sa jag och skrattade
- Ja, jag känner mig faktiskt lite trött jag med sa Eric och log
- Kanske är dags att vi går och lägger oss då? sa jag och skrattade
- Trodde aldrig du skulle fråga sa Eric och vi kysstes igen
 
Jag tog på mig ett linne senare och vi kröp ner i sängen för att sova. Eric la sin arm runt min midja och jag somnade nästan på en gång och det var så skönt att äntligen få sova efter en ganska lång dag. 
 
Nästa morgon - Eric väcker Nilla - Nillas Perspektiv
 
- Älskling, det är dags att vakna sa Eric och smekte min kind
- Mm....jag är vaken sa jag tyst
- Vi ska ut och åka sa Eric igen och då vaknade jag med ett ryck
- Va?sa jag och satte mig upp i sängen
- Jag har en liten överraskning till dig sa Eric och log hemlighetsfullt
- Okej, ska vi åka på en gång? sa jag och log
- Absolut sa Eric och gav mig en kyss och jag gick sedan upp för att göra mig iordning.
 
Jag tog på mig ett par korta svarta mjukisshorts och ett vitt linne. Eric tog två par väskor och jag såg att Jamie och Elina inte var hemma och då blev jag lite splittrad. 
 
- Var är Jamie och Elina? sa jag medans jag tog på mig mina sommar sandaler
- Hos din pappa, han är barnvakt hela helgen sa Eric och log
- Vänta lite, har du och pappa planerat det här? sa jag och skrattade
- Hemligt sa Eric och log
- Åh, jag vill ju veta sa jag och skrattade
- Jag säger ingenting sa Eric och skrattade och vi gick ner till bilen för att åka.
 
Eric la in väskorna i backageluckan och jag satte mig i framsätet. Eric hoppade in i förar sätet och vi åkte. Jag hade verkligen ingen som helst aning om vart vi skulle men det var samtidigt otroligt spännande men samtidigt lite läskigt.

Detta är kapitel 30 av Love Is Callin. Och som ni nog förstår så blir det 35 eller fler kapitel det beror på om det blir ännu fler men 35 blir det minst :) Jag hoppas ni ska tycka om kapitel 30 och kapitel 31 kommer redan imorgon(onsdag). Då kommer vi bla. få veta vad som händer i huset? Vad händer ingentligen mellan Eric och Sanna? det och mycket mycket mer kommer ni få veta i kapitel 31 som kommer imorgon onsdag.
 
TUUUSEN TUUUSEN TUSEN TACK! för att ni läser bloggen och för alla era underbara kommentarer! Utan er skulle inte bloggen finnas! NI ÄR BÄST! Ni betyder så mycket! Återigen TUSEN TACK! <3<3
 
LOVE U ALL SO MUCH! <3333<3333<3333<3333

Kommentarer
Nadja säger:

Grymt fucking bra !!

2012-08-21 | 22:23:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback